Visar inlägg med etikett Politik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Politik. Visa alla inlägg

Att orka till publicerade seriösa modeller av nationen - Att mäta reward-relaterad förändring av förändrad beskattning av alkohol

2014-02-22

Tröskelvärden i "sigmoid-mening" (eller lättsammare) har förvisso - självklart - en centralitet i effekt-förändring uttryckande genomsnitt för en utvald population i mening av nytt uttryck av denna relativt föregående sådan innan förändring påverkande dessa införts.


Emellertid är uttrycket av var sigmoid-funktion slår över till ny "världsbild" förändrande ett beteende individuell. Rörande ekonomiskt påverkande faktorer gäller detta för under-grupper av rummet med ganska stor bredd kontinuerligt verkande förändrande för grupper av personer.


Det från min erfarenhet av att söka mäta dessa faktorer från den (väsentligt) svårare indirekta domänen av nyheter.


Jag känner mig därför ganska skeptisk till att föreställningen att stegvisa förändringar av beskattning alkohol i Sverige givet nivå där denna redan ligger ej påverkar nivå försäljning Systembolaget relativt andra kanaler. Utan känner mig tämligen övertygad om att föreställning om att stegvisa förändringar från ej lätt kontrollerade erfarenheter av regeringen snarast beror på att man saknar möjlighet att mäta effekt av stegvisa förändringar snarare än att de ej påverkar.


Mer troligt är att varje så liten förändring för en linjärt-proportionerlig grupp över ett tröskelvärde inom en rimligt uttryckt nivå av skattehöjning i mening av att om skattehöjning går över "rimligt uttryckt" kan också en större (nu icke-linjär förändring) märkas.


Det behöver inte innebära att det är fel att höja beskattningen på alkohol. Men jag tror det är viktigt att man faktiskt klarar av att rimligt troligt korrekt kan mäta värde relativt kostnad. D.v.s. värde ökad beskattning via värde stat klarar att omvandla dessa pengar till, värde av ev. reducerad konsumtion alkohol och kostnader för ökade skadeverkningar alkohol genom att fler aktiverar andra kanaler för att köpa alkohol (där ju bromsande faktorer via kostnad direkt reduceras ganska radikalt).


Föreställningen att små skattehöjningar ej påverkar tvivlar jag med andra ord på och tror den skapats av att mätmetoder saknar exakthet för klara att se förändringar relaterade dem.


En tilltalande framtid vore att före återkommande frågor likt dessa att berörda departement bibehåller statistiska modeller uttryckande relevanta faktorer i samspel och publicerade. Det ger både trygghet i att man faktiskt arbetar seriöst med förståelse av frågorna i mening av att man kan förstå hur förändring av en faktor inverkar i verkligheten snarare än hur man önskar att saker fungerar. Och bygger över tiden viktigare en kunskapsbas man fortlöpande (orkar modellen att prediktera korrekt) kan förbättra ej i sig politiskt orienterad (skapande möjlighet att begripligt klara att uttrycka och när av väljarna givet förtroende realisera politiskt mening såväl som se faktorer där verklighet är verklighet oavsett hur trosföreställning önskar att det skulle fungera).

Energi-effektiv motivation av samhället och uppfattat fusk: National Academy of Sciences

2013-05-01

National Academy of Sciences journal PNAS är ett exempel på hur samhället kan förstärka motivation att göra något bra (och tycks självorganisera - d.v.s. löser problem utan att jag och du behöver bidra eller göra en hjälteinsats - till att uppvisa exempel på möjliga att förstärka) d.v.s. en av flera verktyg som tycks rimligt anta hör till vad som motverkar problemet diskuterat i:



Nära relaterat motivation är att vi heller inte gillar att andra fuskar i den kollektiva interaktionen medan det egna mer flock-nära (också ex. på nivå med land både för fusk och värde kan vi reflektera attityd i Sverige till EU-bidragen vi bidrar med) när för andra fuskande ibland känns mer sunt energieffektivt och fri-konkurrens-bejakande.


