Humoristisk anti-separistisk musik-lyrik: Skottland under jakobinernas och the Pretenders tidsålder

2013-08-29

Humoristisk anti-separastisk propaganda i utveckling vidare från den mer hånfulla och dikterande första-versionen


"What is Right, and What is Wrang, by the law, by the law?
What is Right and what is Wrang by the law?
What is Right, and what is Wrang?
A weak arm and a strang,
A short sword, and a lang, for to draw."


God kvalitet på musiken som håller väl idag trots publicerad under slutet av 1700-talet och kanske äldre än så.


Se också Jakobiner | sv.wikipedia.org. Och för den yngre pretender Charles Edward Stuart.

Google Translate duger inte: Försöker gömma sig på webben

Vill jag söka en sajt jag besöker t.ex. därför att ett i Google indexerat dokument inte längre verkar finnas - ofta flyttat - kan jag direkt varande en gedigen expert-surfare klicka på webbläsarens adressfält och sätta dit site: så fungerar det och webbläsaren surfar fram en massa sökresultat.


Vill jag översätta en sida måste jag istället kopiera (!) adressen, och manuellt därefter surfa till translate.google.com ställa in diverse och inte sällan därefter få meddelande om att det inte går att översätta därför SSL.


Varför kan jag inte skriva translate: och låta det hela bli löst? Diverse plug-ins brukar ju finnas för ditt och datt. Men jag surfar webben på min minamala bärbara dator där webbläsarens skärm störs nog tycker jag av alla nedladda filer som tvångsmässigt dyker upp längst ner tills man stänger ner det.


Här använder jag ju varaktigt lösningen Google Chrome. Ett för mig långsiktig investering där jag vågat lita på att lösningen inte bara kommer avslutas eller divergera bort i saker ej intresserande mig. Därmed lär jag mig gärna ett också ganska komplext språk för att styra det hela inkluderande både site, translate och kanse något mer tillsammans med separatorn :. Det är en kostnad jag vågar trots en individ hårt slavande i annat vågar ta för att vara del av en bättre webbupplevelse för mig och kanske fler.


Men var finns visionne? Ledarskapet= Den gamla tiders gårdsbutik mentalitet där man sätter vad man skapar för i centrum? Vem vågar vi användare såväl tror jag Google's medarbetare våga sätta tro till när man klarar och orkar fram till värde för site för att sedan glömma bort eller strunta i det för translate eller missande att föra in det i motsvarande de tyskt-exakta riktlinjer jag själv koordinerar mitt dagliga arbete? Och vad ska aktiägare tro när utveckling tycks ha frysit helt sedan Madame Mayer lämnat?


Bristen på vision och förståelse av kärn-affären varande jag och andra av världens verkliga internet sökande saker och ting märker jag dessutom i Google's api-data. Varför sätts inte sökfunktionen on-going efter den view jag är i? Är jag i produkter borde jag väl rimligen få endast produkt resultat? Givet search in the core bör det väl fungera jämförbart eller egentligen mycket bättre än hierarkier på egna sajter? Särskilt som så få hierarkiska eller några länk-strukturer finns. Istället får man för samma sökord (relaterat att försöka reda ut hur mycket det kostar per transaktion att göra sökningar, om jag får förekomst uppgifter, regler för hur det får användas o.s.v. varande något om något jag inte ens fullt begrep mer än ej relaterat och ev. var något någon partner till Google gjort.


Google produkterna finns märkte jag nu förövrigt inte på products.google.com som har med shopping att göra. Rörande vad folk som söker shopping söker på vet säkert Google bättre än vad jag gör.


Sökande på google prediction api hittar jag dock fram till rätt domän nu. Den produkten kände jag ej beteckning på innan och hittade slutligen fram om jag minns rätt via sökträff på Stackoverflow där länken verkade komma på en sida där Google ville att jag skulle acceptera licensvillkor för två produkter (inkl. Translate API och Prediction API) jag inte använder eller innan hört talas om vad jag kommer ihåg.


