Resor på Google Nyheter IV

Jag började en till fallstudie rörande Google Nyheter på sökordet resor för att illustrera ungefär hur algoritmen fungerar respektive vilka tidningar som bäst drar nytta av den:

Resor i Google Nyheter | Nyhetsbloggen
Resor i Google Nyheter II | Nyhetsbloggen
Resor på Google Nyheter III | Nyhetsbloggen
Expressen har fortsatta problem med Google Nyheter | Nyhetsbloggen

Låt oss göra en till uppföljning eftersom Aftonbladet nu har färska nyheter publicerade. Jag såg dem redan tidigare idag när de endast hade en nyhet publicerad och de låg då direkt under SvD. Just nu ser sökresultatet ut enligt:

1. Expressen
SJ kan inte själva hitta billiga biljetter

2. SvD
Påskresor i sista sekunden

3. DN
Läsarnas bästa tips – så lätt packar vi

4. Aftonbladet
London Calling 3/4

5. Aftonbladet
Åberg på franska

6. Österbottens tidning.
Rör granskning av politiska funktioner.

7. DN.
Soha är det nya Soho

8. Sydsvenskan
Hårdare koll för klimatsmarta resor

9. MyNewsdesk
Pressmeddelande och ej för aktuell typ av resor som följs.

10. Sydsvenskan
Resa med rabatt

Ingenting här förändrar tidigare slutsatser. Att se hur Aftonbladet placerade sig var dock intressant för att bekräfta det. Allmänt gäller att de lättare placerar sig högt men här gäller att fallstudien påverkat vad som mäts genom att de inte var topp tio tidigare. Övriga tidningar har därför länkats härifrån för resor och det påverkar enligt faktorn som diskuterade i första inlägget:

Resor i Google Nyheter | Nyhetsbloggen

De flesta övriga faktorer jag känner till eller finns publikt dokumenterade har diskuterats i de guider som finns och de hittas via:

Google Nyheter (Google News) | Nyhetsbloggen

En viktig faktor i övrigt och välkänt men som här framgick tydligt är att färskhet värderas. Vi kan där se att när sådant åldras en aning kan betydligt äldre gå före när andra faktorer är starkare. Där ser vi också återigen vad som diskuterades tidigare genom att Aftonbladet efter tidig färskhet tappat medan äldre nyheter från övriga som varit med i fallstudien kvarstår.

Det är troligt att den effekten nu försvinner eftersom Aftonbadet efter det här inlägget ungefär likställs med övriga som kom med tidigare. Dessutom eftersom ingen ny uppföljning är aktuell på länge försvinner snart ev. relativ effekt från mellan inläggen i fallstudien. Däremot är det möjligt att viss förstärkning på samtliga som kom med i studien kvarstår ett tag men troligen inte särskilt länge.

Fler fallstudier hittas via följande huvudsida:

Fallstudier, exempel och analys | Nyhetsbloggen

Resor på Google Nyheter III

Vi kan avsluta Nyhetsbloggen för påsk med att ta ett stickprov till för fallstudien runt resor där vi tidigare har följande tre artiklar:

Foto: gi Licens: CC SvD har modigt krigat ner Expressen genom att publicera en färskare nyhet.

Resor i Google Nyheter
Resor i Google Nyheter II
Expressen har fortsatta problem med Google Nyheter

1. SvD
Påskresor i sista sekunden

2. Expressen
SJ kan inte själva hitta billiga biljetter

3. Österbottens tidning
Rör ej den typ av resor fallstudien berör.

4. DN
Läsarnas bästa tips – så lätt packar vi

5. DN
Soha är det nya Soho

6. Nynewsdesk
Rör ej den typ av resor aktuella för fallstudien.

7. Dalarnas tidning
Rör kommunens resepolicy. Ej det mer kommersiella segment jag tyckte var mer intressant att följa.

8. HD
Ej rätt typ av resesegment. Tycks handla om en resa av utflykts sort.

9. Expressen
Vinn biljetter till El Clasico - så gör du
Fint exempel på lateralt tänkande i koncernen. Rör också ett resmål som många bör söka information om och beställa resor runt. Sedan borde givetvis Expressen (och kanske har gjort det) göra mer rörande det. För en kompetent skribent att sammanfatta en ort optimalt och bättre än övrigt på svenska tar trotts allt bara några timmar. Se också:

Geografisk lokalisering för anpassad presentation på nättidningar
Huvudsidor för orter med sökning för resor

10. Dagbladet
Rör resor för ett idrottslag.

Sökresultaten tillför ingen ny information. Att SvD går upp är väntat. Deras nyhet är nyare samtidigt som SvD.se är lika stark eller starkare än övriga tidningar jag sett topp tio. För den koncernen hade det varit mer intressant om Aftonbladet tog och publicerade en nyhet. De är starka på Google Nyheter och att se hur högt det når kan vara kul relativt SvD.

Resor i Google Nyheter II

Resor kan vara intressanta att följa av och till på Google Nyheter liksom de två tidigare fallstudierna. Jag följer därför här upp det första inlägget:

Resor i Google Nyheter

Fördelningen topp tio i Google Nyheter är nu enligt:

1. Expressen.
SJ kan inte själva hitta billiga biljetter

2. DN.
Soha är det nya Soho

3. MyNewsdesk (pressmeddelande).
Känns ej relevant för vad som här avses med resor rörande tidningar på nätet.

4. DN.
Läsarnas bästa tips – så lätt packar vi

5. HD.
Information om pensionärsresorna
Jag strök denna länk i följande inlägget som ej relevant men det var för att jag tänkte fel och den ska korrekt vara med.

6. Expressen.
Vinn biljetter till El Clasico - så gör du
Även exempel på lateral nytta i koncernen.

7. Skånskan.
Tågen ska gå normalt igen

8. SvD.
Tips om skolresa för gymnasieklass

9. GP Hallan.
Avser ej den typ av resor fallstudien berör.

10. Sydsvenskan.
Hårdare koll för klimatsmarta resor

Även om sökresultaten givetvis förändras en aning finns ingenting nytt som förändrar vad jag tidigare slutsats. Förändringarna stämmer utmärkt med vad som är förväntat.

Möjligheter runt resor för tidningar på nätet

Följande två artiklar diskuterar olika möjligheter resor innebär för nättidningar rörande trafik och intäkter:

Huvudsidor för orter med sökning för resor
Geografisk lokalisering för anpassad presentation på nättidningar

Mer om Google Nyheter

Guider, tips och diskussion rörande Google Nyheter:

Google Nyheter (Google News)
Expressen har fortsatta problem med Google Nyheter

Fler fallstudier

Fallstudier för Google Nyheter avseende andra sökord och ämnen:

Appendix A: Fallstudier - Google Nyheter
Tidningarnas sökmotorpositioner för yoga jämförd (12/19/2009)
Jämförelse av yoga på Google för tidningar på nätet (2/19/2010)

Schibstedt "segrade" över Bonnier

Schibstedt leder över Bonnier med 72 mot 69 räknat i antal inlägg på Nyhetsbloggen. Det har också varit en "tävling" från dag ett eller snarare ett personligt kvalitetsmått (som säkert blir annorlunda för vem som helst som gör det).

När jag sett något jag gillat hos någon av deras tidningar jag följer (Expressen, DN, Aftonbladet och SvD) har jag använt något i respektive koncern som exempel kring i en guide även om jag sällan just berört vad jag gillat. Vad jag gillat är sådant som jag tycker indikerar en framtid för dem på nätet medan t.ex. prioritet av bevakningsområden, åsikter m.m. som jag ej bedömer har med det att göra oavsett vad jag tycker inte påverkat.

Det är ganska jämnt nu när jag avslutar den "tävlingen". Siffrorna är nog lite snedvridna av att jag bedömt vissa mest på nätet (DN och SvD) och en del i princip bara tryckta (Aftonbladet och Expressen). Egentligen tror jag också att Schibstedt korrekt ska upp en del därför att jag struntade i att titta på vissa satsningar de gjort och kanske snarast att det borde vara en skillnad på 10 - 15 inlägg (en "NTM" i differens).

NTM där jag följt UNT har bara klarat 13 poäng trots att jag både följt dem som tidning och på nätet. Visst tidningen har sina poänger visuellt och enstaka satsningar men en del annat är tämligen skakigt i den tryckta tidningen. På nätet är allt exceptionellt dåligt gjort och varje nytt projekt jag sett har i bästa varit lätt förvirrat och alltid med tekniska misstag rörande trafik och konvertering. Det är områden man bäst läser in sig på och givet att jag vet att dom har resurser ska det absolut inte vara ett problem. "Lätt" underligt och väldigt tråkigt givet att de har alla förutsättningar i världen att konkurrera även med dom största tidningarna när det gäller värdefull trafik. Dock kan inte alla tidningar överleva dom kommande fem åren som relevanta aktörer utan en del kommer dö eller marginaliseras. I princip utan radikala förändringar är de inom kort slut på nätet därför att de inte kommer hinna hämta ifatt. Det handlar tror jag att de behöver göra något stort inom de närmaste sex månaderna.

