Ny modell för Evolutionen

2010-06-24

Jag har börjat uttrycka min modell för riktad information (debattartiklar, insändare, annonser m.m.) allmänt uttryckt i olika situationer som en del av arbetet med att få den nu bättre uttryckt i ett mellansteg innan det sker mer exakt och delar implementeras i mjukvara.

En del av det är att försöka att tydligare översätta den till funktioner i hjärnan för att se att den är robust och komplettera de områden där modellen varit ofullständig (t.ex. helhet över text vilket jag kan ha sett en väg för via musiken).

Innan jag ger mig på att försöka göra en översikt av delar av språket modellerat med den djurmodell som skapats från zebrafink (och andra sångfåglar) vars stora likheter (se anteckningarna här en bit ner) med människan rörande ett stort antal områden relaterade till språk som gör dem både lämpliga för detta och att ordentligt kvalitativ forskning finns färdig för kände jag ett behov att betrakta immunförsvaret utifrån ett enkelt men grundläggande koncept i min modell (hastighet eller tid för information).


Zebrafinken är en av de bästa modellerna vi har för viktiga delar av människans språk. Många andra likheter går att se både rörande arvsanlag och beteenden just relaterade till kontinuerligt språk och kanske har arvsanlag antingen explicit eller implicit överförts från fåglar till människor via virus. En stor andel av de virussjukdomar människan drabbas av kommer också direkt eller indirekt från fåglarna.

Detta därför att en möjlighet är att "människan" faktiskt fick "musiken" (avseende inte bara musik utan viktigare förmåga att uttrycka helhet i språk utanför enskilda utrop, gester och ansiktsuttryck) just från fåglarna via virus. Detta både därför att likheterna är stora rörande genetik (men är ej exakta lika för något djur som bär det "unika"), mycket stora likheter finns i språk och beteende.

Det är också redan känt att cirka hälften av människans arvsanlag (olika uppskattningar finns där de lägsta indikerar neråt 5%) kommer från virus och utan genetisk information som kom med en virusinfektion skulle däggdjuren överhuvudtaget inte finnas därför att det är denna som gör att vi klarar att skapa en fungerande placenta där anlag för det kom bornavirus (se referenser i slutet för information om anlag från bornavirus i mänsklig DNA emedan länken går till Statens Veterinärmedicinska anstalt där bornasjukan diskuteras).

Jag gjorde det genom en fallstudie modellens tidsbegrepp "applicerades på immunförsvaret" på Pryltrend utifrån ett särskilt fall: placeboeffekten. Det därför att det kan både peka på problem i min modell relevant för riktad information jag inte sett och ge bättre kunskap om hur modellen översätter ner till hur människan fungerar. Vidare önskade jag också se om den indikerade något rörande immunförsvaret som inte var känt allmänt eller av mig och som kunde vara intressant.

Både rörande att vi kanske fick "musiken" (en egenskap i språket inkluderande musik) från fåglarna och att immunförsvaret delvis mer direkt är intressant för modellen (men indirekt) är också genetisk information intressant att beakta. Nu är min modell varken anpassad för att klara att representera immunförsvaret eller evolutionen och ev. slutsatser som kommer från att tillämpa den här säger i sig självt ingenting även om resultaten kan vara intressanta. Här kan man inte se det som annat än en struktur att organisera annan typ av kommunikation med utifrån vad som är känt och från det göra antaganden om annat som kan vara möjligt. Men att något är indikerat bevisar inte att det är riktigt. En tankelek närmast.

Därför roade jag mig att tillämpa den direkt från modellens enklaste struktur direkt på evolutionen av genetiskt information och se hur det överensstämde med den övergripande modellen för evolution och det uttrycker jag mer samlat här.

Relativ tid är kritiskt för påverkan av all information

Artikeln för immunförsvaret indikerade behovet av att betrakta tid som något icke objektivt i min modell. Ett sätt att förklara det här är att om både du och en entitet uttrycker information till en population och att du har en smalare informationskanal till denna krävs att du uttrycker information mycket snabbare (jämför med hur bredband tillsammans med hur snabbt du kan producera information ut på kanalen och hur snabbt den överför informationen).


