Värdet av en stark krona och den låga räntans risker

2012-08-08
När vi tittar på i och för sig seriösa uppgifter om räntans optimala nivå i dagens DN med också ett inte ovanligt stöd bland många gäller att några avgränsade viktiga värden med en stark krona och risker med låg ränta både i Sverige och andra västerländska länder vanligen lämnas utanför diskussionen.

Först gäller att när man bedömer "utrymme" för räntesänkning relativt inflation och hushållens belåning görs det under förutsättningar om fördelningen för betalningsförmågan som är minst sagt osäkra (om något tycks de gå regelmässigt fel att bedöma från hur politiken fungerat i dom länder där den prövats och prövas).

D.v.s. enklast för hushållens lån är deras betalningsförmåga beroende av hur stark kronan är. Minskar värdet på kronan blir det dyrare att göra hushållens vanliga och normala lite dyrare inköp i form av hemelektronik, bil o.s.v. Om hushållen istället omfördelar denna konsumtions relativa storlek till lånen respektive inhemska vanor torde problemet vara mindre men när den lägre kronkursen försöks tvingas fram genom lägre ränta bör risken för att man istället lånar mer till inköpen inte underskattas. Det är ju vad svenskarna redan gjort och gjort väldigt intensivt särskilt ett par tre år sedan.

Antar vi nu att lånen minskar i värde i samma utsträckning tycks det vara ett noll-summe-spel. Rent av att hushållen skulle tjäna på det därför att räntan blir lägre. Emellertid gäller ju att finansbranschen hör till de minst effektiva. Ränteavståndet och hur de drar efter den här typen av "korrigeringar" är välkänt. Lånens negativa värde för hushållen bör knappast spegla ett så pass tydligt värdefall i kronan att det har någon märkbar effekt på exportindustrin.

Högre kostnad för lånen relativt vad kapitalvaror kostar samtidigt som lånen falskt upplevs billigare är just nu inte en helt trevlig situation att döma av t.ex. USA de senaste åren.

Samtidigt har Sverige väldigt många äldre i pension. Ännu fler kommer gå i pension. Politiker m.fl. brukar betrakta "problemet" från perspektivet hur mycket övriga arbetar med idéen att det ska finansiera en större andel pensionärer. Det är logiskt eftersom själva "problemet" är att andelen arbetande minskar. Skulle nu antalet arbetslösa också öka blir "problemet" ännu större.

Hur påverkas nu detta problem av värdet på kronan? Minskar kronan i värde blir värdet av pension och arbetslöshetsersättning som betalas ut mindre. Ska samma levnadsstandard bibehållas för dessa grupper måste en större andel av statens värde betalas ut än annars nödvändigt. Hade kostnaderna för hushållen minskat jämförbart (och de kanske de gör) finns självklart inte problemet.

Situationen nu när kronan efterfrågas är istället att andra betalar den svenska ekonomin mer för att äga kronor eller värden som översätts nära kronans värdeutveckling (t.ex. fastigheter apropå kopplingen till bolånen i Sverige). Företagens och privatpersoners möjligheter att utanför konsumtion investera i företag, struktur-förbättringar och effektivisering ökar oavsett om det sker i Sverige eller i andra länder. Skulle den svenska kronan minska 5% i värde och ett företag huvudsakligen svenskt ska frisätta 200 000 000 kr till en större investering för att ta sig in på en ny marknad genom att köpa upp en konkurrent krävs ytterligare 10 000 000 kr. Möjligen blir lånen effektivt billigare men frågan är om det kompenserar för hur mycket kronan går ner.

Ett till i den allmänna diskussionen tror jag helt felaktig förutsättning många antar är att prisökningar vi får d.v.s. inflation är jämförbara med hur inflation var "förr" i Sverige fast lagom mycket mindre. Inflationen förr kom dock med stora låneökningar. Det finns ingen anledning att tro att det blir fallet här. Det är bara varorna som blir dyrare och konsumtion resp. investeringar minskar i den mån det inte kompenseras av ökad belåning.

Låt oss nu se oss om i världen och titta på vilka länder som i mån av behov hanterat de ekonomiska problemen bra. New Economist menar att USA mer än Europa hanterade den ekonomiska krisen tidigt och nu står inför dom glada dagarna. Ett annat sätt att se på det är att USA liksom flera Europeiska länder inklusive Irland och Island skapade dom ekonomiska problem man haft och har genom att driva ekonomin genom hushållskonsumtion och investeringar finansierade genom belåning utan realistiskt koppling till låne-objekten.

