Ett för en del som arbetar med problemlösning oavsett egentligen område mer beroende på hur man gör det finns ett läsvärt dokument nu publicerat 2010 (första gången dock redan 1984) av en analytiker Robert S. Sinclair vid CSI (del av CIA specialiserad på analys från ett forskningsperspektiv):
Thinking and Writing: Cognitive Science and Intelligence Analysis (PDF)
Bra om du löser problem via text
Jag tror idéerna är särskilt användbart om man arbetar med att lösa problem via text där man samlar fakta som behöver sättas samman. Där upplevde jag själv stor nytta av det när jag idag läste det.
Det just därför att det indikerade problemet med att man kan komma bort sig efter ett tag vilket i dokumentet uttrycks som att ligga för länge i to say istället för to do (där inga av dessa är rätt eller fel utan beror på var man är i fasen där vi i to say uttrycker fakta, problemet o.s.v. för att samla pusselbytarna vi sedan lägger samman).
Korrigering: Här använde jag begreppet to do som jag själv använder det där det är rekursivt i olika fokus. Korrekt utifrån dokumentet ska dock vara to compose när vi sätter samman idéerna vilket är vad jag behöver göra här.
Just i problemområdet aktuellt för mig där jag definierar en allmän modell för människans språk och kreativitet avsedd för praktisk användning skulle man se det som to say handlar om att dokumentera upp forskning, förstå möjligheter och risker, identifiera de perspektiv som är meningsfulla att tolka problemet från.
Att gå från to say till to do innebär också alltid en risk därför att det introducerar om man är oförsiktig minskad flexibilitet:
Här vill jag ha en allmän modell för människans språk som jag kan användas för att lösa viktiga praktiska problem. Att börja sätta ner den strikt (vilket jag känner nu kan vara möjligt och även börja implementera delar i mjukvara för vissa mätningar o.s.v.) får då inte handla om att bevisa en teori man hugger ut i sten utan man behöver vara beredd att flexibelt förändra antaganden om man upptäcker "ny" forskning, inser att man förstått saker fel eller att metoden kanske kan vara teoretiskt riktig men saknar praktiskt värde.
Just detta problem berörs också men sett för organisationer.
Även om allt sådant kan tyckas uppenbart och på sätt och viss är det där jag insåg redan för kanske två till tre veckor sedan att det var dags att sätta bitarna samman är det lätt att fastna i detaljer som egentligen inte är viktiga. För mig hur man ska kunna modellera ett stort antal symboler som vibrar enligt vågfunktioner trots att det egentligen saknar betydelse förrän långt senare.
Givet just att problemområdet var så aktuellt för mig vet jag inte om jag läst något mer - nästan unikt - värdefullt rörande detta överhuvudtaget givet att jag läste det just idag. Dessutom diskuterade det även mer övergripande det fokus jag nu behöver flytta ut till d.v.s. från det näraliggande hjärnan där saker behöver smälta ut till organisationer medan jag börjar definiera kod, övergripande "hypoteser" m.m. generellt både för organisation, perception o.s.v. Det gav därför några möjliga steg att gå nu för att flytta fokus där just de första stegen när man går från föranalys vidare kan vara problematiska just därför att man har blicken väldigt nära detaljer.
Ett ramverk med fyra ben
I princip här tycks det för mig att ramverket grundläggande kommer vila på tre eller fyra ben beroende på vad som praktiskt krävs och det oavsett perspektiv (organisation, enskild person, nyhet, fakta eller precis som vad som helst annat vi tolkar mening i oavsett om det bär mening eller inte):
1. Informationens entropi
Entropi (enligt Shannons idéer även om ev. om nödvändigt modifierat till kanske fler dimensioner även i ögonblicket) där vi både har en historik av t.ex. en symbol, hur intensiv denna är just nu ev. förstärkt t.ex. av storlek, färg eller vem som säger den till oss och ev. samverkan med andra symboler samt givetvis repetering i aktuell kontext (jämför med hur vers i musik ökar påverkan av musiken).
Studien Rob Lee, Philip Jonathan och Pauline Ziman gjorde om möjlig övergripande språklig betydelse på de skotska "runstenarna" publicerad i Proceedings of the Royal Society ger en idé ungefär om vad som avses:
Pictish symbols revealed as a written language through application of Shannon entropy
Vidare här kanske det är nödvändigt att uttrycka delar i entropi enligt energi därför att vissa saker tycks bättre dokumenterade för det rörande algoritmer respektive hjärnan men jag bedömer att det troligen har liten betydelse rörande komplexiteten. Jag hoppas dock att det inte ska vara nödvändigt.
2. Idéernas avstånd
Vad jag gärna mindre genomtänkt kallar parallell evolution men som bäst beskrivs begripligt som ett kreativt avstånd mellan idéer och kunskap i perspektivet organisation och i perspektivet hjärna kan ses som hur idéer lagras där mellanliggande segment (t.ex. något du upplever just nu där vi kan jämföra med vad jag skrev i konst med fåglar) kan binda samman olika kunskaper och därigenom skapa nya idéer.