Allergori över Sanning och Tid målad av Annibale Carracci.

För en given situation finns heller inte en hastighet som är meningsfull. Även om du uttrycker eller mottar information snabbt existerar också en långsammare tid som behåller mer av vem du är och en kostnad föreligger som begränsar vad du tar in och praktiskt ytterst verkande i upplevd tid (du blir uttråkad och trött och hur snabbt och lätt påverkas också av personlighet och omständigheter utanför informationen).

Evolutionens långsamma tid ger stabilitet

Betraktar vi evolutionen har vi en mycket långsam tid som mycket mer konservativt kommunicerar ut vem du är med små förändringar:

Långsam tid: När bebisar skapas från en man och en kvinna.

Denna är inte 100% konservativ utan förändringar som är meningsfulla, icke meningsfulla eller skadande kan uppstå och det är som all kommunikation en kombination av vad flera uttrycker (annars pratar vi med oss själva vilket också kan ha värde men inte är kommunikation).


En till mekanism i samma tidshastighet är värdet som skapas när individer som är mer genetiskt skilda föder barn (i det extrema fallet hybridvigör för växter eller när inavlade linjer av kor blandas med varandra för en snabbt extra stark avkomma). För Romeo och Julia här målad av Sir Frank Dicksee kanske det hade givit visst utökat värde för deras barn därför att de kom från "krigande" maktfamiljer och deras kärlek var förbjuden. Denna mekanism kräver dock för att verka en över population ett kontinuerligt utbyte som dock i moder tid varit i tillväxt.

Mutationer ger snabb lokal påverkan men långsam spridning

Det finns också en snabb tid lokaliserat i form av mutationer. Dessa kan förändra något snabbt och förändras levnadsomständigheterna radikalt dör vi ut om vi inte klarar av att hantera dem om inte en sådan inträffar som löser problemet och tillräckligt snabbt propagerar ut till populationen.

Mutationer som man ser på evolutionen har dock ingen egen informationskanal. Den kan ibland passera via den långsamma kanalen där anlagen förs över till banren men denna är just oerhört långsam.

En till informationskanal dessa har är den lokaliserade egna kroppen d.v.s. mutationer kan lösa lokaliserade problem mer påverkande personen själv eller de närmaste generationerna. En mutation i immunförsvaret även om denna inte passerar vidare till barn kan mycket väl lösa ett problem för individen eller orsaka ett.

Snabb kommunikation krävs för att lösa snabba stora problem

Däremot ett radikalt snabbt inträffande större avgörande problem påverkande en större population kan mutationer aldrig lösa därför att de är för långsamma (här säger vi helt enkelt att problemet är så pass snabbt). Det enda undantaget man kan föreställa sig är när mutationer via en extern faktor uppmuntras hos en stor befolkning där detta antingen i sig är problemet eller är synkront med detta t.ex. att problemet är radioaktivitet där mutationer som initialt skapas kanske också ger några människor möjlighet att hantera efterföljande lägre strålning (praktiskt inte möjligt för t.ex. kärnvapenexplosioner där alla människor i området dör ut om giftet inte städas bort eller de snabbt flyttas).

Därmed tycks en snabb informationskanal som påverkar stora populationer saknas. Det innebär i så fall att ingen katastrof som påverkar väldigt många av en genetiskt avgränsad grupp någonsin inträffat för nu levande. För de flesta dominerande sådana jag kan föreställa mig skulle dessa heller inte vara enormt avgränsade utan snarast beröra stora delar av en större genetisk grupp (t.ex. att gräsätare dör ut medan trädätare överlever o.s.v.).

Det håller jag för otroligt och att dinosaurierna överlevde genom att transformeras till fåglar är kanske ett exempel på detta. Alla menar att katastrofen kom snabbt och att den påverkade globalt (vi antar så här tillsvidare även att det går att argumentera att katastrofen inte skulle beröra fåglarnas förfäder specifikt t.ex. därför att tillräckligt många befinner sig i luften men det är något att diskutera i kommande inlägg).