Ganska seriöst "produkt-shoppande" för förekomst statistik för att slippa tröskla igenom tusentals Gig data för exakthet ej nödvändigt - med hopp om de för enklare människor som jag - Internets verkliga surfare - helt orimliga priser såväl som kontrakt rörande vad jag egentligen köper jag minns från 2011 ska ha lämnat världen av att man egentligen inte vll sälja och introducerat en köpbar produkt - söker jag dock modigt vidare lite:



Och klickar på en länk i Google's sökresultat från sin developers.google.com sajt.



Förvisso kan jag förstå att man kanske inte riktigt vill sälja den här formen av statistik även om jag betvivlar på att det är en riskfaktor (jämför gärna med Google Research dådkraftiga och föredömliga datdelning såväö som de gigantiska webb-corpus andra projekt försiktigt börjar göra tillgänglig där åtminstone förekomst statisik på den kvalitetsnivå Goolge väljer att visa vid användar-drivna sökningar knappast uttrycker fördelar konkurrenter om man säljer korrekt till ett seriöst pris: själv har jag cirka 44 000 000 nya entiteter expandera min core-grid från tidigare size-optimerade på cirka 100 000 jag vill ha en parallell källa till och just lite slöare mindre föränderligt ändrande dugligt för några månader minst webb-förekomst snarare än nyheter ger: kanske 1000 kr per 50 000 förfrågningar om man också för något mer bra på köpet - kanske lite historik på sista datat, varians över en ännu längre period, och co-occurence vektorer för topp 1000 resultat - ett trevligt personligt bemötande med lite kod-hjälp från alla kod-delningsprojekt Google bedriver. Kanske färdiga Perl-moduler för integration med API.


10 öre per transaktioner köper jag dock för om webbförekomst ges med kvalitet och möjligt att använda vidare i licens även om jag knappast lär köpa 44 000 000 transaktioner utan snarare 100 000 som jämföresle i quality assurance av annat eller adderande in där egna corpus tycks scarce.


Google-historik här säger mig dock att givet mot-lutet söka rätt på uppgifterna är det inte värt tiden att söka mer på det. Jag har en känsa av att priset är gigantiskt högre än vad jag betänker här.
Åtminstone förr kunde man ju göra 10 000 transaktioner ungefär mot det gamla web-search api:et. Antagligen går det fortfarande. Problemet där är ju att obetalt och oreglerat är frågan vad man egentligen får göra med det. Applikations-domänen för mig är sådan att jag vill ha ytterst exakthet på rättigheter för data och hålla möjligt problematiskt data separerat. Minns jag rätt är dessutom licensreglerna för dom transaktionerna sådana att jag ej kan använda data oc än mera ska göra förfrågningen åt en riktig användare.


I summering. Tips på följande uppskattas:


  • En webbläsare samma som Google Chrome så jag ej behöver lära nytt men med translate operator adderad och utan irriterande utrymmeskrävande statusinformation ständigt ockuperande delar av min skärm längst nere i fönstret.
  • Occurence statistik för hela engelska webben med god inklusion jämfört med Google. Och gärna på högre kvalitet (jag har en känsla sedan många år att Google inte ger sitt bästa värde utan mer något annat från en delmängd kanske relaterat datacenter eller bara filtrerat föra tt ej läcka kunskap till konkurrenterna).

Dessutom gärna tips på en hosting-hall där man hyr in sig med egna datorer. Det fanns en jag gillade besökande den för några år sedan i Vertahamnen i Stockholm. God säkerhet, trevlig IT-chef o.s.v. Men jag klarade inte att hitta den med Google's webbsökning eller Openstreetmap. Kanske såld till Tieto, WM-data eller liknande?


Initialt kan jag gärna tänka mig och föredra något tillfälligt sex månader i Uppsala för att kunna göra on-site konfguration enklare.


Också här menar jag att realism i prissättning är viktigt.


När nu Google örjar signalera att man tröttnat på webbsökning, översättning och webbläsare är det kanske dags att driftsätta lite och äta upp dem. Kanske en sökmotor riktad deras produkt-sidor m.m. de glömt bort förfallande till mode-affärer (solglasögon m.m. att döma av bilder av top-management).

