TigerAnts prediktion av språk, ekonomi och organisation i en karta

2010-10-14

Eftersom jag börjat implementera modellen av vårt språk - språk i en bred mening där vi avser vår kommunikation och organisation från individ till stora populationer - var det dags att försöka göra en samlad bild. Givet komplexiteten och antal algoritmer och datakällor som krävs är det inte helt lätt men det här försöket blev jag ganska nöjd med även om det inte är helt komplett:


Hela bilden förstorad.

Perception formulerar problemet syntaktiskt för ökad beräkningseffektivitet

Vi börjar nere till vänster med en funktion vi kan jämföra med vår visuella perception det handlar om att översätta problemet energieffektivt utan att onödigt belasta dyrare delar längre in i algoritmer. Där uttrycks samband som går att förenkla syntaktiskt vilket bl.a. inkluderar vad jag kallat efectos especiales.

Viktiga områden där sammanfattad kunskap om relationer som för in kunskap (ordning och organisation) för att uttrycka problemet tydligare för övriga delar inkluderar bl.a. beteendevetenskap, ekonomi, kognitiv psykologi, försvarsvetenskap , historia m.m.

Myror vandrar informationen och organiserar den i "kristallina neuronnät"

Problemet går in i den första delen av helheten. Här uttrycks mindre ordning där en viktig del av hela systemet är att organisera informationen för att man lättare ska kunna:

  • Se samband för att upptäcka värden just nu.
  • Urskilja de frågor man missar inklusive problem med låg sannolikhet med stor skada vilket vi människor naturligt missar att se men här kan vi vända relationen binärt.
  • Uttrycka kunskap som gör det lättare att hitta värde när nya problem hittas.

Det första steget bygger på ett relativt enkelt samband byggt på ett nyligen upptäckt fenomen i sambnad med en mätning direkt på hjärnan som utvecklats vidare associerat till statistik.

Algoritmen kommer här uttrycks med myror därför dessa grundläggande funktioner vi kan se motsvara våra biologiska neuroner uttrycker de utmärkt (men med lägre komplexitet). Det gör det viktigast lättare att uttrycka begripligt vad som sker vilket är kritiskt för att kunna uttrycka samband effektivt uppåt.

En otäck myrhungrig tiger sprider kaos och håller smådjuren i form

I samma steg införs en tiger. Tigerns uppgift är att hindra att myror fastnar i lösningar som feltolkas som gynnsamma därför att de ännu uttryckt väldigt få långa samband (där vi vill undvika onödiga sådana kontroller då det är väldigt dyrt på denna nivå).

Därför kan de hamna i tillstånd där belöning ges (de "äter" god information) men en tiger som promenerar mellan samhällena kan se svagheter där vi även kan modellera via den precis som i naturen lite otäcka samarbetet att det även tillför kolonierna ett värde genom att deras genetik med hög sannolikhet uttrycker tillstånd över generationerna som bättre går att bygga på.

Dessa myror kan vi jämföra med människor som ätit oerhört mycket därför att socker är så billigt och inte klarar att komma ur sängen längre precis som här där myrorna meningslöst kan cirkulera korta lokala lösningar. Har vi mycket socker är det i någon mening dumt att riskera att jaga och vi blir slöa. Sådana myror äter tigern upp därför myrorna har ingen säker plats där de kan gömma sig för dem.

Mytstacken uttrycker energieffektiv organisation och skapar effektiv felkontroll

Myrorna arbetar tämligen lokalt man värdet av deras samband där flera underkolonier arbetar från något skilda perspektiv organiserat uttrycks via en stor myra motsvarande stacken. Den ska gripa in vid behov och göra mer kostsamma beräkningar och uppdateringar inklusive att göra förfrågningar till globala databaser med statistik.

I bilden uttrycks detta via ett "internet". Det är inte en dålig jämförelse givet att Wikipedia, Twitter, Google, Världsbanken o.s.v. (se business intelligens för fler möjligheter) är källor som kan komma att utnyttjas där givetvis de mest energieffektiva d.v.s. vad som går att spara lokalt i CPU grinden är vad som prioriteras först.

Precis som myrorna inte äter sin mat (informationen) själva skickar de upp den till den stora myror där organisation uttrycks. Denna gör också vissa kontroller och föder sina myror via det där brist på det gör dem mer desperata och därmed söker mer vågade lösningar emedan god kost indikerar att man är på rätt väg och skapar organisatoriskt värde.

Tigern och jättemyran skiljer sig åt genom att jättemyran inte är tillåten att snegla på hur andra löser problem.