Därför måste en till kommunikationskanal för genetisk information existera som både är snabb och når stora populationer direkt. Det behöver också vara en informationskanal som aktiveras naturligt av de situationer som indikerar katastrof.

Likheter mellan sångfåglar, människan, fladdermöss, ekorrar och delfiner

När jag tittade över djurmodellen för språk och inlärning som skapats utifrån zebrafinken blev jag övertygad om att en till sådan kanal finns kritisk för människans utveckling p.g.a. de likheter som existerar mellan de djur som delar vissa egenskaper i FOXP2 (där ge gemensamma egenskaperna i språk och ett flertal andra egenskaper finns). FOXP2 är kort förklarad nedan via ett citat från Wikipedia:

"Forkhead box protein P2 also known as FOXP2 is a protein that in humans is encoded by the FOXP2 gene, located on human chromosome 7 (7q31, at the SPCH1 locus). FOXP2 orthologs have also been identified in all mammals for which complete genome data are available. The FOXP2 protein contains a forkhead-box DNA-binding domain, making it a member of the FOX group of transcription factors, involved in regulation of gene expression. In addition to this characteristic forkhead-box domain, the protein contains a polyglutamine tract, a zinc finger and a leucine zipper.

In humans, mutations of FOXP2 cause a severe speech and language disorder. Versions of FOXP2 exist in similar forms in distantly related vertebrates; functional studies of the gene in mice and in songbirds indicate that it is important for modulating plasticity of neural circuits."

Från: FOXP2

Det gäller så vitt jag vet alla djur som uttrycker kontinuerligt språk som inte är begränsat till ett fåtal uttryck av mer "symbolisk natur" (t.ex. gester, utrop och ansiktsuttryck). Dessa är åtminstone:

  • Sångfåglarna.
  • Människan.
  • Delfiner.
  • Ekorrar.
  • Fladdermöss.

Likheter hos dessa finns både rörande språk och beteende.

Fladdermöss - flygande däggdjur - kommunicerar kontinuerligt för att uttrycka och förstå rummet. Delfinerna gör ungefär samma sak men "flyger" i vattnet.

Ekorrar är det kanske lustigaste exemplet man inte lätt tänker på. En del av dessa har också utvecklats till att glidflyga. Dessutom har deras "språk" likheter med fåglarna. Ett exempel som visar likheterna i språk ekorrar har särskilt med fåglarna har vi nedan:

Ett till bra exempel som också illustrerar likheterna har vi nedan:

Ett ofta påpekat mysterium i utvecklingen av språket - som jag dock menar är en liten sak jämfört med att klara att få ett nytt radikalt annorlunda koncept som möjliggör språk, bättre spatial förståelse och kanske inspiration till använda armarna på ett annorlunda sätt än benen - är att vårt struphuvud förändrades för att kunna uttrycka ett artikulerat verbalt språk. Här är det värt att peka på att ganska många arter av fåglar kan lära sig härma människor vilket visar att vi har en hel del likheter även i den fysiologiska utformningen. Likheten finns därför åtminstone mellan en del fåglar och människan också för hur vi gör ljud fysiskt och inte bara hur den kanske viktigaste delen av språket - dess "musik" - fungerar i hjärnan.


Foto: Peter Békési Licens: CC by 2.0
Papegojorna - inte bara kända för virussjukdomen papegojsjukan - har tillräckliga fysiologiska likheter med människan för att klara att lära sig härma oss. Dessutom kan de precis som människan sjunga kontinuerliga stycken med musik för att uttrycka sig.

En till likhet är givetvis hur vi använder kroppen. Det handlar för alla (också på sätt och vis delfinerna) om att använda de båda framlemmarna mindre för att transport på marken och mer för att göra något konkret med. Förvissa är det inte unikt för dessa djur men givet att människan tycks slutligen ha rest sig ungefär samtidigt som vi fick en ny komponent i språket (kanske också en bättre känsla för att man kan göra mer med rummet) och de flygande råttor började med det antagligen nära nog med att de fick ett annorlunda kontinuerligt språk är det intressant.