Vi har ett exempel på ett hos bl.a. journaler vanlig företeelse jag tror många kan uppfatta fuskande relativt dem och som i så fall skadar resp. journal och mediehus långsiktiga förutsättningar att ta betalt:


  • PNAS erbjuder köp av enskilda ej fritt hos dem publicerade artiklar.
  • Men som ej ovanligt allmänt finns de ofta publicerade fritt på nätet hos universitet, m.m. därför att de levererats på sådant sätt till journal att sådan publicering är tillåten.
  • Om nu köparen upptäcker detta föreställer jag mig givet kostnaden (hos PNAS är jämförande andra tämligen billiga med $10 US d.v.s. cirka 50 kr per artikel).
  • Vanan trogen kontrollerar jag själv detta och har både nu och tidigare kunnat konstatera att PNAS skiljer ut sig från normalt i det att deras betal-artiklar väldigt ofta istället för cirka 1/5 till 1/10 gånger beroende av journal finns fritt hos andra.

D.v.s. fler kommer uppfatta att PNAS lurar dem på pengar genom dubbel-betalning (om nu deras villkor mot levererande forskningsinstitut inkluderar att de tar ersättning för att tillåta dem att publicera artikeln).

Musik förstärker budskap men är mer sällan budskapet

2013-02-11

Återpublicerad från Hans Husman om prylar: Musik förstärker budskap men är mer sällan budskapet.


Tveklöst som vi vet från inte minst de kommersiella värdena finns stor potentiell potens i de varumärken kanske tydligare kända musiker (men nära nog jämförbart kända skådespelare). Långt ifrån alltid är det värde som enkelt tycks gå att omsätta i andra områden. Värdet ligger kanske en bit från mening konvergerat till symboler och det entydiga och vad vi är mer benägna och får större möjlighet att konvergera utifrån oss själva.


Dock gäller ju fascinerande nog att när en aktör med konvergerat värde i en fråga just i det konkreta artister, skådespelare m.m. kan sakna agerar i respons eller i locomotion med den samma att artistens värde i varumärke lättare realiseras. Aktörens handlande och motiv kan ju bedömas från det alt. är vad som har förtroende för frågan. Ex. är President Obamas användande av musiker generellt mycket vanligt i USA säkert relaterat det stora politiska området landet representerar inkl. många kända musiker båda partierna har att "välja bland" från ändå ett antal intresserade.


Ett till ex. har vi med China tightens concert rules after Elton John's 'disrespectful' Beijing show (The Guardian). För nära nog allt tror jag att det är ganska få agerande-vägar som egentligen är "gynnsamt" för diktaturen eller ens relevant påverkar hastigheten till demokrati i någon verklig mening relativt antal år den nu funnits. Upplevd dispergens jämförande den egna situationen med omvärlden kanske har värde. Mer tror jag dock det skulle realiseras från kändisar om man försökte tänka närmare idéen om den mer "kollektiva" kinesiska kulturen som fått ganska stort utrymme i publicerad forskning (men som jag i mycket lätt betvivlar utanför ett par saker bl.a. indikerat här) att vi i upplevt värde och reward gärna stryker under vad vi kan uppleva att vi diffust (eller för missbrukaren också akut-konkret som välkänt) och här finns oavsett idéen om det kollektiva en distans mellan individen och samhället där man ej i just något kan lita på det gemensamma (föga sociala skyddsnät om några för de flesta, ingen rättssäkerhet, statlig terrorism m.m.) och ett explicit och implicit inlärningsparadigm att uttrycka staten för att reducera egen risk. Mindre som Dr Lecture i fiktionens-värld menade när han föreslog att vi åtrar vad vi ser dagligen är vad vi saknar - inte ser eller känner - men lärt oss är möjligt från upplevelse eller jämförelse och information från kollektivt språk vi litar på (d.v.s. här inte staten).


Undantaget är naturligtvis bl.a. vad som kan verka utlösande och tar saker över tröskelvärden vilket ju kan få saker att röra sig snabbt givet att något upparbetat finns. En överraskande och från den uppmärksamheten illustrerande mekanism när diktaturens handlande upplevs av nyhetspubliken är en komponent i det. Det här gissar jag oavsett vad samlat över alla artister knappast varken lär utlösa något eller verkar systematiskt övertygande. Dock kan i ett värde mer i Västerlandet finns som jag känner inte är vad jag ska försöka bedöma utan att i så fall addera tid på att försöka mäta det. Det är mindre lätt att generalisera till enkla samband än man kan tro.


