Verbens mening - Två kompletterande exempel

2015-02-13

Kompletterande:



Tämligen tydligt exempel på kontrast mellan verklighet konkretiserad, planering resp. och fri kreativitet:


Nr A wish to invent something A.

[Diverse aktiviteter såväl som självorganiserande i hjärnan: Kanske läsa en bok eller bygga en modell.]

Nr A notice he has insight indicating greatness.

Mr A feels that his insight is good.

Nr A plan to start building his innovation.

Mr A starts to build his innovation.

Vi kan uttrycka konstruktionen (jag gör det) som att A witness. Om vi gör konstruktionen A wish B är vi i dess händelse medan vi här får ett perspekt utanför i själv-/annan-discourse adderande extra-information så som om vi tror eller anser oss veta, "sannolikhet", indikation om att informationen är planering o.s.v.


I början process av verklighet passar witness inte lika perfekt men är egentligen inte helt fel. Med verb som start, continue, end o.s.v. har vi likhet med en maskin på första verb:et.


Skrev Hans och blinkade konspiratoriskt

Varande ett kanske bättre exempel än dörren i . Att understryka blinka i dramatisk beskrivning kan säkert addera värde ibland men självklart blinkar vi när kroppen fungerar som den ska ofta nog ändå.


För blinka här om än inte andra verb eller alltid blinka räcker själva symbolen med kring-informationen medan vi är mindre intresserade i all verklighet vad blinakndet innebär (om det nu inte visar sig att jag blinkar med en blink-hinna indikerande att jag är en ödla från rymden: Sa Hans och blinkade med sin blinkhinna efter att tittat runt så att inga människor befann sig i närheten).


Kan vi avgöra vilket vi vill tolka? Börjar vi se en film, läser en bok, eller vaknar och går ut i verkligheten börjar vi små-tolka och arbetar ut meningsfullhet. Om något indikerande risk eller värde särskilt kan kognitionen gå upp i tillfälligt högre intensitet och göra det bästa av informationen. Det är snabbt arbetsminne nedanför arbetsminne: Här, där, upp, ner, före, efter... X var den tjocka av dom två kamrater. Hon vägde tio kg mer. Och bryts inte kontext kan det vara stabilt så länge vi är där oavsett vad om vikten som uttrycks i övrigt.

Ekonomin i Sverige och EU, Libyen, Ukraina och lite av världen bortom just här runt om Europa

Riktsbankens räntesänkning känns lovande. Finns problem i brist på "fri valuta i flöde" med deflation kanske (som jag menade för några år sedan för EU) att göra mer valuta tillgänglig är kanske snabbare funktionellt än att sänka ner räntan men det är nu kanske inte riskbilden för Sverige (som jag ej är uppdaterad på). Viktigare känns jag att Riksbanken spelar för vinna:



Och när vi talar i förändring finns ju skillnad mellan flera små och ett fåtal stora:



Och vid dagens slut kommer allt givet den "tolerans" förändring etablerad saker och ting efter det ner till hur många pengar individen har relativt värde och vana etablerad dem där derivata förändringen av allt vi vet är långsammare (nära nog alltid långsammare än allt vi kan uttryck med ränta upp och ner).


Starkt att tala tydligt om man ska tala och om räntesänkning som världsekonomin fungerar i vår värld nu sedan inte överdrivet många år märkbart (effekt tar tid trots ej överdrivna betungande problem i övrigt) är det säkert bättre att ta i tydligt.


Och lugnande bör vara att om nu tillgänglig "fri" valuta minskar ligger vi inte överdrivet långt ifrån deflation. Så länge nu tillskott av valuta inte riktat överdrivet flödar in i enskilda delar av vårt handlande och vår ekonomi (ex. nybyggda villor väsentligt större än de byggdes bara för 10 år sedan) bör det vara föga problem.


Och kanske börjar världen i och utanför Europa lugna ner sig lite? Vi har ju märkt i nyhetsrubriker turbulens av den mer våldsamma sorter i såväl Sydsudan, Libyen, Syrien och Irak. Samtidigt bränner Kina kol för fullt medan deras ekonomi möjligen bromsar in.


Men kanske börjar Sydsudan stabilisera sig. Det ska ju enligt uppgifter i media med dolda källor inom EU refererade festats under förhandlingarna. Samtidigt är jag inte så säker på att någon av dom inblandade entiteterna med management egentligen var särskilt nöjda på något sett med hur det var förr undeer dom längre åren av krig. Vi får se.