Foto: Luis Miguel Bugallo Sánchez Licens: CC by-sa 3.0
Zebrafinken är en kraftfull djurmodell av människans språk och den har flera spännande likheter i beteende relaterade till när denna typ av språk är viktigaste både för sångfåglar och människor. För båda gäller att honorna blir mer socialt öppna av romantisk musik och båda hör till ett fåtal djurarter som kan sjunga. Dessutom gäller att hanarna både hos zebrafinkar och människor gärna "klär" sig i grälla färger.

Det finns dock en lång rad fler likheter som mycket väl kan vara relaterade till samma genetik som för den gemensamma komponenten i språket och några stycken av dessa tog jag med i anteckningarna rörande detta i väntan på att jag mer noggrant går igenom denna komponent i människans språk och mer exakt måste "se över" zebrafinken som är den mest effektiva djurmodell vi har för människans språk.

Detta är intressant här därför att jag är väldigt övertygad om att detta inte bara är resultatet av parallell evolution även om det helt säkert är avgörande för vilka varianter av djur som överlevt. Utan jag tror att en snabb informationskanaler som kan verka på stora populationer samtidigt möjliggjorde dessa förändringar genom att implicit överföra genetisk information på ett sätt som gjorde att de gick in i arvsanlagen och hos dessa överlevande djurarter resulterade i förändringar som visade sig meningsfulla och ledda fram till något i varje fall vackert och intressant värdefullt för världen: människor, fladdermöss, ekorrar och delfiner (varav åtminstone de tre första och övriga jag känner till är rovdjur som gärna äter ägg och det kan mycket väl också gälla delfiner nära sådana klippformationer där ett otal fåglar häckar eller att de av och till käkar en fågel som dyker ner efter fisk).

Och möjligen också sångfåglarna men det kanske också vara att det nu levande (bort räknat virus) närmast den ursprungliga källan till denna genetiska information.

Genetisk information är nuvarande tillstånd, möjlighet till förändring och redundans

Innan vi direkt berör den möjliga informationskanalen är det oerhört viktigt att förstå genetisk information som begrepp. Det är information som jag utifrån bakgrunden i krypteringsanalysen vill betrakta som redundans eller tom information. Det är antingen information som säger något eller så säger det ingenting.

Vi kan se det som att det inte bara uttrycker vad vi är utan också är feltolerans där feltolerans också är information. Det är också möjligt att information representerar vägar till att hämta in extern information i vilket fall det också är information. Mekanismer för feltolerans tillsammans med att inhämta information möjliggör både förändring och konservering där förändring också kan vara ett exempel på realiserad feltolerans utan att redundans minskat givet att denna informationskanal finns tvärtom kan redundans öka.

Virus kan representera den saknade informationskanalen

När jag följde upp om det var möjligt att genetiskt information hade kunnat passera mellan sångfåglar och människor (ev. mediterat "icke-kausalt" genom att övervintra i länge i informationskanalen t.ex. som virus eller virus information i värddjur där det är realiserat eller icke realiserat) uppmärksammade jag att människan bär på stora mängder genetiskt information som härrör från annat än mutation och vad vi fått från våra föräldrar där New York Times skriver:

"Scientists initially dismissed the viral elements in our chromosomes as so much tagalong 'junk DNA.' But more recently some researchers have proposed that higher organisms have in fact co-opted viral genes and reworked them into the source code for major biological innovations, according to Luis P. Villarreal, director of the Center for Virus Research at the University of California, Irvine."

Från: Tiny Specks of Misery, Both Vile and Useful

De ger också ett exempel där det verkligen tycks vara fallet för alla däggdjurs placenta där den information som härrör från virus är kritiskt. Utan informationen från virus som nu ingår i vårt DNA utvecklas inte ett fungerande placenta och inga däggdjur skulle existera.

Virus kan därför mycket väl vara en den informationskanal som mycket snabbt kan överföra genetisk information påverkande stora populationer och där påverkan åtminstone i vissa fall ger en mycket radikal förändring.

