Smyg bugande av svenska politiker framför diktaturens tron är äckigt såväl som farligt

Efter år av förtryck - i princip ockupation - av Sovjetunionen var tid för nationsbyggande i det tidigare Östeuropa rimligt: Jag såg det så vid tiden för alla dessa länders inträde i EU och såg ett lösare samarbete med lika gott ekonomiskt stöd såväl som frihandel men med större frihet att forma sig oberoende av det EU-gemensamma som en bättre lösning. EU med tyngd bl.a. från Sverige, Tyskland och Frankrike såg det som kritiskt att få in f.d. Östeuropa i EU.

• Bulgarien
• Kroatien
• Tjeckien
• Estland
• Tyskland
• Ungern
• Lettland
• Litauen
• Polen
• Rumänien
• Slovakien
• Slovenien

Det är när man betraktar Europa idag långt ifrån troligt att jag hade rätt: Det kom att fungera i huvudsak acceptabelt väl. Samtidigt behöver vi idag se att utrymnme för byggandet av den nationela identiteten i Polen m.fl. länder är viktigt: Söker EU att inkräkta där riskerar vi problem. Likväl givet att en nationalstat är medlem i EU kan icke-demokrati, korruptiopn och övergrepp ej accepteras. Lösningen tycks självklar i att ge länder som ej klarar samarbeten får tid utanför EU.

Ansvaret för nationalstaterna i EU som varit under kommunistiskt förtrycke är stort: Att ej gå emot förtryck själva och verka så i EU är att ej hantera och gå-vidare med de övergrepp man utsatts för. Som för individen utsatt för övergrepp kan sådant leda till ofriska processer där man istället för att ta ställning mot förtryck efter-apar förtryckaren som förgrep sig på den egna staten / individen. Byggandet av nationalstaten handlar i en del om att förr eller senare orka och klara att finna styrka nog för detta. Litauen har här orkat långt och visar sin styrka utåt:

• Lithuania: Taking a stand against China | DW.com

Medan Polen ej ännu orkat att sunt gå hantera de övergrepp man - individer såväl som grupp - utsattes för och vänder sin historik av övergrepp mot återspelning i nya om än ännu ej lika betydande övergrepp som förövare. Det bor svaghet i detta.

• How Poland blew its chance to get billions in EU recovery cash | Reuters

När det kommer direkt till Sverige rörande problemen Litauen nu ytterst konkret hotas av duger föga så här långt. Tillåter vi manipulation av EU från den stora diktaturen går EU åt skogen snart nog: Starkt stöd för gemensam retaliation av EU mot varje - franmförallt Kina - diktatur som vidtar korrumperande åtgärder är gigantiskt viktigt: Utan det är EU meningslöst utanför frihandeln. Sverige tycks vekt så här långt: Misstanken är att vi söker gynna diktatur i utbyte mot handelsfördelar och från det via Svenska export-konstellationer riktade bidrag till tidigare politiker ( jag avstår från konkreta exempel: men att samkontrollera debatt-inläggg mot "stipendier" m.m. har tidigbare gånger visat på problem ).

Vad jag hade utgått från var sjävklart var ett starkt stöd från Sverige rörande ordentligt bestraffningssystem implementerat i EU såväl som mer än det initialt nu ( hade man agerat tydligt tidigare hade vi ej varit i problem nu ) ett för Kina gigantiskt dyrt demokratiskt hjälp-paket inkusive att Sverige såväl som forna Östeuropa landet Tyskland följer Litauen i diplomatiska relationer med Taiwan.

Att agera nedanför sin styrka för små give-aways från Beijing-diktaturen är att reducera ned folkets självbild och därmed förutsättningar till fritt tänkande, innovation och att våga försöka. Ersatt av osunt sneglande på Xi - idag konkret Kinas ewvåldshärskare - idéer om vad han önskar av oss. Som jag ser det är sådannt inte bara oacceptabelt utan så farligt att det är rimligare att lägga 5 miljarder kronor på att verka för Xi's frånfälle som att lägga det på försvaret. Xi är farlig, korruption från diktatur av EU är farligt, och smyg bugande av Sveriges politiker framför diktaurens envåldshärskares tron är äckligt såväl som en livshotande cancer.

Japan, Sverige, EU, Vietnam m.fl behöver räcka Japan en hjälpande världsledande industriproduktion

De två arketypiska personligheterna Gnälla, Klaga och Ylla som just kommer och gnäller - med insprängt ylande - som hanterar den publika informationen från diktaturen när det kommer till att folk råkar se deras brott oavsett om nu ekonomiska brott eller crime against humanity är såväl tröttsamma som genererande för världen. Jag tycker att Sverige, EU, Japan, Vietnam m.fl. med just nu särskilt intresse borde ge möjlighet till variation på temat genom att var och en ge ett försvarsbidrag till Indien:

• China-India border tension: Satellite imagery shows Doklam plateau build-up | BBC

Kinesiska försvaret är ej helt litet men man ska heller inte överdriva det. Effektiv investering - och vi noterar att man just nu påbörjat effektivisering bredare - är hiskligt stor när det kommer till flexibla möjligheter. Visar några stycken lite god vilja har på en 5 - 10 miljader svenska kronor (ej US eller Euro) och/eller kompetens (möjligen passar det senare bättre det tror jag lite fattigare Vietnam [Red. Drar jag till med - med förhoppningar att de skickar ett hiskligt stort bidrag till Indien. De hatar ju trots allt sedan 1980-talet - om inte tidigare - Kina. /Hans]

En poäng här är också att det skapar en konkret kostnad för Kina alternativt att man behöver avsluta sin strategi att aggressivt söka kontroll utanför sitt (ibland tveksamt så avseende Tibet) eget territorium. Ty försvarsmateriel kostar. Och oavsett hur totala summor budget nationalstaten Kina jämfört med ex. Sverige är deras relativa möjligheter att flexibelt öka investering snabbt hög-teknologiskt utan att känns begränsade. De kan ta kostnaden: Inte ens att kostnaden för omvärlden just visualiserar sig i någon annat som börjar klaga och gnälla men det är konkret stor kostnad som kommer någonstans ifrån. Det binder upp kostnad för hela det övergripande projektet trakassera och mobba länder man tror ej kan eller vågar skjuta deras ombyggda fiskebåtar i sank eller ner deras stridsflygplan - här såväl som övriga gränsområden. Distansen till eldgivning lär ej påverkas av försvarsbidragen men väl diktaturens kostnad för dessa projekt där man går från erfarenhet kunnande planerade projekt förnyelse befintliga sedan år till tvingas expandera snabbare prioritera väsentligt mer. Det kostar.

Vi kan jämföra med Iran / Persien. På sätt och viss upplevs de starka just nu genom att de projicerar makt österut i lugnare tempo, och i hög intensitet västerut i Libanon, Syrien, Yemen och i mindre utsträckning ytterligare några nationalstater på Arabiskahalvön. I ett annat perspektiv är de svagare än för tio år sedan därför att enorma resurser binds upp till kontinuerliga kostnader. Flexibilitet att kunna välja att involvera sig i ett nytt projekt där man projicerar makt är obefintliga. Det är tveksamt om de ens kan gå in i en regelrätt väpnad-konflikt med vilket som helst grannland utan att man troligare än inte faller på intern-turbulens inom några månader upp till ett halv-år ett år (där vi här får se ett år som ett "normaliserat år" antagande vissa händelser och kostnader, samt aktivering rörande konflikten - Jag tror jag ungefär kommer rätt jämförande med 2 till 4 första Syrien åren räknat från 2010 för 4-5 om vi väljer att se 4-5 snarare än 2-3 i vilket fall vi snarare börjar räkna vid första "väsentliga våldsutbrottet ej helt litet". Jag tror jag fick åren rätt här men ids ej kontrollera det: Givet att jag kritiserat Kina och kan tänkas semestra någon gång i nationalstater som ej klarar att försvara definitionen av sig själva d.v.s. försvara sina gränser får man tänka sig för så man inte blir kidnappad eller mördad och råkar utlösa ut WW-III.).

Genom att engage där energi effektivt d.v.s. kostande oss föga med diktaturen mycket binder vi upp dem reducerande deras möjlighet att kunna välja problematiska vägar. Och här gäller för resp. namngivna länder mycket viktigare att man någon gång behöver visa att det kostar att bete sig oacceptabelt. Annars fortsätter diktaturen att kontinuerligt knuffa nivån för vad omvärlden accepterar precis som de gjort konkret årligen sedan 2009. Ej tio procent sämre årligen utan cirka tio procent-enheter sämre per år. Tidiga år här ej lika perceptionellt stora men verkligen ungefär lika väsentliga i storlek. Lite upp - Lite ner beroende på hur omvärlden reagerar. Lite i en region, mer i samma region, och så känns det lite mycket och de börjar samma sak i region 2 (ex. området inom Bhutan refererat här resp. havsområden de ockuperat genom att bygga öar av miljö-orena sopor man "återvunnit". Rekommenderat att någon miljöorganisation söker istoper som thorium i områdena runt "öarna" och kontrollerar inlagringen matfisken).

Ett UK som driver iväg för långt ifrån UK kan bli problem

Ska vi se EU som ett bredare europeiskt alternativ in i framtiden vilket det känns mer nu som viktigt än jämfört med för bara ett år sedan är det inte tillfredsställande alls att UK hamnar för långt ifrån EU. Det blir dessutom rent löjligt över så kortsiktiga rena struntsaker som kan vara aktuella i ett avtal av den här typen: det berör ju inte konkret säkerhetspolitik samtidigt som UK i sig trots storlek ekonomi i sig givet magnitud på såväl EU: samlade ekonomi resp. storleken på problematiska delar däri kan introducera några särskilda risker (tvärtom).

Vi vill inte att ett av de i storlek och förmåga att agera väsentliga svävar för långt ifrån oss. Vi vill därför att de "lämnar oss" endast i det mindre väsentliga men gör så med en god känsla av att vi minns det värde som de genom åren givit oss och med en förståelse av att vi är deras viktigaste gemenskap i Europa, och på sikt primära samarbetspartner.

Väldigt konkret tror jag att EU kan hamna ej sunt balanserat jfr andra stora aktörer som USA och Kina i annat fall. Det är lätt att ej tänka på det när EU fortfarande är anmärkningsvärt inåt fokuserade. Men det behöver ej handla om alls många år innan det här blir viktigare. Vi ska också se att vi har ett generationsskifte i bl.a. Spanien, Italien m.fl. länder politiskt som kommer vilket möjligt förändrar lite hur man ser på betydelsen av balansen utanför EU av EU relativt andra aktörer.

• Brexit committee warns of impact of no deal being reached

Förövrigt när vi betraktar UK utanför EU rörande händelseavtal m.m. så givetvis att hela området där kan tyckas tungt för UK. Och antagligen fortfarande så verkar för dem. Men jag tvivlar verkligen på att det kommer visa sig innebära svårigheter i närheten av som det typiskt framställs. Förutom den anglo-saxiska sfären inte uteslutande därför att UK är mer central internationellt än man alltid tänker på utan också bara därför att UK är en tämligen stor ekonomi som antagligen kommer utnyttja det förhållandevis stora utrymmet för nationella investeringar man har.

För euro-valutan kan det kanske tyckas underligt om man skulle mena att det samarbetet är mer osäkert om man ej bra hanterar UK. Men jag kan se om än föga troligt ändå en givet magnitud risk att se att samarbetet kan komma att bli mer ifrågasatt i övriga världen åren som kommer. Och jag menar här ej UK alls - likväl känns det givet hela det området att ej låta UK driva iväg för långt. Vi kan komma att behöva dem i mening att det kanske gör saker stabilare och vid problem något lite enklare att lösa.

Att vinna the english till EU: Zusammen Brexit! Hinter Brexit!

