Obamas vapenförbud löser inte faran Fredsbokens släppte lös

2013-01-16

Barnsliga rednecks som tar på sig att tolka ut federallagstiftning från sina egna preferenser är givetvis både komiskt och såväl som ett otäckt olämpligt föredöme för ungdomar och kulturellt isolerande grupper (som man nog helst inte vill ska beväpna sig med skjutvapen heller):



Samtidigt får jag erkänna att det alltid varit min dröm att flytta till ett riktigt farligt kvarter i en gängkontrollerad del av kanske Washington. Städar man upp den med verktygseffektiva vapen skapar man inte bara samhällsvärde utan kan dessutom se en god vinst på sina fastighetsinvesteringar. Närhet ex. till Vitahuset bör ju vara attraktivt för vanliga hyrestagare precis som knarklangarna.


Helt säkert att USA:s säkerhetspolitiska situation skulle vara helt annorlunda om Obama vågade visa lite k*k och kom ensam till presskonferanserna med ett gediget pumphagel och ett par handgranater. Att Obama istället gömmer sig från barnvakterna från Secret Service gör det föga förvånande att han inte klarar att förstå värdet för varje medborgares självbild: just vad som skapar vår gemensamma kultur med delade moraliska värden.


En korrrekt beväpnad Obama skulle dessutom få ordning på de nu av och till dåligt organiserade frågestunderna i Vitahuset. Det är exakt det ledarskap USA fodrar för att orka ur krisen. Själv skulle jag rent av kräva detta som rättighet för att acceptera att ta ledarskapet därför att jag vet att folkets ekonomi kräver det och att det är viktigt för fotfolkets mod när de marscherar ut i världen för att skapa ordning att se att deras chef förstår vad vapen handlar om. Relativ makt och mest min relativa makt som högsta ledare.


Städar man upp ett samhällskrävande kvarter finns risken att diktatoriska politiker begränsar fortsatt tillgång till vapen. Därmed äventyras amerikanens tillgångar i hus och lägenhet liksom arbetstillfällen i dom lokala butikerna. Liknande beslut redan fattade kan vara delar av orsaken bakom krisen. Uttryck av reward ex. i makt är ju tämligen potent för självförtroende och att folk vågar försöka göra saker tenderar att sätta fart på saker (massor av Obama pengar säger snarare att man inte klarar av det utan pengarna). Här hotas min framtida rikedom i hyresfastigheter, din frihet och den vardag barn, gamla och kvinnor måste kunna våga sig ut i för att köpa hem mat och hushållsvaror:



Varför skulle jag givet ovan investera mitt människovärde just i USA? USA konkurrerar numera med hela världen. I ett gemensamt venture kan man ex. rent av köpa upp delar av Sudan att städa upp och göra till en trevlig semesterby. Där gäller vardagens manlighet och vore det inte för bristen på föda hade man för länge sedan konvergerat till ett samhälle sundare än något vi ens kan drömma om. Men mat tar man med i matsäcken... Jag vill ha belöningsutdelning i vapen, pengar, kvinnor och stora hus om USA ska vara attraktivt. Nu börjar det istället rent kännas att det analfixerade Tyskland är ett bättre alternativ.


Hade man nu varit säker på ett gediget närstridsvapen på plats. En kanon eller ett granatgevär förutom pumphagel hade Oregon varit ett trevligt val. Utan tillgång till sådana verktyg känns det istället farligt. Grannarna smyger fritt runt med alla möjliga vapen utan att den förfegade polisen vågar ingripa. Ett av många exempel på den förslöade attityd hos myndigheter gör det kritiskt att vi vanliga hederliga medborgare kan organisera stödinsatser för att säkra samhället mot förstörande element. Om du tänker efter: Hade grannen verkligen stört dig en lördag till med omoralisk musik och drickande om han visste att du tänkte skjuta honom om det inträffade igen? Vapen hjälper vardagen till att visa hänsyn och ta ansvar. Ge utan att ta.


För mig både som potentiell framtida amerikansk skattebetalare och vardagshjälte tar jag gärna på mig att försvara min byggnad mot rednecks, afrikaner, judar, kubaner, tysk-amerikaner, anti-amerikanska fransmän, araber, gulingar, danskdjävlar, federala förmyndare, ku-kux-klan, lördagsfulla och moral defect pre-marriage seeking elements och andra farliga anti-amerikanska grupperingar och galningar.


Väljande mellan pest-kolera tvingas jag ändå att ge President Obama mitt stöd. USA är ju uppenbart på väg mot ett nytt inbördeskrig kring detta och ingenting likt det lär förstöra mina framtida fastighetsaffärer.