Att få bort amerikanen från Hong Kong politiken: Avleda med något kul bättre än gnälligt tjat

Kinesen varande så van att kunna styra och ställa med en fjärde-del av världen förstår dåligt hur man rätt hanteerar amerikanen. Svensken varande den balanserade mitten mellan dessa två arbetsamma men alltid lite krävande folk ofta behövande råd för att rikta sin energy och skapande förmåga till det positiva så det inte bara blir problem och tråkigheter för resten av världen kan här hjälpa till.



Gör ett nytt litet Hong Kong av Shanghai. Vifta lite med det framför amerikanen - här ej nödvändigt men för mindre saker en dag de är uttråkade - och lösningen kommer självorganisera sig.


Shanghai är ju då ny och soännande för amerikanen. Varande en så ung kultur attraheras och luras lätt av nytt. Deras unga historia med så lite gör det mesta i världen vi äldre kulturer sedan århundranden tröttnat på "kul" för dem.


Säkert direkt eller nästan glömmer de Hong Kong för nya leksaken Shang hai. Och problemet har löst sig.


Att istället uttrycka sig som kinesen här - särskilt för en gammal kultur - lyfter istället fram onödigt deeras åldrade visdom formad genom årtusenden till vad som upplevs kanske inte just här som dement-gnäll men väl gubb-gnäll från ålderdomshemmet där man vill ha allt som alltid. Vi bryr oss inte om världen runt omoch nu ska låta bli våra saker vi byggde en gång för hundra år sedan. Ingenting efteråt är bra alls och föddes nu inte industraliasmen i engelska städer kolsvarta av föroreningar? Och ska något om alls ändras ska det vara pengar att samla på hög för det egna.


Jag som förstår kinesen vet att det är väldigt fel. Kinesen är bara energieffektiv. Han förstår industralisering i fabriken till sociologin.Det är en nation av välorganiserade arbetsenheter utan slaveriets alla problemoch moraliska sorger. Effektivt oc trevligt abstraherat.


Ska de kinesiska arbetsenheterna fortsatt ge oss kuli-värdet behöver man dock tänka på att inte verka döende gammal utan vist gammal. Undvik det sura gnället och ge amerikanen istället några välbehövliga råd tagna från kinesens längre historia. Amerikanen Obama är ju så intresserad av utbildning så varför inte dela djupet i den kulturella skapelsen av de kommande generationerna av kategori-arbetare i det s.k. partiet.

Vägen till Fred i Mellanöstern språkets bestämmare kan välja och hjälpas att välja

Mycket passande när jag nyligen kort nämnde något relaterat den större fallstudie jag aldrig gjorde - den kändes för stor, krävande viss budget rimligt krävande upplevde jag mycket mer än som oftast använda uteslutande webbens information antingen läst eller förändrad resp. i behovet att inte bara avbryta när annat tvingar bort mig utan ersättande resurs - aktuellt av att jag då som nu kan se vad den syftade åt uttrycker vad som saknas såg jag att den egenskap jag baserade värdet av koncepten på i konflikt-tyngda populationer ser ut att ha blivit ganska gediget bekråftad i studie mätande per individ precis publicerad i Plos one:


"We found that the PTSS group outperformed the control group, in terms of total points won as well as in percentage of participants reaching a performance criterion.

The PTSS group showed better performance on reward trials than the control group, with no difference on punishment trials."
[...]
"The current study observed facilitated learning in veterans with severe PTSD symptoms, in a task that used cognitively-based reward and punishment feedback. This facilitation was specifically attributable to better performance in the PTSS group than control group on reward-based trials."
[...]
"One interpretation of this finding is that those in the PTSS group interpreted the ambiguous no-feedback outcome as neutral (close to 0) while controls tended to weight it as more similar to reward (i.e., successful avoidance of punishment)."

Myers CE, Moustafa AA, Sheynin J, VanMeenen KM, Gilbertson MW, et al. (2013) Learning to Obtain Reward, but Not Avoid Punishment, Is Affected by Presence of PTSD Symptoms in Male Veterans: Empirical Data and Computational Model. PLoS ONE 8(8): e72508. doi:10.1371/journal.pone.0072508

I studien görs ett enkelt "spel" på dator där man kan lyckas och belönas i varje step eller misslyckas och förlora något resp. varken vinna värde eller förlora värde.