SvD.se
DN.se
Expressen.se
Aftonbladet.se
UNT.se

Buzz i urval om mediebranschen

Längre guider och artiklar som använder specifika entiteter lär som jag skrev bli mindre vanliga nu när andra projekt är avslutade:

Fas I av Nyhetsbloggen klar

Kortare reflektioner på Google Buzz medan jag slösurfar av och till medan jag sitter och läser filosofi och vill variera mig medan idéerna verkar är däremot vanliga. Idag surfade jag några av SvD:s bloggar och gav flera snabba åsikter kring vad de skrivit. Tänk på att det är snabba reflektioner inte sällan skrivna medan jag läser något annat. Det är vad jag har Buzz mest till just nu förutom "komiska" inlägg för att roa mig själv.

1. Kommentar om SvD:s och Aftonbladets webb-TV
Det tycks vara en imponerande prestation de gjort i ett viktigt område. Andra möjligheter verkar man fånga sämre trots att det handlar om värden större aktörer fortfarande mer unikt kan ta. Där tror jag på att tidningarna ska vara aggressiva innan fler medelstora byggt resurser för att börja ta av också dessa områden (det tåget är dock kanske på väg att gå så 2011 och 2012 kan bli tuffare än nödvändigt).

2. PJ Anders Linder, SvD, rörande kritisk granskning av giftemålet av Sverige kronprinsessa
Här kommenterar jag ett inlägg av en av mina favorit skribenter som ju faktiskt fick ett pris på Nyhetsbloggen förra året. Dessutom roade jag mig med att illustrera hur otrevligt det delvis (men säkert utvecklande på många andra sätt) kanske är att vara kronprinsessa rörande vad folk kommenterar och tycker om.

3. Vad PJ Anders Linder och mer jag tycker om latin
Jag pekar på några värden jag kan se med att lära sig latin vilket jag av och till försökt lärt mig: det kan bli lättare att lära sig andra språk och kanske utvecklar det min allmänna språkförmåga. Vad jag skrev om hur jag författar Buzz (liksom nu när jag skriver delvis samma sak igen) är bra att veta:

"I mycket hade det varit trevligt att ha den mer normala koncentrationsförmåga jag har nu när jag lärde mig språk i skolan men de går ju bra att lära sig nu också även om tiden sällan räcker till. Det är också lättare nu när man har vanan att samtidigt när man känner för det skriva några reflektioner i datorn kring något annat samtidigt. Man behöver ju inte ha ögonen på skärmen annat än om man hoppar. Jag gör så ofta och antar jag också många andra som brödskrivit länge - man läser en sak och kan skriva om något annat så länge det är trivialiteter som i Google Buzz. Förmågan att göra det kom till mig en period när jag skrev enormt mycket utan tyngre språkliga krav.

En forskningsnyhet kring ett avancerat ämne går det ju dock inte att göra det för. Reflektioner går däremot bra - Vad man redan vet att man tycker och tänker."

4. Tips relaterat till Martin Jönsson inlägg om sant och falskt inom politik
Här pekade jag på att de möjligheter Martin Jönsson diskuterar är vad nya tekniska lösningar skapat nya möjligheter mer allmänt till nu. Ett exempel jag tog upp tidigare här var Design for America från Sunlight foundation diskuterad i:

Möjligheter större samarbete i och mellan mediekoncerner kan skapa - 4. Gemensamma verksamhetssystem för business intelligence

"Let the sun light" in och allt blir lättare men att göra det behöver inte vara lätt oavsett sammanhang. Det kan kräva att man tar ett färskt perspektiv även om det praktiskt är enkelt och det är svårt tror jag för alla (eller åtminstone för mig).

5. Kommentar till Martin Jönsson tolkning av PO Stenius affären
Jag gillar Jönssons reflektion därför den tror jag är ett tecken på att det synsätt jag representerar vinner utrymme. Viktigast av vad jag skrev är följande:

"Betänk här att är beredd att acceptera att medias roll begränsas i framtiden på den nivå PO Stenius lägger nivån (om det gäller fler än inflytelserika journalister) innebär det att traditionella tidningars möjlighet att ta intäkter begränsas därför att detta är ett av få områden de tydligt kan konkurrera med."

6. Exempel på att kapitalisera trafik och färger
Ett fint exempel både på konst, hur färger kan användas och mer relevant här hur större aktörer mer effektivt kan kapitalisera sin trafik (även om det säkert tar ett tag att lära sig hitta rätt varor). Färger diskuterar jag ju annars huvudsakligen på Pryltrend och senast rörande flaggor för EU. Kan jag använda deras bild av konstverket kanske jag bloggar om det där just därför att det så fint utnyttjade rött och gult med en så relevant titel för den skärningen (i den tolkning jag gärna gör av färgerna - rött som väcker uppmärksam och får i mål, och gult som mer levererar under längre tid).

Köper Geely Volvo?

I Expressen och SvD såg jag uppgifter om att Geely kanske kommer klara att köpa Volvo:

"Inom en vecka ska Volvoaffären vara klar enligt Ford Motor och Zheijang Geelys tidsplan. På lördag kommer Kinas vicepresident till Göteborg för att träffa regeringen. Även representanter från Zheijang Geely kommer till Sverige om affären går i‑lås de närmaste dagarna."

PV-köpet väntas bli klart i helgen

Jag kan inte som jag tidigare skrivit se något värde med det alls för Sverige:

Svenska köpare av Volvo bäst för Ford och Sverige
Volvo är för bra för att inte vara svenskt
Blandade Länktips: 2009-11-01

Geely har haft problem med finansiering både 2009 och 2010, och om valutakursen korrigeras under 2010 vilket knappast verkar osannolikt tar de tekniken till Kina men lägger ner tillverkningen av Volvo - Om nu inte Volvo betalar sig själv.

Jag har absolut ingenting emot handel med Kina. Det är ett fantastiskt folk - med världens vackraste kvinnor - och kan jag kan inte nog uttrycka hur uppfriskande det är dom få gånger jag numera som jag surfar förbi dom största kinesiska sajterna.

Men jag gillar inte idéen att ha en så pass stor arbetsgivare i Sverige som såvida det inte redan är fallet inte osannolikt kommer vara finansierad av kinesiska kommunistpartiet. Hur ev. problematiskt det är på en storleksordning har jag egentligen inte brytt mig att tycka något om.

Även om jag inte har någon initierad information eller för den delen ens brytt mig i att följa vad som allmänt publicerat är jag dock inte lika säker på att affären blir av. Det finns ett flertal saker som kan rädda situationen:

1. För det första vet jag inte säkert vad Geely egentligen köper. Men inte osannolikt är - kanske väldigt - avgränsade tekniska lösningar viktiga. Inkluderas inte flexibilitet rörande dom kan jag tänka mig att affären havererar.

2. Var någonstans Geely har sina pengar vet jag inte heller men är de i fel land kan mycket väl valuta rörelser störa affären när det handlar om belopp på denna nivå. En eller ett par procent gör skillnad. Det skulle inte förvåna mig det minsta om de dumpat pengarna i någon skvalp valuta i ett skatteparadis utan valutasäkring. Hur skickliga dom än är i affärerna tenderar kinesiska företag att vara ganska roade av spel och dobbel.

3. Blir frågan politiskt infekterad från ett nytt håll kan det påverka därför att situationen nu allmänt är uppfriskande dynamisk.

Personligen vet jag verkligen egentligen inte hur viktigt jag upplever det är att hålla dom bort. Men jag kan om inte annat känna "viss" kulturell irritation av debattartikeln vi hade i Expressen 2009. Nu hittade jag inte den men det var det där sanslösa skräpet om att vi behöver mod för att ta emot kinesiska ägare av den där gamla uppsalabon som mäklar affärer med dom nu. Söker jag inspiration om mod går jag till McCain:

Vad McCain menar med Mod (9/21/2009)
Ett till "Mod" John McCain inte menar (9/22/2009)

Och har jag spenderat 10 kr på att läsa Expressen medan jag dricker öl på en trevlig restaurang en lördag vill jag inte få det värdet förstört av exempelvis osmaklig dynga

Nu hittade jag den helt sanslösa sörjan:

Frédéric Cho läxar upp oss svenskar (10/30/2009)

Bara tanken på att regelbundet behöva läsa den typen av debattartiklar så fort Geely önskar någon förändring rörande skattefrågor, revision och redovisning eller vad som helst är plågsamt.

Möjligheter större samarbete i och mellan mediekoncerner kan skapa

Jag har tidigare pekat på att våra större tidningskoncerner åtminstone haft och troligen ännu har stora outnyttjade värden att realisera genom större samarbete. Här diskuteras några få av många möjligheter kortfattat rörande vad som tidigare diskuterats.

1. Samarbete inom koncerner vid stora nyheter
2. Gemensamma verksamhetssystem
3. Specialisering mellan olika tidningar
4. Gemensamma verksamhetssystem för business intelligence
5. Visuellt riktigt tilltalande tidningar
6. Att köpa in billiga nyheter rätt

1. Samarbete inom koncerner vid stora nyheter

Jan Guillou avslutade sin karriär i media branschlojalt genom att ge förutsättning till enorm försäljning av lösnummer, väckte debatt via okynnesanmälan till PO och skapade samhällsvärde genom att sätta fokus på ett försummat kanske riskabelt område som i bästa fall under flera år kommer ge tidningsbranschen fina intäkter via trevliga avslöjanden.

Samarbete inom större koncerner representerar ett enormt värde i en mängd områden. Låt oss här illustrera det för hur en ovanligt stor nyhet kan presenteras samlat för att ge största möjliga värde utan att någon enskild entitet i koncernen tappar värde men en mycket större i hela koncernen byggs.