Ev. kanske en mer intensiv-artist närmare kanske Sir John under hans vildare ungdom eller som för något eller några år sedan Miss Spears. Mycket intensitet snabbt med snabba växlingar som lätt tar bred uppmärksamhet. Men också tycker jag är svårt att seriöst tro något om utan att försöka mäta reaktioner och förändringar från något konkret.




Vi kan också jämföra med hur lyriken lättare bär ett budskap även om det gärna går närmare musiken som adderar "emotionell" intensitet.


And nobody told us
'Cause nobody showed us
And now it's up to us, babe
Oh, I think we can make it

Se faktarutan i Människans språk ganska långt ner för ett bättre exempel på samspelet musik och lyrik.

Obamas vapenförbud löser inte faran Fredsbokens släppte lös

2013-01-16

Barnsliga rednecks som tar på sig att tolka ut federallagstiftning från sina egna preferenser är givetvis både komiskt och såväl som ett otäckt olämpligt föredöme för ungdomar och kulturellt isolerande grupper (som man nog helst inte vill ska beväpna sig med skjutvapen heller):



Samtidigt får jag erkänna att det alltid varit min dröm att flytta till ett riktigt farligt kvarter i en gängkontrollerad del av kanske Washington. Städar man upp den med verktygseffektiva vapen skapar man inte bara samhällsvärde utan kan dessutom se en god vinst på sina fastighetsinvesteringar. Närhet ex. till Vitahuset bör ju vara attraktivt för vanliga hyrestagare precis som knarklangarna.


Helt säkert att USA:s säkerhetspolitiska situation skulle vara helt annorlunda om Obama vågade visa lite k*k och kom ensam till presskonferanserna med ett gediget pumphagel och ett par handgranater. Att Obama istället gömmer sig från barnvakterna från Secret Service gör det föga förvånande att han inte klarar att förstå värdet för varje medborgares självbild: just vad som skapar vår gemensamma kultur med delade moraliska värden.


En korrrekt beväpnad Obama skulle dessutom få ordning på de nu av och till dåligt organiserade frågestunderna i Vitahuset. Det är exakt det ledarskap USA fodrar för att orka ur krisen. Själv skulle jag rent av kräva detta som rättighet för att acceptera att ta ledarskapet därför att jag vet att folkets ekonomi kräver det och att det är viktigt för fotfolkets mod när de marscherar ut i världen för att skapa ordning att se att deras chef förstår vad vapen handlar om. Relativ makt och mest min relativa makt som högsta ledare.


Städar man upp ett samhällskrävande kvarter finns risken att diktatoriska politiker begränsar fortsatt tillgång till vapen. Därmed äventyras amerikanens tillgångar i hus och lägenhet liksom arbetstillfällen i dom lokala butikerna. Liknande beslut redan fattade kan vara delar av orsaken bakom krisen. Uttryck av reward ex. i makt är ju tämligen potent för självförtroende och att folk vågar försöka göra saker tenderar att sätta fart på saker (massor av Obama pengar säger snarare att man inte klarar av det utan pengarna). Här hotas min framtida rikedom i hyresfastigheter, din frihet och den vardag barn, gamla och kvinnor måste kunna våga sig ut i för att köpa hem mat och hushållsvaror:



Varför skulle jag givet ovan investera mitt människovärde just i USA? USA konkurrerar numera med hela världen. I ett gemensamt venture kan man ex. rent av köpa upp delar av Sudan att städa upp och göra till en trevlig semesterby. Där gäller vardagens manlighet och vore det inte för bristen på föda hade man för länge sedan konvergerat till ett samhälle sundare än något vi ens kan drömma om. Men mat tar man med i matsäcken... Jag vill ha belöningsutdelning i vapen, pengar, kvinnor och stora hus om USA ska vara attraktivt. Nu börjar det istället rent kännas att det analfixerade Tyskland är ett bättre alternativ.