PTSS-gruppen presterar bättre än kontrollgrupp när belöning dominerar spelet. Här - ej berört i studien - väljer vi enkelt att förklara det med att mängden värde i belöningarna relativt tiden är större för dem. Reinforced learning drivs därför p.s.s. mer effektivt på den tid given.


Förlusten har istället sämre effekt på samma grupp. Och varför inte? När nu tillståndets natur såväl som spektrum av tillstånd med delvis liknande symtom gör att förlusten ej överraskar. Enklare jämför vi med depressiva tillstånd där negativa händelser såväl som ord förstärks onormalt. Ett sämre bastillstånd eller grundnivå återspeglande normalt är vad vi kan förenklat förklara det med. När negativt ska jämföras mot normalt där vi står just nu blir skillnaden väldigt stor därför att grundnivån av vårt upparbetade värde som kan balansera risk och kostnad är lägre.


Det kan få oss att tro att förlust skulle vara väldigt motiverande - och det kan det vara när vi lämnar det depressiva (vilket vi återkommer till) - men samtidigt gäller att förlusten är en fråga om att prediktera. Vad vi kan göra för att hindra d.v.s. bastillstånd resp. hur troligt det lyckas (och små strunt-saker egentligen som upplevs väldigt negativt är ju som strunt-saker vanliga och upplevelsen är här valutan vi räknar med). Så det är effektlöst oavsett hur korrekt prediktionen av att undvika att göra det är korrekt i att det blir plågsamt och oavsett vetskap om hur rationellt enkelt det kan vara.


Närmare PTSD-liknande tillstånd tycks en befintlig inlärning från extrema händelserymder p.s.s. drivna relativt tiden i värde och risk att det ger kraftfull inlärning i hårt gjorda optimeringar i hjärnan (förenklad förklaring här) för att möjligga göra väldigt effektiv kommunikation. Kanske också kombinerat med för situaionen andra mer fysiska skador på hjärnan.


Samtidigt kan nu prediktion av vår möjlighet att agera vara förändrad efter situationen. Våra hårt-inlärda prediktionen lär inte ändras lätt - och gör det heller inte generellt lätt hos någon långt nedanför vad som ska ses om ej-friskt - utan vi accepterar den värd vi lärt oss och som i inlärning från värde - kanske att vi överlevt - eller skapat i en befintlig värld med et smalt perspektiv i flocken vi växt upp i är given.


Vad vi predikterar som vi kan påverka går därför ut från den världen som kontext och tillstånd. Jämför med hur vi tolkar en politikers uttalande relaterat en fråga vi kan ngenting om eller vet ingenting om aktuellt föregående från vår upparbetade inlärning och syn på personen såväl somparti och/eller ideologi: i större eller mindre utsträckning.


Den låsta konflikten är icke-samtalande. Det är ett av dess mest karakteristiska drag. Därmed blir både positiv och negativ feedback reducerad. Konfliktpåverkan upparbetad ger att det ej på normalnivå kommer ses som att man lärt något av värde för att nå den punkten. Jämför med Tyskland före och under Andra världskriget med en stor andel av den vuxna befolkningen troligt kraftigt i PTSD efter Första världskriget: Du strider hela vägen. Förluster betyder aldrig jämförbart med vad värdet predikteras vinnande också väldigt begränsat jämfört med det ur ett normalt perspektiv.


Samtidigt är språk i positiv reward funktionell och kraftigare än normalt. Många välkända problem kommer med det och bl.a. väldigt vanliga bland krigsveterander (ex. missbruk- gambling n.n. som snabbare relativt tiden ger artifciella påslag på reward som blir än mer överdrivna). Fenomenet går förvisso att släcka ut via kraftiga belöningar men är när det prövats av självklara orsaker väldigt kontroversiellt och ej heller är det lätt att alltid bedöma om motiven ens varit sunda (en del mer uppmärksammade fall finns rörande peersoner frigivna från internering hos USA (eller på Kuba-basen) misstänkt för terrorismen eller ej accepterad motståndsrörelse användande eller organiserat illegalt där återvändande Saudiarabien hanterats ekonomiskt för att stabilisera vardag öveerdrivet enkel kanske).