Brexit är ett så givet hundnamn. Kanske mest passande en maskulin schäfer med dominant personlighet.

Min tyska är inte bättre än jag ville minnas att hinter betydde hit (jag är lite stolt över det) men Wiktionary kommer med sin hinder till min räddning så jag slipper slå upp rätt ord (och vis av erfarenheten definierar jag Zusammen till Tillsammans utan att kontrollera Wiktionary):

"From Old High German hintar, from Proto-Germanic hinder.

The preposition “hinter” is used with accusative case if the verb shows movement from one place to another, whereas it is used with dative case if the verb shows location."

Från: Hinter | Wiktionary

Och för hela Brexit processen tog jag det som vägande över för EU-exkludering efter att någon tysk politisk-banktjänsteman eller motsvarande menade att om Great Britain (who rules the waves) skulle lämna EU borde vara sunt att ge dem ett sämre utgångspunkt i förhandlingarna med EU för att avskräcka folk i andra länder.

Konceptet i sig är självklart osunt genom att det försöker uttrycka ett värde med EU ej från vad du har utan från en konstruerad ej rationellt försvarbar extra-sämre värld (som kanske hade varit mindre dålig eller rent av bättre om ej gjort). Det kan fungera praktiskt som tänkt men tycks åtminstone under 1900-talet i nationell och nation till nation politik falera efter några år (ibland men kanske mer sällan så efter många år likt Östtysklands Östeuropa-exit).

Praktiskt när det kommer till britterna gäller ju att man har nästan lite svårt att förstå att någon tänker sig att det skulle få EU-stanna sidan att prestera bättre. Så är ej britternas sentiment EU och Tyskland. Kommer tysken och pratar så här är exit given om räckvidd och representativ-upplevelse av personen är tung nog (givetvis är sådana upplevelsen tämligen slumpmässiga om korrekta eller ej: Folk säger alltid en massa hit eller dit utan att det avspeglar ex. Tyskland som nation men är personen upplevt representativ så blir han eller hon Tyskland). Det minns jag att jag direkt kände att det var nog kraft i roll för att ta britterna ur EU.

Titeln The Big Dog förklarar dominerande makt och sätter den nya världsordningen via strategiska ö-affärer (inkl. en bit Gotland) - 2013-11-05 kändes lika lockande relevant men ändå irrelevant på nivå med Obamas anti-brittiska Afrika-bias så jag kunde när den lilla figuren i mitt lilla visuella experiment i the snake effect (människan tycks vara särskilt känslig för att reagera på ormar och en del pekar på att det är genetiskt etablerat). Kan vi lära något av titeln här är det väl att när the Big Dog en tid lät bli att ge ett och annat common sense råd ett par månader gick EU och delar av övriga världen sönder (jag tror alltid att den här gången går det nog men världen faller alltid sönder utan mig). Så Hinter Världen! och hör här mina råd så ni kan laga er.

Många önskande the english kvar på kontinenten verkar ju efter valet varit lite små nöjda över reaktioner börs m.m. I andra sammanhang brukar man från samma roller reagera och uttrycka sig väldigt annorlunda. Själv betvivlar jag verkligen att något går att läsa av någon som helst datakälla som ger snabb-respons här (upp till ett år eller två tvivlar jag verkligen på indikationer den nationella ekonomin ges trovärdigt predikterande från sådant som valuta- eller börskurser).

Även om det verkligen hade varit att föredra dom kvar i EU där ju reglerad samsyn rörande kulturellt avgränsade geo-regioner finns och i samma problem-domän där nu en gemensam riktning med mest uttryckt nu Skottland finns (som här nu naturligt måste få möjlighet att besluta igen om United Kingdom) men mer problematiskt Nordirland. Nordirland är verkligen inte en konflikt som UK bakåt 1900-talet hanterade bra (lika lite som övriga Irland) och heller inte i allt Irland efter nationen skapades. Idag upplever jag att man sedan flera år har en ganska sund och balanserad roll stabiliserande en kraftigt polariserad region. Särskilt som flera grupper rent av lämnat in vapen (även om jag tänker att man minst sagt försvarliga lager kvarstår hos alla möjliga personer och grupper givet dom mängder Libya, UK m.fl fört till resp. sida genom åren).

Rörande debatten tycker jag av och till att den blev lite löjlig. Givetvis var det såväl effektivt i sentiment uttryckt som balanserat att efter President Obama lönande brand-name i en intern brittisk fråga att ungefär lika rationellt pekande på ett tänk afrikanskt bias hos honom (vilket jag själv tvivlar: Jag tycker nog Obama känns såväl vit-anglo-saxisk amerikan som närmast ointresserad av hela den afrikanska kontinenten. Det ända afro-amerikanska hos honom - som jag lärt mig från alla de komiska Hollywood-filmer som ju brukade ha en kul färgad side-kick eller en arketypisk kul afroamerikan i huvudrollen som Eddie Murphy är att Obama kan vara kul och skämta vilket för anglo-saxer särskilt utanför England som Kanada och USA är väldigt ovanligt: Ombytta roller i svensk titel illustrerar båda kulturerna - Vi har två arketypiska vita anglosaxiska gubbar i sig själva annat än som avbildning väldigt tråkig och så en jätte-kul afroamerikan - Men undantaget att Obama kan skämta är han lika mycket vit och urtråkig som Boris).

Sådan argumentering är nu i någon mening lika relevant eller icke-relevant / lika värdeskapande som problem inducerad som att försvara sina gränser mot tyska banktjänstemäns idéer om hur EU borde fungera för att folk ska bli lika tyskt lyhörda i England som i Berlin och Bonn.

Vid sidan nu riskerna för egentligen onödig och föga värdeskapande turbulens på Nordirland och Skottland bör EU nu betänka att det brittiska verktyget accepterande kostnader för att bibehålla och genomföra internationella väpnade interventioner är vad vi kan behöva. Förmåga kan ju här inte bara vara teoretisk med tämligen osäkra tidsramar för när möjlig i verkligheten eller några tiotusentals soldater uppbundna i Baltikum.

Därav för att medverka till sund stabilitet Nordirland och Skottland - och kanske ute i vad som nu kvarstår av övriga brittiska samarbetsformer uti världen - som möjlighet att agera internationellt krävs att EU ej riskerar den brittiska möjligheten att bygga vidare från det samarbete de mer än många såväl som övriga EU etablerat genom åren. D.v.s. tillgång till den inre marknaden.

Att kräva fri rörlighet personer jämförbart med idag är inte realistiskt. Dels en av dom tydligt påverkande frågorna som fick dom att välja bort EU. Vidare gäller nu att gränsen till Frankrike oavsett vilken sida som kontroller sker ej är så mycket en administrativ funktion för flyktingar som hoppas jag också ett erkännande av att Frankrike saknar kontroll över eget-territorium. Den problem-värld jag tagit upp av och till genom åren som möjlig risk som kan realiseras genom att EU ej upprätthåller gemensamma gränskontroller är nu realiserad.

Det är varken realistiskt eller rimligt att kräva att viktiga externa handelspartners och länder vi samarbetar med som nära vänner (minns att britterna är EU:s vänner - Allt annat är oacceptabelt efter 1900-talets historia, vår önskan om gemensam kultur för slippa nya krig och de behov av konkret hantering akuta säkerhetsproblem vi regelbundet har) ska ärva våra problem här. Utan våra problem behöver vi se till att börja lösa själva (vilket ännu ej är påbörjat alls: Folk kommer in och ut som de vill med fritt antal identiteter).

Så de här små-löjliga irrationella uttrycken såväl i UK som i EU uttryckande något av tappat prestige eller att man känner att någon förolämpat än får man lämna bland medarbetare man bäst ser till att göra sig av med i EU om man inte ska få se fler regioner som bygger starkt stöd för att exkludera EU. Istället kanske man skulle ta och städa upp diverse underligheter (där jag tidigare sista åren givet en försvarlig mängd exempel relaterat EU:s finansiering av forskning, hur leverabler av dom som får bidrag ska se ut och hur det i verkligheten fungerar, resp. mer sällan kanske bara en tyngre fråga ekonomi rörande att EU nu hade funktioner för att detektera de problem vi fick i Grekland, Italien m.fl. länder vilka också fungerade i mening att de år innan detekterade och rapporterade av problemet månadsvis uppåt där det kastades bort som politiskt jobbigt av ej i någon verklig mening politiskt valda utan tjänstemän vilka tycks det aldrig kan uttrycka något som kan irritera ett land - Vissa andra funktioner kan detta men har då mer av en tydlig big-country-sponsor i EU. Massa miljarder som dom funktionerna kostat genom åren för att hindra alla miljarder Grekland & Co kostat. Lite som avgasfusket som publicerades av samma myndighet som upptäckte det flera år innan som jag länkade till i ett inlägg: Gotta be right:ish när man reagerar förutom right om förvaltningens sundhet haltar. Det är några exempel som kan hitta här och jag tänker att andra utanför finansiering forskning finns).

Mellanöstern: Ett säkerhetspolitiskt auktoritärt EU med understöd av Europas glada folks kärlek till allt kul är kanske mer värt än att ha en insparad bankkris på bankboken

Efter EU: Israel - Palestina följer en diskussion anknytande (eller tydliggörande via ett annat form av språk i mellan-steg tills det kanske blir av längre fram att konkretisera det tillsammans med övrigt i Riktad information - Tills dess finns ju en hel del material i domännen av komik vilket även om det kanske inte är den binära motsatsen här i alla fall är konceptuellt besläktat) till Ridicule. D.v.s. problematiken vi får när en väldigt tråkig entitet likt ISIS ej uppfattas korrekt som så tråkig man är (det tycks krävas en del "ärvt" vetande i gemensam kultur för riktigt ha det inarbetat tidigt i livet hur tråkiga sådana här entiteter kan vara: Det är väl något jag är rädd för att vi kan tappa bland barnen i Sverige idag när distansen till äldre generationerns arbetade förståelse av hur förbannat tråkig religion kan vara från när kyrka och skola måttes så mycket mer än när jag var barn och då mycket mer än idag faktiskt fortfarande).

Riktigt urtråkig kultur ISIS som mer finns att läsa om i sist: Och så avslutar vi med att berätta varför Marocko är så "över-motiverade" i Sverige just nu (För att bespara den ointresserade något i så fall ganska tråkigt att läsa i övrigt - lite om det urtråkiga ISIS förutom ganska tråkiga Marockot - hindrande som jag tycker man ska kunna kräva en kul dag vardag: Det är inte kul alls att bo i Marocko - Det är så tråkigt att få budget till en månads "kris-hanterande" av Sverige klarar att passera som himmelrike).

EU: Israel - Palestina

Vilket årtionde befinner man sig om man ser tillochmed än att en förfarare vem som helst helt är borta ur fördonet utan dessutom fullständigt missat att det står urbrunnet i diket?

"Some experts argue that Sweden was losing political leverage with these moves rather than gaining it. 'Sweden has definitely taken a back seat in the Israel-Palestine conflict since now one of the parties — Israel — won't listen to it,' said Per Jönsson, a Middle East expert at the Swedish Institute of International Affairs."

Från: Sweden’s subtly radical ‘feminist’ foreign policy is causing a stir (2015-10-07) | Washington Post

Jag ser inte världen alls han pratar om? Vilka är dom här andra länderna och vad gjorde Sverige innan med någon mätbar påverkan i den vanliga världen vi andra lever i? Två år tidigast och fodrar säger jag mindre Sverige, UK eller för den delen Tyskland och mer av ett gemnsam mycket auktoritärt språk för vilka relationer man alls önskar med resp. part formad av hur vi i EU ser man på vår omedelbara omvärlds moral och respekt av människovärde där såväl som nu mycket konkretiserat tydligt den europeiska säkerheten. Resp. entitet GEO-lokala som petar runt där från Palestina och Israel uppenbara "engagemang" till samtliga övriga (kanske med något undantag? Är kanske kurderna inte likt övriga av och till och kastar bensin på det hela? Verkar underligt i så fall? Får dom kanske inte vara med någon av dom andra och göra sig roliga över Palestinas och Israels "särskilda benägenheter" att börja slåss till glädje för publiken får vi anta så fort någon lurat i dom något, givit dem något att använda eller vad helst).