Ett alternativt synsätt är att genetisk information i mänskligt DNA från virus är meningslös och närmast en förorening av vårt DNA som när den blivit för omfattande kommer göra att vi dör bort. Det konceptet är orimligt därför att om det huvudsakligen varje gång detta inträffade var meningslöst hade det givet det antal som det handlar om redan i tiden påverkat immunförsvaret med en hög sannolikhet. Betänk att 40% av DNA lam vara påverkat men även om det endast är några få procent och accepterar att mycket hög redundans är nödvändigt är givet bara däggdjurens ålder relaterat i mutationshastighet för däggdjur kontra virus detta orimligt. Om denna genetiska information minskar redundans i den takt som tycks ha skett hade vi redan sett en kritisk skada som var långsamt realiserade (följ upp vår genomsnittliga livslängd och uppmärksamma att vi nu lever mycket längre än någonsin tidigare d.v.s. genetiska sjukdomar som påverkar senare än de kanske 30 år som vi sannolikt under större delen av vår existens sällan levde mycket längre än gör att nästan vad som helst som är långsamt borde ha hunnits realiseras och spritts ut)

Däremot har jag inte försökt beräkna den faktiska informationstätheten men för att göra det meningsfullt måste den relateras till den entitet som angriper informationen. Defekter kan vi i någon mening se som motsvarande informationsläckage från ett blockchiffer där redundans genom att framgå blir meningslöst. Detta saknar betydelse när detta inte sker med mindre information än vad som krävs för att utnyttjas utan när en entitet har sådan beräkningskraft för att utnyttja det att det troligt tillräckligt ofta blir ett problem som behöver adresseras.

Att virus infekteras oss är i sig exempel om vi antar att det aldrig ger värde på att ett sådant angrepp där beräkningskraften hos virus vida överstiger vad vi har redundans för att klara av därför att dessa kan verka över inte bara multipla människor utan också ett större antal djurarter. Dess evolution är enormt mycket snabbare än vår och det skulle givet antagande om att virus i sig delvis inte också är redundans med värde för oss innebära att enskilda djurarter regelbundet kommer dö ut för att gynna övergripande evolutionär utveckling för virus även om så i andra djurarter. Hastigheten hos andra faktorer som kan snabba upp evolutionen av virus understiger vida all hastighet som redan gång på gång initierats genom historien och representerar ingenting unikt.

Givet att virus saknar kontextuell information skulle dom aldrig själva bromsa detta även om det långsiktigt innebär att alla värddjur dör ut. Detta har inte inträffat och kommer därför heller aldrig inträffa om ingen radikal förändring inträffar (miljöföroreningar kan dock vara det i vilket fall vi troligen är på nedräkning redan).

Virus måste gynna människan

En mekanism måste därför finnas där virus inte bara skadar värdar utan också gynnar dem övergripande för populationen värdar över tiden. Sådant kan visst ses som ett direkt resultat av evolutionen men givet att de ofta kan påverka så många djurarter gissar jag att det snarast är en grundläggande egenskap härrörande tidigt från evolutionen som hängt med. En metod för väldigt enkla organismer - oavsett om de formellt ännu var liv eller inte - att överföra genetiskt information innan vi kopulerade.

Möjligen (vad jag själv tror) var det korta protein segment (motsvarande "prioner") som överförde den informationen och att det utvecklades till att det skedde via virus som en del av den tidiga utvecklingen till komplext liv. I människokroppen tror jag "prioner" än idag fortfarande används som ett informationssystem och att bl.a. cytokinener är ett exempel på det. Idag tror jag virus både kan komma med eller utan "prioner" och att Creutzfeldt-jakobs sjukdom är ett exempel på det senare därför att jag svårt att inse hur prioner kan påverka utan virus givet att människan representerar senare evolutionära entiteter där prioner har ett kontext relaterat till virus d.v.s. jag tror inte att dessa kan binda till celler utan att virus först förändrat cellernas DNA (det tycks för mig rent statiskt vara osannolikt p.g.a. storleken av den information en prion kan representera relaterat till övrigt).