Generellt kan man praktiskt utesluta allt som någonsin visat sig problematiskt om man söker utnyttja den förstärka inlärningen för att lära två stridande i låst konflikt att börja minska distanser och komma ifrån den långsamt över tiden. Vi kan också givet den mängd information vi idag har tillgång säga att vad som orsakar problem på nivåer att se som problem alltid är käda så länge vi undviker områden som mediciner, ovanliga örter, tekniker med också ytlig likhet propagana m.m. väldigt självklart och begränsar vår vertygsmängd till metoder motsvarande företeelser vanliga i populär-kultur i andra kulturer.


Också gäller här att den statistsika domänen är kritisk. Minns från tidigare förklaring att den relativa skillnaden är kritisk. Och faktiskt är det åtminstone när vi mäter och skattar populär-kultur i kontext reward-drivna tydligare under begränsad tid förändring av förändringen som just nu pågående.


Reward-värde går utmärkt att skatta via pris, efterfrågan, repeterat uttryck, affektivt språk när personer refererar till det m.m.


Därav att jag såg att det område i vårt kollektiva språk och våra symboler jag valde att kalla - efter de mest extrema uttrycken i förenklad rymd med mycket mer av andra komponenter adderande händelse-kontext och meningsfull kommunikation reducerad ch ofta nära nog med bara symbolen kvar - grceful cute.


Låt oss betrakta ett konstnärligt uttryck - ekonomiskt i den japanska kulturer såväl som internationellt ekonomiskt särskilt förr mycket värdefull - sådan stympning eller reduktion ner till nära nog endast symbol. Tarepanda i bilden kommer ej med teve-serie, id+e-värld runt om kring (mer än nära nog bara att han rullar och ligger ner och har en kamrat) - med vissa reservationer för att jag betraktade och gick igenom honom 2010 tror jag (troligen finns en mer gedigen dokumentation såväl som samling artifakter av honom i prylar-elektronik.blogspot.com (jag mycket nära nog helt haft för lösare anteckningar oftare närmare visuella eller i musik exempel på olika domäner - den som letar lär hitta om man går några år bakåt där förvrigt B. Obamas Hund Bo vi dsikuterat nyligen finns samlad 2009 tror jag med många fler foton) - mycket av de finare nyanserna i lösare ide-värld kommer når aldrig utanför Japan åtminstone när det handlar om just kraftigt reducerande symboler trots god business och jag avstår gärna just nu att behöva bästa fall hjälpligt tolkande japanskan med få-kunskaper även om Google Translate fungerar ganska bra till engelskan):


Här där syfte och mening är att konkret uttrycka ett verktyg vi kan se delvis saknas för att reducera problemet av några av vår världs mest problematiska konflikter kan vi korrekt och säkert förvänta oss att San-x välkomnar att Tarepanda används som exempel.

Egenskaper är trottöheten - den begränsade energin och ändå funktionell - en värld där saker ofta är ganska repeterat likartat inte alltid effektivt - inte alltid visande några tecken på någon positiv-förändring tröttande ut personen eller pandan. Att transformera vårt uttryck av det abstrakta koncept här som uttryckt av mig i text tydligare i känslor än andra abstraktioner ger oss vad det levererar en symbol och uttryck för vi kan till oss och få perspektiv till i en domän där artigt möjligt. I andra domäner mer konkret associerade orssak till trötthet behöver uttrycket eller perspektivet inte praktiskt eller socialt möjligt eller ens ha något anskte annat än dig själv.


Tarepanda kom ju när de över-konvergerade organisationerna samtidigt så spridda i konglomeratisk bredd började vackla under 1990-taket inledande den den trötta ekonomi fortfarande verklighet i Japan. Och under slutet av 1990-talet med kraftiga uppsägningar - ökande krav på medarbetarna att ställa om från livstidsanställning med samma hung man först anställdes inte sällan till pension. Med egenskaper hos honom från dom negativa sidorna både före (samma - samme) och under - utbrändhetens växande trötthet.