EU orkande en sådan roll tar dock resp. part in i förhandling. Relativa värdet i såväl positiv som negativ riktning skiljer sig förvisso i natur för resp. Israel och Palestina men är ej annat än betydande för resp. För Palestina vad i trovärdighet för stabilitet i hur uppfattad såväl som cementerande sig som struktur där inget stöd från entiteter i Mellanöstern riktigt någonsin kan ge dem det i övriga världen.

Israel oavsett hur imponerande framgångsrik ekonomisk (där en myt i Sverige tycks vara som jag sett i reportage, krönikor, insändare m.m. i tidningarna att Israel lever på amerikanska bidrag: Israel tror jag fortfarande liksom många länder får riktade försvarsbidrag där formen kan vara lite olika mellan länder ex. rabatter på vapen men det har som ganska lite att göra med ekonomin i övrigt och särskilt så för Israel som lägger betydande skatteintäkter på försvaret utanför bidragen d.v.s. flyttande värde personer direkt engagerade försvaret resp. via skatteuppbord om arbetande till försvaret). Israel har klarat att bygga upp flera mycket kompetenta företag i även tekniskt avancerade områden. De har också i delområden hög höjd på inhemsk forskning.

EU är emellertid EU: Världens i särklass största ekonomiska entitet. EU köper och säljer vem som helst i världen. Om de någonstans kan komma överrens om det.

Jag tror det hyggligt troligt att vi kan komma se EU utvecklas till att ställa mycket högre krav på sitt eget utrikespolitiska samarbete därför att närområdet är instabilt och en växande fara för Europas innevånare. Israel - Palestina konflikter förgiftar sitt närområde område: Sådana är naturen i konflikter och ju längre i tiden desto mer spridande tenderar de att bli i så mycket mer än "endast" väpnad strid. En utmärk källa att se över forskningen här är den omfattande finansiering flera amerikanska myndigheter delvis oberoende av varandra gjort av forskning såväl som bedrivet ett flertal färdiga projekt men startande upp fortsatt nya relaterade bl.a. (men ej begränsat relevant här: En del annat är antagligen vad jag kan ha diskuterat förr genom åren) problematiken för samhället av vad vi en mindre exakt definierad term kan kalla PTSD bland soldaterna återvändande hem från tid i Afganistan och Irak som två exempel (och att man faktiskt kan lära en del om människans inlärning och hantering av minnen exempelvis via resultaten publicerade för kanske 5 - 7 år sedan rörande den förstärkande effekten den gamla TBC-medicinen cykloserin hade på effekten av simulatorbaserad PTSD terapi för just soldater - Förstärkande själva "inlärnings-feedbacken" förändrande just problematiska minnes-strukturen givetvis eftersom det är vad minnen utanför den omedelbara tid representeras i form av).

Det är inte funktionellt särskilt många år mer att EU inte är betydligt mer benäget såväl österut ut, ner i Asien, särskilt i Mellanöstern, såväl som Nordafrika benäget använder den enorma kraft man har som världen gigantiska ekonomi. Vi har verkligen råd. Och oavsett absoluta kostnaden är nu realitet för hur Europa fungerat sista 20 åren i alla fall att de i relativ-mening är tämligen obefintliga jämfört med dom kostnader vi regelbundet tar för sådant som ekonomisk-miss-management bland banker, länder m.m. Och riskerna för liv såväl som systematiska ekonomiska kostnader andra former av försvarslösningar ska ej underskattas.

Men detta i sig tycker jag inte ska begränsa EU eller Sverige rörande en del former av samarbete. Eller vad vi nödvändigtvis behöver se som begränsande oss i övrigt. Jag tror som inte alls på någon särskild roll för Sverige eller något enskilt annat land i EU skapande en faktisk mätbar effekt. Ingen av entiteterna bryr sig egentligen ens idag om "hur man framställs" om vi jämför med säg 8 - 12 år sedan. Så tills man kan få upp till en tydlighet som är funktionell finns knappast något positivt värde att hämta medan kontakter med såväl Palestina som Israel i sig troligen har en svag men ändå reell positiv inverkan. Handel såväl som besök. Särskilt om det irriterar någon av resp. part är det på en lagom nivå - ej helt överdrivet - kanske när annat samarbete och kontakt man befinner trevligare i ett lugnare grundvärde (ex. handel och forskning) är viss inspiration till systematisk riktning mot konstruktivt tänkande bland folk i allmänhet.

Och så avslutar vi med att berätta varför Marocko är så "över-motiverade" i Sverige just nu

Orsaken är att de bor i en öken. Förutom öken är det ett land med en väldigt tråkigt politiskt ledarskap, tråkiga dåligt fungerande myndigheter och gemensamma värden, jätte tråkig ekonomi som gör allt kring att handla m.m. väldigt urtråkigt för alla som bor där.

Och det är jättetråkigt för dem varje gång de drabbas av onödigt våld, brott av alla de slag och en mängd jämförbara problem länder med sundare politiska strukturen och en stabil basekonomi har på en helt annan så mycket lugnare nivå oftast för de flesta inte störande möjligheterna att ha det roligt istället för riskabelt ofta en tråkig dag.

Dessutom kan det vara plågsamt hett. Men ändå iskallt på nätterna.

Förutom inhemska problem kommer ibland mycket välorganiserade beväpnade organisationer in i landet. Det kan handla om the black market "handelslinjerna" som går från dom östra delarna av Afrika en bit nedåt, in i Nordafrika, och ofta vidare österut (förutom vad som går mer rakt upp till Nordafrika för vidare transport in i Europa, och förutom (och föregående också inkluderar givetvis förutom en hel del andra varför också droger bl.a. från Sydamerika och därifrån förutom mer uppenbara kokainet vars källa odlas där också inkluderar heroin trots primärodling i Asien: De GEO-säkerhets-relaterade orsakerna till att det går den här vägen är mig okända men lite spekulativt kanske en problematiskt väg har etablerats till Sydamerika för att utnyttja deras vidare vägar in i USA som effektivare och att man där insett att den därifrån enklaste vägen till USA går via Afrika där inträdet dit helt saknar säkerhet).

Så varför skulle inte Marockos vanliga myndihgets-arbetare och politiska-daglönare vara ordentligt motiverade att göra klart för dom som bestämmer om man ska hantera problemet Sverige (eller vad aktuellt nästa gång) att det hela är gigantiskt viktigt med dessutom riktigt stora möjligheter att förändra bara man investerar tid och pengar på en månads semester (förutom av och till några timmar viftande lite på gatan så att bevisande pressbilder tas så att det framgår hemma att det inte bara var festande).

Verkligen så här är det i en tråkigt stor andel av länderna i Nordafrika såväl som Mellanöstern. Jag är ännu mer baffled av hur verklighetsfrånvarande män såväl som unga kvinnor som knappt om alls besökt regionen innan är som bara får för sig att resa in i Syrien. Mer än bara normalt tråkigt för den nedre 1/4 delen av länderna i dessa områden är ju Syrien det värsta tänkbara - Kanske världens sämsta land att vara i nu och inte otroligt många år ännu.

Dom kommer inte få en kul tid där. Tvärtom lär det bli urtråkigt.

Ett problem med hur ISIS uppfattats är kanske att det våldsamma uttrycket stör ut perceptionen av den i övrigt dominerande sidan av vad dom är:

• En riktigt urtråkig religiös organisation som har större likhet - förutom mer bokstavstrogna faktiskt - bland de av sufismens munkar som valt att välja den mer koncentrerade vägen till upplysning krävande att man reducerar bort mycket av vad som annars kan störande koncentrationen: D.v.s. bosättande sig i ensliga hus ute i öknen med någon enstaka jordbruks-samhälle (bonn-by...) i närheten. 5 eller kanske 10 - 15 st tillsammans spenderande dagen med religionen.
• Rikttigt urtråkiga personer.

Jag vet ty jag har mina coola sidor. Öppen för de häftiga upplevelserna i livet villig att ge mig in i våghälsiga exkursioner som kan vara många år. Ett fint exempel (mitt bästa faktiskt) är de nu snart tio åriga sökande efter de dom kvinnliga häxorna - en del av mitt firande av feminismen och alla världens religioner - och när jag hittar dem bromsar jag inte inför någon hednisk rit som kan fodras av mig. Ty jag är uppen för kul kultur som ger nya intressanta perspektiv på världen:

• ISIS från Twitter till Telegram: Men följer inte mångas lösenord med i flytten? (2015-10-07)

Att spendera 4 - 5 timmar per dag för att läsa Koranen årr efter år, sitta och lyssna på ett fåtal roternade personer som sitter och förklarar dom för dig vecka ut och vecka in, år efter år, dom som ej strider men del av management - och får vi anta det normala i förlängningen om konflikt-komponenten går ner med större annan tid fri att allokera soldaterna för också dom.

Ställ det i relation till dessa sexuella hedniska riter jag säkert tror bra många unga kvinor i det "dekadenta" Sverige spenderar sin fritid med. Hur mycket mer kommer belöningen jag får när jag efter säg tio år väl hittar deras offerplats jämfört med om jag suttit och lärt mig inte bara koranen utantill utan också den föreläsningen person X, person Y, ..., person N-32 håller varje gång de pratar om X(i) ett par gånger om året.

Riktigt tråkig kultur, med riktigt tråkiga personer. Antagligen attraherande i den mån någon förståelse av vad man reser in i lika tråkiga kvinnor och män. Tänk dig att leva med någon tråkig på nivåer att det antagligen kommer med en särskild anti-humor-genetisk-pre-disposition man absolut inte om vän till världen vill medverka till att sprida.

EU upptäckte diesel-fusk 2011: 14 ggr tillåtna värden

Komplettering: Detta torde vara studien refererad längre ner:

"Still, all tested cars, including the Euro 6 diesel car, exceed their NOx emissions standards on the road by 260 ±130%. This finding suggests that the current type-approval procedure does not adequately capture the on-road NOx emissions of diesel cars."

Från: Will Euro 6 reduce the NOx emissions of new diesel cars? - Insights from on-road tests with Portable Emissions Measurement Systems (PEMS)

Och om inte utan istället ytterligare ett konstaterande av att man känner fusket görande EU-problemet diskuterat ännu tydligare.

Jag är störd över att trots jämfört med hela övriga världen gigantisk budget och delvis åtminstone fungerande i verksamhet i att man detekterar problem så blir det i verkligt problematisk verklighet ofta nog ingenting gjort efter det. Man vet att vi tar skada, kommer förlora hundra tals på hundratals miljarder om några år om problemet förblir okänt (grekiska låne-problemen o.s.v.), spekulativt rörande vad de tagit reda på kanske att vi är på väg att dö ut om vi ej gör en enkel sak en ren trivialitet i tid och kostnad o.s.v. Men varken klarar att informera ens övrig EU-verksamhet om det än mindre andra i Europa och sällan klarar att lösa problemen.

Särskilt tänker jag naturligtvis på bl.a. dom grekiska-lånen och hur de redovisades defekt för att gömmas upptäckt tidigt av EU föregripande den extremt kostsamma katastrofen. Här har vi tänktbart något liknande även om jag inte följt upp uppgiften {eller känner till Joint Research Centre (JRC) skrev jag nästan: Men jag känner väl till dem och har bl.a. tidigare samplat allt publicerat av dem innan 2014.]:

"In 2011, scientists with the European Commission’s Joint Research Centre (JRC) in Ispra, Italy, reported that average on-road emissions of tested diesel vehicles exceed allowed limits by up to 14 times. By contrast, NOx emissions of petrol vehicles stayed within the limits."