Och visst kan man ha bedömt förmågan hos libyerna fel. Kanske var andel läskunniga, utbildningsnivå m.m. överdrivet och att det är en förklaring till att dom tycks prestera sämre än vad andra länder när vi normaliserar klarat och klarar. Eller så hade man en liten större nedsida initialt än kanske förväntat och möjligen mindre senare även om det säkert även om man försöker och klarar förväntat normal prestationsnivå lär ta ett tag och nu upp till normal nivå.


Och medan ISIS i grundläggande dimensioner av vad dom är försökt länge och lyckats tycks det definiera sig som uttryckande internationell närvaro och kommunikation verkar nu som andra revolutionära organisationer givit och tagit möjlighet till det samma i Syrien. Samarbete där man är del av internationellt samarbete är så klart lika viktigt (jämförbart viktigt varken mer eller mindre men normaliserat nivå) som för länder. Det är inte bra att stridande grupper är kontaktlösa likt Nordkorea.


När det kommer till Ryssland - Ukraina volationer kan jag inte så mycket om den. Jag har följt den mycket mindre än annat i världen. Det är en stor värld och jag upplever det bättre att söka begränsa vad jag följer mer seriöst (lite som att jag för ett så stort land som Kina i princip inte följer landet alls utanför Beijing, Shanghai och Hong Kong). Lovande är Tysklands engagemang:


  • Tyskland för mig är en kultur jag föga rationellt ogillar: Jag uppskattade verkligen ingenting med att lära mig Tyskland. Och det gick heller inte att undvika.
  • Men Tyskland är viktigt i Europa. Genom storlek bara i head-count direkt såväl som kulturell närvaro ganska nära till fler.
  • Tyskland är också väldigt duktiga i managent och rutiner rörande mycket som EU kanske behöver mer av. Tysken har ett mindre trevlig språk men är som stereotypen pekar på tycks det noggran med bokföring. Dessutom finns en hel del bra forskning att tillgå inom lingvistik.

Tyskland har upplever jag emellertid kanske - troligt så - etablerat efter Andra Världskriget haft en ganska speciell "kultur" och praktisk politisk realisering av världen utanför Tyskland. Världen är handel, viss preferens mot pacifism, och att man gärna ser att lösningen aldrig riktigt är rätt om man agerar. Agerande är så ofta alltid vad som kommer in i hur de tänker och vägen de går och tycker andra går vad man ser som problemet. Att agera är för dom ofta vad som känns som ett större problem än problemet man vill lösa.


Det är inte funktionellt i Europas framtid ty Tyskland är för stort. Ett kulturellt stympat Tyskland som inte riktigt klarat att lämna Andra Världskriget bakom sig men orkat det nog för att inte riktigt se det här i sig själva kan göra Europa samlat frånvänt världen. Det är ett problem redan: Att enskilda agerar ibland mer begränsat än rimligt förväntat för världens i särklass största ekonomiska zon är just mer begränsat samtidigt som det reducerar Europas samlade möjlighet att påverka. Snarare än att Frankrike och UK ibland gör lite bör Europa göra, och snarare än att man både ska lita på Italiens förmåga att hantera gränser så väl som att behöva se deras ständigt återkommande gnäll i nyhetsrubriker så fort det kommer båtflyktingar bör Europa hantera det.


Ukraina för Tyskland tror jag kan visa sig vara väldigt positivt. Jag hoppas att dom som spekulerat kan ha lyckats med ett första förslag man åtminstone mer trovärdigt reflekterar (även om man säkert kan behöva mer från det). Mer utrikespolitisk självkänsla i Tyskland är bra för dom och Europa (dessutom slipper man deras underliga-paficism moral-negativierande agerande medan andra engagerade oavsett pacifistiskt eller inte möter Tysklands hundratusentals i näringsliv eller politik hos diktaturerna)


Och faktiskt har jag större tilltro till Tyskland här än åtminstone mig själv. När en dimension av problematiken är de utspridda etniska grupperna det ryska folket eller kulturen eller språkområdet har är det kanske inte konstruktivt (även om negativ effekt nog var 0 eller nära så) att skissa negativa stereotyper som informations vapen om dem (men jag ville skissa den som minnesanteckning rörande en del annat: en färskare lätt besläktad variant finns förövrigt i Hong Kong's Xiaoming livrädd: Brittiskt Mod kommer ej lätt för kulturer ännu inte mer än ungdomar (2015-02-08)):



Tyskland har kanske ett perspektiv här med större relevans än andra: Många folk med kulturell närhet Tyskland finns runt om i Europa och de har ju en historisk närhet till Östeuropa genom 1900-talet.