På samma sätt också bara via stympade symboler kan vi uttrycka mycket mer krigiska saker. Nordirland är en excellent domän för att få överblick av hur sådana kan ta sig uttryck. Effektiva exempel:



Ingenting är alltid för alla inte lägre än krigspropagandan i de affektiva och intensiva konflikterna där evigheter av hårt dragna linjer att vandra och fall ut från finns. Stor skönhet - kanske enklare att se i det fiktiva likt enormt framgångsrika Sagan om Ringen, Tolkien - i försvaret av Gondolin. Det är verklighet precis som hatet, smärtan och förändringarna av reward-inlärningens utgångspunkter som default.


Informationen - vårt kollektiva språk - representerar en del av denna inlärning. Ingen revolution blir fler och merän några enstaka i skogen innan du vunnit språket. På samma sätt kan felaktiga - gravt osunda, irrationella och självskadande vanföreställningar etableras i kultur genom att kollektivt språk övervintrande över generationer. Ett problem vi ser uttryck av i mord på familjemedlemmar därför att de önskar rätt att bestämma själva öveer det värde deras romantiska relationer kan innebära för dem såväö som andra. Eller religiös-fundamentalism. Eller irrationella iföreställningar att de ända verktyg fungerande för att bibehålla det lilla man har i en vardag oerhört trasig och problematiskt jämfört med vad vi ex. har här är att göra fortsatt just precis bara vad som i något litet fungerat i att avvärja en risk (vilket i sig inte behöver vara fel) eller om nu konflikten ytligt men i övrigt knappast verkligt vid sidan om symbolmeningen (oh därför heller inte i sig en enkel lösning) byggande lite hus för extra för att förstärka symbolens kontrast i den egna riktningen eller omvänt också välkänt föga rationellt av och till skjutande raketer på civila - två metoder som aldrig för med sig värde för någon i israel - Palestina konflikten.


Så varför kan vi inte delvis i derivatans derivata förändra kollektivt språk genom att introducera en större mängd symboler i gracefull cute? Kan det fungera? Som saker nu utvecklat sig sista åren vet jag nu säket att det tillför värde och gissningsvis här fullt mätbart också i domäner ej direkt mätande i det kollektiva språket med dess feedback. Jag trodde redan längre bak tidigt 2010 och 2009 i lugnare ej minns jag konkret skissat att det skulle vara så. Därav att jag numera av och till kan uppleva viss negativ valence associerat mig själv över att aldrig initierat den. Det är något konkret som sakns i regionen och det hade nog kunnat varit bra när förändringens vågrörelser började märkas lite varstans att addera in GC.


Det gäller ju särskilt just i kraftig förändring emergence - att måste vi ompröva våra befintliga hårda-föreställningar är det mycket lättare när vårt humör är sunt med den mesta inlärningen när ej relaterat risk och fara blir nedsatt ju sämre humöret är.


Och oavstt hur stor den upparbetade mängden pågående problem är gäller och mycket gediget användbart så i allt relaterat dessa förändringar i kollektivt språk: att i pågående är andra-derivatan kritisk för hur vi bedömer "dag två". Gör du 1000 otrevligheter dagligen i tio år betyder det mindre dagen efter den perioden i fortsatt sådan mängd mindre än en ny trevlighet (såväl som en mindre otrevlighet av någon annan främmande och väldigt ny).


"Language makes you see light in darkness. If you speak with someone new.


Listening to you speaking no matter though - even writing poems noone else reads - you make me see through fog.


Concrete indivudals never was the bigger value in mining language. The problem and risk of the moment always need to be handled but the value can never be bigger than reducing the problem on-going without the ever growing investment to handle instead a growing problem."


HH 2013



Vad mer här? Den verkligt intresserade i koncepten resp. domän education kan fundera på likheter mellan här diskuterat och behövet av att förstärka utbildning mer i intresse än pengar hps ungdom resp. förstärka de faktiska kreativa resultaten praktiskt användbara i return of investment. Skillnaden finns mycket mindre i abstrakt metoder och koncept. Och mer hur man realiserar det. Meed enklare koncept mindre seriöst reflekterade men ändå tror jag passande illustrerande den form av konkreta metoder man relativt lätt kan addera i stort antal utan större kostnad finns t.ex. Solution2VP: Vapenhandel finansierad med ad-hoc skapade konstverk (2013-08-09) diskuterande hur vi kan reducera mängden vapen i den i USA för att minska problem som olyckor, mord i vredesmod o.s.v.