Målet är att vid avslöjandet dra nytta av det i alla tidningar, TV-kanaler och webb-TV med ett samlat tänk där man också tar hänsyn till alla trafikkanaler som finns lokaliserade i sociala media med mera:

1. Huvudsakligt avslöjande läggs i kvällstidning därför att det säljer lösnummer.

2. Det bevakas emellertid med förhandskunskap i morgontidningarna också som kan täcka upp området mer konservativt kompletterande. Man kan rent av se en möjlighet att använda dem som marknadsföringskanal av kvällstidningen där de får föregripa avslöjandet samma dag eller enklare när historien utvecklar sig vidare i uppföljande avslöjanden.

3. Alla tidningar både på nätet och tryckt marknadsför kompletterande publicering som sker i webb-TV och andra jämförbara kanaler. Dessa konkurrerar inte med dessa utan bara ger utökat värde. Värdet är åtminstone delvis också långsiktigt genom att det skapar nya regelbundna tittare.

4. Alla kanaler på nätet marknadsför den sajt man långsiktigt använder för att konvertera trafiken tydligast. Det bör i normala fall vara just kvällstidningarna därför att de har mer av "lateralt nöje" över sig där hårdare konvertering troligen bättre accepteras av läsarna. Därmed finns knappast heller något motsatt förhållande mot den tidning som gör avslöjandet.

Detta för att först föra över trafik trafik dit. Betänk att det är trafik man redan visat annonser för antingen i den tryckta tidningen eller på tidningens sajt och det möjliggör därför en andra annonsvisning. Implicit handlar det också om trafik från sociala media m.fl. kanaler dessa tidningar använder där de marknadsför den primära sajten.

Vidare bör det ge fler inlänkar från bloggosfär dels via den större synligheten men också för att personer som länkar bevakningen i morgontidningen påverkas av vad den tydligt länkar vidare med och oftare tar med.

Viktigast med tunga länkar från betrodda tidningar - även om de ligger i samma koncern och säkert så fortsatt - stärks ranking på Google för målet. Det ger värde under många år om avslöjandet rör något långsiktigt intressant. Särskilt gäller det om man arbetar med specialist sidor enligt vad jag tidigare diskuterat bl.a. för produkttester, orter och politiska frågor:

Tidningar kan bli "feta" via förändrad struktur
Publicera tester och recensioner rätt för störst värde
Geografisk lokalisering för anpassad presentation på nättidningar
Socialdemokraternas strategi för trafik på nätet
Längre artiklar med mer känsla blir virala

5. Jag tror också att morgontidningarna kan hitta värde genom att hämta inspiration från:

The Huffington Post

I detta fall skulle det innebära att man ser att engagera de tyckare inom politik, vetenskap o.s.v. att skriva inlägg om aktuell fråga.

2. Gemensamma verksamhetssystem för kompetens

Att ha kompetens kartlagd och tillgänglig för alla entiteter gör möjligheter. Det bör självklart också handla om arbetslivserfarenhet, personer och organisationer man känner till och allt likartat. Detta behöver ligga i ett gemensamt verksamhetssystem där behöriga på tidningarna kan nå det när bevakning planeras initialt.

Det gör att man får bättre chans att nå fram och viktigare att tiden det tar reduceras. Därmed bör det över tiden både öka intäkterna och reducera kostnaderna. Förutsättningen är självklart att man klarar att bygga verksamhetssystemet kostnadseffektivt.

3. Specialisering mellan olika tidningar

Grävande journalistik liksom annan bevakning som kräver mer kompetens och tid är traditionella områden bland tidningarna och vad de kan bra åtminstone utanför avancerad informationsanalys mer liknande vad som används inom business intelligence och underrättelseanalys. Där kan jag se att åtminstone Expressen och SvD 2009 mer synligt tydligt riktat in sig på området. Expressen gjorde ett stort och menar jag viktigt avslöjande som jag också kan uppleva borde leda till mer under 2010 och 2011:

Jan Guillou hemlig agent åt Sovjet ^{Fotnot: Agent}

Svenska Dagbladets prioritering på området framgår t.ex. av deras blogg:

blogg.svd.se/granskar

Här kan jag se att samarbeten mer kontroversiellt även utanför koncernerna är meningsfullt. Sverige är ett litet språkområde och än bara implicit utan uttalad överenskommelse rikta in sig på något skilda områden är mer effektivt både ekonomiskt och möjliggör större för läsarna realiserat värde. Det är vad som ändå kommer utveckla naturligt och påverkar givetvis inte man explicit tycker sig se något intressant.

4. Gemensamma verksamhetssystem för business intelligence

Ett ännu större potentiellt värde som större tidningskoncerner har ligger inom samma tillämpningar som används inom business intelligence och underrättelseanalys. Nätet har givit nya möjliger samtidigt som tidningskoncernerna redan har tillgång till ett flertal databaser få utnyttjar. De har också själva enorma arkiv med gamla nyheter, foton, erfarenhet hos medarbetarna m.m.

Eentiteter och deras relationer uttryckta dataprogrammet ONT i en superdator som nu finns i en lösning från SGI där access kan hyras: Ontologies (SGI.com)

Att samlat strukturera detta för analys kan ge värden. Det handlar dels om att göra grävande journalistik av samma typ man idag bedriver mer effekt. Vidare skapas helt nya möjligheter där vi har ett fint exempel i vad Sunlight foundation försöker realisera i en tävling:

Design for america

Mer finns också att läsa hos Google:

Let the Sunshine in (3/19/2010)

Det här är möjligheter som har diskuterats Nyhetsbloggen ett flertal grundläggande artiklar och guider hittas via:

Business intelligence

Särskilt tror jag följande artiklar och tips är värda att läsa. De första är mer lättsamma och illustrerar enkelt olika möjligheter:

Exempel - "Dashboard" med Geo-information för business intelligence
Google Public Data Explorer för att visualisera statistik om världen
Geografisk lokalisering för anpassad presentation på nättidningar
Tidsanalys i grävande journalistik
Forskning hos "viktiga" entiteter berättar om branschen
Geografiskt lokaliserad information för insamling

Ontologi är ett mer komplicerat område men vad som krävs långsiktigt:

Ontologi låter mediekoncerner följa entiteter och deras relationer

Att strukturera nyheter och artiklar liksom övrig kunskap ontologiskt är grundläggande får att värdet ska gå att realisera:

Google living stories i öppen källkod

Följande är mer avancerade diskussioner:

Hur mediekoncerner i underrättelseanalys kan visualisera och navigera geografiska data
Att se olämpligt rapporterande i nutid inringade av historien
Skärning mellan historia och nutid i underrättelseanalys med stridsflygplan som exempel

Även avancerat men menar jag ett viktigt begrepp om man ska klara att även se utveckling av frågor över tiden är vad jag kallar nuhet:

Att mäta nuhet via Google

En lättsammare och rekommenderad förklaring av nuhet har i följande dikt jag skrev:

Poesi till rumstid, tid, datum (tidslinje) och nuhet

5. Visuellt riktigt tilltalande tidningar

Ett lika viktigt område för större tidningar att behålla det försprång man delvis fortfarande har och utveckla det fram är visuell presentation. Det har diskuterats bland annat i:

Färger och ljussättning är viktigt för tidningar
Två exempel hur röda bilder får innehåll att synas
Multimedia i tidningar på nätet
Illustrera med foto, filmklipp, kartor, teckningar m.m.
Ballonger hjälper Malin Crona att synas på Dagens Nyheter
Bilder gör Google Nyheter (News) bättre
Stämningshöjande bilder tillämpade redaktionellt
Mer visuell kunskap Elisabet Höglund och Expressen lär upp oss i

Här går det att se att samarbeten både inom koncerner och mer allmänt ger värden. Det även internationellt där ett flertal tjänster finns även om de inte diskuterats på Nyhetsbloggen annat än för de som rör kostnadsfri användning.

6. Att köpa in billiga nyheter rätt

Utmaningen för kommersiella nyhetsleverantörer handlar givetvis fortfarande att täcka upp även dussin nyheten och göra det så billigt som möjligt. Att köpa in enklare bevakning från nyhetsbyråer där flera delar kostnader förekommer sedan länge och bör fortsatt öka särskilt på nätet. Nyhetsbyråer är ett indirekt samarbete mellan alla aktörer.

Rörande den här typen av dussin nyheter ska man tänka på att de utanför läsarna som når tidningen på nätet via andra nyheter eller regelbundna läsare har ett begränsat värde. De kan ge en del trafik från sajter som syndikerar nyheter, Google News m.m. men där konkurrerar alla med likartad eller samma nyhet. Detta innebär också att långsiktig trafik från sökmotorer är mer problematisk och att på det sätt prioritera dessa nyheter i den egna hierarkin som de flesta idag gör känns föga genomtänkt. Det här kraft både rörande direkta läsare och sökmotorer vad som bäst läggs på innehåll med långsiktigt värde.

Följande nyhet kan vara värd att titta på och rapporterar om samarbete mellan San Francisco Chronicle (en av mina favorittidningar i USA) och Bloomberg i San Francisco:

Hey, Silicon Valley, Get Ready For Bloomberg!

Det samarbetat har likheter med dom möjligheter media i Sverige debatterat om rörande bevakning av nyheter på landet.