Från: The Science behind the Volkswagen Emissions Scandal | Scientificamerican.com

"Joint Research Centre (JRC)
JRC Science Hub
Bringing together scientific knowledge for Europe
But doing nothing because we have a dumb owner

Vad är skillnaden här jämfört med när EPA upptäcker problem (det var ev. inte EPA inser jag även om det var därifrån jag först hörde om Volkswagen's människo-fientliga bedrägeri) hos ett billmärke för två bilar (om jag kommer ihåg rätt: Men kanske var det bara en eller att det var fler)?

Hur kan hela Europa nu bli förvånande? Både bland röstande medborgare vars barn fått ett i beräkning ej inräknat bidrag till mängden kognitivt-störande substanser om än ej bland de verkligt problematiska åtminstone störande energiomsättningen i cellerna - så väl som bland politiker i EU och på landsnivå.

Kanske är skillnaden att det kvarstår för EU att skapa en kultur där kunskap och verklighet tas till fungerande verksamhetssystem som effektivt förbättrar verkligheteten. Att man inte bara lär något själv genom att betrakta verkligheten eller av andra etablerad vetskap utan faktiskt använder det effektivt.

Jag skulle inte förvånas att om man följer upp runt det här man ska ha gjort 2011 att det visar sig att man har projekt pågående som syftar till att göra just det. Men att själva proportionerna i effektivt ligger helt fel. Sådant som kanske hade givit något praktiskt resultat om två till tre år (höftande från diverse andra projekt som börjat i den här typen av studier) och långt senare om alls nått en rimlig förändring om ej innan passerat aktualitet i verkligheten (som fallet här) som själv-förbättrat sig.

Dessutom får detta mig och andra EU-väljare att verka sämre. Vi tycks ej klara att se till att vi får fungerande verksamhet gemensamt utan tycks trots möjligheter till att utöva demokrati i EU bygga upp något som i delar (överdrivet förvisso men ändå) delar likhet med Sovjetunionens planekonomi och den slöhet i att klara att forma sig efter verkligheten den hade.

En nyhet från JRC's hemsida just nu

Bland färska nyheter på JRC's hemsida har vi bl.a. följande:

"In addition, the combination with CERN's mass separating system ISOLDE provides a unique capability of removing undesirable contaminants such as ²²⁷Actinium from the product. ISOLDE stands for Isotope Separator On Line Device."

Från: CERN and the JRC to scale up production of alpha-emitters against cancer

Givetvis av naturliga orsaker har jag bias allmänt till att vara skeptisk till nyheter om projekt såväl som projekt-avsluts-information och leverabler på vägen från JRC-projekt. Och egentligen med föga intresse av området partikelfysik efter Tekniskfysik (intresse är väl kanske fel ord men att man gjort eller läst om det) känns det lätt riskabelt att diskutera det här. Men å andra sidan skulle det inte förvåna mig om jag ändå hamnar ungefär på nivå utan särskild förberedels på nivå med samlat för JRC's system för beslut finansiering.

Jag är skeptisk. Jag tror att ²²⁷Actinium är vad använder som utgångspunkt för att skapa isotoper enklare att praktiskt använda men att renhetsgraden på produkten praktiskt ej är ett problem vid terapi som produkten ser ut idag. Kanske ett problem som löste sig själv innan det blev dags för att finansiera? Ur alfa-kanonen kommer det just alfa-partiklar och ej enormt större grundämnen som det i kärnan för antal proton 227 gånger större actinium-isotopen så att det påverkar patienten är jag skeptisk till (men heller ej 100% övertygad att det är fel: För nyhet från en aktör jag historiskt ej konstaterat problem hos hade jag kanske litat på uppgiften men här är jag skeptisk och tror det är defekt-information)...

Och jag tror vidare att höja renhetsgraden oavsett kostnaden för det här och kanske andra projekt kommer visa sig inkludera att CERN ska ha mer pengar för någon form av utrustning de sedan visar sig använda även till andra projekt (i och för sig bra) som samlat representerar mer i tid (lite misstänksam att något hos JRC okänt motiv existerar släktande från CERN finns till hela det här projektet som har föga att göra med cancerbehandling).

Problem tillgänglighet låter som hastighetsbestämmande för terapi men det tvivlar jag så starkt på är verklighet. Jag skulle bli så enormt förvånad om den gigantiskt större hastighetsbestämmande faktorn för hur många som kan få terapi ej är kostnaden för utrustningen.

Jag tror det här är ett till projekt som man benäget finansierar därför att det ytligt känns som hard-core science i områden man kanske ej riktigt begriper medan mycket annat som är närmare att realisera konkret mätbara värden för Europa är vad man fortsatt lär missa (först och främst inte minst att klara att komma till att säkerställa gemensamt värde för Europa av gemensamt finansierade projekt snarare än att man i bästa fall tar ut värdet av enskilda aktörer bl.a. och ganska vanligt för forskningsprojekten Tyskland som där ofta märks mer än andra).

Relaterat om forskning finansierad av EU

• Ett till vetenskapligt och tekniskt vekt EU-projekt skämmer ut Europa (2012-12-29)
• European Research Council: Miljardsvinn blir skryt i budget-PR konkurrensen (2012-07-13)
• EU: Måste allt från start anges "flaggskepp" för oss läsare? (2012-07-16)
• Datajournalism - EU publicerar: Varningstecken på att du är 3 - 5 år efter (2012-07-12)
• Mobila WLAN för frihet & Europeisk impotens från självstympning (2012-02-16)

Mellanstatlig handel som fredsprojekt: Ukraina och Rysslands gemensamma vapenindustri introduceras EU's nya polisiära kvalitetsfunktion

Helt nytt för mig (och jag erkänner att mycket runt forna Östeuropas och Rysslands handel är vad som aldrig naturligt mött i vad jag läser eller heller sökt) och jag blev lite förvånad.

Jag markerade här och där i citatet med fetstil och rött.

"China’s history of technological dependence on Russia and Ukraine—the heirs of the Soviet Union’s military-industrial complex—is now pulling Beijing in two conflicting directions. It can either markedly increase its reliance on Russia’s defense exports or support Ukraine’s fledgling defense enterprises in order to maintain bilateral trade relations and access to Kiev’s technological expertise."
[...]
"China has been buying Ukrainian turbofan engines for a range of aircraft, diesel engines for tanks, gas turbines for destroyers, and air-to-air missiles for its Su-27 knockoff, known as the J-11. In 2011, Beijing bought 250 turbofans for trainer and combat aircraft, along with 50 diesel tank engines. The Chinese navy heavily used Ukrainian engines for its destroyers, although it will start producing these indigenously at the Harbin Engine Factory once Kiev lives up to its promise to transfer the technological know-how to Beijing."

"Russia is uneasy with all of this, but it was particularly unhappy about China’s reverse-engineering of the Russian Su-27 fighter into its J-11 with help from Ukrainian engineers and facilities. It is an unforgotten moment of bitterness in Russia’s defense relations with China. Moscow subsequently cut Ukraine from licensed production of the Su-27, and because of this experience, prefers to export only proprietary systems that China cannot duplicate with Ukraine’s help."

"No wonder, then, that when Russian troops took control of Crimea in March, Beijing, worried about its military future, moved quickly to take possession of the second Zubr-class landing craft it had ordered from Ukraine, even before the large hovercraft completed sea trials."

[...]

"Ukraine levied sanctions against Russia this year and suspended some defense cooperation, but with exemptions so that Ukraine could keep its own defense industries afloat."

Från: An Uneasy Ménage à Trois (2014-12-04) | Foreign Affairs
Michael Kofman

Jag kan verkligen förstå (om vi antar att vad beskrivet mer eller mindre kvarstår) hur man kan hamna där trots en "diffus" väpnad konflikt. Kapital - i ordets rätta mening ej påverkad av hur man nationellt kan behöva hantera löner och kostnad stat under hårda krigstider - är scarce för båda och vapenindustrin är vad man har grund att stå på inför framtiden. Jämförbara konstruktioner möter vi ju av och till i alla mänskliga samarbeten (ex. företag m.m. som startades av Telia och det här ska telebolaget innan man började ogilla varandra eller hur konkurrerande mobiloperatörer delar master).

Men här kunde jag inte föreställa mig att ett (om vi tror beskrivningen riktigt) så nära beroende fortfarande efter så många år kvarstod. Det visar verkligen hur Ukraina trots turbulenta år efter separationen av Sovjetunionen klarade att förvalta den kompetens och verksamhet som fanns i regionen.

Trots än i idag affärskritisk inverkan på Rysslands exporttunga vapenindustri.

När det gäller det krigskritiska hör jag till skeptikerna. Jag rekommenderar varmt tunga och visuellt tydliga vapen för Sverige (som tidigare argumenterat starkt för JAS-projektet resp. att vi införskaffar ett par större båtar - kanske begagnade likt Kina men mindre - att segla runt och visa upp Sverige med).

Men jag ser från början med WII ej att de avgör jämfört med headcount och bra handeldvapen. Vi ser hur Tyskland under reträtten från Ryssland klarade en god prestation tvingad till att lära sig att klara sig med just detta och hur vi omvänt ser rysk hastighet ökande när man etablerat det samma. Att invasionen av Frankrike är ett argument mot detta är sant men samtidigt gäller ju att de ej slogs tillbaka med någotdera och vad som ändock presterades åren som kom av Frankrike tillochmed då Frankrike tillsammans Brittiska Imperiet och USA landstigning skedde med handeldvapen. Pansarvagnar löste säkert sina problem och antar jag är svåra att ej ta stor kostnad att hantera utan att "balansera" det som vapensystem men när kostnaden accepteras och kan tas räcker det mer än väl.

Och idag kostar det än mer att introducera dem när alternativa affärer ska räknas ifrån förutom den direkta kostnaden drivmedel, skadat materiel m.m. ska tas. Att man kanske (det ligger i konfliktens natur när ett samtidigt gemensamt positivt intresse finns) kontinuerligt lite försiktigt försöker "fuska" ökande på någon enstaka pansarvagn här och där lär vi se (och jag tror mig sett ett foto i en nyhet av kanske en deras sidas liknande konstruktion) men att det når upp där det avgör tror jag inte på: För mycket stridstränade soldater nu som fungerar strids- och kostnadseffektivt. Rulla förbi dom med 100 stridsvagnar och de börjar gå åt oavsett om de har noll själva - Och stora vapen stora pengar.

Även om vår upptäckt på Foreign Affairs kanske säger oss att inte underarbeta andra europeiska fredsprojekt (såväl som allmän respekt och artighet) vidsidan om EU kan vi tänka oss att EU åtminstone har värde som ett långsiktigt ekonomiskt värde fortsatt konkurrerande en tänkbar väg där ett mer ensamt Ukraina utvecklar kärnvapen för egna behov såväl exporterande kompetens. En försvarlig mängd råmaterial och kunnande sägs ju ha funnits när Sovjetunionen transformerades till sina efterföljande demokratiska resp. icke-demokratiska länder:

• Nuclear weapons and Ukraine | Wikipedia

Samtidigt får vi nog acceptera att internationella förhandlingar inte hör till vad EU presterar bra eller ens på genomsnitt i. Det må handla om senaste dygnets "hopp" rörande Grekland efter flera år, flyktingström, roller man tagit på sig "fredsförhandlade" med okänd positivt track-reckord för metodik och metod prövad, frihandel med Europas större handelspartners (såväl import- och export som med Nordamerika), reglering och förmåga att se till att befintliga avtal och reglering relaterade varumärken, patent, dokumenterade fall av industrispionage resulterande i konkurrerande patents (o.s.v. i sista gruppen relaterat Kina givetvis - kontrollera på konkurrerande amerikanska resp. svenska) o.s.v. Medan man desto ivriga när samarbeten internationellt går framåt givet upparbetat intryck några exempel gavs på och släppt information om något tar för givet att det i positiv verkan mestadels gäller andra parter intresserade av att mer effektivt automatisera sådant som informationsinsamling för att bättra på egen produktutveckling (Betrott samarbete: EU och Kina - IPv6 och The Internet of Things (2015-05-19)).

