Petraeus kan vara god rekrytering trots "problematiken" under "CIA veckorna"

2016-12-01

Förvisso och korrekt så eftersom arbetet innebär en arbetssituation och roll likartad med "arbets-discourse" ledande till "brottsplatsen" såväl som den naturliga konvergensen av det romantiska förhållandet:



Samtidigt får vi inse att Petraeus ej bedömdes presterat direkt dåligt tidigare i karriären när han fick tidigare arbete som administrativ chef över delar av den civila underrättelsetjänsten (chef över CIA är ungefär vad det kallas men jag är tveksam om entitet CIA längre är korrekt beskrivande längre i kontext av administrativ förvaltning resp. för den delen av själva brottet genom att sedan når år pooling av resurser såväl som information där målsättningen ökad effektivitet utnyttjande av expertkunskap - såväl som allmänt lediga timmar - och information gör gränsdragningarna mindre meningsfulla annat än historiskt kultur och förändring under process mot antar jag mer av budget till projekt där projektet kan ta lite av varje sorterande i alla möjliga intelligence entities).


Och även om det är sunt att förvänta att en person (för att ta en jämförelse tror jag relevant om än kanske inte konkret beskrivande "problem" ledande till brottet) med ett funktionshinder i rimlig utsträckning där förväntat klarar att ta ansvar för den utan att exponera omvärlden för problem där ifrån (ex. upplever såväl jag som andra i familj det som ett defekt-beteende av en ej dement extremt för åldern fysiskt frisk person normal intelligent hållande det i form med schack och annat, att mer av allmän tjurighet och småsnålhet rörande kvalitetsskillnad produkter ej korrigera grava hörselproblem ådragna tidigare arbete). Samt samhälle stödja i rimlig utsträckning för att kompensera funktionshinder (d.v.s. det är moraliskt lika lite som samhällsekonomiskt vettigt att reducera skattebas, öka kostnader allmänna psykiatriska behandlingar resp. bl.a. väsentligt dyrare antidepressiva mediciner, såväl som dyra kostnader från ökad brottslighet, att ej som tidigare behandla ADHD enligt evidensbaserad medicin).


Jämförbart kan vi här se att Petraeus har en förmåga att hantera större organisation smooth utan att reducera förmåga att göra och realisera beslut samtidigt som erfarenheten och kunskap etablerad i tidigare organisationer (det militära, former Afghan-boss eller vad korrekt term är för den som styr ett land i allt rörande det utländska där såväl som väsentliga delar av det inhemska: High Commande? Commander in Chief?) mycket relevant och i underskott för de civila departementen.


Återvänder vi till the fuzzy property av vad ett "CIA" (en civil intelligence org. är och det finns några såväl som många fler militära) kan vi tänka oss att vissa utmaningar i själva mötet mellan olika organisationer ibland med mycket lång historia etablerande kultur (kanske fortfarande rent av konkurrerande om stålarna som definierar utrymme löne-förändring såväl som hur värdefull din roll är vid nästa arbete). Och mer så mellan det militära och civila. Så en tidigare militär CIA och en tidigare CIA MIL var koncept jag tyckte verkade vettigt (och om jag ej epostade Obama och tipsade om det - om tanken slagit mig innan det skett - var det utan tvekan delvis hindrat av det extra krångel e-post innebär: Med Trump blir det lättare - Etablera bra retweets, allmän pre-cozzy-ness, och så något lätt kontroversiellt innan the point of hit men ej alls anti men relevant, och så efterföljt av: "Trump should re-Petraeus US. People need a strong military arm to lead them against the mexicans." Även om projekt ett här självklart är att få slut på unicode helvetet: "Inte annat än en konspiration av en massa ethnics och mexicans för att tvinga hederliga amerikanska företag som Apple, Google, IBM med flera på att slösa miljoner arbeten i onödiga programmeringskostnader utan betalande värde för en massa strunt språk som ej orkat fram till 7-bitars effektiv representation av sina bokstaver som den svenska skammen vara a,a,o ar for oss alla.)".


Säkerhetsfrågor är big budget i den civila tillämpade politiska verksamheten i USA. Expertis hanterande det behöver bredd för effektivitet oavsett om vi betraktar målsättning att minska risk för realiserade i människovärde dyra risker eller undvikande av att slösa pengar p.g.a. undermålig synkronisering eller ovetande om lösningar bättre etablerade i ex. den militära verksamheten.


Dock kan man ju utnyttja värdet med eller utan Petraeus utan att de risker hans person ger indikationer om är verkliga genom att addera stödfunktioner som ej är lika utmanande att rekrytera. D.v.s. stöd att organisera och hantera information man arbetar med såväl som kontroll av information man har tillgång till och när informationen instansieras i kopia (från se på skärm och papper utan egen fysisk kopia till allt från det). Det är verkligen inte ett svårt eller dyrt problem.