Hade man nu varit säker på ett gediget närstridsvapen på plats. En kanon eller ett granatgevär förutom pumphagel hade Oregon varit ett trevligt val. Utan tillgång till sådana verktyg känns det istället farligt. Grannarna smyger fritt runt med alla möjliga vapen utan att den förfegade polisen vågar ingripa. Ett av många exempel på den förslöade attityd hos myndigheter gör det kritiskt att vi vanliga hederliga medborgare kan organisera stödinsatser för att säkra samhället mot förstörande element. Om du tänker efter: Hade grannen verkligen stört dig en lördag till med omoralisk musik och drickande om han visste att du tänkte skjuta honom om det inträffade igen? Vapen hjälper vardagen till att visa hänsyn och ta ansvar. Ge utan att ta.


För mig både som potentiell framtida amerikansk skattebetalare och vardagshjälte tar jag gärna på mig att försvara min byggnad mot rednecks, afrikaner, judar, kubaner, tysk-amerikaner, anti-amerikanska fransmän, araber, gulingar, danskdjävlar, federala förmyndare, ku-kux-klan, lördagsfulla och moral defect pre-marriage seeking elements och andra farliga anti-amerikanska grupperingar och galningar.


Väljande mellan pest-kolera tvingas jag ändå att ge President Obama mitt stöd. USA är ju uppenbart på väg mot ett nytt inbördeskrig kring detta och ingenting likt det lär förstöra mina framtida fastighetsaffärer.


Ett inbördeskrig dessutom dåligt genomtänkt utan män med den gedigna ryggrad som klarade ut inbördeskriget i slutet av 1800-talet, Andra Världskriget och klarade att det politiska Vietnam-misslyckandet till en hyllning av amerikansk frihet i dom trevliga motorcykelklubbarna: Guds Angels m.m.


Konflikter är ingenting man ska rusa in. De måste paketeras rätt för att leverera historiskt minnesvärda events. Rätt musik, bra ideal att välja mellan så det inte känns tomt och innehållslöst. Där känner jag inte minst att det kan vara dåligt för mitt brand value att associeras med rednecks. Folk kan ju tro med dålig kunskap om Sverige att jag ex. föddes i Norrland - rent av kanske same. Dessutom är ju Obama ändå president så visst garanterat värde ska man väl kunna förvänta sig hyggligt stabilt ett par år med att investera sitt stöd till hans modiga kamp för en säkrare vardag.



To Arms And Conqure peace for dixie. Det här är vad vi vill se i en med erfarenhet och kunnande gedigen genomtänkt konflikt. Inga underliga byfånar från Oregon eller en feg president som gnäller i pressen gömd bakom Secret Service män med små pistoler. När båda borde ge sig ut och göra upp saken själva som män: Oregon Redneck vs President Obama. Riktiga män som rider på stora hästar, har riktig krigsmusik och vågar svälta för viktiga ideal: olika tolkning av vad frihet är. En konflikt sydstaterna tveklöst vann med överlägset bättre musik.

Faktiskt vad som får detta mig att tänka på min otäcka uppväxt under åren efter 1970-talets nedflummade katastrofperiod där Fredsboken är en av de värre sakerna i mina drömmar (var den verklig eller hände det något fel i skolan: indoktrinering av hippies: boken verkade ju ritad av dagisbarn).



Boken Henry Kissinger (inte "helt" knkret-sant men med en tidslös större "sanning") fruktade skulle göra generationer till mass-hippiemördare resulterande i "Save us from peace, love and understanding". Ångest, verklighetsflykt i psykotiska drog-romantiska visioner systematiskt utprånglade till barn och skolungdomar, slarviga streckfigurer som skadade årtionden av svensk leveransförmåga inom TV-kultur och vad SVT än idag lider svårt av, förvirrig bland osss barn över varför en så dålig historia med nödvändighets förväntas läsas av varenda svensk: är den åldrade darrhänta tecknaren ett avskräckande exempel för droger? Vi var för små för att förstå den masspsykos landet led av. Återkommande dåligt självförtroende genom åren var regelbunden tortyr: varför levererade inte boken något värde alls? Skulle vi vänta tyst - eller kanske börja sjunga hand i band? Eller var rätt slutsats att beväpna oss?