Många fler steg innan universums och människans skönhet träder fram

Ej uttryckt i bilden är att vi innan nästa uttryckta steg kommer gå igenom ett antal mellansteg som utnyttjar andra algoritmer, principer och sätt att se på statistik från världen utanför.

Dessa uttrycker i varje steg ökad organisation och ett längre perspektiv där ökad organisation gör ett större perspektiv (förhoppningsvis) möjligt därför att det kostar mindre i beräkning.

Bin, vargar och sångfåglar uttrycker ett effektivt mellansteg innan människan för organisation och språk

Även dessa är jämförda med djur vilket inte är en slump. Djurvärlden är vad som givit vetenskapen de bästa modellerna både av människans kognition och organisation. Planerade och förberedda i den meningen att de motsvarar en teoretiskt idé där det bedöms troligt att tillräckligt med publicerad forskning som uttrycker värde finns är följande där dock steget från myrorna och dit i implementation kan vara enormt:

På samma nivå som myrorna har vi bin (se också Varför Google är ett bi och magin i organiserad information) men de uttrycker ett delvis annorlunda perspektiv. Vi kan se det som att de bygger olika:

  • Myrorna använder komponenter från naturen medan de sparar energi bl.a. i myror som kan hänga på livstid från taken fulla av socker.
  • Bin bygger med vad de spottar upp och sparar energin i det.
  • Myror har en högre densitet när de vandrar ut för att undersöka medan bin oftare flyger ensamma i rekursiva mönster.

Ett viktigt steg uppåt som förhoppningsvis ska gå att få in tidigt är hundarna:

  • De uttrycker mer samarbete i den egna kroppen medan flocken är mindre.
  • De kan färdas längre myror (en ensamstående varg kan jogga över halva Sverige för att hitta ett "bra" revir).
  • Svälta lång tid som individer.
  • När de jagar i flock kan de dessutom dela upp sig många kilometer där några vargar jagar flocken medan de andra når mötesplatsen i exakt rätt tid för att hugga gräsätarnas strupe.
  • Hundar och vargar kan lära sig mycket mer komplexa saker.
  • Dessutom uttrycker de mer intelligens ej uppenbart byggt på i grunden enkla funktioner medan vi för myror och bin fortfarande ser de matematiska funktionerna.

På samma nivå som hundarna har vi sångfåglarna. De uttrycker mindre i kroppen och ibland heller inte i organisation men har ett rörande en viss funktion bättre utvecklat språk (vad jag brukar kalla språkets musik) där vi nu också sett flera bedömer jag välgjorda modeller av och heller inte utan betydelse är att hela välkända zebrafinkens genetik kartlagts givet att det är den sångfågel som är den bäst dokumenterade modellen av människan rörande denna funktion.

Både för hundar och sångfåglar är det gemensamma värdet - men från olika perspektiv - att de uttrycker en lateral intelligens jämförbar med funktioner människan har bl.a. via prefrontal cortex. Det är en längre beräkningsmässigt mycket mer kostsam operation där den hos sångfåglarna därför är uttryckt i en extremt liten mycket energieffektiv del.

Människans kultur och organisation

Efter hundar och sångfåglar är förhoppningen att steget går till människan. Viktiga områden jag följt och givet oerhörd kunskap medan det pågick och som förhoppningen är att man kan föra in för att uttrycka delar av människans samverkan i större populationer är:

  • Konst där det uttrycker både mycket av vad som gör oss mänskliga som individer och ovanpå det också ofta individens kultur.
  • En förhoppning är att även kunna använda musiken men det är ett mer utmanande område.
  • Givetvis större datakällor som Twitter, Wikipedia m.m. men det hanteras separat givet de enorma datamängderna emedan detta mer ska ge sätt att vrida algoritmerna under för att indikera saker att skicka ner igen för att få uttryckt.
  • Media liksom de större universiteten kommer med säkerhet föras in både här och i globala databasen. De ger båda kraftig nuhet men från två väldigt skilda perspektiv.

Konkurrens ersätter tigern

I stegen ovanför myrorna har vi ingen direkt tiger där denna endast behöver föras in något utanför systemet när vi börjar. Därefter är meningen att den kommer uttryckas naturligt genom skilda perspektiv i informationen och olika meningar och idéer som uttrycks via globalt indata utanför frågeställningen (modellens "internet" m.m.) samt tidigare erfarenhet (ex. detta går ibland fel på dessa sju sätt).

Viktigt här är också hur motiverande drivkrafter energi, mat, säkerhet, "genetisk hunger", makt, pengar, bekräftelse, glädje över att lära eller bygga något o.s.v.) modelleras där sådant behöver skilja sig en del åt i de olika stegen. Högre organisationer ger längre perspektiv samtidigt gäller att parametrarna för den kultur eller möjliga lösning som byggs också måste inverka på vilken drivkraft som uttrycks.