När det gäller andra åtgärder som övervakning av personen - mer i natur av sådant FBI är det naturliga verktyget för - spekulerar jag att några särskilda åtgärder kanske ej är nödvändiga efter initial säkerhetskontroll under rekrytering. Givet antar jag en passande stor utredning av honom i samband med att hans brottskarriär. En del stickprovskontroller förväntar jag mig och sunt så ska ske i vilket fall som helst (och bäst mer än nog för att ej överdrivet senare detektera de problem som visade sig efter han ankom CIA där nu verksamhetskunnande såväl som kanske lite extra motivation av den upplevda entropi en person på ledande roll kommande från en främmande kultur kan frigöra: D.v.s. ska man förfalla till sådant här gör man det bäst som boss CIA och på kontoret efter att entropi-boostat folk där så man får möjlighet att avbryta det destruktiva beteendet tidigt. Folks motivationer kan verkligen variera men det väsentliga är värdet skapat.).


De mer moraliska aspekterna utanför själva brottet kan man tycka olika om (ej civil är jag ej säker på om någon särskild förordning kan ha gällt: Ibland förekommer det i större västerländska länder men jag minns ej vilka). Om han nu kanske dessutom är medlem - realistiskt troende accepterande det - i någon konservativ kyrka som utrett de mer "moraliska" aspekterna på det hela. Det kunde vara ett bra möte för engagerade väljare att kunna uppleva via Instagram med några uppbyggliga ord av pastorn och Trump efter att pratat igenom Petraeus familjesituation och moraliska skolning. En liten sammanfattning av initierade buggfixar kunde som bonus vara lärorikt för barn- och ungdomar för att få en bild av hur det fungerar i en kanske oftast annat samfund än det ev. egna (djävulsutdrivning? självspäkning? "cultur-revolutionärt" med övriga kyrkobesökare kallande Petraeus i mitten av dom en massa otrevligt en eller flera söndagar?).


En mer udda lösning ser jag om själva övertygelsen i tron ej var stark eller kanske förändrades av ev. moraliska buggfixar av honom. Islam erbjuder som alternativ till den i USA vanligare kristna-trosgruppen större möjligheter för mannen att variera och förändra sina romantiska relationer utan att det för den delen blir helt ostrukturerat. Mannen kan ha en till fyra kvinnor. Dessa är vad man kan ha träffat som normalt i bl.a. den svenska kulturen socialt eller om man vill prioritera något särskilt (kanske för att anknyta till problematiken under CIA-tiden i att hantera information ordnat och välstrukturerat och möjligheter att addera stöd - en "gammal nucka" - för att undvika ålders-bias här: God erfarenhet kan ju faktiskt ligga från kanske 40 upp till 80-år - som varit änka några gånger med välkänd god förmåga att hantera hemmet och hålla ordning och lära upp 1 - 3 yngre kvinnor som ej presterar bra rörande matlagning, heminredning o.s.v.) eller om än tror jag aktuellt i USA kvinnor man fångat i strid som i Syrien och Irak. Dessutom om man ångrar sig och träffar någon "bättre" krävs ej det formaliserade i tron ofta moraliska "brottet" bara därför man gift:at slut på lediga platser. Det går att skilja sig genom att direkt spontant - givande erkännande för det spontana som ofta ett tag i alla fall kan kännas naturlig i det romantiska. Därmed reduceras ju också den "politiska" media-risk en self-brand-förvaltande person som Trump behöver ta hänsyn till för att inte riskera gå från president-rollen till ett sämre arbete därför att rekryteringar gjort skandal (och tänk så bra det kunde bli med ett par afghanska kvinnor i amerikansk press visande på det icke-rasistiska i Trump-administrationen såväl som smooth things over med Talibanerna med ett par afghanska kvinnor - Lite vågat kanske en rövad i strid kanske dotter tlll någon ledande krigsherre så att det ej fel uppfattas som svaghet).


Och frågan de flesta av oss förutom gamla övervintrade sovjetiska feminist-spioner om vi äntligen kulturellt kunde komma ifrån det så överdrivna i allt rörande relationen kvinnor och män. För att en man ej ska riskera sociala - mer övergrepp än något annat - förväntas han nästan bete sig som homosexuell eller som jag luras på hederligt arbete genom att gå in och efter år på år evigt tjatande om det feministiska i helt abstrakta närmast overkliga diskussioner med föga om något gjort men utan att det trots mycket gedigen prestation kvinnor och vetenskap flera år leverera fitta överhuvudtaget. Visst att frikyrkliga, papister m.fl. ibland tros-överdrivna (att hela det här att förveka sig omanligt ner på knä och framför en naken man om än symbolisk ej inducerade omfattande försiktighet att låta några manliga barn komma nära kyrkorna långt innan de välkända pedofil-skandalerna är väl om något ett uttryck för just denna överdrivna kultur: En man i kjol och en man i underkastelse på knä är fel. Att uppmuntra en kvinna med vänskaplig klapp på axeln eller vad nu passande för individuella relationen behöver inte annat än sällan vara fel.).