Även om landsbygden är ett idylliskt harmoniskt landskap med massor av gulliga djur, folk klädda i färgglada dräkter som kastar lasso på sina flockar av rådjur, massor av kul personer som saknar rinnande vatten och el pratande svenska som på medeltiden, skidbackar med tillhörande restauranger med ständiga folkfester (för att avsluta politiskt korrekt snarare än att jag egentligen är engagerad i landsbygden eller kan så mycket jag ger sken av) innebär det inte att också samhällsviktiga nyheter av och till inte inträffar:

"Avloppsnätet har satt stopp för Bensbyns expansion. Nu byggs nätet ut och det gör det möjligt för fler att bosätta sig i den gamla byn."

Från: Byn som gräver för att växa

Den typ av rapportering kräver mer samarbete för att fungera bra. Att ge sig ut på landsbygden är tidskrävande och förutom att avloppet kan fungera dåligt är det farligt utan omfattande kunskaper. Du kan fastna i snöoväder och gå vilse. Alla djur är heller inte lika gulliga som rådjuren: Farliga björnar och vargar finns. Samarbete med en lokal stigfinnare som hittar i skogen är säkrare och troligen också billigare. Dessa har ofta gevär de kan försvara sig med vilket journalister saknar trots att det är vad som krävs bara ett fåtal mil utanför Sveriges civiliserade trakter runt huvudstaden och övervakade områden nära inpå landsbygdens skidbackar.

Foto: Malene Thyssen Licens: CC by 2.5
Ger man sig ut utanför städerna kan man möta annat än gulliga rådjur. Farliga rovdjur kända för att äta människor inklusive journalister finns: björnar, vargar, tigrar och lejon.

Fotnoter

Fotnot 1:

Att det är fel att använda begreppet agent menar jag är falskt och det byggd på omfattande kunskaper i språk i media, informationssäkerhet och informationsanalys. Tvärtom är det korrekt och en allmänt använd benämning i och utanför den branschen på någon som i hemlighet tar emot pengar av en främmande makt (oavsett om det är lagligt eller olagligt) för att leverera underrättelseanalys. Jag väljer därför att låta agent kvarstå i ankartexten överensstämmande med nyhetens titeln.

Likväl är det korrekt att ge läsarna PO Stenius bild av detta. Hon känner att det är ett allvarligt - kanske farligt - fel och hon har prioriterat statliga resurser, ämbetets förtroende och vad jag hoppas är hennes privata tid på att skriva långa debattartiklar. Detta har tidigare diskuterats i:

PO Stenius osakliga påhopp på Expressen luktar illa
Yrsa Stenius måste pensionera sig

Myndigheterna klarar inte att ge elförsörjningen IT-säkerhet

Detta citat från ett reportage i SvD kommer mer noggrant diskuteras längre fram på SEOTaktik:

"–Det är fullt möjligt att via internet allvarligt störa vår elförsörjning. Vi vet att flera har förmågan och kan göra det. Sedan har de kanske inte något motiv för att göra det."

Från: Attack i cyberrymden

Det är emellertid intressant att ut två saker rörande det:

1. Elförsörjningen kan vara hotad.

2. Att korrigera de säkerhetsproblem jag huvudsakligen tror är aktuella är direkt trivialt.

Jag har kunskap från fabriksnät så jag vet hur sådant där normalt är gjort och vet dessutom något om hur de sett ut i andra länder. Mycket små enstaka saker som behöver i första hand göras och som löser nästan alla problem som är troliga.

Dagens citat: Johan Myrsten

Det här var tycker jag ett elegant exempel hur "företagsledare" för de inte sällan "ganska" stora japanska konglomeraten ofta kommunicerar liksom chefer i de enskilda företagen:

"Toyoda medgav att Toyota gjort misstag på grund av för snabb expansion. Han beklagade djupt de olyckor som skett och utlovade flera nya grepp för att förbättra kvalitetskontrollen.

Men han underströk också att det inte är något fel på företagets grundläggande filosofi att söka ”ständig förbättring” och utveckla en personal med kvalitet."

Från: Toyoda inte bara ödmjuk

En tilltalande artighet, öppenhet rörande möjlighet till förbättring men ändå med stolthet över värden som mätbart går att motivera är verklig.

Akio Toyoda - som jag tror har ett praktiskt direkt inflytande när så önskas (och externa tvingande faktorer saknas) realiserande möjlighet att mer eller mindre ensamt besluta allt rörande övergripande strategi inte ovanligt för japanska konglomerat - är barnbarn till Sakichi Toyoda (豊田 佐吉) som Wikipedia berättar följande om:

"Sakichi Toyoda (豊田 佐吉 Toyoda Sakichi, February 14, 1867 – October 30, 1930) was a Japanese inventor and industrialist. He was born in Kosai, Shizuoka. The son of a poor carpenter, Toyoda is referred to as the 'King of Japanese Inventors'."

Från: Sakichi Toyoda

Sedan visst att vi i Sverige lätt uppfattar den japanska artigheten för något annat än vad det faktiskt är - ett artigt trevligt sätt att kommunicera. Toyoda är en av världens mer inflytelserika personer på uppfattar jag ett ganska konkret personligt sätt.

Ett ganska tilltalande exempel på de för konglomeraten unika egenskaperna såg jag förövrigt i uppslagssidan för Toyota Industries:

"The company owns 5.55% of Toyota Motor and is the largest shareholder (excluding trust revolving funds). As a countermeasure against hostile merger and acquisition attempts, Toyota Motor currently holds 23.5% of common stock of its parent company Toyota Industries."

Från: Toyota Industries

Att reda ut konglomerat och hur de hänger samman är ju ett till exempel där lösningar jämförbart med vad som diskuterats i följande artikel är nödvändiga (eller åtminstone underlättar saker över tiden):

Ontologi låter mediekoncerner följa entiteter och deras relationer

Relaterat

Mer om citat:

Citat ger bättre artiklar

Fler personer som citerats:

Skickliga personer som lyfts fram som föredömen

Insiktsfullt av Per Gudmundson i SvD

Det här tycker jag var insiktsfullt av Per Gudmundson i Ledarsidan på SvD:

"Det är rätt pinsamt att Sverige väcker sådana reaktioner genom att fortsätta hemlighålla Säpo-materialet. Höstens avslöjande om att Jan Guillou hade ett långvarigt samröre med Sovjetunionens fruktade KGB understryker att vi långt ifrån har bearbetat de svåra åren under Kalla kriget."

Inget hindrar regeringen att öppna Säpo-arkivet

Jag tror också som jag skrev att värdet i helt öppen publicering går utanför dom faktiska namnen:

"Ett tungt argument saknas emellertid. Det är mycket möjligt att om några namn blir offentliga att annat rör sig. Kanske börjar någon prata. Ett par andra får bokkontrakt. Någon annan kopplar samman något de såg med dom personerna på den tiden och får lust att synas i tidningarna när de berättar det. Vem vet vad som kommer fram även från ett fåtal kanske i sig själva ointressanta namn?"

Från: Ulf Nilson om regeringens ansvar för arkivfrågor

Kring detta upplever jag att i nästan allt går världen kontinuerligt mot något bättre. Inte minst känns det som att det är fallet just nu. Det innebär emellertid inte att stora risker inte finns och jag säga att jag direkt ogillar tanken på gamla kvarglömda spioner från kalla kriget. Förvisso går man utanför försvarsfrågor är den gamla tidens spioner i mycket på väg att spela ut sin roll inte minst genom allt naturligt mycket större kommunikation liksom att man numera öppet delar mycket mer samtidigt som "elektroniska lösningar" används allt mer.

Faktiskt inflytande är något jag tror kan vara mer problematiskt och där tycker jag också att man ska vara på det klara med att kvarglömt som kanske kan utpressas är äldre agenter och därför knappast lär sparas. De kan tänkas förbrukas i vid första bästa tillfälle där ett rimligt behov eller eventuellt värde kan upplevas.

Kanske ej helt ofarligt även nu under 2010? Sedan nu har vi ju fått lite fokus på den här frågan och det begränsar direkt vad som är möjligt att missbruka ev. kvarglömt till.

Relaterat

Media har mycket att vinna bl.a. i dessa frågor att låna erfarenhet från områden är lösningar för systematisk business intelligence finns:

Business intelligence

Det är trots allt ett fåtal aktörer som rört sig om än över en längre tid. Jag tycker när man följer frågor som återkommer i media där man ser sådant man förr missat (och ännu mer andra) att mycket sådant skulle reduceras ner ordentligt med särskilt ontologi över dom entiteter (t.ex. företag och offentliga personer) man kontinuerligt följer.

Ett exempel på ett visst litet hot men där skadan skulle bli enorm:

Risken för asiatiskt kärnvapenkrig är verklig

Mediebranschens folkkära nationalklenoder

Att både hedra och lära av våra äldre generationer är viktigt oavsett sammanhang. Det är något jag visst kan se att många generationer behöver bli bättre på och särskilt dagens ungdom. För att själv inte riskera att missa att lära från många av branschens äldsta föredömen införde jag en ny sektion i:

Guider för tidningar - Folkkära nationalklenoder

Här ska jag försöka fånga upp mången värd att beundra på väg in i den avslappnade tid som hör ålderdom till där visdom från gårdagen är viktigare än onödiga ytliga prestationer. Än har jag bara hunnit med en men verkligen att det är en av mediebranschens mest folkkära trotjänare men en imponerande karriär likt ingen annan jag kan komma på. Självbiografin är ett vackert och värdigt slut på den karriären.