Tyskland är ett gott undantag för detta och de har en lång tradition av preussisk noggrann finanspolitik. Ett viktigare sällan diskuterat värde detta medfört för Tyskland oerhört intressant för Sverige att reflektera över är att det lade förutsättning till:

  • Investeringar i industri och tjänstesektor med mycket hög komplexitet och värde.
  • Ett exempel ligger som "under-leverantör" av komplexa lösningar inom elektronik och mer allmänt industridesign.
  • Ett mer just nu aktuellt exempel jag träffade på förra året och glömde tills jag nyligen läste en artikel om branschen i en tidning jag ej minns (möjligen New Scientist, Scientific American eller New Economist men det kan också ha varit någon av de större dagstidningar mer troligt New York Times) är oljeindustrin och för artikeln för året relaterat borrningsteknik.
  • Tyska tjänsteleverantörer har i sektorn byggt upp en oerhört tekniskt specialiserad kompetens där föga alternativ för oljebolagen finns givet den tekniska specialiteten, patenter, utrustning m.m. om de önskar göra avancerad borrning där man kommer åt olja annars inte når med "traditionel vertikal borrning" medan tyskarna kan borra lite hur som helst åt sidan.
  • Intäkterna för tjänsterna är därefter och dessa tjänsteleverantörers andel av oljebranschen är mycket tilltalande.

Det handlar om att klara väldigt långsamt och långsiktigt kompetensbyggande där förutsättningar för i komplexitet egentligen ganska enkla innovationer som kommer i rätt tid och är nya och därmed ger en dominerande ställning är mindre troligt. Men samtidigt orkar man att bygga upp kompetensen och värdet är det väldigt stabilt p.s.s. långsiktigt värde. Inflationsekonomin med eller utan löneökningar ger föga värde för det men kan istället göra det lättare att försöka konkurrera med produkter och verksamhets- och tillverkningssystem man egentligen saknar förutsättning för utan att gå mot högre kompetens och komplexitet därför att de stora lego-tillverkande länderna ändå kommer klara att göra det billigare.

En till kritik av finanspolitiken är att Sverige som kollektiv gör för få långsiktiga investeringar. Projekt som av och till föreslås är ny tunnelbana m.m. Idéen är att den här typen av investeringar är bättre att göra i lågkonjektur (om Sverige är i en sådan) än annars. I den mån sådana investeringar kommer med stora inköp från utlandet (ex. tåg eller signalsystem m.m.) är de bättre att göra när kronan är stark.

En sedan länge stark föreställning kring sådana investeringar med historia bak till The New Deal är att det jämnar ut ekonomins toppar och dalar (för perspektiv på det ofta citerade exemplet med The New Deal kan man titta på USA:s ekonomi framtill, under och åren efter Andra Världskriget som exempel: projektet hade värde för att sysselsätta folk men att det betydde något i övrigt känns minst sagt tveksamt). Man ska dock inte överskatta statens möjligheter att påverka det på någon större skala. Nu går kronan upp och vi får mer pengar. Försöker vi ta ner den och gör en massa andra förändringar gäller att den ekonomiska vetenskapen idag saknar modellsystem som klarar ens i närheten av trovärdig prediktion d.v.s. det är lätt osäkert om det verkligen blir bättre. Går det relativt jämförbara länder bra är det just bra. Börjar det gå mätbart dåligt där det tycks troligt att t.ex. byggandet av en ny tunnelbana ger arbetstillfällen hos arbetslösa finns självklart ett värde men hur troligt är det? Vad som kvarstår är det långsiktiga värdet av investeringen och för den precis som Tysklands kompetensnivå och komplexitet i vad man levererar gynnas man av stark valuta och låg-inflation.

När det gäller samhällsinvesteringar tror jag förutom diskuterat mer på helt andra saker. Vi har ett utmärkt exempel med ett antal svenskspråkiga journaler där svenska forskare publicerar. Jag tror typiskt för en större grupp investeringar att man skulle få ut mer av att motsvarande journaler istället tar in forskningsartiklar - ev. betalt - med höjd och värde riktat för ett svenskt värde medan svenska forskare publicerar i internationella journaler där de bedöms i ett större kontext. Sverige är allmänt inte dåligt på att ta intryck av omvärlden men i de kanske vanligt för ett mindre land tämligen statiska uniforma strukturer som uppstår i och runt stat ex. universiteten och myndigheter m.m. blir det lätt en subkultur där man bedömer och jämför varandra. Det kan medföra att man ställer för låga krav på sig själv och andra och utvecklas mindre som människa samtidigt som bidraget till ett bättre samhälle reduceras. För att motverka sådant är självklart granskande medier oerhört viktiga och för just ett mindre land kanske mer viktiga.