Huruvida jag uttrycker mig lite skämtsamt ovan eller inte är egentligen oväsentligt. En upparbetad kulturell-motreaktion är verklighet. Det är ej ett upplevt problem att Petraeus var man på kontoret med sin externa media-assistent bland ej små-grupper kvinnor såväl som män. Problemet är just bara vad vi jämförde med ett funktionshinder: Att det reducerade hans manliga organisationsförmåga och leveranskraft svuren till nationens försvar - förgullats dum som en gammal gaggig gubbe som dominerat flocken i dessa domäner på 50 år som sol och våras av tycks det oftare än sällan förvisso yngre men ändå gammal tant ingen man som tar roll i något så manligt krävande som CIA-boss kan tillåta sin karraktär att förfallets till att acceptera som realitet. Att såväl svärdsarmen som den kvinnliga slagkraften är kritiskt för förmågan att leda är känt och uttrycks väl i den del av romerska (mer i den republikanska historien än den kejserliga åtminstone som vi idag vill tolka och förstå historien. Gärna ses en allmänt "värre" dekadens växande efter republikens fall: Dock människa är människa och jag tänker att en försvarlig an del av uttrycks-typer av dekadens såväl som av varelse i den personliga moraliska domänen var jämförbart vanlig: Med normaliserat idag hos personer vars makt jämfört med säg en kung i ett närliggande land är från nära jämförbar beroende av politisk-roll med eller utan större rikedom upp till gigantisk för normaliserat idag gigantiska förmögenheter byggda på slavekonomi - Även om självklart en känd profil som Nero centrum av själva huvudstaden såväl som rikets uppmärksamhet märks mer då såväl som nu) lärorikt uttryckt i den romerska moraliska koden och den allmän mänskliga sociala värde dimensionen Auctoritas uttryckte.


"In ancient Rome, Auctoritas referred to the general level of prestige a person had in Roman society, and, as a consequence, his clout, influence, and ability to rally support around his will. Auctoritas was not merely political, however; it had a numinous content and symbolized the mysterious "power of command" of heroic Roman figures."

"Thus, auctoritas characterizes the auctor: The pater familias authorizes – that is, validates and legitimates – his son's wedding in prostate."

Dignitas är ej icke-relevant - tvärt om - för makthavare eller varje person som upplever sig ses och bedömas av andra utifrån ett kulturellt referenssystem med värdering (där vi troligen tänker rätt utifrån reward prediction d.v.s. reduceras vår dignitas faller vi under predikterad reward och tenderar att bli mer benägna att undvika eller givet det kompensera medan vi kan beroende på upparbetad nivå vara mindre engagerade att höja upp vår dignitas). Men för en krigare känns det riktigare att utelämna dignitas. Dignitas kan förvisso ha utlöst en gigantisk mängd från personlig till globala konflikter men styrka i personlighet gynnande i konflikt är prestigelöshet (och ett mycket danande litet projekt för vem som helst känslig för domänen att lära sig: Värde-rum relaterade dignitas kan nog göra både den ena och andre benägen att överskatta den egna förmågan att med mindre prövning än det faktiskt visar sig vara lära sig sådan prestigelöshet) både i valmöjligheter vi ser som reduktion potentiell kognitiv-kostnad av vissa typer av angrepp (jfr relaterat vinkel ryggrad Hosni när han flyr Egypten i Diktatorns likhet med missbrukaren i reaktion och beteende preferenser [Red. Jag tror det var Hosni jag använde detta som exempel på men det kan ha varit någon annan. Detta var det inlägg sökande honom på bloggen med Google jag hittade så jag tog det utan att kontrollera. De vandrar alla allt oftare den vägen så... /Hans]).



D.v.s. vi kan för roller där stabilitet personen är viktigt välja att titta på situationer i historik där detta och jämförbart kan bedömas. Jag har ej försökt mig på det för Petraeus och följde knappt nyhetsrapporteringen.


Givet trend-kompensation erkännande den naturligare moraliska centraliteten i mannen vill jag efter att mediterat incidenten i fråga säga att när en etablerad omanligare kultur ännu är vanlig är Petraeus romantiska relation en gedigen vinst i folkets upplevelse. Förvisso fjantande han ner av kvinnan till att ej hålla rikets värde tryggt men en lång militärkarriär balanserar detta. Vidare var kvinnan ej vad yngre män eller jämnåriga ser som tecken på att han är redo att utmana om makten.