Mediebranschens välkända skribenter som efter flera års imponerande arbete blivit härligt folkkära med alla både bland läsare och andra skribenter. De kanske inte längre är "revolutionärer", avslöjar något eller skriver nytt och ännu mindre nyskapande men det gör ingenting för de är så härligt trivsamt hemvana att uppleva oavsett om det är krönika med 30 år gamla käpphästar om skrivmaskiner och amerikansk imperialism, allsång på Skansen eller vad som nu kan vara aktuellt för respektive bland dessa mediebranschens äldsta och mest älskade trotjänare.

Ännu har vi bara en men säkert att vi ska få möjlighet att tacka av fler gamla trotjänare från en gången idyllisk tid där stordåd gjordes med en SAAB 900 Turbo och en skrivmaskin.

Nationalklenoden Jan Guillous mysiga krönika
Afghanistans problem diskuterade utifrån nationalklenoden Jan Guillous hemtrevliga krönika

Nationalklenoden Jan Guillous mysiga krönika

Det är ett trevligt privilegium att ännu ha möjlighet att läsa Jan Guillous krönika i Aftonbladet trots en lång imponerad karriär med den vila han nu verkligen på ålderns höst förtjänar. Att oartigt kritisera oviktiga detaljer när sådan lång erfarenhet delas är verkligen inte korrekt.

Ändå nu så länge chansen ännu ville jag ta möjligheten att dra nytta och lära av hans kunskap. Därför använde jag Jan Guillous senaste kolumn i Aftonbladet som "utgångspunkt" till en diskussion om aktuella politiska problem på SEOTaktik och då just rörande Afghanistan som han flera gånger nämnde och kom in på:

Afghanistans problem diskuterade utifrån nationalklenoden Jan Guillous hemtrevliga krönika

Det är också som jag skrev ett tacksamt privilegium att Jan Guillou ännu trots hög ålder skriver en krönika regelbundet. Hans krönika är tilltalande inspiration och delar tror jag viktig erfarenhet i ögonblicksbilder från Sveriges nutidshistoria.

Allmänt i dagens samhälle menar jag också att vi alldeles för lite lyssnar och lär av äldre. När man har möjlighet kan man vinna mycket på att besöka en äldre släkting på ålderdomshem eller som här läsa en krönika skriven av en äldre. Det viktiga är inte korrektheten i detaljer utan det är en allmän diffus men viktig visdom de delger oss.

Det handlar inte fakta eller i samhället aktuella frågor utan mer hur de känner att det var bättre förr och likt gamla journalfilmer för historien endast ett fåtal minns vidare till generationen hörande till deras barnbarn. Jan Guillou berättar t.ex. inte sällan om skrivmaskiner (dator utan skärm och internet men med realtidsskrivare) och värdet de har framför datorer. Det är nästan som man får lust försöka hitta en butik som säljer tipex och färgband.

Tänk också vilken upplevelse det skulle vara att besöka ålderdomshemmet med kaffe och bullar, och kanske se Jan Guillou undervisa andra från generationerna som byggde Sverige om maoism eller USA:s imperials. Har man riktigt tur sitter han som den ikon och symbol för samhälls- och mediekonservatismen han är framför skrivmaskinen vid fönstret utan att ha givit upp inför en tror jag säkert egentligen helt meningslös teknisk utveckling. För oss yngre generationer som haft sådan nytta av dom som skapade folkhemmet är det en ära endast ett avundsvärt fåtal ens kan drömma om.

Multimedia i tidningar på nätet

Det här inlägget på Svenska Dagbladet diskuterar ett arbete av studenter vid Södertörns högskola och kan vara läsvart:

En av de billigaste lösningarna för att skapa filmklipp är the flip. För en kostnad tillräckligt låg för de flesta får vem som helst möjlighet att filma: Köp rätt videokamera Detta är både möjlighet och vad tidningar på nätet måste anpassa kostnader för att konkurrera med.

Därför finns det så lite multimedia på svenska nyhetssajter

För att göra en kommentar kan man först ta sig en funderare vad som egentligen menas med multimedia. Bilder är åtminstone våra största tidningar även på nätet excellenta på. Utanför det är filmklipp i princip det enda som är intressant.

Gällande allt sådant handlar det om:

1. Värdet det till för läsaren.

2. Om värdet för läsaren gör att fler läsaren innehållet.

3. Kostnaden för att producera det värdet.

4. Att väga kostnaden för att lägga "multimedia" mot värdet i läsare och intäkter ett större antal nyheter bredare eller djupare ger utan multimedia.

Att dra nytta av befintlig bevakning

Givetvis är det möjligt att läsarna kan efterfråga huvudsakligen reportage i filmklipp och det behöver i vissa fall inte innebära någon särskild utökad kostnad att arrangera. När det gäller både Schibstedt och Bonnier finns åtminstone i koncernerna sådan verksamhet. Filmklipp som bevakas i annan webb-tv- eller TV bör självklart gå utmärkt att använda även i tidningarna.

Det kan ju rent av ge värde för marknadsföra satsningar TV onDemand dessa har:

TV OnDemand måste orka till Nöje OnDemand

Givet det värde TV onDemand kan förväntas få och hur lätt dessa koncerner kan tappa större delen av detta om man inte klarar att kontrollera en egen kanal är detta ytterst prioriterat.

När kan egna filmklipp vara aktuella?

Ändå är detta redaktionellt kompletterande material till den komprimerade bevakning i text läsarna är vana vid och efterfrågar. Egna filmklipp kan komplettera den befintliga redaktionella bevakning man gör och då även producerad av skribenterna själv. Här ligger trots allt kvalitetskraven rent visuellt mycket lägre jämfört med TV och webb-tv och filmklippen kan därför skapas av vem som helst. Inte minst när man arbetar med frilansare är det säkert enkelt att utöka leveransen med filmklipp.

Även om ingen särskilt utökad kostnad föreligger som saker inte sällan fungera i större mediehändelser finns det andra där man idag arbetar för dyrt. Det finns inte alls något behov av att vid varje reportage skicka reporter eller fotograf att direkt träffa folk i person. Sådant kan mycket effektivare lösas via e-post och telefon där folk ofta kan ordna eget foto.

Jag upplever att många aktörer inom tidningar på nätet mest vinner på att utveckla effektivare verksamhet snarare än innan det titta på bevakning i flera former än text och bild.

Hur är det med annonseringen?

Sedan är frågan om detta verkligen är ett område där tidningar enkelt kan utöka sina annonsintäkter. Jag tror knappast det oavsett övrig diskussion av följande anledningar:

1. Jag tror inte att det skapar fler läsare i någon mätbar utsträckning.

2. Det är inte självklart hur annonsering fungerar med filmklipp och ger man det lite tid tror jag det kommer vara mycket mer utvecklat där värde från centralförsäljning i koncernerna kan utvecklas.

3. Därmed handlar det om befintlig annonsering på hela sajten och givet att utökad och framför allt värdefullare trafik mycket lättare nås på andra sätt är det föga meningsfullt.

Att utveckla detta område inom egna reportage är heller inte särskilt svårt och går därför enkelt och snabbt att inleda. Att vänta är därför mycket mindre kritiskt än att se till att få saker gjort i de segment där tidningarna på nätet redan tappat och fortsätter att tappa möjligheter d.v.s. från väsentliga trafikkanaler (Google m.m.) ämnesfiltrerad trafik (läsare som söker information om billig och bra filmkamera).

Enkel och bra nytta med snabba billiga resultat

Ett enkelt undantag från alla föregående resonemang där man kan se värde är när tidningar inte behöver producera multimedia (utanför redaktionella filmklipp). Det handlar i detta fall om dra nytta av filmklipp som är tillgängliga utan kostnad:

1. På samma sätt som tidningarna kan utnyttja bilder för att komplettera redaktionellt innehåll kan man utnyttja filmklipp för detta. Det är just ett komplement till detta och kan gå att få från associerade aktörer i samma koncern. För Expressen och DN t.ex. från TV4.

Tidningarna vill också att SVT ska låta dem använda deras innehåll och varför inte? Det kan ge ett kompletterande värde och det är absolut ingenting som har ett sådant värde att det övergripande kommer påverka trafikbilden på nätet. Just det sista jag säger är viktigt att inse: Värdet det kan ge trafik och ännu mer hur trafik som hamnar i filmklippet kan konverteras är lågt. Det är något ni kan visa för befintliga läsare.

2. Medborgarjournalistik skapar intressanta möjligheter runt filmklipp. Här tycker jag emellertid tidningarna redan arbetar alldeles utmärkt även om de verkar saknar nätverk eller kontaktnät mot de nätverk som finns för att efterfråga specifik sådan och mest verkar plocka upp vad som redan uppmärksammas.

3. Enskild presentation av intressanta filmklipp liksom bildserier tycks bli vanligare bland tidningarna. Själv är jag lite skeptisk till hur uppskattat det egentligen är bland läsarna och tror att man får betydligt större utdelning när det presenteras med åtminstone viss redaktionell text. Dock om det är kostnadsfritt så visst bör det betala sig?