Virus är evolutionens snabba och breda kommunikation

Betraktat på detta sätt är virus en snabb informationskanal som påverkar stora populationer men som agerar korta tidpunkter. Den tillför långsiktigt värde för alla entiteter som deltar i samarbetet.

Vilka djurarter som hamnar i samarbete kan givet resonemanget om redundans (som är svårt att enkelt uttrycka kortfattat) initialt vara slumpmässigt men över tiden optimeras mellan dem där redan överförd genetisk information gör det mindre kostsamt att "testa" att ta in mer information från vad som ligger i mediet d.v.s. att t.ex. fåglar, möss, ekorrar, fladdermöss och människor eventuellt delar ganska stora komponenter av "virusinformation" gör att vi lättare kan låsa upp och testa vad som ligger i "virusmediet" (en mekanism beslutad via slumpmässiga fördelningar snarare än att det beslutas av någon intelligens eller är ett medvetet beslut).

Detta är självklart oerhört riskabelt. Det kan göra oss sjuka och få en mängd personer att avlida därför att detta leder i värsta fall till livshotande virusinfektioner därför att virus går in i cellerna och manipuleras dess DNA eller RNA för att få dessa tillverka fler virus. Men det kan evolutionärt ha varit mer gynnsamt att behålla denna möjlighet än att stänga ner den därför att den innebär en lägre risk för att den enskilda genetiska historiken ska avlida av andra orsaker.

På samma sätt kan det för dessa djurarter vara mer gynnsamt att leva nära inpå varandra. Det gäller för samtliga av exemplen möjligen undantaget delfinerna men kan också lika gärna om man bedömer virus som meningslösa inte ha föranletts av att djurarterna evolutionärt gynnats av närhet via denna mekanism utan av annat och att virussjukdomar långsamt dödar människor, ekorrar, fladdermöss m.m. därför att vi lever nära inpå varandra sedan "evigheter" av dessa orsaker och besmittar varandras DNA och när vi nu allt mer "umgås" med delfinerna snart kommer få både dom och oss att dö ut.

Jag tror dock inte att människan eller något annat djur just dör ut av virus. Däremot kan virussjukdomar som en del av den evolutionära processen döda en mängd människor på vägen därför att värdet av en meningsfull information som ibland överförs den vägen kan vara enormt (det kan faktiskt tänkas motverka ärftliga sjukdomar orsakade av mutationer som i nutid kanske oftare sprider ut sig därför att vi ofta har goda läkemedel både mot dessa och/eller sjukdomar de ökar risken för). Och jag tror det gav oss ett språk där vi kan uttrycka mer än gester, utrop och ljud samt som jag läste tycks det också givit alla däggdjur placenta (utan vilken inget däggdjur skulle existera).

Hur kan virus lösa problem vid katastrofer?

En faktor kvar att adressera är hur intensitet i virus konkret synkroniserar i tid mot intensiv stress där snabb evolution är nödvändig för att vi ska överleva. Det finns flera välkända mekanismer som effektivt påverkar och den första är att stress tillfälligt sätter ner immunförsvaret vilket gör en enorm skillnad i möjligheterna för virus att effektivt infektera oss. Det är också som jag skrev vad som både fångar upp fysiskt och psykisk stress.

Vidare givet att vi accepterat att virus är en evolutionär mekanism gäller också att när en djurart koncentreras i hög koncentration kommer den divergera. Virus stämmer väl in med detta därför att:

1. Många av samma djurart gör att virus mycket lätt sprids.

2. Virus underlättar utveckling till fler djurarter ytterst konkret. Jämför med lemurerna på Ceylon som täckt upp nära nog alla evolutionära nischer som finns.


Foto: Arjan Haverkamp Licens: CC by 2.0
Lemurerna är inte bara intressanta därför att de täckt upp alla ekologiska nischer genom att bilda fler arter utan också därför att man hittat en föregångarna till HIV i åtminstone en av lemurernas DNA. Det gäller en sorts muslemur (men inte den i bilden). Lemurerna kan vi i någon mening se som att ha blivit avskurna från de djur de tidigare kontinuerligt kommunicerade med via virus resultatet av det blev att de även om de spreds ut till fler djurarter inte utvecklades framåt i evolutionen utan de motsvarar vad primaterna var för evigheter sedan.