Faktiskt tvivlar jag på att någon kostnad från den romantiska aspekten föreligger vid den spekulerade rekryteringen. Invändningar som kan göras och gjorts från detta bl.a. dragande paralleller till såväl Hillary-e-post som video med Trump promenerande någon yngre man långt ned i flocken - men från ett av vad vi kan kalla krigar-kasten i media och därmed person som tänkbart kan utmana honom partiellt om makten - vem som är den större mannen - reduceras i effekt av domänen av dem redan uttryckts gång på gång:


  • Det är pågående nyhetshändelse från vad etablerat Trump i det romantiska som redan demonstrerats ej var problematiskt på nivå skadande honom väsentligt. Vad som blir kvar längre fram är höjdpunkten på den och oavsett vad framtiden kan visa vet vi redan att det aldrig kan bli Petraeus när kontext är Trump.
  • Propaganda effekten dålig marketing av demokratiska partiet med flera engagerade hjälpte till att etablera kombinerat ett gott upparbetat varumärke - fortgår. Risker fordrar domän avvikande eller en magnitud som vida (i pågående nyhetshändelser del av processen behöver vi tänka exponentiellt när effekten av något nytt inträffat relateras nivå föregående: Mer och mer krävs för effekt). Trump har frihet att uttrycka indikationer fara och risk utan att det kommer påverka alls till nivå högre än normalt fallet.

Dessutom som diskuterat - och jag talar här från att pekat på det tidigt under valet republikansk presidentkandidat utan någon väsentlig ny analys av teknik senare men då såväl som pågående tror jag korrekt indikerande den president det blev eller bättre uttryckt hur oerhört jämnt det vägde även om elektorsrösterna nog räddade min skattning av procent Trump hela folket där jag cirka några månader fick Trump några procent ovanför Hillary med förändring först väldigt sent med Hillary lite ovanför men tidsperiod man skär data från har betydelse här: Korrekt är att se det som att jag predikterade Trump ett par procent ovanför Hillary hela populationen). Jag tror dessa två inlägg är de relevanta här och om ej så hittas övriga via länkarna där:



En riktig karl som Trump förstår säkert att jag verkligen ej kan förfalla till att xittx-ner-mig genom att ej ta med de har två inläggen. Även om självklart två män vid behov förstår att göra upp saker om behovet uppstår. Att likt Trump ha segrat i pack-battle uttrycker den bättre karaktär man oftast kommer rätt att värdera.



Kul bild jfr "penning-problematiken" Hillary mötte tre - fyra år senare: Slanta Upp Hillary för ordning och reda i USA (2013-10-25).

Jag hoppas såväl därför att det är rätt mänskligt, höjer upp kvaliteten texten, och illustrerar den lilla moraliska skola jag tog med tidigare i inlägget komplettera här med en bild av mig daskande den ena av de två unga kvinnliga assistenter med den andra i bakgrunden bredvid delar av min afrikanska konstsamling på väggen (inkluderande flock-rätt ett par vapen). Så slipper man ödsla tid på att ta någon mindre bland de yngre till verkligheten. Viktigt att vi vågar försvara och återbygga ryggraden i vår kultur: Att Ryssland flyger kärnvapen mot svenska gränser är en varningsklocka om någon. Kostnadseffektivt att tala man.



Hur vanligt förr på den tiden Sverige fortfarande hade vapen plutonium var det att Ryssland flög kärnvapen i Östersjön? Slutförvaring och upparbetning. Slagkraften i kärnvapen har sitt unika värde taktiskt. Strategiskt population finns ej värde annat leveranssystem än ex. raketer ej kan leverera också. Därmed inte sagt att payback by dirty payload är slutförvaring som kan fungera miljöpolitiskt korrekt. Latent möjlighet tolkas ofta ytligt och ej genomtänkt. Symboler av något redan latent kan ibland övertolkas. Emellertid här tror jg det korrekta är att bortgivandet av plutonium (som vi kan häpna över jag ej vad slutligen hamnade i Ryssland eller inte oavsett nu USA ledande i inciativet att samla in sådant från länder med lagrad möjlighet att göra kärnvapen som ej tänker göra dem). De kan nog övat förr också innan post-diktaturen och möjligen andra faktorer styrde uteslutande när ökat engagemang i att visa vems revir Östersjön i all väsentlig yta kontrolleras av. Rörande det latenta är dock det spännande med slutförvarings-konceptet att skilt från vapen-plutoniumet gäller att arga engagerade medborgare post-kärnvapenangrepp utan problematik kan hämta vad man behöver. Det är ej single-point-of-destruction på samma sätt och vidare under förutsättning polis ej kan eller väljer att engagera sig bara vad man kan ta upp ur nu bassänger, eller utlokaliserad temporär-förvaring, eller kanske flyga ner och hämta i Frankrike.