Det väsentliga och intressanta värdet

Den stora mängd filmklipp som idag finns för fri användning via inbäddade mediespelare från framför allt och helt dominerande Youtube skapar också möjligheter att skapa större pakteringar där annat värde kan läggas.

Där uppvisade Svenska Dagbladet ett elegant (här det bästa jag sett bland tidningar på nätet) exempel på hur det kan göras:

100 känslor

100 känslor har ett långsiktigt värde:

1. SvD kan regelbundet marknadsföra den och vid sådana tillfällen uppdatera samt komplettera det redaktionella innehållet utan större kostnad.

2. Uppdatering och utbyggnad ökar dess långsiktiga värde kontinuerligt.

3. Varje gång ser läsarna det och det är verkligen nytt för de flesta av dom (om det inte sker osunt ofta). Detta ger fler länkar till innehållet.

4. Fler länkar och andra kontinuerliga vägar till trafikkanaler befintliga läsare aktiverar gör att innehållet över tiden donerar fler och fler läsare till hela tidningen. Det rankar bättre och bättre över tiden på Google med flera trafikkanaler, och blir mer känt bland annonsörer som riktat kan vilja annonsera.

5. Lika intressant är det lätt att se att det inte alls behöver vara nödvändigt att köpa in expertis till det redaktionella innehållet. Mycket väl att experter av dignitet kan vara intresserade att bidra med värdefullt innehåll utan betalning där innehållet blir välkänt och rankar högt. Utvecklingen av innehållet minskar i kostnad över tiden.

Ser man istället satsningar som 100 Känslor som en kortsiktig sak man bara gör och sedan glömmer bort likt bland tidningarna på nätet idag i princip allt material inklusive riktade bloggar får man dock endast en försumbar del av det möjliga värdet:

Det är endast ett stycke innehåll som presenteras för befintliga läsare.

Det är inte innehåll som bidrar med egna läsare från Google m.fl. kanaler.

Det är inte innehåll som donerar trafik till sajten.

Det är inte innehåll som genererar egna annonsörer.

100 Känslor är ett så bra exempel Svenska Dagbladet behöver om vad man just nu bäst prioriterar för att skapa intäkter på nätet. Både avseende vad man gör som är bra och allt som man inte gör.

Foto: [puamelia] Licens: CC by-sa 2.0
Röda äpplen är möjligheter och det finns massor av röda äpplen i det här segmentet. Samtidigt finns det dyrare röda frukter men verkligen att äpplen är lika nyttiga eller nyttigare än dom. Tidningar på nätet tänker bäst kostnadseffektivt. Det största röda äpplet som finns just nu är möjligheterna som ett koncept som 100 känslor betraktat långsiktigt ger.

Att inte skapa nya kostnader

Ett problem med tidningar på nätet är att de var tidiga på nätet och skapade väldigt påkostade plattformar med egna IT-avdelningar, hosting o.s.v. Samtidigt är bloggosfären väldigt kostnadseffektiv i detta segment.

När det gäller filmklipp kostar de en del bandbredd. Givet att de kan driftsättas kostnadsfritt hos Youtube är det i varje fall där det inte kan bedömas vara en nackdel konkurrensmässigt bättre. Youtube står för kostnaden samtidigt som de typiskt för läsaren bör strömmas mycket snabbare givet att Google placerar servrar lokalt hos ISP:er och köper leasade linor för snabb trafik. Ett sätt att se på Youtube är som ett content delivery network som är kostnadsfritt att använda.

Relaterat att läsa

Skapa fred i världen med Youtube i sex enkla steg
Kul filmklipp illustrerar känslor på SVD
Tittarsiffror för webb-TV
Kangaroo hoodie demonstrerar smart marknadsföring
Ta besökare från TV till TV-kanalens egna hemsida
Maximalt retrovärde i TV - "Conan - barbaren"
Låt Conan få och ge Värde på internet

Grundläggande guide för integration av tidningar på nätet mot externa sajter

Här diskuteras några allmänna grundläggande saker för särskilt större publicister på nätet att tänka på när man integrerar sin sajt mot övrigt på nätet. Tidigare använde jag DN som exempel i en likartad diskussion:

Därför har tidningarna inte ökat Google-trafik som de borde

Här kan det därför vara trevligt att använda SVD.se som exempel i något fall som imponerar åtminstone i den meningen att det är en rörelse i rätt riktning.

Innehåll

1. Tidningar på nätet ska vara trevligt gulliga
2. Integration mot sociala media ska ge trafik
3. Innehåll behöver marknadsföra sig självt
4. Många vill ha tidningarnas trafik
5. Glöm inte bort internets största källa till trafik
6. Läs mer - Grundläggande
7. Läs mer - Fallstudier
8. Läs mer - Länka internet och externt
9. Läs mer - Framtiden

Förutom avsnitt med fakta är för den avancerade läsaren det viktigaste avsnittet:

9. Läs mer - Framtiden

Eftersom framtiden givetvis måste påverka strategin idag.

1. Tidningar på nätet ska vara trevligt gulliga

Viss gullighet är utmärkt därför nätet är fyllt av otrevliga saker. SvD m.fl. tidningar på nätet vinner på att ha en hög trevlighetsfaktor där besökaren egentligen aldrig ska behöva uppleva någon oro eller behov av ökad medvetenhet kring risker vid besök. Grässnitt, val av bilder, vilket innehåll man särskilt visar upp o.s.v. bör tydligt skapas med detta i bakhuvudet.

För SvD kan jag uppmärksamma att en del integration mot andra sajter ibland skapar problem för min webbläsare (men det är möjligt att kanske en extra "säkerhetslösning" jag har ställer till det men gissningsvis är det reklamen på SvD). Det känns inte alls gulligt eftersom det kan tolkas vara ett säkerhetsproblem och säkerhetsproblem är otäckt. Här kan jag uppleva att DN blivit kraftigt bättre sedan de byggde om lite.

2. Integration mot sociala media ska ge trafik

När det gäller integration mot Twitter, Facebook m.m. är det viktigt att tänka på att det handlar om att flytta trafik dit där den konverteras. Det behöver ske på ett över tiden systematiskt sätt som inte väsentligt budgeterar resurser som kostar pengar annat än initialt.

Att skicka trafik till en extern sajt är självklart bara meningsfullt om det sker sekundärt till konvertering och faktiskt tillför något mätbart. Tar vi SvD:s "reklam" för Twitter kan det vara meningsfullt för att under en kortare period visa upp Twitter-strömmen för läsare som är medlemmar på Twitter men det är knappast något som är meningsfullt under längre perioder.

Ett sätt att göra sådan tillfällig marknadsföring av mer systematisk förhoppningsvis mer eller mindre kostnadsfri närvaro på sociala medier är naturligtvis att knyta det till andra tillfälliga redaktionella satsningar t.ex. OS-bevakning eller en blogg som är aktiv under en begränsad period.

3. Innehåll behöver marknadsföra sig självt

En med två besläktad fråga illustreras bäst med ett "anonymiserat" exempel. Någon jag känt på nätet ganska länge har viss trovärdighet med sin publicering men år efter år arbetar han fortfarande med att aktivt samla länkar till den. Förtroende gör att det är möjligt men mer tid på innehållet borde ha gjort det onödigt idag. Det kan givetvis krävas initialt men efter en tid om man prioriterar rätt innehåll kommer länkarna ändå för nättidningar (bloggar är mer sociala). Därmed inte sagt att allt innehåll man publicerar behöver vara vad som ger spontana inlänkar.

Samma tänk är meningsfullt att ha när det gäller sociala medier. Givetvis kanske det ger visst värde att bara flöda ut t.ex. Twitter med allt innehåll som finns på tidningen (t.ex. för att täcka lokaliserad sökning) men jag är minst sagt tämligen skeptisk. Troligen ger det mer att skicka ut innehåll mer samlat mot vad som kan ge en respons för att inte det innehållet ska drunkna i övrigt.

4. Många vill ha tidningarnas trafik

Avseende två betänk att många sajter intresserade av tidningarnas integration kan ha mycket mer att vinna på den. Trots att tidningarna funnits så pass länge på nätet kan jag ibland uppleva att ni alla är en aning naiva.

I en del fall jag sett genom åren har ni snarast blivit rånade på pengar och faktiskt betalt för det.

5. Glöm inte bort internets största källa till trafik

När det handlar om att bygga trafik finns både för SvD och DN.se mycket enklare möjligheter jag tycker man bättre prioriterar "först" (samtidigt):

1. Hur man länkar ut från sajterna menar jag väldigt konkret kan påverka trafiken man får från Google. Givet att tidningarna regelmässigt rankar riktigt dåligt på Google över mellanstora sökord är det kanske värt att fundera över?

Relevanta kvalitativa utlänkar är låga i antal och finns inte där de kan ge mätbart värde. Istället kan jag uppleva att man länkar ut till sådant som egentligen inte gynnar den egna trafiken och snarast indirekt (d.v.s. kraften går ut från tidningarna till A som länkar B, C, D vilka i sin tur länkar upp konkurrenter) stärker vad man borde direkt konkurrera med. En aning "tveksamma" länk-hubbar. Även jag har verkligen inte gjort någon seriös titt känns det för mig att det är mycket

2. Tidningar på nätet bygger genomgående hierarkier passande för sajter som inte alls har samma ålder, mängd av gamla inlänkar eller får nya inlänkar i samma takt.