Bara idén att man kanske klarar av att betala pengar igen till Grekland och tycker att man då lyckats trots denna evighet av ständig negativ valence och osäkerhet man spyr ut media utan att klara någon stabil förbättring kring något är idag efter alla gånger tidigare underlig förutom komisk. För det är väl knappast någon varaktig överenskommelse utan samma sak igen vecka ut och vecka in av och till många gånger om året man sitter och diskuterar? Det har man ju aldrig arbetat mot förr så jag tror inte ett ögonblick att det varit målsättningen för någon sedan evigheter sedan.

Men någonstans tror jag på att en insikt om att problem och lösning inte bäst börjas med en ny vision som man sakta om alls bra ska göra åren som kommer så mycket som att se till att själva samarbeten, besluten, kvalitetsuppföljningen, "time to government" o.s.v. fungerar bra där man är och ej drar sig efter hastigheten på tiden i världen runt omkring (tid i mening intensitet). Så klart kan jag ha fel och att bästa lösningen inte är att peta runt med allt man redan gjort utan bygga något gemensamt ovanpå det:

• Juncker working on plan to reinforce foundations of euro | Irish Times

Problemet med detta är att vad som fungerade dåligt etablerade problemen vi fick i så många länder var i relationer mellan dem och Europa just EU. I flera fall relaterat bl.a. Grekland presterade EU tidigt under all kritik (kände till problematik passerande antagligen gränsen för brott men agerade ej d.v.s. förutom inducerande kostnad för alla medlemsländer varande uppenbart hierarkiskt under Greklands representanter i EU givet att man ej vågade rapportera det hela till Greklands väljare). Vidare fungerade ej rapportering av tidiga findings inom EU och även om det helt säkert är mycket bättre idag när det gäller frågor i och runt om dessa risker realiserade resp. tänkbart nya liknande så tvivlar jag verkligen på att man nått längre i att etablera god kontroll över övriga delar av sina organisationer och deras kostnader. Att man utan större svårighet kan konstatera att tre väsentliga netto-bidragsgivare i domänen av forskning tror sig vinna något på att ej överdrivet diskret "blåsa varandra" (men spekulerar jag utan att summera något jämnar ut sig mellan resp. Tyskland, Frankrike och UK - Vi kan återkomma till det när jag snart ska ta upp en arkiv-disk från när jag gjorde EU och europeisk forsknings-mining och även om ett par tre år sedan tvivlar jag inte ett ögonblick på att massor liknande lika enkelt hittas bara av att se allt data - här bara vad de publikt ger ifrån sig - genererat gemensamt).

EU där EU står får vi acceptera och göra något bra av. Nitiskt exakt quality assurance av allt tillsammans med en gemensam mycket stringent lagstiftning och omfattande gemensam lagstiftning för rättigheter i polisiär mening för hur uppföljning sker är det självklara första steget. Annars kanske det blir som lite som för Ukraina nästa gång "överraskande" problem uppstår och det visar sig att EU blivit lite "invaderat" i någon domän (kanske ej geografiskt) men ej riktigt kan göra något åt det eftersom land X är extremt engagerade i sina arbetare och deras löner i någon bransch.
Att förhandla pengar mellan länder går nog bättre för då vet alla var man ska träffas istället för att mötesrum och byggnader varierar som när ex. Grekland's problemen ska förhandlas. EU behöver tänka så här: Många som gör politik och administration just nu duger inte för man gör ett undermåligt arbete med en etablerad kultur av att det ska vara så. Börja med en god quality assurance process med polisiära befogenheter ty när vi får trovärdiga mätetal kan saker förändras. Innan är det bara fortsatta problem om än varierande lite på plats i det hela.

Eftersom EU nu trots alla problem mutat in hela den här europeiska säkerhetspolitiska frågan Ukraina när det kommer till EU-länder får jag (eller vi antar jag) i brist på annan ge dem i uppdrag att säkerställa att Ukraina ej gör egna kärnvapen eller börjat (fortsätter?) exportera kompetens rörande kärnvapenteknik till diktaturer (ex. Kina eller kanske Bhutan - vem vet) eller för den delen demokratier.

Tänker IMF börja ta över stora andelar av alla befintliga lån världens nationalstater har? Och hur mycket ska vi i Sverige skatta extra för det?

Jag vill säga när jag tar Wall Street Journal som utgångspunkt för att kanske en sista gång säga vad jag tror är den kostnadseffektiva metoden att hantera Greklands-problemen med (och hade nog varit bättre för Grekland också kanske om införd mycket tidigare) att de i allmänhet håller upplever jag tydligt högre kvalitet än många andra jämförbara engelsk-språkliga publikationer såväl när det gäller allmänna nyheter av vad som händer i världen (jämfört med tidningar mer inriktade på sådana) som ännu mer finansiella nyheter. Vidare för att illustrera min poäng tolkar och förstår jag IMF som jag tycker passande för det (något som jag inte tror är helt främmande för heller alla gånger). Jag tycker därför inte att någon ska tro att IMF kommer göra något jag förespeglat som vad de i princip föreslår eller för den delen vad de mer exakt menat eller konkret sagt utan att ha kontrollerat det noggrant i detalj.

Emellertid gäller nu för vad som skrevs på en av deras bloggar också just vad jag satte i fetstil från citatet:

"Rather than being obsessed by debt, some countries should spur growth by not paying down their debt, argue top economists from the IMF, the institution largely tasked with helping countries cut their debt burdens.

'Recent debates have centered on the pace at which to pay down this debt, with few questions being asked about whether the debt needs to be paid down in the first place,' argue Jonathan Ostry, deputy director of the IMF’s Research Department, and two other economists in his division, Atish Ghosh and Raphael Espinoza."

[...]

"Traditional economic wisdom holds that those debt burdens must be paid down for a number of reasons. As the European debt crisis has shown, debt obligations can quickly overwhelm a country’s ability to pay as investors lose confidence and raise borrowing costs, precipitating tough economic contractions, or even shutting governments out of bond markets. Countries need to build buffers against future potential crises, the conventional theory says. And large debt loads can weigh on growth as investors keep their cash stockpiled waiting for demand to pick up."

Från: IMF Economists: Stop Obsessing Over Debt (2015-06-02) | blogs.wsj.com

Vilket jag upplever att dom såväl som media i övrigt genomgående nu som åren innan föga brytt sig i att utforska oavsett om man rapporterat eller än mer problematiskt dragit slutsatser med inkluderade råd om lämpliga åtgärder.

D.v.s. skulderna behöver "rullas" (jag tar det personliga exemplet här för att understryka att så länge görligt om än omständligt att hantera ser jag inga som i citat två moraliska "egentligen irrationella" problem i sig med att göra detta: Och för den delen om nödvändigt, juridiskt korrekt och ej gjort av mig ser jag rent av inget hinder att någon annan säljer något skadat av sporer) som jag brukade kalla det tills jag förra året slutförde det sista görande mig upplevt moraliskt fri att vid behov eller önskan lämna EU utan en massa administration hanterande skulder. En skuld rullas genom att frigöra en ny-skuld som ersätter en gammal skuld. Exempelvis fonderar du 100 000 kr i Sverige ett år och ej önskar eller kan betala den ett kommande år kan man fondera en ny summa frigörande den gamla fonderingen (vilket jag gjorde många år tills jag behövde frihet för ett nytt projekt ej beräknat att ej intäkter första sex åren). Därmed kan du hantera avbetalningar, lån som gör slut o.s.v. utan att behöva frigöra kassa i övrigt. Ett gammalt lån ersätts av ett nytt lån och skulden som för mig typiskt håller sig mer eller mindre konstant (upp och ner lite beroende på år).

Förutsättningen för att detta ska vara möjligt är emellertid att du har en villig ny lånegivare. När jag rullade var lånegivaren mig själv (själva naturen hos att fondera delar av intäkter: Du behöver ej betala F-skatt för pengarna åren du tog in dom konsulting och annonsering - eller vad aktuellt - men är tvingad senast X st år senare - sex kanske om jag minns rätt - återinföra fondering på det årets inkomster tvingande dig att betala skatt o.s.v. för dem då istället).

Saknas ny lånegivare och lån ska betalas enligt överenskommelse fungerar inte IMF strategi. Strategin förutsätter närmast att en ny sådan införs internationellt verksam såväl som välfinansierad. Givet IMF roll och verksamhet idag får vi anta att de tänker på sig själva här som den nästan alltid möjliga nya lånegivaren som gör det möjligt att sluta avbetala på gamla lån. Om IMF dessutom tänker sig garantera nuvarande låga ränteläge för väldigt många år vågar jag inte spekulera om: Om så handlar det ju närmast om att IMF gör helikopter-pengar mot en låg avgift som andel av lånen. Fast helikopter-pengar utan att kontrollera en egen valuta man kan skapa inflation från till en lägre faktisk kostnad. "Riktiga" pengar för dessa lån behöver komma någonstans ifrån externt (eller så ger världen IMF en gammal oljeplattform att trycka pengarna projekt Riskfri-inlåning till nationalstater från).

Praktiskt antar jag att bankens delägare - antagligen mest dom som inte är tvingade att själva betala av lån - måste kapitalisera upp IMF rekorderligt ( Sverige och Tyskland m.fl. ) som har förutsättning att kunna låna ut pengar kommer behöva föra in mer pengar till IMF för att möjliggöra det hela. Själva magin in lösningen tänker jag är att när kapitalmarknaden internationellt tappar värde-tilltro till stabilitet (pengar kommer ju reduceras i värde med viss fördröjning jämförbart) så börjar vi alla allt mer köpa kortsiktigt istället för att skjuta på inköpen av mat såväl ännu mer om alls görligt kapitalvaror (eller vad vi förr kallade kapitalvaror innan internationell handel byggd på viss tilltro till valuta-korgar m.m. gjorde tvättmaskiner, spisar m.m. till vad som börjar nere på några tusenlappar i pris d.v.s. vad som kan köpas av en månadslån eller senare antar jag troligare vecko- resp. dagslön) medan stora inköp av verkligt dyra varor där man behöver låna pengar blir omöjliga om nu inte IMF börjar låna ut också till oss och säljaren klarar att omsätta pengarna de får för varan till egna varor (eller värdepapper representerande råvaror som betong, guld, skog, olja, dator-processorer m.m.). Risken här - tänkande som en ekonom som att döma av deras egna prediktioner om framtiden som för IMF historiskt mest baseras på hur man känner och tänker formad av diverse man läst sista tiden än någon egentligen fungerande modell av verkligheten - är väl mest att representationer för råvaror m.m. börjar betraktas som pengar krävande att IMF's delägarna inför lagstiftning görande det möjligt för IMF att ställa ut sådana som de har lust från sina oljeplattform oavsett om nu källan under den är tömd sedan många år.