Ett inbördeskrig dessutom dåligt genomtänkt utan män med den gedigna ryggrad som klarade ut inbördeskriget i slutet av 1800-talet, Andra Världskriget och klarade att det politiska Vietnam-misslyckandet till en hyllning av amerikansk frihet i dom trevliga motorcykelklubbarna: Guds Angels m.m.


Konflikter är ingenting man ska rusa in. De måste paketeras rätt för att leverera historiskt minnesvärda events. Rätt musik, bra ideal att välja mellan så det inte känns tomt och innehållslöst. Där känner jag inte minst att det kan vara dåligt för mitt brand value att associeras med rednecks. Folk kan ju tro med dålig kunskap om Sverige att jag ex. föddes i Norrland - rent av kanske same. Dessutom är ju Obama ändå president så visst garanterat värde ska man väl kunna förvänta sig hyggligt stabilt ett par år med att investera sitt stöd till hans modiga kamp för en säkrare vardag.



To Arms And Conqure peace for dixie. Det här är vad vi vill se i en med erfarenhet och kunnande gedigen genomtänkt konflikt. Inga underliga byfånar från Oregon eller en feg president som gnäller i pressen gömd bakom Secret Service män med små pistoler. När båda borde ge sig ut och göra upp saken själva som män: Oregon Redneck vs President Obama. Riktiga män som rider på stora hästar, har riktig krigsmusik och vågar svälta för viktiga ideal: olika tolkning av vad frihet är. En konflikt sydstaterna tveklöst vann med överlägset bättre musik.

Faktiskt vad som får detta mig att tänka på min otäcka uppväxt under åren efter 1970-talets nedflummade katastrofperiod där Fredsboken är en av de värre sakerna i mina drömmar (var den verklig eller hände det något fel i skolan: indoktrinering av hippies: boken verkade ju ritad av dagisbarn).



Boken Henry Kissinger (inte "helt" knkret-sant men med en tidslös större "sanning") fruktade skulle göra generationer till mass-hippiemördare resulterande i "Save us from peace, love and understanding". Ångest, verklighetsflykt i psykotiska drog-romantiska visioner systematiskt utprånglade till barn och skolungdomar, slarviga streckfigurer som skadade årtionden av svensk leveransförmåga inom TV-kultur och vad SVT än idag lider svårt av, förvirrig bland osss barn över varför en så dålig historia med nödvändighets förväntas läsas av varenda svensk: är den åldrade darrhänta tecknaren ett avskräckande exempel för droger? Vi var för små för att förstå den masspsykos landet led av. Återkommande dåligt självförtroende genom åren var regelbunden tortyr: varför levererade inte boken något värde alls? Skulle vi vänta tyst - eller kanske börja sjunga hand i band? Eller var rätt slutsats att beväpna oss?


Givetvis en mycket farlig bok. Och inte vad jag vill att mina läsare riskerar världen med: Beundrarbrev från mina läsare. Så nära en känslig hjärna kan komma en ashpsykos utan att faktiskt rökt ned sig fullständigt. Kan dessutom göra dig imponent eftersom den är 110% omanlig (något jag ännu efter alla år ibland fortfarande kan känna av även om min dröm om stora skjutvapen ofta hjälper).




Kanske vinner vi mer fred på att acceptera att vapen ibland krävs? Jag ser ex. ett större potentiellt värde åren som kommer att våga beväpna och organisatoriskt hjälpa fler demokratiska aktörer. Saker behöver börja röra sig framåt. Men att det inte innebär att länder med demokrati vinner något på att beväpna sig. Statistik ger oss att det orsakar problem. Delvis ligger det problemet kulturellt i makthungern och kraften vapnet ger dig en känsla av. Sverige är inte allt för långt efter USA i vardagsbeväpning. Här finns mängder av gevär såväl dokumenterade som gamla ärvda muskedunder. Men vi har föga av problem. Vissa minimala kontroller, en sund grupp-kultur i skytteklubbar m.m. är enkla åtgärder utan kostnader som reducerar problem. Krav på vapenskåp ska heller inte underskattas. Det är inte helt bra om dina barn och tonnåringar kan plocka ut och skjuta med din revoler.

Beundrarbrev från mina läsare

Det märks att jag är välläst bland alla världens dikaturers mest sårbara medborgare. I mina många beundrarbrev märks ibland kulturskillnaden skapad från en uppväxt i som nedan nästan 100% diktatur i Nordkorea. Att våga indikera värde och säga att något är bra tycker jag är helt riktigt. Man ska därför heller inte övertolka att nordkoreaner lite ovana med vår kultur och engelskan ibland väljer lite ovanligare ord. Andemeningen tycker jag känns sunt och vad jag kan se att jag själv som yngre om jag haft min idag större mognad gärna hade skrivit till viktiga föredömen för att uppmuntra dem vidare.