3. Internlänkning mellan artiklar lämnar fortfarande mycket ogjort.

Att sköta om detta rätt kan handla om väldigt mycket trafik.

Jag kan också uppleva att många av dom aktörer som av och till rör sig runt tidningarna avseende vad som togs upp i 4. Många vill ha tidningarnas trafik kanske fört in en kultur där man upplever att man måste lura till sig Google-trafik. Tidningarna har inget behov av det och de av och till "underliga" åtgärder man kan se tillför ingenting.

6. Läs mer - Grundläggande

Några artiklar i urval som bör läsas:

Därför har tidningarna inte ökat Google-trafik som de borde
URL och hierarki optimerad för läsare och Google
En enkel åtgärd för mer Google-trafik
Publicera tester och recensioner rätt för störst värde
Matt Cutts (Google) om laddningstid
Meningsfulla felsidor bättre för läsare och ger mer trafik

7. Läs mer - Fallstudier

Relativt vanligt för mig finns få fallstudier (åtminstone just här på Nyhetsbloggen) men ett par ytliga rörande poker och yoga finns. Läs och lär.

Fallstudie: Poker
Tidningarnas sökmotorpositioner för yoga jämförd
Därför har tidningarna inte ökat Google-trafik som de borde (yoga).

8. Läs mer - Länka internet och externt

I något steg borde en samlad guide vara på sin plats men egentligen är det ganska lätt. Dessa bör dock innehålla all information som krävs.

Tipsa - Ordlistor hos våra tidningar
Att länka från nättidningar
Rätt länkning internt från lokala egna bloggar
Nofollow för sålda länkar

9. Läs mer - Framtiden

Betraktar vi hur utvecklingen kan tänkas gå framåt är det givetvis svårare att säga något om men följande analyser från Pryltrend kan för den särskilt intresserade som redan kan "en del" vara intressanta.

Rörande framtiden för reklam menar jag att ökad hastighet och prestanda kommer förändra hur reklam idag ser ett. Även om den blir mer levande tror jag samtidigt att den kommer uppfattas mindre störande än idag typisk bannerreklam. En del tankar finns i:

Annonser i bild blir viktigare för Google

Betydelsen av att betrakta kanaler har diskuterats tidigare och egentligen om än på en verkligen trivial nivå är det vad detta inlägg handlade om. En del rörande kanaler finns diskuterat i:

Därför är Google Nexus rätt fast den är fel
TV OnDemand måste orka till Nöje OnDemand

Hur man samlat integrerar mot alla sociala medier m.m. man marknadsför sig mot och bevakar det egna varumärket på ett tidseffektivt sätt är ingen enkel fråga. Google Buzz är en lösning värd att testa:

Behovet av "Google Buzz" och vad som krävs för framgång
Att lösa en svaghet Buzz har

Bli starka genom att få Google och utländska företag att känna sig välkomna

Jag tror det var antingen i SvD eller DN jag läste att Google bygger ut sina investeringar i Sverige. Oavsett vilket företag som investerar i Sverige är det viktigt att komma ihåg vad jag tidigare skrev:

Men vi får inte bli dryga och uppblåsta utan se till att välkomna alla stora teknikledande företag som kommer hit och få dem att trivas.

Det finns många regioner lika bra som Sverige. Sådant handlar inte alls bara om skatt, utbildning och liknande utan även om personligt bemötande och att de inte behandlas otrevligt utan med respekt och glädje. Det är vad alla vinner på.

Från: Sverige står stark inför högkonjunkturen (10/22/2009)

Givetvis ska alla företag granska normalt men det förekommer verkligen av och till att vissa tidningar mobbar enskilda aktörer och det är verkligen inte sunt för Sverige. Den här typen av företag är också dom aktörer som vi har störst nytta av:

1. Nivåer av på motsvarande egenavgifter och skatt är inte kritiskt.

2. Personer som arbetar ett tag hos dom lär sig något andra företag har nytta av:

Bland dom som gynnas mest hör självklart medieaktörer och där mest de större koncernerna givet deras svårigheter på nätet och den i Sverige nuvarande bristen på i området tung kompetens där man kan se helhet och blicka framåt. Värdet här går knappast att överskatta.

3. Närvaron tillför en generell kompetens som i sin tur kan attrahera andra liknande företag.

Här har svensken ett kollektivt ansvar att vara välkomnande därför att vad som räknas mest är inte ett värde som går att få genom att regeringen startar en ny organisation eller dylikt.

Mer Google i Sverige är ett intensivt rött äpple som kommer attrahera fler tekniktunga utländska företag. Det skapar för Sverige långsiktiga förutsättningar att bygga väsentligt värde under den högkonjunktur vi nu är på väg in i.

Foto: [puamelia] Licens: CC by-sa 2.0

Nu har en kvällstidning tydligt passerat den andra

För första gången så länge jag seriöst följt kvällstidningarna har jag sett att en av dem passerat förbi den andra tydligt i dom kvalitetsfaktorer som räknas. Skillnaden bedömer jag som hög om det utvecklas vidare. Ett riktigt tigersprång. Innan jag diskuterar det här mer måste jag ta och läsa om både dagens Aftonbladet och Expressen.

Ändå oavsett hur mycket jag kan konstatera när jag noga jämför är jag redan mycket imponerad. Givetvis finns massor kvar att göra även för dom men ingen av våra kvällstidningar var dåliga innan och internationellt jämförda ligger båda i toppen.

En verkligt inspirerande prestation.

Foto: Tambako Licens: CC by-nd 2.0
Tigrar som hoppar högt hittar saftigt kött även om det första gångerna verkar ansträngande.

Därför har tidningarna inte ökat Google-trafik som de borde

Jag läste vad Björn Hedensjö skrev om att rekordmånga läser Dagens nyheter:

Rekordmånga läser DN.se

Orsaken var stora nyheter och i dom situationerna föredrar de flesta publicister de har högt inarbetat förtroende för:

Förtroende i media

Tillåt mig här att använda Dagens Nyheter för att illustrera några för tidningar vanliga problem när det kommer till Google.

1. Hur är det egentligen med Google-trafiken?
2. Ändringar i Google ska ge mycket mer trafik 3. Hur stor ökning ska en välbyggd tidning ha fått?
4. Hur mycket underpresterar DN egentligen?
5. Yoga just nu
6. Lös småproblem innan du gör stora investeringar
7. Själv hade jag byggt på Drupal
8. Ännu mer trevligt
9. Läs mer

1. Hur är det egentligen med Google-trafiken?

En helt annan typ av trafik är den från Google. Precis som för stora nyhetshändelser har förtroende betydelse och där menar jag Dagens Nyheter m.fl. tidningar ligger mycket högt. Trots det menar jag också att de presterar anmärkningsvärt dåligt i sökresultaten. Orsaken till är en mängd småmissar i hur sajterna är byggda.

En effekt av det ser vi när man tittar hur Dagens nyheter trafik utvecklas via mindre informativt Kiaindex.net och mer relevant för den här trafiken helt enkelt hur de presterar i sökresultaten. Jag ser ingenting som pekar på att Dagens Nyheter ökat sin trafik i detta segment ens i närheten av vad de borde.

2. Ändringar i Google ska ge mycket mer trafik

Mitt tydliga intryck är att Google har gjort en del förändringar av algoritmerna som inte specifikt gynnar just tidningar som Dagens nyheter men där dessa ligger extremt högt i dessa faktorer. Vi har också åtminstone ett officiellt dokument som angivit denna faktor som så vitt jag vet förr aldrig var angiven (kanske att jag såg det för tre - sex månader sedan) och sedan dess tror jag att den kan ha förstärkts några gånger.

Orsaken till förändringen är säkert snarast att gynna dom som söker och inte tidningarna men det gör den inte mindre gynnsam för tidningar.

3. Hur stor ökning ska en välbyggd tidning ha fått?

Hur högt den här faktor kan gå och bottnar ut i värde kan jag inte avgöra eftersom jag endast tydligt kan döma från egna sajter. Därifrån menar jag dock att det åtminstone borde ge en ökning på 10%. Men det är troligen tydligt mer och jag har samma period haft en ökning på 25%

Där kan möjligen ett par andra saker ha spela in (t.ex. åldrande av domänen) men det fanns ändå tyngre faktorer som vägde ner (mycket färre nya länkar). Så jag tror det är denna faktor och att det borde vara ännu mer för DN. Förutsättningen är givetvis att man inte som Dagens Nyheter och flera andra tidningar har en massa småmissar som stör ut verkan.

En gullig tidning som Dagens Nyheter borde inte tacka nej till en massa trafik. Trafiken kan istället hamna på otäcka sajter.

För en tidning som Dagens Nyheter är givetvis samma procentsatsen lägre eftersom de ligger i en mycket hög andel besökare som når dem på andra sätt. I det ligger emellertid inte bara förtroende utan också att man presterar väldigt dåligt från början från Google.

4. Hur mycket underpresterar DN egentligen?

Jag har gjort få fallstudier på Nyhetsbloggen men vi har ändå två talande sökord:

Fallstudie: Poker
Tidningarnas sökmotorpositioner för yoga jämförd

För båda sökorden har förtroende mycket stor betydelse. DN m.fl. tidningar borde därför naturligt ligga mycket högt och den nya faktorn borde därför få stor inverkan. För poker därför att de flesta aktörer ligger mycket lågt medan Dagens nyheter ligger högt (oräknat småsaker som nu hindrar det från att ge värde). När det gäller yoga därför att det finns mängder av gamla sajter från internets bardom om yoga där jag tror få gör något otillåtet alls (men jag gissar utan att ha tittat på dem på många år).