Snarare än att evolutionen skulle ha avstannat för människan givet om detta resonemang är riktigt står vi därför inför den snabbaste utvecklingen vi haft under överskådlig tid bakåt i historien. Vi kommer få - kanske redan har - en period mycket intensiv fylld av virussjukdomar.

Fågeninfluensan och dess varianter kan komma att orsaka problem men därför att vi konstant - i denna modell - "byter" genetiskt information via virus till och från bl.a. fåglarna är troligen riskerna lägre än för HIV. Vad HIV kommer innebära om den lämnar avtryck som går in i vår gemensamma genetiska pool är oerhört svårt att bedöma.

Troligt skulle det dock påverka det centrala nervsystemets funktion snarare än immunförsvarets effektivitet därför att immunförsvaret reglerar det första via återkoppling och den genetiska information som styr detta är kortare än den för t.ex. andra delar och förändringar som påverkar andra delar kan också påverka det första medan jag tror det omvända händer mindre sällan.

I de fall de passeras mellan människor, fåglar, ekorrar, fladdermöss o.s.v. tror jag knappast att det får oss att dö ut. Fågelinfluensan oroar mig därför föga där det också tycks för mig troligt att för känsliga kan de antivirala läkemedel som redan finns t.ex. Tamiflu vara tillräckliga och jag tror inte fågelinfluensan blir mycket värre än vi redan sett.

Däremot för HIV där anlagen kommer från stora primater och ev. övervintrade hos lemurerna innan den återgick i virusmediet till aporna i Afrika och därifrån till människa är riskerna svårare att bedöma. När det skett tidigare har det ofta lett till allvarliga utbrott och jag tror inte människan naturligt utbytt genetiskt information kontinuerligt som med fåglarna. Hur HIV kommer påverka människan om den lämnar genetiskt avtryck i våra arvsanlag återstår att se.

Har HIV lämnat ett avtryck kan det innebära att personen inte insjuknar i vilket fall de genetiska avtrycken kommer gå in i populationen. Om så har det mycket möjligt redan inträffat och vi bör börja se de första exemplen kanske i Kalifornien därför att där finns modern sjukvård, många sjuka och sjukdomen blev tidigt stor.

Påverkan virus har på evolutionen kommer fortsätta

Det lär aldrig någon bli trevligt när virussjukdomar ökar i antal en period men jag har svårt att se att det är särskilt mycket vi kan göra åt det. Läkemedel som kan motverka enskilda virussjukdomar är givetvis viktiga men detta är ett kontinuerligt flöde av snabb information och det lär såvida ingen radikal medicinskt upptäckt sker som föreställer jag mig mer eller mindre måste förändra hur DNA och RNA fungerar i människan fortsätta kontinuerligt även när skadeverkningar av enskilda sjukdomar kan begränsas.

Att isolera oss har heller ingen systematisk effekt om det inte sker orimligt därför vi lever i städerna ytterst nära inpå varandra liksom med fåglarna, ekorrarna och fladdermössen. De är rent av fler än vad vi är.

Men jag tror att virus är bra långsiktigt och att vi kommer få se fantastiska saker (förutom alla kortsiktiga problem) som kommer uppstå under den period av virussjukdomar vi nu får. Det kan både handla om att människan får någon ny egenskap - kanske HIV kommer förändra oss som det ev. förändrade lemurerna så att kvinnorna blir oerhört dominanta flockledare. Eller kanske ekorrarna kommer börja kunna härma människor precis som papegojor och undulater. Eller att några fladdermöss börjar dyka ner i havet för att fånga fisk. Men troligast blir det ingenting vi märker på väldigt länge.

Mer att läsa

Jag var kanske inte denna övning mest intresserad av att direkt tillämpa min modell i ett "felaktigt" kontext där den inte gör mer än att testa det mest basala i den så i någon mening är det också ett litet test av om principen är sund. Det visade den sig vara för immunförsvaret även om det varken där eller här bevisar något och stickproven jag gör är för begränsat för heller säkert säga något.