Eller så antar man att rulla befintliga lån för så stora aktörer som nationalstaterna skulle påverka tilltron till valuta som representation för världen för handel under förutsättningen att låg ränta är garanterad av IMF eller annan aktör. Jag tvivlar egentligen lite på det. Pengar lånas ut sämre än värderade vid fri handel: Varför skulle det inte reducera värderingen på pengarna när väldigt stora aktörer kan göra detta fuskande effektivare än övriga? Är inte detta nära nog direkt vad som sätter värdering på pengar? Kan det vara att IMF tänk som ekonom här och tagit för givet utan att försöka att det ej går att förutspå väder, gruvstrejker lika lite som ännu otroligare värdet på pengar? Jag tror det och kan tänka att IMF ska hålla sig till att prata om sina egna verksamhetsområden motsvarande policy de faktiskt kommer stå för. Tänker de inte gå i borgen för alla befintliga lån nationalstaterna ska betala ska de hålla tyst.

Sedan antar jag att lån som man egentligen inte är tvingad att betala av finns också men jag är inte säker alls på att mycket till förändrad policy rörande dom är troliga från IMF's "nytänkande". Nivån på råd och idéer, såväl som krav för finansiering från IMF ligger på många länder mer av att man inte överdrivet efter-moraliserar från dispergens från krav tidiga lån eller allmänna råd innan man i "värsta fall" gjort något praktiskt för att visa lite god vilja. D.v.s. jag tror inte att det är mycket av "problem" med länder i finansiella svårigheter som sitter och "okynnes" betalar av sina lån utan att långivarna kan kräva det.

Så klart kan man tolka IMF mer kreativt här. De tänker sig inte att dom själva ska ta över alla dom här lånen utan att länderna själva ska fixa till det så att dom inte behöver betala av dom. En lösning jag kan tänka mig IMF föreställer sig (och tror jag typiskt för många varianter mer eller mindre praktiskt realistiska):

• Säkerställa att IMF står redo för ev. eller givna framtida behov av lån (givet att efterföljande åtgärd i övrigt lär stänga dörren helt till sådant).
• Införa nationell lagstiftning görande det frivilligt för staten att betala av på lån.
• Gamla lån är värdelösa. Och nya lån man behöver står IMF för.

Eller bara trycka upp en fet summa med egen valuta och betala av allt som är normaliserat mot den i absoluta antal (snarare än att växelkurs m.m. kan påverka) och veckan efter om det krävs införa en ny valuta räkna av "seriöst sparade" pengar, hushållen o.s.v. 1 till 1 till denna medan stora inväxlare får acceptera att ställa sig i kö om ej samtidigt jämförbart stora arbetsgivare med växande kötid med summan. För 1 miljard U-LANDS / GREKLANDS PENGAR kanske 1000 års väntetid.

Kanske är det något kreativt IMF menar?

Det tyska moral-problemet är frifantasi

Vidare är det ej korrekt att se Tysklands perspektiv som huvudsakligen styrt av stereotypiska idéer relaterade moral kring skulder. Ingenting konkret som skulle peka på att tyska moral-föreställningar påverkar finns: Ingenting. Rent påhitt.

Snarare är det tyskens stereotypiska affärsmässighet som spelar in här. Tyska banker är väsentliga lånegivare till Grekland m.fl. länder:

"That’s why government debt has been one of the biggest political issues across the world. U.S. lawmakers have waged political war over the budget, using “debt clocks” to resist new spending. Germany, where debt is linguistically and socially linked to immorality, has fought a series of bitter battles in Europe, urging eurozone members to cut their debt. And it’s why the Group of 20 largest economies agreed in 2010 to halve their deficits and cut their debt ratios."

D.v.s. ska man IMF:a nationalstatslånen kommer bl.a. Tyskland få dubbel-betala kostnaden. Dels måste de finansiera upp IMF mycket mer än idag. Sedan måste de hantera den kris bland dom egna bankerna deras gamla lån nu värdelösa innebär.

Och här ligger tror jag utmaningen i bredare mening rörande alla idéer om att man ska låta greken vara grek även om det kostar lite för andra länder. Varför är det bättre att den aktör som känt är helt borta rörande allt runt hanterande av budget ta hand om den statliga finansieringen för hanterande av dom ej klarar av att annars betala av gamla lån än att göra det direkt till egna banker under kontroll av en aktör som känt är en av de bästa i världen på allt kring budget?

Särskilt om greken ändå inte egentligen tänker sig ställa om sina kostnader för att göra framtida betalning av lån möjlig någonsin (normaliserande givna kostnader som pension från falska beräkningar av ekonomin Greklands regering gjorde tidigare år medan de i verkligheten i smyg lånande in pengar) kan man ju lätt tänka sig att det nog är billigare att bara göra lånen void utan något stöd via Grekland och istället finansiera upp dom egna bankerna efter behov.

Många tycks mena raka det motsatta jämfört med mig här. Samtidigt kan jag konstatera att så här långt har hela EU vs Grekland m.fl. affären gått precis som jag menade att det skulle bli. Rent av värre:

• Sitter Grekerna och tolkar åtgärderna ej som viktiga därför att man ska göra åtgärden hanterande problemen i verkligheten.
• Istället har de börjat se åtgärder som vad som har värde i förhandling med EU m.fl. aktörer och därför ej ska införas innan man för att acceptera ett antal av dom fått nya lån.

Därmed gör Grekland alls väldigt lite numera mer än att förhandla respektive efter förmåga betala ut pengar maximalt i det egna landet under acceptans av överenskommelser man redan gjort om i (som ännu fallet) förhandling resp. nästa utbetalning.

Italiens tidigare statsminister och mäktig representant i EU menade ju att USA ej rätt tog sin del av kostnaden för sanktionerna mot Ryssland. Själv tyckte jag att det sundare nu och fortsättande är att EU börjar klara att själv ta ansvar för säkerhetspolitiken i EU. Och för Grekland och lånen är det ju annorlunda än för sanktionerna faktiskt också andra aktörers ansvar att städa upp här. Lånar du ut pengar till Grekland är risken din och förhoppningsvis inte min risk bara därför Grekland är med i EU. Går Grekland defunct får USA m.fl. länder ta sin del av kostnaden för det. Ty det är nu inte bara tyska banker som sitter med lån till Grekland: Några av de mer anmärkningsvärda konstruktionerna är utställda av amerikanska finansaktörer (och även om jag inte är säker tror jag att ej små andelar av dessa inte längre ägs av dessa aktörer därför de dog när finanskrisen var som värst i USA: Vem som äger dem nu vet jag inte men kan tänka mig att en aktör med ägar-intressen i dem är organisationer ägda av amerikanska staten - Och förstå det verkligen som jag ej kontrollerat detta och bedöm ej nivå från annars normal implicit-kontrollnivå på ibland jämförbara uttryck: Jag har överhuvudtaget inte kontrollerat det).

Ska vi ge bort ännu mer pengar? Utan att lösa problemen skapande den istället evigt växande utlåningen utan att vi någonsin får pengar tillbaka?

Alltid fler nya lån till diverse länder. Säkert ungefär samma. Och aldrig att vi får tillbaka våra pengar.

Hur är det förresten med svenska aktörer här? Jag har ju förstått att mycket intresse numera mer har att göra med Nordkorea och Saudiarabien men kanske var man bakåt i tiden mer verksam i Grekland? Förvisso tror jag nog våra aktörer är lite för små för att våga ge sig in i den här typen av affärer på storskala samtidigt har ju dumheten tydliggjord under tidigare finanskriser med dåliga lån i centrum verkligen förvånat mig (Hej och välkommet till Bank A: Sätt dig här och gör pengar genom att låna ut dem så följer staten upp dina affärer när de tar över oss om fem år. Lånar du ut mycket mer får du mer lön fram tills dess. - där man bara får beklaga att fina nationella intressen som bevarandet av Ö m.fl. särskilda bokstäver också försvann i och runt affärerna).

"Götabanken var en svensk affärsbank som bildades 1848 under namnet Götheborgs Privat-Bank[1]. Namnet Götabanken tillkom 1972 efter att man köpt upp och gått samman med Smålandsbanken[2]. Banken existerade till 1990 då den fusionerades med Skaraborgsbanken och Wermlandsbanken för att tillsammans bilda Gota Bank."

Från: Götabanken | Wikipedia

"Gota Bank var en svensk bank som bildades 1990 genom en sammanslagning av Gotabanken, Skaraborgsbanken och Wermlandsbanken[1]. Gotabanken ägdes av investmentbolaget Proventus[2], men efter fusionen blev Trygg-Hansa SPP Holding ägare till den sammanslagna banken."
[...]
"Det sammanslagna Gota Bank var för en kort tid en av de fem största affärsbankerna i Sverige, men nästan omedelbart efter bildandet fick man stora problem i samband med den finanskris som utvecklade sig under början av 1990-talet, och problemen accentuerades efter hand."

"När Bankstödsnämnden bildades 1993 hade ägarna, försäkringsbolagen Trygg-Hansa och SPP, genom det gemensamma holdingbolaget kommit till vägs ände och kunde inte skjuta till mer kapital utan såg sig tvungna att ansöka om statligt stöd. Man gav då upp ägandet och överlät detta på Bankstödsnämnden, vilket var ett nödvändigt villkor för att få tillgång till stödmedel och den första åtgärden blev att separara tillgångarna i en livskraftig del och en sjuk del med osäkra fordringar. Den livskraftiga delen av Gota Bank slogs samman med Nordbanken, vilken också erhöll statligt bankstöd, medan de osäkra fordringarna placerades i ett separat statlig bolag, Retriva. Tillgångarna och fordringarna i Retriva omstrukturerades för att på sikt kunna säljas av, och för att kunna återvinna en del av de medel som man varit tvungen att sätta in i bolaget."

Från: Gota Bank | Wikipedia

Med IMF som magisk penga-givare försvinner (inte) hela problemet relaterat ägare som ej klarar att bibehålla kontroll över sina investeringar och förvånas inte delvis utan till 100% när plötsligt en av Sveriges största banker och in- och utlånare plötsligt saknar ens kapital att fortlöpande kostnader. Dumt nog löste staten ej dessa problem som IMF kanske tänker sig utan etablerade kontroll accounting d.v.s. basalt vetande om vad man äger och är skyldig (ännu delvis ofullständigt för Grekland även om riskerna relaterade EU bör vara förstådda helt idag) och arbetade från det framåt för vad man tog över från Gothabanken såväl som andra aktörer vilket mer än väl visade sig betala sig för medborgarna (idag flera gånger realiserat bl.a. via sista försäljningen av ägarandelar staten har i Nordea). Man hade istället kunnat givit Gothabanken pengar i fria lån så att de aldrig behöver betala av sina egna lån. Det kanske hade hållit liv i finans-högkonjunkturen några år till. Men jag tvivlar verkligen på att det hade skapat tillväxt i någon verklig mening (ex. utifrån hur mycket spis vi får för 1000 svenska kr) eller att vi ej hade fått en symptomatiskt likartad lågkonjunktur ev. lite senare (och tänkbart bra mycket värre inkluderande kanske rent av hyper-inflation i Sverige när enorm utlåning från staten visar sig ha blivit värdelös).

Var är dom svenska, tyska m.fl. ägar-andelar av Grekland egentligen? Om vi nu än värre än redan ska börja IMF:a Grekland tillsammans med en massa andra länder. Nog skulle man ex. kunna få en hel del pengar bara av gamla antikviteter m.m. Grekland har kvar från sina guldår under antiken och den klassiska tiden? Nog finns en del värdefullt grekerna tog med sig hem från Troja och senare Alexanders krigståg nästan in i Kina?

Betrott samarbete: EU och Kina - IPv6 och The Internet of Things

Strategin partiet bestämt och Xinhua gjort klart för alla propagandister kan fungera bra. Jag tror verkligen att mellan intresse av trevligt "bra" samarbetsprojekt eller innovativa små forskningsprojekt och positiva nyheter gillad i omvärlden är det lätt såväl när standarder ska göras verklighet eller skapas (här blir det ibland amoraliskt om man inte tänker sig för) eller man vill göra ekonomi.