Givetvis en mycket farlig bok. Och inte vad jag vill att mina läsare riskerar världen med: Beundrarbrev från mina läsare. Så nära en känslig hjärna kan komma en ashpsykos utan att faktiskt rökt ned sig fullständigt. Kan dessutom göra dig imponent eftersom den är 110% omanlig (något jag ännu efter alla år ibland fortfarande kan känna av även om min dröm om stora skjutvapen ofta hjälper).




Kanske vinner vi mer fred på att acceptera att vapen ibland krävs? Jag ser ex. ett större potentiellt värde åren som kommer att våga beväpna och organisatoriskt hjälpa fler demokratiska aktörer. Saker behöver börja röra sig framåt. Men att det inte innebär att länder med demokrati vinner något på att beväpna sig. Statistik ger oss att det orsakar problem. Delvis ligger det problemet kulturellt i makthungern och kraften vapnet ger dig en känsla av. Sverige är inte allt för långt efter USA i vardagsbeväpning. Här finns mängder av gevär såväl dokumenterade som gamla ärvda muskedunder. Men vi har föga av problem. Vissa minimala kontroller, en sund grupp-kultur i skytteklubbar m.m. är enkla åtgärder utan kostnader som reducerar problem. Krav på vapenskåp ska heller inte underskattas. Det är inte helt bra om dina barn och tonnåringar kan plocka ut och skjuta med din revoler.

Presidentvalet: Kvinnorna

2012-11-05

Jag är naturligt inte någon stor kvinnokännare. Och området män och kvinnor rörande attityder och deras effekt har jag huvudsakligt betraktat utifrån irrationella negativa stereotyper rörande ex. att kvinnor skulle vara biologiskt sämre i matematik vilket är fel (se t.ex. Kvinnor är lika bra i matematik).


Det kan ändå vara intressant att våga sig på att fundera över vad som gäller riktad information mot kvinnor i snabb-tid d.v.s. motsvarande sista dagarna av det amerikanska presidentvalet.


President Obama har ett större stöd hos kvinnor medan dennes konkurrent Romney istället har stöd hos en större andel av männen.


Ett sätt att förklara dom skillnaderna från inte alls ovanligt men med lika lite konkret stöd i form av seriösa vetenskapliga studier gjorda med statistiskt tyngd som stereotypen att kvinnor är sämre i matematik är att män upplever politiska partier motsvarande det Republikanska som mer manligt och tufft. Rent personligen oavsett bristen på vetenskapligt stöd misstänker jag att det hos yngre män i preferens snarare innan de har rösträtt kan påverka ex. skolval m.m. Jag tvivlar dock på att det relevant varken förklarar mäns preferens för Romney eller kvinnors preferens för Obama.


I Flest Romney-skämt i TV: Propaganda-effekten i fiktion indikerade jag att association mellan en kandidat och vad som är angenämt är positivt. Accepterar vi den effekten - och det rekommenderar jag att man gör - är frågan hur den inverkade på kvinnor och om vi där ser en förändring mot innan.


Om så är fallet kan det förklaras antingen av att information från Romney i sig är mindre angenäm för kvinnor eller kommer i ett mindre angenämt kontext att Obama är mer angenäm. Den relativa förändringen indikerar ju just att dimensionen eller besläktade bör spela in.


Mindre angenäm är möjligt genom att vara relativt mindre effektiv i positivt verkande eller ha information som verkar obalanserat negativt d.v.s. orsakande obehag. Vi söker här en potentiell skillnad mellan män och kvinnor, och skillnaden behöver inte vara ensamt förklarande eller ens huvudsakligt förklarande under förutsättning att det går att göra verktyg av den under intensiv-nyhetstid för att förändra preferenserna hos 1 - 3% av dom kvinnliga väljarna.


Låt oss betrakta följande studie nyligen publicerad i ansedda PLOS One som ger forsknings-färska indikationer i ett större område där också ett antal äldre studier finns även om jag tror de samlat huvudsakligen inte trivialt översätter till en samlad enkel tolkning:



Det väsentliga är att varken kvinnor eller män i allmänhet är särskilt stresskänsliga för negativa nyheter men att kvinnor som har en befintlig negativ association till vad nyheten berör kommer reagera med stress:


"The important finding of this study is that exposure to negative news significantly increases physiological reactivity to a subsequent stressor, an effect that is specific to women and not observed in the group of individuals (men and women) that read neutral news before being exposed to a psychosocial stressor."