Bitcoin: Myntslagningen följer inlärningskurvan för reinforced learning

Jag har inte kontrollerat data till grafen nedan från Wikipedia rörande mängden "skapade" / "realiserade" bitcoins över tiden. Men i mycket rörande i systemet inbyggda tidskostnader också relaterat säkerhetsfrågorna är det skapat för att ge oss en enkel modell av reinforced learning i den sociala gruppen.



En mycket förenklad - men för en hel del situationer funktionell (åtminstne tills inte längre funktionell en tid) - modell av reinforced learning är ett enkelt uttryckt jag själv alltid tog för givet men väldigt länge aldrig klarade att hitta en ordentlig studie av i koncept av reinforced learning. Givet enkelheten och så funktionellt för triviala approximationer vanliga kändes det som att mer än en matematisk egenskap ganska direkt för approximera kurvan borde ha tagits längre inom den kognitiva psykologin.


Approximationen finns tidigare diskuterad bl.a. i Bisvärmens spejare är mänskligt arbetsminne (2010-09-30) och troligen längre bakåt i kanske bättre diskuterat men vad jag ev. avpublicerat.


Jag kom senare att hitta ett mycket djupt försök att ta relationen och besläktade koncept till en mer generell modell av inlärningen (givetvis vad vi förstår idag och konstaterat i det arbetet inte den mest intressanta vägen för det utan just approximationer) av W.T. Estess (för ekonomiskt predikterande modeller eller jämförbara domäner dock inte någon enkel mening intressant i sig själv).


I den enklaste approximationen jag tror jag kan ha använt i refererat inlägg approximerar vi hela krurvan för inlärning från sannolikheten från det första utfallet - och om vi så vill kan vi givetvis se det som en funktion i sig för vikten liksom räkna om approximationen gång på gång om vi så önskar d.v.s. tagande ut lutning till en mer komplex funktion. D.v.s. givet att vi passerar information subjektet eller populationen av subjekt kan lära ett beteende av uttryckande för det information i en respons tenderar vi att ofta just få en inlärningskurva liknande vad vi har ovan för Bitcoin (här och bredare: det finns en hel termnologi i Bitcoin-kulturen som alla andra kulturer där man inte ska förvänta sig att jag är särskilt noga med deras koncept med undantag när jag kortare diskuterat algoritmerna i och nära krypteringssystemen och protkollen såväl som relationsdomänen för de sociala systemen med de säkerhetsproblem där potentiellt introducerande eftersom jag redan har uttrycken och språket etablerat utan särskild ny-inlärning för vad man just där väljer att kalla saker: jag noterade dock att dom som förväntat återanvänder uttryck förändrat - mining m.m. från pengar traditionellt - hittande gömda skatter i språket).


Ju mer reinforced inlärningen är d.v.s. inte minst när belönings-potentialen är kraftig. D.v.s. det är mycket tydligt hos individen i dennes black-box vi gömmer i approximationen när han eller hon gjort rätt (i det extrema kan vi jämföra tiden det tar att etablera ett beroende av alkohol jämförs med kokain: den senare drogen är mycket potentare i dess fuskande reward-emulering så konstanten styrande sannolikheten för positivt utfall vid första händelsen (diskreta samplingspunkten för populationen) är gigantiskt större).


Nu är problemet (och vi väljer att glömma de inbyggda tidskostnader som stabiliserar modellen skapande tillväxt-utrymme för engagerade att göra marketing snarare än att sitta och kursa runt sina token för snabbt) att reward-upplevelsen ej är konstant i trivial mening från första utfallet. D.v.s. även om utfallet för alkohol eller tobak kan approximeras för dom vanligate typerna av människor gäller detej Bitcoin konstant över tiden. D.v.s. det är just lutning vi kan ta ut från dom som rör vid Bitcoin färskt per tidpunkt.