Här tycks jag i alla fall inte se något som talar emot principen och helt säkert har virus tillfört stort värde vid några tillfällen.

Först har vi några exempel på att man konkret identifierat genetiskt information i DNA som kommer från virus. Ingen möjlighet finns att ta ett stycke information i DNA och endast från det veta om det är från ett virus utan man måste jämföra med kända virus och hur mycket av vår DNA som är virus eller även om det finns i virus faktiskt från början kommer från oss går därför inte att med säkerhet att bedöma under överskådlig framtid.

Hunting Fossil Viruses in Human DNA
The New York Times.

Human Genome Bears a Virus Related to HIV-1.
Howard Hughes Medical Institute.

I, virus: Why you're only half human
New Scientist Life.

Evolutionary Surprise: Eight Percent of Human Genetic Material Comes from a Virus
Sciencedaily.com.

Här har vi också illustrerat mekanismen jag föreslog existerade där genetisk information kan ses som nycklar till annan information:

Virus works with gene to cause Crohn's-like illness
EurekAlert!, AAAS.

Ovan resulterar det i sjukdom och det kommer det givetvis ofta gör därför att det finns ingen i varje enskilt fall särskild intelligens som klarar att bedöma effekten av sådant utan det följer statistiska fördelningar där dessa övergripande övertiden kommer gynna samtliga entiteter som deltar i kommunikationen (människa, virus och övriga som "talar" med varandra över kanalen).

I exemplet nedan vilket jag blev enormt glad över att jag hittade därför att lät bli att öppna upp det flera gånger när jag sökte efter studier har vi ett exempel på hur människan lägger ut information i kanalen i form av virus (på det sätt som min modell betraktar det medan andra modeller kan se det på annat sätt):

"The USF team also confirmed preliminary results by other investigators that, a long time ago, the virus inserted its DNA into the DNA of human sperm and egg cells. As a result, some people (about 1 percent of people in the U.S.) are born with the virus's DNA in every cell in their body. Indeed, HHV-6 is the first functional virus of any type reported to be passed through the human germ line.

The team presented clear evidence that the virus can insert its DNA specifically into telomeres – structures at the ends of each chromosome that play key roles in both aging and cancer.

Finally, the team showed that the chromosomally integrated HHV-6 (CIHHV-6) genomes can be reactivated to an infectious form.

The findings are a surprise, since other human herpesviruses cause permanent infection by a different mechanism. The round up their DNA into a little circle that resides inside the nucleus of the cell: they do not insert their DNA into the chromosomes."

Från: Herpes Virus Can Integrate its DNA into Human Chromosomes

En mycket trevlig fallstudie. En mycket bra dag i övrigt också. Endast slagen av att modellen klarade identifiera en kända franska författaren Alexandre Dumas utifrån en roman (i svensk översättning) som extrem kaffedrickare vilket i alla fall viss dokumentation tycks peka på stämmer (vilket jag möjligen kommer förklara hur därför att det berör en faktor jag lärde mig från forskning som publicerats om zebrafinkarna tillsammans med några antaganden). Modellen tycktes dessutom gå att applicera utan några enorma problem på immunförsvaret testat precis som har endast på en grundläggande idé.


Den stora författaren Alexander Dumas är trevlig att läsa genom hans härliga konstanta överdrivande av vissa mänskliga egenskaper på ett ganska ovanligt sätt samt hans texts snabba musik men ändå i segment korta rörande en särskild i romaner vanlig litterär konstruktion.

Varken här eller för immunförsvaret gäller dock att det att modellen är applicerbar bevisar något - jämför med hur Newtons modell för tyngdkraften gör vissa praktiska tillämpningar möjliga men inte säger något om vad tyngdlagen är och i andra situationer t.ex. på månen inte fungerar alls. Inte ens om alla möjligheter jag här pekar på visar sig korrekta bevisar det att teorin modellens applikation på området pekar på är korrekt.