Pygméer, Fladdermöss och Marburg-virus (Komplettering - Lateralt tänkande i evolutionen)

2013-01-29

Kompletterar minnesanteckningen Minnesanteckning - Lateralt tänkande: Evolutionen, virus och "kulturellt avstånd" (2010-06-28) (första associationsflödet ut från den indikerande markov-stegen adderat manuellt för att ge djup och bredd för att indikera fler algoritmer till kreativa tänkandet) rörande vektor-kopplingen till en virussjukdom i möjligt rätt genetiskt domän (Pygméer, Marburg virus, Fladdermöss). Där jag refererade:


"Pygmies were significantly more exposed to wild animals than the nonmining general population; the difference was particularly large concerning contact with bats (Table). From one fourth to one third of study participants reported a direct or potential contact with someone with a febrile hemorrhagic syndrome."

Från: Pygmy Populations Seronegative for Marburg Virus | CDC.gov
Emerging Infectious Diseases, CDC, 2005.

(Notera att pygméer kanske är lite mindre känsliga än farmarna som typiskt om jag minns artikeln rätt inte är pygméer: möjligen kanske det varierar lite med histamin-komplex. Har inte särskilt vad jag en gång läde runt det och då huvudsakligen relaterat immunförsvar i mötet kognitionen där en gigantisk bandbredd finns etablerad bl.a. via interleukin-signalering.)

Där jag idag såg att utbredningen av viruset bland fladdermöss blivit dokumenterat:


Kopplingen går ju från strukturella förändringar i eller relaterat FOXP2 från människan till fladdermössen. Men på lite olika sätt. Och kanske kan vi anta att det är virus-dna möjligt som jag trodde med ursprung från eller med samma ursprung som sångfåglarn (jfr Zebrafinkarna) passerat över virus som kommunikationskanal. Samma koncept diskuterat mer lättsamt i:



I vilken vi förövrigt har ett av några hundra experiment med det komiska i visuella scen-presentationer föregripande laborerandet jag gjort här ett tag för praktisk känsla från den andra sidan av textanalysen.



Mina experiment i den visuella humorn var genomgående närmare den goda samhällsförbättrande humorn och utan de moraliskt problematiska skämt jag publicerat här på bloggen.

En moralisk reflektion utanför själva algoritm-området är att humor är farligt. Det kan manipulera vår kognition till att lägga tid på oväsentligheter ofta vulgära. Jag har också noterat från minne av ett teve-program jag sett för många år sedan att när komedi-presenteras i den värsta gatu-formen av humor s.k. Stand-up-comedy missbrukas det ofta regelmässigt alkohol tillsammans med tycktes fetare mindre nyttig kost.


Vi vet att humor kan ha värde för humör och inlärning. Men vi måste alla sträva efter att finna den goda samhällsförbättrande humorn. Vanlig humor och humor-konsumtion förstås bäst som missbruk parasiterande på kognition bättre allokerad till att bygga värde i det större mänskligt gemensamma samhället vi gemensamt i världen och in i framtiden.


Den humor vi idag har spridd sorterar vi in tillsammans med godis, alkohol och narkotika och vad Sveriges familjer bör vara observanta på att agera goda föredömen rörande för att etablera en friskare kultur för barnen att realisera i framtiden. Flera både svenska (på SVT) och engelska barnprogram är uppenbart direkt olämpliga och om något än mer vulgärt och trivialt. Det kan handla om sådant som att kasta vatten och släppa tarv, eller uppmuntra till perverterade subkulturer likt den som refereras som Björne (jag minns ej namnet på den sexuella störningen men inkluderar att folk klär ut sig till stora "mjukis-djur") vilken jag inte kan annat än känna tacksamhet att jag ej direkt i teve-programmen behövt förringas av till det mindre mänskliga utan kunnat tillämpa Wikipedia och Google's bildsökning för att etablera förståelse av vad detta handlar om.


Jag tycker dock verkligen inte att mina instanser av skämt är exempel på god humor. D.v.s. ej vad du ska utgå från för att roa dig eller indikera som god humor för barn och ungdomar. Om något är min humör värre än det mesta man kan möta därför att mitt större kunnande om människans natur gör mig farligt roligt dom gånger jag missat att tråka ner mig. Tre gånger har jag fått korrigera sådana misstag i efterhand och även om risken för att jag kan ha fört läsare till tvångsmässigt sökbeteende efter liknande humor på bloggen är lågt givet så få exempel får jag leva med att veta att särskilt känsliga kan ha fått problem om någon mot förmodan hann läsa dessa skämt.


Min humor har varit inkorrekt osmaklig genom referenser till det sexuella, relativ makt, rasism, negativa stereotyper, hån av olika ganska vanliga personlighetstyper. Mer än en känsla är att jag missbrukat humorn som kanal svår för läsaren och den angripna att värja sig mot för att trycka ner svaga samhällsgrupper som kvinnor och afro-amerikaner. Vidrigt utan någon av den med det djupt mänskliga fintämmiga min poesi längre bakåt publicerad här på bloggen medan den fallstudien pågick. Det var just den bättre goda samhällsförbättrande kultur vi behöver och ska sträva efter: läsglädje samtidigt som jag tror de flesta av mina bloggläsare blev lite starkare som människor både i smak och kunnande.


Hade det inte varit för att jag finner bloggen lämplig för de mindre formella mer handgripliga fallstudierna hade jag verkligen inte publicerat det eller på något sätt vilja vara associerad med det. Verkligen att det varit upplevt tvingande motviering från andra prioritering som påverkat. En mer genomarbetad ursäkt tillsammans med förslag på egenskaper i god humor med värde utan osmakligheter är planerat och det absolut minsta man kan kräva av mig.