Och det verkar som att Polen finns med och håller ett öga på processen. Det är tilltro till att andra kan vara trygga i att ev. problem eller oförsiktighet kommer detekteras och uttryckas tydligt. Polen har en sund riskmedvetenhet till Europas historiska realpolitik såväl som gemensam tilltro och engagemang utan mer instabila turbulenser. Det är ett kunnigt väldigt seriöst land som mer än många engagerar sig i Europa. I alla fall refererande Polen bland färskare inlägg (länkar till äldre längre kan finnas ev. via taggar om ej i brödtext) och dessutom diskuterande ekonomi inte helt opassande här:


Mer ränta

Från längre tillbaka:

Snabb effekt 2012 och tidigare hade varit att bara öka mängden valuta varande en situation av brist på pengar. Sänkande räntande kan ju rent av verka delvis i den andra riktningen genom att minska attraktion av valuta. Hur situtationen är idag vet jag inte men så länge tillgång av valuta finns lär det knappast skada att ha räntan låg. Möjligt kan det rent av ge möjlighet att ta affärsdelar på bekostnad av näringsliv i bl.a. Europa genom att verksamhet får bättre finansiering utan att det i all verklighet kostar oss något trots lite över zero-strecket.

Både amerikanerna och kineserna har ju redan shoppat företag ganska försvarligt några år nu skapande värde av divergenser i tiden mellan delar av världsekonomin (EU tar lång tid på sig kring mycket och kanske runt förändring av ekonomiska systemet dom här åren också och då kommer den baksluga amerikanen och kinesen och lurar av Europa företag m.m.)::

Att betvivla att Europa inte har de värre problemen redan avklarade. Att se Grekland idag som en gigantisk risk är lite löjligt jämfört med situationen när hela frågan om underliga lån diverse länder tagit i stor omfattning bland många länder (där det inte alltid gick att ens beräkna vad de kostade eller storleken p.g.a. av sluga system som dom lite långsammare Europeiska länderna inte förstått när de skrev på lånen). Nära nog allt tycks av vad som kommunicerat länge nu (bättre sannolikhet att inget ej upptäckt finns) kvantiserat och hanterat.

Och faktiskt om tysken inte lärt sig under krisen att det är helt ok att säga ifrån när greken gör "grekisk bokföring" där såväl som i Europa. För inte länge sedan kändes sådant lite "agerande" för tysken:

Iran känns som en spännande kultur som vill nå ut till och möta mer av världen

Jag tror det kommer leverera resultat inom en inte överdriven lång tid:



Av ett fåtal luddiga grupper av "orsaker" där man nog får säga att det inte är en noggrant övervägd slutsats med hög datakvalitet flera konkurrerande metoder eller ens någon av de mer i dtaljer för hur det görs metoder jag annars ibland använder tillämpade (ty de fungerar inte för Iran).


Men jag tror jag hade mer rätt i vad jag uttryckte för flera år sedan och mer nyligen säg någon gång inte längre än kanske 1 år tillbaka åtminstone kommenterande där jag pekade på att det är utanför vad man (d.v.s. jag i alla fall: folk som kan Iran kan säkert bättre bedöma) alls kan bedöma hur informationskanaler i bredd och intensitet till befolkningen utanför Theran ser ut. Jag tror jag kan ha kommit rätt i att det finns en starkt kultur ganska nära Västerlandet jämfört med många länder i regioner tydligast i Tehran.


Effekt av det tror jag säkert de teokratiska komponenten i staten bättre kan bedöma och långt tidigare än kanske någon annan. Kanske märker man av en process där man ser behov av förändring bl.a. rörande mer pengar i ekonomin. Och kanske sett över en längre tid kommer se att man behöver passera mot en större distans till stat.


Värderar man prioritet hos en av Irans vanligare samtalspartner USA kan man istället kanske spekulera att de är lite pessimistiska givet hur man prioriterat rolltillsättning inom det militära (en sedan länge arbetande rörande atomsäkerhet såväl Iran som jag tolkade något jag läste i Wikipedia eller några rapporter hittade via DTIC.mil).


