Att besegra Tyskland: Kunskapsdriven militär-innovation

2012-12-30

Här upplever jag trygghet i att jag klarade att nå den korrekta komiska nivån man som ansvarstagande publicist måste sträva efter att ha en sund säkerhetsmarginal neråt till. Ett skämt med inslag av både föregående skämtteckningarna:



Och dessutom lite EU-relaterad passande Ett till vetenskapligt och tekniskt vekt EU-projekt skämmer ut Europa.



När man som här dessutom kan skapa mervärde för läsarna med ett gott exempel på bra humor underlättande en uppfattat sekundär pay-load i kunskap egentligen primärt är vi nära den riktiga samhällsförbättrande humorn.


Här klarade vi dessutom att rikta ett diskret angrepp på det tyska självförtroendet. Tyskland både som stor industrination och med den ökade tillgång till marknad och marknadspåverkan deras EU-medlemskap innebär bör varje medborgare när möjlighet presenterar sig sparka till för att skapa utrymme för vår egen export. En verktygsgrupp för detta antyds fyndight i skämtteckningen: Kanske kan vi bygga förståelse och kunskap om tysken via EU att skapa värde från?

Konkret lösning på "the frame problem" öppnar dörren till den rationella världen

En fortsättning på både tidigare komiskt och innan det icke komiska inlägg:



Det hade verkligen varit en praktiskt välsignelse för dom industriella och innovativa målsättningar EU säger sig ha för dom har projekten om detta eller för den delen idéen om övervakningssamhället var en risk i den mening att de uttryckt kompetens nog för att göra det till en rationell möjlighet att under modern-tid realisera. Men det är betvivla. Det hade ju dessutom sunt kanske engagerat EU-medborgarna tillräckligt i den gemensamma politiken för att hålla åtminstone ett getöga på vad de spenderar tid och skattepengar på.



Om the frame problem i Stanford Encyclopedia of Philosophy.

Skämtteckning med blogg-guide

Jag har verkligen ingen aning om min kvalitet på skämtteckningar är acceptabel eller om jag riskerar att skämma ut EU:s komiska förmåga kanske uppmuntrande Amerikanen eller Kinesen att angripa oss med ett fientligt intåg av serietidningar, skämtteckningar m.m. Förutom tidningarna skulle vi få serietecknare och filmskapare som tigger pengar av staten medan medborgarna istället skickar sina pengar utomlands för att finansiera importerad komik.


Det kan tänkbart riskera vårt självförtroende genom att medborgaren oftare kommer konsumera skämt på vår bekostnad än gissar jag riktiga EU-skapade skämt vilket rimligen måste kunna antas korrekt trycker ner ex. Amerikanen eller Kinesen regelbundet samtidigt som komiken lyfter upp vår medborgare kanske stimulerande med energi till en ny innovation. Riskerna gör att man ska vara försiktig att skämta oseriöst "på-kul" utan riktig quality assurance om man riskerar att nå många läsare med ett dåligt skämt.


Här adderar jag dock en redaktionellt värdeskapande komponent utanför själva skämtet och ser därför inte hinder att publicera skämtteckningen också utan riktig kvalitetsuppföljning.


Genom att skämta på ett sätt där jag lyfter fram hur giriga fäder kanske snålar på sina frånskilda barn framgår mina fina medmänskliga drag tydligare inte minst för mina kvinnliga läsare. Det ger fler regelbundna läsare och hoppas jag fler spännande och utvecklande möten med kvinnliga läsare som kan ha läst det och tycker att det indikerar en långsiktig last-resource stabilitet när annat i en relation kan ha falerat (d.v.s. uttryckande den quality assurance jag ej för komiken vågar garantera då jag inte kan lika mycket som om kvinnor eller ex. hundar jag ju har en militärutbildning i från värnplikten). Den ambitiösa blogg-skaparen kan från flera sådana inlägg skapa övergripande värde genom att samla det på en karaktärsuttryckande kategorisida.


Det senare värdet tror jag säkert att mina läsare kan ta till andra områden även om ingenting spontant dyker upp i min hjärna just nu. Vi väljer därför att se detta som en blogg-guide snarare än att låta det vila ensamt på skämtets ev. komiskt tunga leveransförmånga.