"Hans The first, Our only True scientific rational light in the Dark, Our dream for suriving, My only hope for surviving. My Defender against slavery., Our friend in life always first reading my letters caring for everyones problems, Always working for food on my table. First Protector against the evil religious cults. My guard against being burned alive by the catolic devil luring outside while we sleep looking for unrotected first ten years 24 7 schools in citizenship but always looking over with his brave protection force around the walls manning our bold machine guns I will work hard to be the best at. All march up on his road towards life towards a ratonal world for every man not just us unworthy smallest soliders in King Hans World Protection Army."

Det finns en naiv men ärlig renhet i barn, ungdomars och yngre vuxnas spontana beundran för mig och en uppfriskande balans till de långsamma energikrävande och eftertänksamma samtalen äldre erfarna från politik, vetenskap, svält-bekämpning m.m. fodrar. En kraft som ser problemen och söker strukturen som kan hjälpa till att göra deras arm till ett världsgemensamt potent verktyg mot döden för en bättre värld.


Givetvis ska man reagera på att ge mig beteckningen kung. Dock behöver idéen om en för världen gemensam samlande symbol - utan just verkligt konkret makt förutom att genom den trovärdighet man låtit leda en till rollen ibland med eftertänksamma ord med mer än ögonblickets irrationella överreaktioner våga inkludera hela världen nu och i framtiden i medlidande och vishet. Just den frivilliga makt som endast ges från beundran byggd från ett liv modigt slavande för allas vår bevarande som art.


Verklig möjlighet att äntligen göra slag i saken och få engelskan infört som gemensamt världsspråk innan mindre rationella språk som bengali, mandarin m.m. börjar sprida sig farligt ut i världen. Om jag hade kunnande och mogenhet nog som yngre att uppmuntra samhällskritiska inspirationskällor skulle jag troligt lägga till en rad om det:


"Let King Hans - My light in mumbling darkness - help me and my friends exterminate the irrational danger of Bengali and latin.

Jag säger inte att just jag nödvändigtvis är det bästa alternativt för en gemensam symbolisk världskung. Inte minst tror jag inte frågan klarar att bli aktuellt ännu på många år. dock gäller ju att viktigast är att man vågar försöka och om mer intresse finns för det funderar jag sätta upp en Facebook-grupp, forum och kanske starta några forskande politiska institut som kan reda ut vilka värden det här kan komma med. Att mindre våga utan mer kunna marschera tillsammans mot ondska, mot hat och mot döden. Att ta ställning för något bättre för alla.


Jag ser gärna att redan strukturerade lite större organisationer är med och hjälper till ex. scout-rörelsen, stora företag, Lotta-kåren om den fortfarande finns (jag har ju alltid varit en modig försvarare av kvinnan: I matematik har kvinnor intellektuellt samma förutsättningar och som kung kommer jag inte bara sluta räkna utan kräva att en kvinna räknar åt mig. Det måste bli slut på att jag och andra män vräker åt sig av världens kunskap och därmed makt. Kvinnliga matematiker som tar över dom rollerna är demokrati-kritiskt. Män ska inte utestängas från matematik (många gånger föreslaget bl.a. i tyska politiska maktgrupperingar) och du som kvinna ska ha rätten till att ta kontroll över matematiken. När kvinnor och man arbetar tillsammans kan vi lösa problemet: Både kvinnliga och manliga matematiker som löser stora problem tillsammans.


Och gärna att kanske länder som Iran, Japan, Kina, USA m.fl. som upplever oroliga tider kan ansluta sig via snabbare insatser genom att vi alla försöker hjälpa dem att komma in rätt från början som del en större demokratisk lösning för hela världen.


Självklart i lugn takt med korrekt quality assurance och hänsyn till politisk stabilitet, miljö och individens rättigheter: suger vi i Kina är det vi som befriar dem och inte vi som ska behöva arbeta för 2000 kr per månaden i någon fabrik utan mer handlar det om kompetenskrävande nya arbeten med mycket resor och spännande möten för att hjälpa dem att konvergera in i ett gemensamt större värde.