Dessutom har vi konceptuell likhet med Ryssland i intresse och etablerad praktisk kontakt och samarbete med etniska "persier" (säger vi persier? Eller är dom alla iranier?) i och utanför landet. Men med negativt utvecklande förmåga att bibehålla effekt och upplevd förmåga det ger. Man kan bedöma det annorlunda från att dessa grupper - eller en del sådana - nu gör en massa i Irak och Syrien. Men tänkbart finns mycket upplevt potentiellt hos Persien såväl som andra som försvinner bort när det behöver realiseras till konkret effekt.


För Iran finns om man vill bibehålla enagemang och skapa något mer från gemensam etnisk-kultur en väg till det genom att öppna sig mot omvärlden. Står man kvar där man är nu tvivlar jag på att man orkar ens till det sedan länge mer för-dvärgade samarbete via proxy aktörer inom ett fåtal områden utan att den mer kraftfulla kulturella närhet man kan bygga får ges utrymme. Konkurrerande världens information snabbare idag än genom alla hundra tals - tusentals år - bakåt försvinner närheten bort snart nog annars.


På mellan-lång tid om man står kvar tror jag också gäller att man kan få konkretiserade problem utanför urbaniserat. Iran behöver energi och kanske har dom rätt i att oljan inte är vad som kommer räcka bra praktiskt för deras behov. Samtidigt givet en i modern-tid åtminstone bakåt sekteristiskt divergerad teokratiskt diktatur är det knappast tryggt att riskera att hamna i den - kanske helt onödigt försiktigt - feg-hanterandet av Nordkorea där vad som helst de gör inom sina gränser måste accepteras och rent av stödjas av och till med bidrag så svårt det smälter snö eller det dyker upp ånga från byggnader man menar har reaktorer.


Ett tekniskt eller i realiserad i management tungt hinder mot att tillåta Iran ha kärnkraft finns emellertid inte. Det kan lösas utan att vi riskerar att de utvecklar vapen. Teknikval är viktigt såväl som stor öppenhet. Öppenhet är här inget man ska se som negativa stereotyper eller förtryck av Iran. De flesta länder har stor öppenhet rörande kärnkraft och med Sveriges nu ganska gamla kärnkraftsverk tror jag det kan vara sunt motiverande för aktuell industri att de nu vet att såväl statliga entiteter som betraktande entiteter utanför landet kan tänkas se fel de själva ev. missar.


Rent av skänkte vi nu bort plutonium vi arbetade upp (med början under 1950-talet om jag minns rätt: Och jag vill i alla fall spekulera lite att vi arbetade upp under kanske en tidsperiod senare än vad som gjorts känt) för förstörelse i något projekt USA var central i. Föredömen kring sådant är självklart åtminstone inte skadligt. Sedan kan man kanske reflektera att vad våra reaktorer producerar i avfall och restprodukter genom åren vore effektivare i långsiktig säkerhet såväl som realisering energi att förbränna. Men vi avstår: Och åtminstone dom reaktor-typer jag minns här som möjliga kan i sin tur som ny "restprodukt" ge vad vi relativt snabbt kan bygga upp kärnvapen med.


Det är därför verkligen inte bara Iran som begränsar sig i hur man hanterar vad man håller i lager, hur man etablerar kapacitet för att kunna omvandla det till kärnvapen, såväl som håller hög öppenhet för den egna såväl som andras trygghet.


Verkligen att jag tror att positiv förändring är en god väg för alla i Iran. Man kommer om inte tippa över i något annat mer volativt snart nog annars även om man ligger lite fördröjd mot Mellanöstern och Nordafrika. En känsla jag har är att man nog ser något av det i teokratin och kanske är intresserade.

Verb mening - Enkla primitiver för förändring av värde och risk

I Verb mening - Fokus på Förändringen eller Resultat klart såg vi att vi kan uttrycka förändring med mindre bias för hur vi gör det såväl som lika lite bias vad förändringens resultat uttrycker "bredare" tolkat därför att ord som put, let m.fl. förekommer så ofta och i så många sammanhang.