Vi har också åtminstone ett färskt exempel från forskning indikerande att kvinnor både oftare kan befinna sig i en situation där den ekonomiska krisen om vi väljer att tolka viss tilltro till studien ovan (ej ett starkt statistiskt samband i den) kommer ha primacy effect för att uppleva stress från negativa nyheter och att dessa situationer inkluderar positioner där de når fler personer dagligen (arbetsfunktions-koordinerande):


How Social and Financial Resources Affect Men’s and Women’s Evaluations of Glass-Cliff Positions

October 4, 2012, doi: 10.1177/0956797612453115

Notera vidare den ev. preferensen hos kvinnor relativt hos män när de är chef:


"Female and male participants evaluated a hypothetical leadership position in which they would have both social and financial resources, financial resources but no social resources, or social resources but no financial resources. Women evaluated the position without social resources most negatively, whereas men evaluated the position without financial resources most negatively."

D.v.s. när Romney talar om de ekonomiska problemet oavsett hur effektivt det är finnns kanske risk för association till stress hos fler kvinnor och den effekten kan tänkbart vara större ju verkligare dom ekonomiska problemen han indikerar är.


När Obama talar om samma sak indikerar han dock en befintlig lösning i och med hälsoreformen som är existerande givet att dom ekonomiska problemen är existerande.


Det är möjligt att den senare strategin särskilt givet stress förstärkt allmänt i debatten inför valet är något effektivare just rörande dom kvinnor som kan tänkas välja att rösta på Romney istället för Obama d.v.s. ej starkt partitroende rörliga väljare.


Lösningen på detta tvivlar jag är att sluta diskutera dom ekonomiska frågorna. Istället behöver man forma budskapet eller addera något som drar det i den andra riktningen.


Antar vi att antagandet för några procent av kvinnor är rimligt korrekt gäller att en sådan förändring även om den är relativt den befintliga tolkningen mot det negativa är liten kommer uppfattas mycket tydlig. Det genom vår preferens att värdera förändring mot intensiteten vi befinner oss på (motsvarande Weber's lag).


Hade jag en till dator igång ej upptagen med annat hade jag kanske försökt söka möjliga träffar i symbol-rymden. Spontant för mig att se vad som skulle ge effekt är svårt därför jag har inte tittat över vad som är känt tidigare. Kompetenskällor med erfarenhet reklam och marknadsföring bör tror jag dock kunna indikera ett antal ungefärliga vägar.


Vice-president-kandidaten tror jag visst om än kanske begränsat ej realiserat värde finns i genom att han inte tycks le tillräckligt ofta relativt sin ålder.


Troligt att det mer "konservativt" försiktiga men anpassat för hög intensitet är att föredra framför en lösning som känns ny och annorlunda. Det blir bara otäckt för väljarna om Romney några dagar innan valet börjar upplevas väsentligt annorlunda. Det indikerar att befintlig kunskap och bild man skapat om honom kanske inte är att lite på (av samma anledning försöker man ofta i politisk information bl.a. i USA framställa motparten som att förändra sina åsikter radikalt där trots att vi alla vet det är den viktiga politiska egenskapen där en lösning inte är alltid rätt oavsett situation just kan väcka en irrationell svårdefinierad känsla av obehag: att något är dolt eller ej rätt förstått).


Det är också svårt att annat imponeras av McCains vitalitet under valkampanjen. Frågan är dock om det inte är möjligt för frågorna han ställer rörande Libyen att märkas mer. Något nytt gärna nytt konkret kan tänkbart intressera väljarna för en viktig fråga.