Möjlighet att för en stor organisation som denna att orka förhandla fram värden för medborgarna tidigt är givet. Rent av att man kanske redan första åren orkar så långt att man kan uppmuntra mindre länder till riktade skattesänkningar till organisatoriska viktiga företag som därmed gör en konkret ekonomisk vinst trots kanske rent av innan stora regelbundna bidrag till vår gemensamma framtid. Det är koncept välbeprövade i allt från Konsum till crowd-sourcing på webben. Gemensamt tar vi fram det större värde vi redan har när vi hittar den mitt man kan tala civiliserat med varandra via.


Tillsammans med en gemensam flagga att marschera tillsammans över - inte som nu efter och under alla andra - är (om inte för mig som ju bara är symbolen vajande i vinden för att föra världens alla röster till framtid som vi vågar hoppas på kan bli verklighet) vad som gör oss starka i kraft från tillsammans upp till gemenskap. Varje syster och broder i leden är renare miljö, den lön du förtjänar och en garanti mot att stora problematiska organisationer som Kina, EU, Iran och Kanada inte ska ta världen till undergång i strid om vem ska få rätt till att förslava oss.


Med (endast symbolisk utan konkret makt) flaggan i topp mot din framtid.

Skjutvapen ska försvara Oregon's traditionsrika lantbruks- och skogssamhälle

Vad otäckt. Nu verkar USA igen divergera mellan det federala och delstatliga. Det dröjer säkert inte länge innan Oregon försöker bryta sig ur unionen och Virginia, Texas m.fl. följer efter.



Utan att undersökt om Oregon har någon motsvarande Stonewall Jackson och i så fall också en backup-lösning om skadar armén eller liknande vågar jag dock inte sätta några pengar på vem som vinner det här. Tänkbart kommer det utspela sig mycket i media där det handlar om att vinna med flest rubriker. Något alla tjänstemän, politiker och medborgare i värsta fall är villiga att ge sig in i efter bästa förmåga utan att fullt förstå hur otäckt det kan bli.


De som är kloka nog att lyssna på erfarenhet rekommenderar jag att besöka Mrs Spears och höra efter vilken erfarenhet av media krigföring både det positiva och negativa hon haft: trots allt tyngd i varumärke svår att mäta upp till ens med många poliser, parkadministratörer, borgmästare, presidenter m.m. Kanske vinner pro- eller anti-vapen över henne? Då kan det bli verkligt otäckt om man håller sig bäst borta ett tag från USA's alla nyhetssajter.




Relaterat:


Farligt enkla argument i en politiskt oseriös värld törstande efter en till månad av lugn

Ett underbart exempel på människans förmåga att paketera sina argument via likhet i form mer än innehåll:


"I totally agree with new mobile operational systems area unit required to diversify the market and break the rear of apple and google's strangle hold on mobile innovation and retail, however it's pretty tragic that we have a tendency to simply permit a similar factor to happen in politics! it is the same as two-party politics extremely."

Från: Comments: The Underdog Operating Systems Set to Shake Up the Smartphone Scene | MIT Technology Review

Same, same, but a bit different jag ibland kallat det. Desto snabbare tiden rör sig i argumentationen relativt hur komplext det är att hantera ditt argument ju bättre och desto mer emotionell intensitet det bär över den större ytan inkluderad via associerade relationer personer mer troligt reagerar på ju bättre. Just ovan är two-party politics väldigt uttjattat och mer just nu än normalt, mest varande intressant för personer med en redan satt ståndpunkt de upplever sig missionera om.


Här ser jag till att ge istället vettiga konkreta idéer genom att förklara enkla - för normala människor ej uppfödda i den politiska mat-gratis-världen - självklara koncept. Både för att hjälpa henne att tänka till och passa på att introducera sunda idéer som kanske kan sprida sig vidare och rädda det amerikanska folket från att sälja ut statyer, monument uthuggna i berg, begagnade bilar, hangarfartyg m.m. som kan ha värde om det auktioneras ut, eller än värre för ett folk en gång stolt folk behöva förnedra sig genom att tortera sina äldre medborgare som fortfarande minns annars glömd tro på verklig problemlösning mer än psykotiska lösnings-fantasier genom att ge ut ett 10 trillioner mynt nyligen föreslagit av flera (en metod i ett område tämligen dåligt vetenskapligt dokumenterat jämfört med vanligt för vetenskap oavsett ständigt repeterade "sanningar" om ränta relativt valuta och inflation välkänt och väldokumenterat från större populationer av länder, valutor o.s.v. utspritt över världens moderna historia mycket dåligt -riktigt riktigt illa och helt fel att ge ut trillion mynt att betala skulder med indirekt genom att manipulera kassa-tillgången som uttryckt i bokföringen - fungerande koncept inte minst genom att allt som har med köp av amerikansk valuta eller annan form av investering i landet no go under all överskådlig framtid för att inte tala om att låna ut pengar - redan vad som säkert får många att tänka till ännu lite till innan de investerar i USA):


"@sofiasamme You do not feel perhaps your two parties could learn a bit from Google and Apple? Perhaps use patent protection on political concepts and package them for a world distribution?