Jämför här med hur ett nytt perspektiv en annan person ger dig kan göra att du utan ny information ser en ny lösning och också hur sådana situationer ibland kan leda till irrationell "rädsla" t.ex. leda till främlingsfientlighet därför att något känns för nytt.
3. Efectos especiales - Informationens specialeffekter
Rent praktiskt tror jag också att det är bättre att separera vad jag kallar efectos especiales där diverse preliminära fallstudier (för att personligen bättre förstå företeelsen snarare än att göra det formellt) finns på Pryltrend liksom musikstycket där jag döpte begreppet efter lyriken i Bandolero (Paradisio) vilket passade bra både därför att begreppet översätter från spanska till specialeffekter och det passade också med musikvideon från ett mer komiskt primitivt perspektiv.
Efectos especiales är förstärkande faktorer som är allmänna för människor även om vi individuellt kan vara olika känsla. Exempel jag menar har betydelse är exempelvis färg (t.ex. är både män och kvinnor i rött mer attraktiva för respektive motsatt kön), storlek (återigen för att ta ett mindre lämpligt exempel kan en del män vara "känsliga" för kvinnor större rörande "mjölkkörtlar" medan en del kvinnor är "känsliga" för som jag föredömligt ståtligt långa män).
4. Att uttrycka samverkan - Språkets musik och känsla - mellan symboler
Lika viktigt här är hur vi knyter samman påverkan. Att representera entropi kanske gör det i sig själv men jag tvivlar på att även om det är möjligt för mig att nå dit varken på papper eller i implementation. Allmänt ser jag här också att vad som kan fungera praktiskt är när välkända algoritmer och samband kan användas snarare än att jag behöver utveckla dem.
Därför krävs en del lösningar för att beskriva samband "självorganiserande". Vågfunktioner tror jag blir en komponent därför att det tycks som att övrigt går att uttrycka med det samtidigt som aktuella transformmetoder troligt kan användas för meningsfull analys av både bild, musik, tal och utgår jag från text även om jag aldrig praktiskt beaktat än hur det sista skulle göras.
Detta om man önskar kunna emulera saker och ting medan det i andra applikationer inte behöver vara nödvändigt där mycket troligt enkla approximationer är möjliga (jämför med hur värdet av ett varumärke ökar med upprepning om ingenting negativt associeras med det vilket kan approximeras).
Exakta vilka transformmetoder som behöver användas praktiskt återstår att se och det var där jag höll på att fastna och förlora samlad överblick. Det är dock kanske möjligt att FFT lämpar sig för att uttrycka vågfunktioner i ögonblick motsvarande entropi sett som energi, wavelets för vad som är entropi sett enligt Shannon d.v.s. information (vilket praktiskt ev. är en försumbar skillnad även om jag tvivlar på det) och Hilbert ev. för att se samband mellan lokaliserade vågor skapade via övriga transformationer.
Även om tror jag att både hjärnan och i en praktisk implementation uttrycker konvergens som motsvarande kurvor som bär liten information för att skapa konvergens till enskilda symboler. Det tycks vara vad som är energieffektivt och heller inte kräver en enorm tid. Fraktaler är ju populärt att se överallt i naturen men jag tvivlar på att de har något särskilt värde här och tror mer på laguerre polynom eller motsvarande där kanske det räcker med de fyra första elegant motsvarande rum och tid precis som vi vill se världen.
Att optimera kreativitet och innovation
När man här flyttar ut blicken till parallell evolution kan vi uttrycka värde t.ex. för ett företag eller annan större organisation enligt att vi där formulerar enklare samband för hur övriga ben påverkar. Det är vad som kan användas t.ex. för att stimulera kreativitet (definierat här för enligt att för aktuell entitet d.v.s. här företag men i ett annat fokus en individ se för denna nya lösningar där man bryter mot invant mönster eller blindhet för problemet).
Här bedömer jag att praktiskt värde för ett företag ska ligga på sådan nivå att det är direkt mätbart i antal patentansökningar, praktiska lösningar rörande intäkter, kunder m.m.
Att säkerhetsställa ett sunt samhälle
Vi kan även se att detta kan dokumentera, identifiera och uttrycka hur godtyckliga populationer påverkas av språk. Där finns ett kanske allvarligt problem om sådan kunskap är mycket större hos enskilda entiteter som diktaturer där vi med säkerhet vet att sådana oftare är intresserade av att olämpligt påverka åtminstone den egna befolkningen.
Jag bedömer det som troligt att med ett öppet ramverk eliminerar man denna risken där faran är just när metoder för påverkan är allmänt okända liksom applikationer av dessa inte går att upptäcka "enkelt".
En mycket läsvärd artikel!
Det bör därför vara uppenbart att artikelsamlingen gav mig ett mycket stort värde och den är verkligen värd att ta sig en titt på.
De som löser problem genom att plocka möjligheter och sedan uttrycka dem i text som del av problemlösningen är troligen dem som har nytta av det).