En till traditionellt demokratiskt tidning som stödjer Romney eller en liknande överraskande händelse i ett segment med högt associerat förtroende skulle betyda mycket. Jag tror att några starka sådana i slutstridens högre intensitet betyder mer än många lätt-viktigare (jfr Bush tidigare utrikesminister vs ex. en större tidning). Fokus på de verkligt tunga man ser till att synas och att de har tyngd där de räknas. Ex. någon inte sällan uppfattat lite vriden miljardär som trots ekonomiskt oberoende uppenbart för att han tycker det är kul roar sig med att göra oseriös vulgär TV har troligt mindre värde än en kvinna som gjort och betytt mycket för nyckelväljare. Inga exempel på vad som skulle passa oavsett område presenterar sig för mig spontant och datorer är upptagna import av common-sense och/eller systemutveckling. Jag vet också av erfarenhet att jag ofta konkret behöver göra datorstödd analys och följa upp värdena medan vad man spontant upplever är bra exempel inte alls behöver stämma med de grupper man avser (därav att indikationen rörande miljardären resp. kvinnan nog är bäst vad som kontrolleras vettigt).


Jag noterade en ev. tids-dispergens förra veckan. En fördröjning kanske större än förväntad kan vara fallet. 30% att jag tar fel men möjligt kan Romney vara något före Obama nu. Ännu högre intensitet än planerat är tror jag bättre. Det kan krävas en krävande ansträngning att föra det till konkreta röster.

Komik inom politik II: Varför sociopater blir bra TV

2012-11-04

Ett av många exempel på hur sociopatiska beteenden lätt blir komiskt är It's Always Sunny in Philadelphia där som i övrigt liknande egentligen bara principen att underligt bryta mot förväntad common-sense för hur vi normalt beter oss upprepas.


Jag tyckte det kunde passa som ett till exempel på egenskapen hos det komiska diskuterad i Mitt Romney's största vän i media: The Daily Show givet inlägget jag skrev om ConceptNet:



ConceptNet och liknande lösningar handlar ju just om det som brukar kallas common-sense d.v.s. att beskriva normal standard-vetskap om världen ex. att man på restaurang beställer maten från bordet snarare än att själv gå och hämta den i köket medan det för de flesta av oss inte är möjligt att göra hemma hos oss.


Det handlar mycket om mer eller mindre uttalande standard idéer om hur vi ska bete oss gällande i olika sammanhang. Att jämföra med t.ex. svensk lagstiftning som samma sak tycker jag är helt korrekt. Det är en minsta gemensam mängd idéer för hur vi ska fungera tillsammans i hela landet. På samma sätt som de träder i funktion när vi befinner oss i Sverige (och ibland också utomlands) gäller att vissa gemensamma idéer för hur vi beter oss på restauranger existerar.


Liksom de exempel som tidigare gavs på det komiska tycks också gälla att orimliga osannolika brott mot dessa regler blir komiska.


Samtidigt vet vi att om motsvarande brott framställs som ej otroliga blir det istället otäckt. I Charlie and Dee Find Love (ev. senaste avsnittet) förgiftar ex. den äldre korta man med övervikt som umgås med övriga huvudpersoner en tidigare förälskelse Charlie haft och uttryckt en osund fixering vid. Här är det om än kanske inte komiskt åtminstone inte otäckt. I filmer och böcker i skräck uppfattas det dock troligt och en känsla av irrationell rädsla kan induceras brytande mot rationell förståelse av omvärlden.


Politisk information är sällan särskilt exakt hur den motsvarar individens verklighet. En viktig komponent hur den påverkar blir därför - liksom generellt inte minst för hur tolkningen av innehållet av nyheter styrs av den inledande rubriken vi redan sett - tolkningen vi i realtid gör där informationen passas in i vår världsbild.


Med övergripande primacy effect inte minst från en befintlig parti-trosföreställning kan denna tolkning rent av bli att vi knappast alls betraktar information från fel parti.


Precis som det komiska i Mitt Romney's största vän i media: The Daily Show indikerade en grupp verktyg för att bryta det nära besläktade med samspelet mellan abstrakt och konkret i Politiska budskap: Konkret och abstrakt för att förstärka och bryta primacy effect gäller att oavsett om komiskt indikerat, abstrakt eller konkret är den gemensamma nämnaren att givet en viss "motivations-grad" av processande (ex. givet att den inte direkt förkastas) kan den uttrycka större eller mindre likhet med en målgrupp.