• Xinhua to serve as bridge between Chinese, EU peoples: president | Xinhuanet.com (2015-05-19(

Så jag utliserade IPv4 och en sökmotor läsande på World Wide Web vad Kina och EU redan samarbetar kring läsande djupare på första träffen relaterad kritisk infrastruktur: Internet of Things. Jag var lite sugen på att söka längre och se vad man kanske redan samarbetar med relaterat IPv& eller i övrigt när det kommer till mer begripligt kritisk infrastruktur: Web of Energy och allt runt nätverkshantering av energiförsörjning (sunt och bra för att skapa effektivitet: Men farligt om man är godtrogen eller amoraliskt ej tänker längre än några smalt efterfrågade leverabler). Internet of Things fick emellertid räcka. Dessutom har vi ju diskuterat energi frågorna 2009 såväl några enstaka gånger uppföljt (svenska generator-stationer fick vi ju senare reda på hade remote-kontroll som i princip bara var att slå på med viss access lokalt när systemen av andra inköpare av det samma säkerhetstestade: Jag tvivlar inte på att det är hanterat idag givet Beredskapsmyndigheten eller vad den numera kallas efter namnbyte de kan ha gjort tycker jag mig minnas).

Samarbete i samhällsviktig infrastruktur

Var detta slutligen hamnar i konkret verklighet återstår för mig att veta (även om det knappast är långt borta):

• EU-China Joint White Paper on Internet-of Things Identification

Dokumentet ovan tror jag innebär om skarpt stödjande Internet-of Things från i dokumentet indikerat. Även om mycket information som också saknas om vad de egentligen håller gör förutom att samarbeta kring en standard som har att göra med produkter man kommer importera från Kina.

• Trust har etablerats mellan resp. nod.
• Resp. i den mening man lägger i sensor kan agera, förstå och verifiera klient-noder.
• D.v.s. görande det funktionellt för exportlandet Kina att kanske hantera (andra lösningar hade fungerat lika bra med eller utna ipv6) att hantera de adresser man ger produkterna ut från fabrik.
• Och tror jag revokera och stänga ner dem.
• Tagande ett ansvar för mappning i EU mellan initial adressering och tilldelad adress.
• Därför att man har direkt kontakt där resp. litar på varandra.

Vad som är problematiskt med det är att Internet of Things är tänkt för att ge mer eller mindre allt som säljs en adressering även om så av den önskat eller automatiserat möjlighet att adresseras trådlöst eller för den delen via tråd mot internet.

Föga trust och förtroende gavs diktaturen för utställande av X.509 certifikat primärt inte avsedda för TSL (SSL) relaterat klientens - EU medborgarens ex. möjlighet att verifiering server man kommunicerar med. Likväl:

• Mozilla piles on China's SSL cert overlord: We don't trust you either
  

Fast jag är mindre säker på att trust i någon av X.509 (och betrodda kataloger i X.500) är etablerat här. Mer en rent tekniskt hantering mellan noderna. Vilket gör möjlighet att delegera möjlighet att se såväl som att konfigurera hur faktiska entiteter - företag, personers produkter när de ställer in dem om alls möjligt - ser på och accepterar eller dör alt. använder alternativ möjlighet om görligt infrastrukturen för adresseringen.

Jag tror detta innebär att klienter ibland kan se att saker reds ut av Big Red medan det ofta nog verkar vara ett samarbetande standardiserat teknik projekt hos EU vars sensorer engagerat sig: Eller indirekt via de affärssamarbeten som etableras såväl som de cross-EU-China existerande samarbeten rörande nätverks-analys ochstruktu där den pratar vidare med auktoriteten diktaturen har hand om hållande information om allt möjligt relaterat exportprodukter.

Föga i det sista kan man tycka ska vara nödvändigt. Men det är så det kommer bli. Det är så de alltid vill ha det på internet. Och i praktiskt med EU kan det komma ner till om det strider mot en etablerad standard: Om inte kan interaktion göra en implicit-samarbetsstandard till vad som bit för bit kan byggas upp.

Sedan om fem år för man vara beredd på att saker man handlat kan revokeras som tillåten nod som får tilldelas IP-adresser. Åtminstone om de blir riktigt agiterade och överdrivet "paranoid-föregripande" och försöker trycka ut allt i närheten av kanske riktat demokratiskt ut från nät och telefoni här såväl som där. Beror lite på hur motiverade de är. Krig och konflikt är en annan fråga: Paradoxalt kan det här vara lättare att hantera medan det tidigare kan komma mer överraskande för den ej reflekterande.

Lösningen är följande:

• Inget relaterat viktig infrastruktur ska någonsin lita på något kinesiskt.
• Ej internet.
• Ej energiförsörjning.
• Ej mobiltelefoni.
• Ej nätverks-grunkor med remote-administration när man ringer och behöver hjälp.
• Ingenting.

Allt annat är möjlighet att remote billigt energieffektivt sprida kaos och göra skada när diktatur så bedömer det från sitt perspektiv av en minoritet i ett land utanför lag och rätt nationellt såväl som internationellt.

Redan mer normala tekniksamarbeten protokollstack, referens-implementationer m.m. är vad som ska göras med respekt av oss. Problem finns typiskt att hitta i kod och rörande etablering trust såväl som kommunikationsprotokollen i övrigt är kod mycket värre komplext än normalt.

OpenSSL indikerade jag av och till genom åren som jag mindes det från när jag implementerade delar av SPKM, lade till SSL i applikationer och lite små saker genom åren (om än ett antal år sedan sist). Och jag tror att jag tidigt 2008 rent av med bättre minne skrev om var ungefär det kan ha varit. Som jag tycker mig minnas från förra året (eller mer ev. året innan) påpekade någon för mig att ungefär det man uppfattade bakåt men jag såg fanns i något hittat i projektet eller något runt om det. Men innebär det att inte fler problem finns? Nej. Komplex kod. Oerhört. Och att koda krypteringsprotokoll i dom här domänerna är så djävligt att det kommer inte inträffa att något alternativt med samma räckvidd ut i var och varannan appliance eller produkt med SSL kommer. Redan koden i det användande det mer fritt kodande annat med det är plågsam som började komma med större ålder säkert relaterad till att jag slutade med det. Hundra tals define omman vandrar koden är inte onormalt om inget radikalt omkodning (knappast) gjorts sedan jag tittade sist kanske 2004.

Så man behöver vara skeptisk. Och förutsättande att samarbeten även i teknik är vad som söks efter möjlighet att ta vidare till potentiella vapen. Och det är idag knappast just OpenSSL som är det mer potentiella vapnet.

Men var det verkligen bra att inte besöka Ryssland?

Vill man att det ska handla om krigsslutet eller mer om något annat? Det första i EU.

• U.S. and Europe Boycott Russia’s V-Day Celebration of Its 9 May 1945 Victory Over Hitler | Globalresearch.ca

Jag gillar heller inte som diskuterat några gånger sista året den här vad vi kan kalla begynnande alternativa internationella ekonomin och internationella politiska mellan-statliga formationen som börjar skapas ut. Ryssland, Iran och Kina är de potentiella centrala koncepten här: Iran kanske mest därför att det är förstärka intäkter (då jag tror att närhet ger bättre pris annars för deras utrikeshandel västerut), och de andra två av makt-politiska och / eller alternativ-ekonomiska orsaker.

Det är inte bra därför att det kan destruera det lilla värde som finns i de mellanstatliga organisationerna. Och med EU mer eller mindre små-void i frågor i sin direkta närhet där gamla EU topp-politiker mest tycks störa sig på att de begränsande sanktionerna mot Ryssland ska kosta EU mer än USA. Som inrikespolitiken med väljar-attityderna rört sig sista åtta åren ska EU alls inte längre förutsätta i vettigt risktänkande om att säkerhetställa sin egen kontinent mer än så här med mindre än att Nordamerikanska kontinenten tar samtidigt direkt hot eller att Atlant pakten blir utlöst på sådant sätt att den trovärdigt levererar hos såväl medlemsländer i Europa som Nordamerika.

P.s.s är det något man ogillar relaterat Ryska arméns färd västerut under Andra Världskriget så säger man det p.s.s.

Jag tycker man skulle besökt Ryssland. Och inte varit så överdrivet tyst kring allt utan säga som det är: Det är en bra sak att fira och det finns mycket fint i den ryska kulturen - kanske för några inkl. storslagna parader vilka jag själv är lätt svag för även om jag kan se det problematiska i dem just nu - men säga rätt ut att man ogillar Rysslands krigföring i Ukraina. Ta lite inspiration av hur Obama gjorde det under första besöket i Kina om man vill vara tydliga men ej heller överdrivet provokativ: Bra publik och bra media på plats. Och ej surt vilket är opassande för ett firande.

Själv hade jag med glädje besökt det. Och har man några barn som glätt ut sig till soldater tror jag inte att det är vad som varken gör till eller från när det gäller konflikt-drivande kulturuppfattningar i Ryssland. Hela konceptet i sig kan naturligtvis vara drivande här medan det blev väl mer i det nu? Eller hur? Ryska kulturen har tradition långt utanför det militära för den här typen av storslagna skådespel. Jag hade verkligen själv sett det som ett privilegium att få uppleva på plats.

Jag tror verkligen mycket mindre på den här typen av symbolhandlingar utan konkret kostnad i pengar, energi eller militärslagkraft realiserad. Jag tror mest de distansierade resp. kultur mer och reducerar dialog. Det är nu inte just dom sakerna jag tror oftast har något med problemen man kan få förs sig att göra sådant här p.g.a.

Kanske handlar det delvis om att det är så svårt att få så mycket mer gjort och komma överrens om något så blev det mer en symbolhandling mest riktad i ev. för EU-konceptets förvaltare positiv verkan inom EU medan den ryska kulturen mest om inte redan pro-västerländska mer skeptiska, illa-berörda och lite skeptiska. Men vem vet: Expanderar konflikten igen ut i högre problematik kanske vi har EU 48 timmar senare som förstärkt sanktionerna ett par tre fyra magnituder upp. Eller så händer ingenting.

Vad man ska nå fram till är ju att man ej är fiende. Man vill avsluta en väpnad konflikt som tagit fiende-upplevelse till det mycket verkliga. Man vill inte ha mer utan mindre av det.

Turkiet? Verkligen? Vem av EU-medlemmarna levererar Mut-Erdoğan en "köp min EU-röst"?

Eller är det mer en av dom spektaktulära "evighets-alltid-basnivå" projekt EI av och till hamnar i ibland p.g.a. dumhet och/eller prestige (likt eviga fredssamtal medan inbördeskrig pågår år efter år därför att Spanien en gång fick för sig att evighets-inbördeskrig i vapen-densitets-topp Afrika innebar mindre risk för att vapen och terrorism skulle drabba dem än att tillåta viss vapenexport igen till valda Libyianska regeringen: Självklart bara evighets-EU-samtala-som vi alltid gjort , 10, 15 år än att det egentligen från början bara var att individer rent personligt kände sig påkörda 1.5 år tidigare och tyckte att de skulle säga något bra):

• Turkey's EU ambitions complicated by row over Armenia genocide: Hahn (2015-04-30) | Reuters

Att man mer EU-utrikes-politiker med Turkiet. Man gör som processen som man av och till gjort internt kring frågor som känts lite jobbigt men enligt best practise, välkända sanningar om världen med m.m. egentligen är obra att inte lösa. Så då gör man som en lösning men som aldrig blir klar.