5. Yoga just nu

Det är möjligt att Google just nu är väldigt föränderlig i sökresultaten ändå är resultaten tydliga. Följer vi upp på yoga har vi nu:

5. Nyfiken vital
Yoga för nybörjare

8. Svenska Dagbladet
Yogan ger jämvikt i livet
Förövrigt ett väldigt bra foto. Förutom att vara en allmänt bra bild ger det en positiv förebild.

10. Aftonbladet
Hjärtsjuka blir friska med yoga

11. Metro
Stans svettigaste yoga

13. GP.
Fridfull meditation och yoga

57. Expressen.
Våga yoga

Foto: lululemon athletica Licens: CC by 2.0

Men var har vi Dagens Nyheter? Jag såg dem inte topp 200 trots flera relevanta artiklar och nyheter och särskilt:

Yogan blev vägen ut ur ett stressigt liv (2009-10-25)

Det är inget fel på Google utan det beror helt på en mängd felaktigt gjorda småsaker. Flera har jag tagit upp tidigare och hittas via:

Guider och tips
Google-tips för bloggar och tidningar

6. Lös småproblem innan du gör stora investeringar

De jag har sett har alla varit lätta att ändra. Även om Bonnier enligt vad jag läst ska byta plattform verkar det klokt givet att det är väldigt lite arbete att korrigera problemen innan så att man helt förstår vad det handlar.

Att investera i en stor dyr plattform gemensam flera tidningar utan att säkert veta att man kan det här tycks farligt riskabelt. Detta är heller ingenting där man kan lita på information. Man behöver testa det själv på aktuell problem-sajt innan man vet att man förstår problemet.

För en liten sajt med billiga plattformar är det en annan sak men varken DN eller övriga tidningar är små. Varje gång de gjort förändringar har de också missat ordentligt på allt grundläggande som att se till att flytta artiklar korrekt. Att total okunskap om det då fanns var tydligt från när jag e-postade och pekade på problemet för de artiklar jag försökt nå.

7. Själv hade jag byggt på Drupal

Den plattform jag själv hade valt att bygga på för en stor nättidning är Drupal:

"Drupal är en mjukvara i öppenkällkod men stöds av mängder av webbhotell. Vill man ha mycket hög anpassningsbarhet är det ett bra alternativ. Nackdelen med Drupal är att kodning och utveckling inte alls är lika enkelt som i Wordpress.

Mer information hittar du på:

Drupal.org

Nyfiken vital är en anpassning av Drupal och subdomänen för recensionen är en annan anpassning:

www.nyfikenvital.org

katalogen.nyfikenvital.org

Från: Börja blogga i 14 enkla steg

Detta därför att Drupal håller i hög kvalitet i ett flertal viktiga områden:

1. Kostnadseffektivitet via öppelkällkod.
2. Har hög anpassningsbarhet.
3. Den klarar last.
4. Har fördelar rörande säkerhet.
5. Stöd finns från flera riktigt stora aktörer (t.ex. Disney och MTV) och även på deras trafiktäta sajter.
6. Även har amerikanska myndigheter senaste året börjat använda Drupal på nya sajter. Det har nu börjat även i EU.

Dessutom är den åtminstone inte dyrare att bygga på eller om jämfört med kommersiella alternativ. Faktiskt är den billigare än alla jag känner till något om aktuella för dessa stora sajter (Wordpress.org är givetvis enklare och billigare men är självklart inte aktuell annat än för tidningar med föga ambition).

8. Ännu mer trevligt

Allt vi diskuterat här är riktigt trevligt. Det är enkla möjligheter till utökad trafik.

Här har vi en till faktor utanför Google som jag tror kommer gynna tidningarna allt mer under 2010 och 2011:

Hur underligt det än kan verka vill jag inte alls säga att en faktor av många fler till att tidningarna på nätet haft problem är att de inte ger referenser (utanför ev. talstreck). De har periodvis tappat förtroende och inom många områden litar folk inte riktigt på dem. Läser de något känner de därför behov av att kontrollera det inom vissa områden. Utan referenser innebär det ett extra arbete.

Den vinden håller dock just nu på att vända sedan kanske 60 dagar av tämligen komplexa orsaker som skulle ta fort stort utrymme att analysera här men det kan ha att göra med att folk känner ett behov av tidningar med resurser till seriös journalistik.

Det i sin tur innebär kanske att de oftare än tidigare väljer att läsa sådant och att kanske fler kommer annonsera. En motreaktion mot att bloggosfären växt snabbt med ganska många döda bloggar och en hel del oseriösa bör ligga samtidigt nära integrerat med detta.

Från: Förtroende i media

9. Läs mer

Användbara guider att läsa:

För tidningar: Att börja med

Fler hittas via:

Guider och tips
Google-tips för bloggar och tidningar

2010-02-05 - Arbete & tankar

Min arbetsdag är långt ifrån klar. Jag räknar med att vi ska publicera en till artikel på Nyfiken vital samt troligen ett par inlägg på SEOTaktik varav ett komiskt om ett säkerhetshål jag upptäckte i serveringen på McDonalds.

Givet det arbetsschema jag börjat ställa om till (16 h arbete, 6 h sömn och 2 h övrigt) blir dessa uppföljningar inte för full arbetsdag.

Förövrigt det roliga med det här inlägget medtaget i förra redovisningen är att jag misstänker att det kan ha haft en stämningshöjande effekt på deras personal. Utan att gå in på detaljer fick jag vissa indikationer på det.

McDonalds demonstrerar effektiv reklam

Foto: Yukari Frankly Richmond Licens: CC by-sa 2.0

1. På Pryltrend där analys utifrån metodiken för reklam och marknadsföring jag bygger upp har vi följande publicerats:

Madonna - Lucky Star
Elegant visuellt ofullständig Youtube-spelaren och en korrigering

2. Övrigt på Pryltrend mer långsiktigt antecknat:

Gulliga filmklipp gör dig snällare
The Mamas & The Papas - California Dreaming
Madonna - Crazy For You
ATC - I'm in heaven (when you kiss me)
Shania Twain i gult - That Don't Impress Me Much
Abba - I Do, I Do, I Do, I Do, I Do

3. Idag läste jag inga svenska tidningar varken på nätet eller tryckt. Den som jag oftast läser just nu är emellertid Aftonbladet men det varierar verkligen. Snart lär jag tröttna på dem och gå över till Expressen.

Tecken på att det är dags att växla är när man blir mer än normalt störd av att deras skribenter publicerar reflektioner hur de ska klara att "relatera" till en poesisamling från sin historiematerialistiska föreställning. Finns det ingen redaktör? Det är så fascinerande dumt med eller utan applikation på poesi att det är obegripligt hur man ska kunna förklara det för någon som inte själv insett det.

Fast jag antar att personer man kan lära en metodik en gång i livet och sedan går igenom resterande livet och fortsatt försöker tillämpa den på allt utan att tänka kan ha sina funktioner också. Jag tror säkert att ett flertal diktaturer har attraktiva arbeten att erbjuda.

Jag kan trösta mig med att jag troligen är en av ett fåtal som faktiskt läser en artikel på kultursidan rörande poesi. Kan vi ha varit så många tio som läste den? Kanske men det bör väl åtminstone ha varit fem stycken vilket är fyra för många. Ja tänk om man hade levt i Sovjetunionen och tvingats läsa sådant här skräp varenda gång man öppnade en tidning oavsett om det rörde poesi, frukt, snöröjning, familjeliv eller precis vad som helst.

Herre gud. Och folk undrar hur jag "bara" kunde förlora min tro på människan. Bara... Jo jo. Det adderar upp. Människors dumhet och korruption adderar bit för bit genom åren tills man en dag tappat all tro på mänskligheten. Så får man försöka hitta tillbaka till den men med insikten att man bäst tydliggör hur folk gör rätt i enkla listor på kanske max tio punkter.

4. Favorit musiken från dagens nya upplevelser på fenomenala Youtube är:

5. Universitet jag i särklass beundrar mest är utan tvekan University of California. Anledningen demonstreras elegant i:

Pay it Forward: Elevation Leads to Altruistic Behavior
Snälla filmklipp gör dig snällare

6. Här ingriper jag för att skapa en bättre värld för alla Uppsalabor:

Åhlens Uppsala är dyrare, sämre och lite smaklöst

Det skapar dessutom elegant contra till det efterföljande gulliga inlägget och kan därför förstärka dess verkan.

7. På Nyfiken vital:

Snälla filmklipp gör dig snällare
Recept på kimchi
N-acetylserotonin förklarar varför SSRI är antidepressiva

8. På Nyhetsbloggen:

Arbete
Poesi till det Gulliga året
Mer frukt på nätet ger mer fruktätande
En till dikt om en blå vinter
Lyrik till blivande hit?
Dikt till Krigaren

Krigaren krävs för motivation
Men bäst blandas det med massor av gulligt
För 2010 ska bli det gulliga året för hela världen

En kur med gulliga hundvalpar och kattungar
Medan vi fortsätter öka upp motivation mot rock star