Större likhet är mer gynnsamt. Oavsett om likheten är indikerad i konkreta verkliga förslag eller i kring-information kommer mer likhet ökad den positiva tolkningen. Skattningarna av kulturell likhet mellan singulära symboler och ett mindre svensk-inspirerat kontext som gavs i Vad kategorier är: Från kulturell-likhet med Sverige i siffror till ConceptNet och Taggar är vad som egentligen ligger närmare den typen av skattningar. Det är därför möjligheten att kunna översätta similarity vidare till statistiska-fördelningar är viktigt. Dessa ger möjlighet att göra quality assurance via prediktion just nu indikerande ex. om det är dags att importera fler relationer till ett område eller samla djupare och/eller färskare data som olika typer av samförekomster (normalt indikerat huvudsakligen problem vid nya områden inom forskning där mer data behöver importeras in i Blue Light: översättning till fördelningar rörande samförekomst är tämligen stabilt utanför trend-toppar givet färskt data rörande enskild förekomst).



Fint illustrerat av hur kulturellt lika följande entiteter är med kulturen Sweden, Stockholm, Science och Baltic Sea. Att sätta i relation till de direkt skumma numeriska värden Concept net levererar för similarity eller beliefs skattningarna Nelly gör.


Symbol Släktskap Släktskap * ( 1 - BLI(Symbol) )
Sweden 0.716049948945941 0.608697891756309
Stockholm 0.716049948945941 0.704932249476218
Germany 0.370120714497302 0.214885518837722
Berlin 0.368597504473908 0.342686280662257
France 0.325635056508147 0.165064851302575
Paris 0.0752668916621714 0.0719148209666794
Norway 0.495348298417664 0.450315166272826
Oslo 0.432085221561181 0.427508580630474
Finland 0.480617438065445 0.440658620447361
Japan 0.204524199218353 0.113410257317182
London 0.327376396031508 0.215881461422828

Från: Vad kategorier är: Från kulturell-likhet med Sverige i siffror till ConceptNet och Taggar


Mitt Romney's största vän i media: The Daily Show

2012-11-03

Efter att ha tittat igenom några av de senaste avsnittet av The Daily Show resp. The Colbert Report är intrycket att The Daily Show är en intensiv vän till Mitt Romney enligt principen diskuterad i:



En av de få egenskaper hos marknadsföring att jag som svensk född på 1970-talet - både i skolan indoktrinerad mot reklam och generellt mot-reagerande - utan att uppleva kognitiv dissonans kan gilla är att bibehåller du ett vettigt effektivt språk (d.v.s. inte minst för att skatta påverkan av flera faktorer ej tillsammans med var för sig värderade) för att ha möjlighet att beskriva den inverkan eller vad inverkan resp. avsaknaden, a priori faktorer m.m. relativt evidens (åtminstone grovt där jag själv oavsett statistiskt- eller baeysiansk-indikation på evidens kommit att se att det ger bättre resultat att ge marketing forskning lägre evidens än psykologi och kognitiv-psykologi för jämförbara frågeställningar) forskning pekar på är möjliga har man praktiskt möjlighet att göra bättre bedömningar av effekt, orsak till effekt och prediktion än de flesta oavsett hur stor budget de har.


Att detta visade sig var fallet var tidigt i det här projektet inte vad jag bedömde som troligt. Tvärtom var viss oro rörande just detta och dess potentiella inverkan på demokratin när vi har en ekonomiskt oerhört stark diktatur som aktivt stödjer åsikter och politik internationellt (d.v.s. Kina) som var del av tidig personlig motivation (och vad rörande det mesta slutlevererades i Warrior).


Vidare har jag regelmässigt genom projektet fram till nyligen ej använt forskning vars artiklar inte publicerats fritt öppet, och rörande referenslitteratur handlat second-hand billigt. Det bevisar för mig att demokratin står stark för vid genuina problem kan rå-budget ex. kinesiska valuta-överskottet kompenseras med världens innevånares kompetens med oerhört trygga marginaler för att kompetensen vinner.


Inga tecken på demokratiska risker politiskt i USA eller Sverige orsakade av kampanj-finansiering är verkliga i någon systematisk mening även om de visst kortsiktigt tänkbart kan avgöra ex. valet mellan två kandidater ställda mot varandra.