Mot förmodan att EU gör utrikespolitik på riktigt här vill jag peka på följande jag kan tänka mig att man missat att lagt märke till med att allt spännande lång-processande med Grekland och innan allt möjligt annat fortfarnade säkert pågende men senaste projektet brukar ju märkas lite mer när EU PR-boostar det genom att ge media spännande Diansty perspektiv för hur dumma i huvudet dom andra är (inte Ryssland, Kina, al-Assad eller Kina så mycket som EU i EU):

• Kan följande vara korrekt? EU's gigantiska bidrag till Bulgarien och Tjeckien skadade båda länderna: Dyr mut-politik blev resultatet.
• Om så gäller att förutom standard-skador mut-kulturer medför kan det kanske ge möjlighet till samarbeten mellan ett EU-Turkiet med dom här aktörerna:
• Vi vet ju att the Big Boss för Turkiet när han ringde sin son föregripande handlingar turkiska polisen förvarande lådor med kontanta pengar summerande när en skattning vid en senare punkt kunde göras efter mycket sannolik borttransport av delar (varande syftet med varningar) mer än 500 000 000 svenska kronor (summerande Wikipedia skulle det snarare vara 90 000 000 men mitt minne nu är stenhårt från 2013 att trovärdiga uppgifter om att penga-bergen var en solid 1/2 miljard svenska plus/minus kanske 50 - 100 miljoner. I kontakter.
helst.

Det EU jag tror vi behöver för att omvärlden och med samtidighet växande EU:s ska bli allt mer problematiskt är vad som ej bör inbegripa sig i så nära samarbeten med EU innan robust trygghet att statsförvaltningen seriös - i svensk förvaltningsmening mer än genomsnittligt för Europa därför Turkiet startar från helruttet och det fodrar mer kontroll - blivit verklighet. Vi är inte i en grundtrygghet själva att vi ska lassa på ett till problemområde. EU gillade aldrig mut-avslöjandena. Många menade att det kunde störa hela Europa - Mellanöstern ska möta såväl kort- som långsiktigt. Denna korrupta degenerat är vad de tycker känns som en långsiktig trygghet. Spännande var och är han dessutom mer scarce och distanserat-ouppnårligare än tidigare Turkiet-kungar genom att han på grundnivå är mycket mindre EU, västerlandet och tror jag precis som kristet-troende här som mer troende muslim lite irrationellt skeptisk mot geo-områden traditionellt associerad kristna-mytbildningar. Kanske blev man mer intresserade av det? En spännande orientalisk politiker med massor av pengar att bjuda på middagar är ju grund som redan före det nog kan attrahera både det ena och andra bland EU:s kvinnliga och manliga politiker.

Korruptionsavslöjanden blir genererande när man ska träffa Turkiet nästa gång. Det går som inte att säga något för dem. Vad ska man säga? Sådant här är ju verkliga problem fodrande en riktig lösning. Inte att man pratar hur det borde vara och så går Grekland m.fl. och under tio år lossas göra en massa kontroller, budget-balansering, beskattning medborgare o.s.v. medan man egentligen inte gjorde något alls som räknades i domän av dom gemensamma ekonomiska risker kontrollsystemen var till för att hantera (därav att de vann i EU som nettobidragstagare torts långt ifrån det fattigaste landet)-

Det man redan skapat ska fungera. Fungerar det dåligt idag: Ofta knappt alls trots att massor av folk gör som formen för en lösning. Åker runt, pratar, läcker skit till media m.m. Är väldigt optimistiska. Ritual-dansande lite som på ett rikt planta i "Syd" under brinnande inbördeskrig där man i tur och ordning bland de som slavat åt sig mest pengar tar kostnaden för att ordna ritual-dans: Lekande romantik som egentligen avgörs på andra sätt (Hur mycket är hans slavar värde jämfört med hans: Är det starka slavar att gifta in sig med?). Snart nog brann bomullen: Sydstaterna hade åtminstone den uppsida att det som brände runt inte i mycket var mer moraliskt korrupt än man själv. Eller är det kanske den modiga nord-svenska förvaltnings-uppföljningen som kommer brännande runt i Söder (kanske skulle några engagerade länder i EU träffas och prata om det? Var tredje månad ett par tre år kanske?).

Att göra detta EU för att minska risk för ett nytt Europeiskt storkrig (med tankar på det större än pågående 2014 - 2015 (framåt?) Europeiska kriget) byggande det till vad vi idag fått som mutat in en mängd områden där man uttrycker att man ska ta ansvar såväl som ibland asserting do.ability knuffande undan andra som kanske i bästa fall känts sig tvingande att göra ett seriöst försök att göra något åt problem ruttnande ut (tänk Libyen här: Ingen vill riktigt lösa det men bara EU leker att man löser det så övriga slipper bry sig) för att praktiskt som det blivit skapat något som gör det svårare att lösa problem såväl som att slippa lösa utrikespolitiska problem.

Det är farligt. Saker från värsta toppen är i sig inte enormt troliga. Säg att vi får något av allt värre subjektivt skattat 7%. Men det är helt i onödan från ett latent kontinuerligt grundproblem. Klarar man det så dålig som nu denna gång och man ej korrigerar det så ligger vi växande i sannolikhet (tänk på att konflikt, krig och problem givet alltid har en spridsning där förstärkning av problem mot annan konflikt i närhet är möjligt på viss nivå bara kastande allt annan känt från vad vi vet om PTSD i konflikt resp. våldtäkt och mord på civila).

EU behöver en skitstövel som chef för att hämta upp. Görande fungerande lösning realitet även om det innebär att uppträder "tråkigt" och "orevligt" mot andra eller abstrakt (ej juridiskt) utpressar, utpressar juridiskt egentligen olagligt i några länder, problem entiteter som äventyras alla möjligas säkerhet i och runt Europa om det krävs. Och tänk inte stora, svåra, bombatiska jätte-lösningar: Det räcker och ta sig själv på allvar som världens största ekonomiska zon (och det givet att EU argimenterat undervärderats jfr USA).

Annars får vi om - om det inte redan påbörjats ett EU 2.0. Kanske görande som ett Linux EU som är lika bra men gratis därför att dom andra jobbar gratis istället för att man själv ska behöver läcka otrevligheter om dem medan dom läcker otrevligheter om en själv. Linux, Wikipedia m.m. visar ju att saker kan själv-jobba sig utan att jag ska behöva betala för det eller skiten kommer och medverkar till pågående Europeiska kriget. Behöver inte likna Linux: Men mer att det suger så vi gör ett annat som inte försöker göra cement-dump av hela Europa bara genom att dumt stå lalla för sig själv om Turkiet eller annat skit istället för att lösa akuta problem. Levererar det inte och skapar dyra risker medan vi betalar kan vi ju lika gärna ta ett EU utan alla fina gränssnitt, processer för att göra saker som egentligen ska fungera men ändå på något sätt slutar med en evighet o.s.v. även om alternativen kan kräva att man gör mer själv konfigurerande sin politik (jag vill göra Nordafrika EU-politik så då läser jag dom här EU-nordafrika bibliografier och söker rätt på allt jag behöver veta och så konfigurerar eller kodar jag om EU tillsammans med britterna som är bra här . Eller "lika gärna Grekland, Bulgarien, ett hypotetiskt självständigt Öland efter fyra år av missväxt o.s.v.) så att vi levererar god EU-utrikespolitik lösande problem utan att några länder går iväg och säljer sintt EI-inflytande till Marsianer kommande för att hämta människokroppar att göra vatten av eller Ryssland försökande hindra sanktioner..

Jag kräver ett sådant EI. Jag vill inte att mitt EI ska göra smarta saker själv "sparande tid". Det blir bara livsfarligt. Jag vill ha ett EI som tills fungerande inte litar på sig själv utan berättar om de lösningar man tänker resp. när inga lösningar egentligen är tänkta mer än att A sa något och så hände att B sa något nästa månad, vill jag att mitt EU berättar det för oss alla. Det är bättre så.

EU's gigantiska bidrag till Bulgarien och Tjeckien skadade båda länderna: Dyr mut-politik blev resultatet

Det gavs ett svar redan tidigare i artikeln:

"What explains this disconnect? Why are pro-Russian Bulgarians ready to follow Brussels and anti-Russian Poles not ready to follow Washington?"

Från: What Central Europe Really Thinks About Russia (2015-04-28) | The New York Times, Ivan Krstev, The Opinion Pages.

Tydligen är det så att dom här länderna har fått pengar för att använda sitt inflytande i EU för att skydda pågående kriget mitt i Europa. Felbedömande riskerna konflikter innebär tar man chansen till att få kanske några fler röster i kommande val (om saker inte hinner explodera än mer innan dess) genom att utnyttja lägre ryska-energipriser (enligt artikeln) säkert utan att göra klart för väljare lika lite som ärligt förklara vad det handlar om för övriga och vad det kostar att köpa er mer permanent: För låt oss se pragmatiskt här. Att köpa dom här länderna när det handlar om ryska-bribe-nivåer ska inte vara svårt alls.

Ska vi tro Wikipedia får resp. Tjeckien och Bulgarien i netto-bidrag från:

Czech Republic
1 575 000 000 euro
ca 1.11% av BNP

Bulgaria
589 000 000 euro
ca 1.75% av BNP

Självklart kan man utan att jag givet ekonomisk-strategi i övrigt just nu i EU att det behöver vara mer problematiskt ekonomiskt att vara öka på här som del i att omyndighetsförklara dem i samförstånd. Problemet är att erfarenheten efter år efter år där "vissa" länder utnyttjande allt från falskt oböring till att ogenerat förklarnade sig själva imbicella är att det är oerhört svårt att få dem att sluta låna till statsbudget istället för att beskatta den egna befolkningen (det enda land som både är största bidragstagare i absoluta termer såväl som per capita är Grekland trots större rikedom än flera än andra länder i EU).

Jag tror därför att det är sundare att tänka så här:

• Varför ska vi betala pengar för att finansiera diverse suspekta organisationer som Bulgarien och Tjeckien att skydda - implicit stimulera - pågående krig mitt i Europa?
• Riskerna är högst väsentliga för dom precis som övriga Europa.
• Kanske skulle vi hjälpa dem förstå det genom att sluta bli netto-bidragsgivare till EU?
• Trots allt är ju ett grund-koncept för att pynta in alla dom här pengarna av oss såväl som Tyskland med flera att det ska förebygga ett nytt Europeiskt krig. Inte tvärtom.

Jag har en känsla av att flera europeiska länder kan känna att det finns värde i det här tänket. Man inte bara blir del av lösningen minskande kanske riskdimensionerna: Dessutom hjälper man Bulgarien att förstå det fina EU-tillsammans tänket där det gäller passa på övriga så att dom inte lånar slut på alla Europas euro för att starta strandbarer eller så är dom invaderande länder behjälpliga slugt utnyttjande EU's inlärda hjälplöshet i att försöka respektera alla så att ingen känner sig sämre än övriga.

Saken är bara att Bulgarien är sämre än de flesta övriga länder i EU. Deras erfarenhet av långsiktig politiskt förvaltning är fortfarande mer begränsad: Det som fanns försvann när diktaturen föll vilket var en netto-vinst verkligen men där fick de börja om från början som ett av Europas fattigaste länder. Och kanske är en belönings-utlöst kortsiktighet fortfarande realitet idag även om jag inte tvivlar på att mutproblematiken minskat radikalt genom åren. Här har vi kanske något av samma kortsiktighet men där rätt och fel kan upplevas mer diffust eller vad man kan tänka sig att man klarar att ge en yta av korrekthet trots att man egentligen vet att det är fel.

Och lösningen på det är att sluta ge dom en massa netto-eu-pengar om de saboterar sunda försöka att få slut på det europeiska kriget. Jag det lät jobbigt så tänk så här: Det är inte viktigt för någon att alla är kamratliga med Bulgarien jämfört med egentligen någon (och så klart mindre viktigt än Europeiska kriget). Det är en strunt-fråga som inte bedömer något överhuvudtaget för EU's omedelbara utveckling och om tre år lär resten av EU möta en mängd nya politiker därifrån: Helt borta tror jag inte deras väljare är.

Jag tror att det kommer fungera alldeles perfekt.