Företag och länder uttrycker olika "kultur"

Dessa steg är inte tillräckligt effektiv organisation utan specialisering mot olika vägar som redan den syntaktiska formuleringen av problemet indikerar krävs. Därmed uppstår vad vi kan jämföra med olika världar eller länder med skild "kultur" (givetvis med tillräcklig CPU-energi om principen håller skalar det på samma sätt upp till att modellera dessa såväl som företag, hastighet i forskning m.m. som jag tidigare gjort delvis manuellt).

Kulturerna är inte singulära utan en kultur kan indikera en möjlighet som när den kombineras med vad en annan sätt indikerar något mer intressant. Där sker ett utbyte av information (eller mer korrekt organisation) för att skapa ett mervärde. Vi kan se det som handel där det reglerar sig själv via felkorrigering från andra konkurrerande delar samt globalt data som förs in. Denna reglering uttrycks liksom i övrigt rekursivt mot mindre beräkningsdyra lösningar men som håller ett större perspektiv och här sannolikhetsfördelningar.

På samma sätt som tidigare krävs en tiger som äter upp delar som inte skapar värde men som kan innehålla information vilken kan föra effektiva delar framåt. Det kan vi jämföra med krig.

Att se icke geografisk information visuellt i kartor

I det sista steget självorganiserar sig stabila kulturer i kartor (jämför med Kohonens självorganiserade kartor) där det troligt görs via flera algoritmer från väldigt olika område därför här är förhoppningen att det ska vara tämligen billigt i beräkningskraft givet organisationen.

Områden som är givna kandidater där enkla men viktiga samband finns är: evolutionen, enkla fysiska relationer som går igen från organisation av enkla strukturer (t.ex. kristaller) till troligt hela universum. Ett viktigt steg ovanpå sådant är dock självklart grafteori, vissa områden inom neuronnät och inte minst teori för felkorrigering i olika "intelligenta" system (därför att de sist nämnda ofta just gör det via beräkning av skillnader och hastighet).

Lika viktigt eller viktigare är dock praktisk "kartteori" avseende system och erfarenhet för att visualisera sådana system trevligt. Syftet här är ju just att ge en mer inexakt men oerhört lateral metod för att se på data som är geografiskt på ett sätt som är väldigt naturligt för oss.

Dock gäller att också detta steg bör resultera i ett utökat uttryck av organisation som effektiverar framtida frågor ställda till systemet eller som återkopplas neråt via påverkan handel där sannoliketsfördelningarna påverkas vilket vi kan jämföra med hur världsekonomin samspelar med:

  • Krig.
  • Ökad frihandel.
  • Naturkatastrofer och epidemier.
  • Att ett forskningsområde tar ett snabbt steg framåt.

Självorganisation för att konvergera ständig innovation

Eller att ett stort företag uttryckt för hög "organisation" utan att energieffektiviteten följt efter och de hamnar i samma tillstånd vi även ser hos myror, arvsanlag, fysiken m.m. och blir väldigt långsamma vilket ofta kan upplevas ske blixtsnabbt där plötsliga i antal enorma uppsägningar krävs.

Här motsvarar det att vi skär bort lösningar i lagren under som mer än övriga uttrycker lägre fri energi och prioriterar upp mer kaotiska delar för att systemet ska röra sig utåt och se nya möjligheter.

Var utvecklingen står nu

Just nu befinner jag mig dock där jag precis börjat utveckla de grundläggande delarna och fortfarande beaktar mig med numeriska lösningar liksom det ramverk för utveckling jag valde för grundläggande delar (GNU Octave vilket i princip är Matlab och därför lämpligt i dessa delar som är väldigt matematiska tunga och där behov av att kunna visualisera saker är kritiskt.

Annars är problemet mest resurser och inte bara i tid och pengar utan jag känner redan av den begränsning i CPU energi min tämliga gamla dator är där ett par servrar är egentligen vad vad man redan borde börja med även om en CPU grid inte krävs än på ett tag. Men området är utmanande nog utan det går att lära sig ett till tidsödande område rörande allt sådant där man dock kanske kan få en tidig realisering under 2011 och koppla till t.ex. konsulttjänster för att finansiera datorer för en liten grid (men jag och ekonomi - jag förstår det utmärkt som energifunktion men det tycks mig praktiskt svårbegripligt).

På Nyfiken vital finns längre i kunskap mycket tyngre artiklar skrivna kanske ibland lite tråkigare för att uttrycka forskning om än endast en väldigt liten del av vad konceptet bygger på. Den mest intressanta delen för de flesta läsare är helt säkert delen om organisationer:

1.6. Organisationer