Men i engelskan är det ganska vanligt att utnyttja tänkbart en tolknings-preferens vi har för dessa verb - den kognitiva processen i sig för dem kan vi anta - genom att addera på emotionellt bias. Exempel:


  • stand tall
  • pay attention. Uppmärksamhet är förstås inte orimlig att förstå som en kostnad alla gånger.
  • get mad, get bussy, get happy, get going, ge to the point
  • give a lecture, give hell, give chsse, give a shot
  • Throw a party
  • Turn red
  • Have a party
  • Come clean
  • Take an oath
  • say a prayer
  • make a decision
  • do justice

En skillnad mot verb likt pour, spray, surround och många andra att dessa (utan emotionell pay-load adderad efter) ganska ofta används för att uttrycka transferering av värde relevant i kontext.


Även om dessa verb i sig är ytterst ut-smetade över mängder av kontext därför att de är ytterst vanliga och därför har föga bias själva förväntar vi oss att vad de opererar på är relevant för sammanhanget. Att direkt addera på en symbol (ex. oath i take an oath) för ett värde vi vill använda tillsammans med riktning - transformationen av värde i relation normalt tror jag motsvarande den som talar ex- give a lecture till någon för att förklara hur dåligt de gör saker eller gå till ett moraliskt renare tillstånd come clean).


De verb vanliga i konstruktioner som dessa (cognate) ligger för mig mycket närmare vad jag hellre skulle se som primitiver i struktur jämförbar med LCS diskuterad bl.a. i eller bättre uttryckt ovanpå eller tillsammans (därför oavsett om man använder struktur liknande LCS eller annat är det vetskap man behöver runt verb:en). Men själva värde / risk förändringen kan svårligen uttryckas med LCS oavsett som Dorr gjorde det eller som tidigare föreslaget. LCS etablerad särskilt förändringen mellan vad vi kan se som lokaliserade tillstånd som delsteg (ex. punkter vi går mellan).


Argumenterat om man nu går upp till 15 - 30 primitiver för att fånga detta kan det lika gärna vara vettigt att se det som lilla i koden hanterande parsning o.s.v. så slipper man funderande kring representation adderande ett verb eller görande annan förändring. Det har sina praktisk värden att lägga representationer som går längre än CSV-filer uttryckande logik likt LCS i ett riktigt programmeringsspråk man använder i övrigt (så slipper man skapa ett nytt litet språk vilket kan kosta en del tid och också om nu LCS tycks för mig bland de vettigare i ej abnormt överdrivet komplicerat i alla fall så upplever jag verkligen inte att man kan säga samma sak som Wordnet).


Flera grundläggande verb

En till samling verb där man enkelt kan hitta fler primitiver är Coverb. Några från Wagiman: Burn, cause, follow, och try för vilka åtminstone de tre sista oftare ligger som verb före eller efter förändring av värde: The weak mind of the people CAUSED Hans to give a lecture, medan skillnaden mellan att planera, önska, tro o.s.v. till att börja realisera plan är viktig i allt mänskligt där vi ofta har ett litet mellan-steg av att försöka men ännu ej lyckats eller tröttnat (eller misslyckats).


Till dom jag minns att jag sett i cognate resp. co-lex kan vi addera på några praktiska egentligen inte praktiskt för att uttrycka mening annorlunda men när de används i språk normalt med mycket mer bias ex. emotionell tolkning. Ett bra exempel är block / hinder dit vi (om vi ej expanderar antal verb) även kan räkna containment av person (likt i fängelse eller liggande på sjukhus till sängs p.g.a. av skada eller sjukdom - eller ekonomiskt begränsad i rörlighet) förutom paket med papper som hålls kvar i dem, eller ned blåsta träd eller snö som håller bilen kvar på en gård någonstans i Norrland

Verb mening - Fokus på Förändringen eller Resultat klart

Här är en delvis annan väg än Verb mening - Transfer: Bomb vs Send att tänka kring representation av mening.


Vi inser att mening inte är riktigt samman men besläktad för:


1. place A around B

2. surround A with B

För skillnaden i meningen gäller att vi i det första fallet tar fokus från plancerandet av A och därefter hur d.v.s. inte helt olikt en liten del av ett recept. Tar vi ut en liten del av ett recept framgår inte det övergripande syftet. Det här själva processen eller del-händelsen som är det viktiga. Huruvida om vi kommer låta A varaktigt vara around är utanför primära fokus av placerandet.


I 2. har vi ännu inte gått helt ut från recept-del-steget i 1. men vi är närmare att göra just det. Fokus är på hur vi placerar B runt A där vi har associerade dimensioner varierade med kontext tydligare - ex. kan det vara känslomässiga associationer - därför oftare gäller att surround kommer ha mer "lokaliserad" användning med preferenser än around som likt många PP är så utsmetat över all tänkbar användning i alla kontext.