Vidare och det är här så många ekonomiska konstruktioner falerar - antingen vara för snabba och / eller för entydigt optimerade mot en reard dimension (där kan jag jämföra med mina yngre år som konsult när vi hade rekryteringsbonus och jag gjorde mining vid universiteten: ibland viss begränsning i bredden på mitt perspektiv fanns kanske varande vid tiden kraftigt tränad på the money reward vilket var en väsentlig del av vad jag sålde in) finns här mer spridda domäner mer eller mindre aktiva över tiden.


Initialt fodrande en viss form av marketing lite mer nördig gäller det att intressera också för den tekniska och teoretiska aspekten där vad som särskiljer från en vid tiden större mängd föreslagna algoritmer, protokoll m.m. över tiden skapande en core-base med för domänen pengar ändå lite mindre volativa personer än om vi börjar att föra ut konceptet till bonusdrivna aktie-mäklare.


Penning-aspekten är givetvis realiserat alltid verklig. Men vi har också värde-domänen för alternativ-finansering jfr Wikileaks m.m. Det samma för illegal-handel eller handel man föredrar att försöka hålla utanför swift, bank-besked m.m. Och vi har internet-kultur där det är en inte ovanlig egenskap att pröva sådant här och bekläa sig lite med för att visa att man förstår internet och prövr nya saker (mer visa personer vet att nytt är jobbigt men kan vara bra för folk hur som helst med förbättringar o.s.v. så vi hjälper gärna med moraliserande eller värde-indikerande argument bara vi själva slipper använda det innan gediget etablerat utan initiala kvalitetsproblem).


Ingenstans ovan har jag dock diskuterat om Bitcoins är en god investering. Det är verkligen en helt annan sak. Vill vi göra en lika enkel approximation - också ordentligt begränsad - kan vi ex. se det som decay relativt belöning. Ju snabbare det upplevda värdet går bort desto lättare glömmer vi Bitcoin om ingen ny reward-påminnelse av inlärning kommer. Ex. ett praktiskt problem vi regelbundet löser med det varande bland det lugna mest stabila. Men aktiveringen som vi alla vet behöver inte ha att göra med själva inlärningens dimensioner som sådana. Använde vi Bitcoin tidigare, har nästan glömt det, och så kommer intensiva nyheter rörande något ej relaterat vår användning (kanske utan praktisk likhet alls: bara varande en känd person som gjort något med det) aktiverar det.


Pratande reinforced learning, jämförande med kokain, och indikerande några olika reward-dimensioner ska sägas igen avslutningsvis. Vi diskuterade det egentligen inte alls här - Bitcoin som investering. Snarare Bitcoin som modell av något självorganiserande händelser i en förenklad värld inkluderande viss marketing av något, lite samarbete, reinforced learning, handel och hur det kommer in i en valuta. Dessutom mer intressant tänkte jag för några läsare lite mer intresserade värdepapper och liknande är var och hur inlärning indikeras över tiden kanske värt att ta djupare där adderande mycket mer av domän kunskap om "Bitcoin" faktisk kan vara indikationer användbara handel för tidsrymder.


Från ett personligt perspektiv vill jag att ett system som detta etableras, blir vanligt och ej är manipulerbart rörande indikationer av själva händelserna som sådana oavsett innehållet. Det är ett sensor-område användbart ungefär som Twitter kan vara för att följa våra sociala reaktionsbenägenhet i intensiva flockar. Världen går snabbare - om än väldigt förenklat och mindre varaktigt - jämfört med vår fysiska värld: det går att följa medan det är mycket svårare att göra det likartat i våra vanliga sociala domäner lika stort i individer och lika snabbt i reaktioner per tidsenhet (avseende personer under perioder aktiva så att säga vilket varierar en del över tiden). Därmed inte sagt att särskilt intresserat mig för det. Det volativa för dom tidiga åren är ju ingenting nytt utan vad väldigt känt och ganska förstått rent allmänt oavsett "bransch". När mer etablerat eller kanske lika troligt skapande ett större koncept som dyker upp i någon variant med likartad funktion blir det intressantare.