A lot of local political products and providers already exists local so diversity wouldn't be problem. USA as example was quite early with a more democratic voting system and perhaps have loost substansial amount of revenue through lack of trademark and similar protections.


This open-source - give away your political ideals for free - for sure is not the kind of communist concept USA needs today leaving on b orrowing Chinese money. Instead Obama should be over in China trying to get them to buy a political ready to run solution from the democratic party."


Jag ger sundare affärsdrivna förslag på konkret värdebyggande problemlösning.



En idé hur svensken kan hjälpa amerikanen är att sy upp Spara och Slösa handdockor att dela ut till folk på väg över i affärer eller semester. Så kan Spara förklara det här med att ge ut trillion mynt i titan för att lagarna hindrar sådant att göras i guld, silver, sedlar eller andra medium aktuella för pengar förr. Dom kom ju trots allt från en tid som fortfarande mindes i vår närhet mest välkända försyndande landet i detta Tyskland under President Paul von Hindenburg.


"A medal commemorating Germany's 1923 hyperinflation. The engraving reads: 'On 1st November 1923 1 pound of bread cost 3 billion, 1 pound of meat: 36 billion, 1 glass of beer: 4 billion.'"

Från: Hyperinflation in the Weimar Republic



Det går inte att det år efter år hela tiden handlar om egentligen inte mer underbyggda idéer om att om man inte fortsätter låna och spendera kanske blir sämre så att man istället ev. måste låna ännu mer eller spara ännu mer. Tidskonceptet fungerar inte. 2013 behöver bli året som President Obama med övriga amerikanska politiker ser till att skapa verkliga lösningar istället för att skissa upp vad som stämmer med en eller annan konceptuell princip som ursäkt till att skjuta fram problemen ett år till. Man ska komma ihåg att implementera en trovärdig lösning är minst ett år i sig själv och på det följer flera år som den behöver generera värde. Om vägen till att identifiera en god lösning som kan få politiskt stöd tar många år eller istället längre fram stressas fram kan saker börja bli dåligt på riktigt allvar. Hur illa det kan bli är svårt att bedöma därför hur arbeten i statliga myndigheter, riktade lån till finansinstitut, hushåll m.m. egentligen inverkat på ekonomin i varaktig mening känns väldigt svårt att bedöma (vilket ansvariga amerikanska myndigheter alla håller med om samtidigt som man också är eniga om att man inte kan utesluta att ekonomin blir sämre om man inte fortsätter låna pengar som skjuts runt till allt möjligt ingen egentligen har en samlad bild av längre).


Effektivitet av många stora systematiska kostnader befintliga sedan årtionden som ex. NASA är dessutom svår-förstådda även om många värden tycks väldigt troliga. Det ska användas som vettig utgångspunkt för jämförelse när värdena i ex. Obama-pengarna till universiteten, stöd till diverse försäkringsbolag m.fl. lösningar som stressades fram ska bedömas. Om de var bra vet man inte. Men det tycktes som det kunde bli ännu sämre om man inte räddade diverse entiteter som inte klarade av marknadsekonomin. Väldigt mycket av planekonomi med alla dom problemen givetvis även om någon systematisk knappast finns men i betydelsen att det kan rädda kvar inkompetenta entiteter som ej adderar värde utan bara problem fortsatt till ekonomin också i form den osunda fuska fram enkla lösningar som förslagen om trillion-mynt är ett till exempel på.


Relaterat:



Kostnadsreduktion krävs. Och där tycker jag att det republikanska partiet om möjligheten seriöst ges också får bjuda till och inse att hålla en mängd - kanske överdrivet många - människor anställda i organisationer där de ej konkurrerar om arbeten, adderar kunskap de kan ha byggt upp till affärslivet, nya produkter, inte sällan högt utbildat hantverks kunnande inte är ett självändamål. D.v.s. reduktioner i försvarsmakten känns vettigt. Befintliga samarbetslösningar en äldre mer seriös generation av politiker skapade kan rimligen bära mer ansvar ex. Japan i Asien (idéen om att en mer ansträngd säkerhetspolitik situation där kontra Kina skulle vara funktionell finansierad med lånande pengar från Kina är ändå så långt från vettig risk management man kan komma).