Vi har nu ett initialt fokus på A i meningen vilket är en mindre skillnad mot att uttrycka tillståndet när händelsen av avslutad. Antingen är det viktiga att vi placerat något eller att vi har omringat något:


3. A is surrounded.

4. B is placed.

Vi tar ett till exempel:


1. put sand into the package.

2. fill the package with sand.

Här är preferensen kanske tydligare mot att vi har mindre trolig associerad mening varierad med kontext av put därför att det samma kan argumenterat sägas gälla sand varande vad vi sällan saknar men som av och till kan orsaka olägenhet eller rent av mekaniska problem om det kommer på fel plats. Efter put gjorts sitt är det defunct och det är sanden i paketet som är det viktiga. Hade hur sanden hamnat där varit i sig kritiskt (d.v.s. om vi ej har en specifik personer som sätter dit det utan att det kanske blåser in från fönstret eller läcker in genom en trasig fog medan när nu som vi kan tänka oss en person sätter dit det är det denne och han eller hon gör det som är viktigt och mer sällan hur eftersom denne kan göra det på 1000 sätt för att ex. sabotera en maskin, planera för att bygga något kreativt efter semester tillbaka i staden, eller vad som helst).


The package is filled with sand.

Eller är det det egentligen? Om vi stoppat in tillräckligt med sant. P.s.s. om A sägs ha förstört B innebär det inte att B var hel innan. Att B var hel kan tyckas rimligt att anta om vi litar på historien. Men vilket är värdet i B förstört? Och finns något framöver i vad vi betraktar i situationen som påverkas? Vem saknar det? Och hur definierar vi hel resp. trasig? Förändringen om angiven är enklare att handha medan väldigt ofta tillståndet innan för objektet är okänt:


  • I dessa fall - ganska vanligt i berättade text som böcker eller för den delen film - är händelsen att ex. sparka upp dörren som är det viktiga.
  • Dörren kanske ser trasig ut men så vitt vi vet kanske den lagas på en minut. Och är kanske i förslagsvis Game of Throne världen inte det värde bonde-familjen överhuvudtaget bryr sig när en bunt rov-riddare kommer in i detta manner.

Vi inser att contact mellan fot riddare och dörr inträffade. Såväl som flock-kontakt mellan riddarna och de som bor eller befinner sig i byggnaden. Men det är det "recept-liknande" delsteget i vad som pågår som betyder vad som är intressant i sammanhanget för att förstå händelsen och se värden och risker som betyder något: Indikera här risker för dom innanför dörren läckande information om riddarens tillstånd i humör, prioritet att genomföra det hela snabbt o.s.v.

Komplettering: Och så några sista kommentarer rörande spray och spray-paint:

  • Tillstånd klart välkänt innan spray-paint kom är att det är målat.
  • Om en kvalitativ fördel eller nackdel finns kan det dock vara intressant att indikera tillstånd närmare hur vi målade.
  • Dominant påverkande rörande antal individer föreställer jag mig dock var bra länge frågor rörande säkerhet d.v.s. ett stort fokus på processen.
  • Emedan vi ofta kan säga att det är målat kan det vara meningsfullt att indikera hur vi målade här.
  • P.s.s. är det ju svårt att spray-måla: Det är svårt att måla med pensel också med man fick nu sitta bra många lektioner och måla på papper i skolan i alla fall.

Tar vi nu följande exempel kanske något av vad jag tänker mig att säkerhetsriskerna kan ha påverka blir tydligare:

A sprays the room with maze (tårgas).

A sprays maze into the room.

Prepositionerna kan indikera såväl som implicit utan att vi tänker på det uttrycka avstånd. Det gäller nu även (menar jag) när de är mindre rakt på sak: Ex. on (E sprays A on B). Avståndet i ordning fokus är ett steg längre när vi sätter B före A. I tolkning mening direkt och fortlöpande utnyttjar vad jag menar vi bör kalla snabbt och optimerat arbetsminne för pågående under tolkning av mening är världen ytterst schematisk: Lite som this one vs. that one, here vs there (eller tagande kostnad med fler ord sägande ofta föga om vi inte redan etablerat there kontra "here": way over there - en, två, många). Djupare förståelse och jämförelser är så klart viktiga också men i delarna är vi ytliga i väntan på sådan analys.