Dagens Nyheters excellenta granskning där man bättre än förväntat av svenska medier (än mer överraskande var faktiskt att UNT verkar försöka satsa mer åt granskande journalistik: kännbart högre läsarvärde så jag tar nog och börjar läsa den oftare) både klarade en kompetent mer fullständig granskning och verkade med tror jag konkret effekt mot en långsiktigt bättre värld genom att lägga förutsättning för struktur förändring är ett utmärkt exempel:


Just för sådant som "tillväxtbyråer/verk/fonder/stiftelser" m.m. skapat direkt eller indirekt med statliga pengar är just skillnaden i att skapa värde relativt kostnad ibland mer märkbart därför att den goda svenska förvaltningstraditionen där t.ex. Riksrevisionen och Skatteverket är kritiska kulturbärare gör det lättare att upptäcka och mäta. Ett problem är just idéen om att den typ av representation som kan vara funktionell för att bibehålla långsiktiga kontakter där ett upparbetat förtroendekapital finns på något sätt skulle gå att skala upp i bredd. Det är ett till område där troligt mycket går att hitta förutom den interna representationen.

Mätbarheten och effektiviteten hos de entiteter som fått vårt förtroende att investera konkreta pengar för att stimulera det är också en viktig förutsättning för att skapa de långsiktiga värdefulla tjänsterna och produkterna.

Droger: Analys av varorna som säljs via anonyma marknadsplatser

Först publicerad i Hans Husman om Information Warfare: Droger: Analys av varorna som säljs via anonyma marknadsplatser.

Traveling the Silk Road: A measurement analysis of a large anonymous online marketplace (PDF) är en analys av vilka varor som säljs på en anonym nätbaserad marknadsplats. Kanske inte helt oväntat gjord vid Carnegie Mellon.

Inte helt förvånande är en betydande del av varorna droger.

Droger är scarce för många d.v.s. de upplevs ge hög belöning och därmed motivation i förhållande till hur tillgängliga de är relativt besvär, kostnad, risk o.s.v. Även för personer som faktiskt inte använder droger eller någonsin gjort det kan de upplevas scarce i den mening att en troligt mycket lägre approximativ skattning görs av värde relativt särskilt kostnad och risk.

Relaterat till uppfattad risk ligger kollektivt språk. Tittar vi förenklat mer allmänt på hur det hanteras i min modell för nyhetsanalys ligger att ju mindre similarity du har mellan den som ger information och tar emot desto mindre blir värdet. Det gäller nu under en grupp förutsättningar vi kan sammanfatta med att den som ger information heller inte är omedelbart relevant. Exempel:

  • En myndighet kan uppvisa lägre similarity jämfört med mottagarna av informationen både i språk och dess relationer som entitet.
  • Myndigheten är troligt heller inte omedelbart relevant på något sätt.

Skolledning kan tänkbart uppvisa samma distans genom lägre similarity. De blir emellertid omedelbart relevanta om de direkt påverkar scarce ex. genom att förändra risk genom narkotikatester. Att informationen blir relevant säger i sig ingenting om förändring av scarce är mätbar och om så påverkar motivation resp. realiserad motivation men om omedelbar relevans finns är förenkling där "endast" similarity betraktas svårare att utgå från som en god ensam indikation.

Vi kan göra samma jämförelse med skatteavdrag. Distans i dålig similarity kan vara stor i information från skatteverket men informationen är omedelbart relevant direkt påverkande faktorerna runt scarce.

Både för droger och skatt värderas mycket mer kollektivt språk än vad myndigheter, skolledning och skatteverk ges. Problematiken för individen som gör bedömningar från sådant språk är att vi lätt värderar informationen fel när similarity är hög och omedelbar relevans är hög för personen med för det trovärdig som betrodd relation. D.v.s. vi tenderar att övertolka irrationellt vänners råd.

Givet scarce är det inte helt trivialt att hantera problematiken runt droger. Psykiatriska tillstånd som ökar benägenhet att över-reagera på motivation relativt risker är rationellt (d.v.s. evidensbaserad medicinskt behandling av depressiva tillstånd, ADHD m.m.). Substitutionsbehandling av opiat och opiod-missbruk reducerar också scarce enormt mer än kompensera för förändrade "hjärnkemi". Vad som är ständigt tillgängligt kan vi sakna när det försvinner men vi tenderar inte att uppleva kraftig belöning av det vilket minskar risken för irrationella beteenden.

En ganska talande jämförelse är de belöningar man ibland ger apor i försök relaterat till belöningssystemen: väldigt lite sockrad jos. Det ger tillräcklig belöning för dem. En del socker-överkonsumerande människor äter så mycket godis de hinner utan att överdrivet störa vardagen och mår ändå inte annat än dåligt av det om än inte lika mycket som de tycker sig må när de slutar.

Klarar de att sluta och mår väldigt mycket bättre är problematiken inte slut med det därför nu är socker scarce. Och ju mer scarce det blir desto högre predikterad belöning förespeglar hjärnan.

Dessbättre sitter nu hjärnan inte och predikterar belöning konstant annat än initialt. Vi ska betänka att systemet i mycket är anpassat mot jakt och samlande. Men går du nära "bytesdjuret" ex. en godisbutik där jaktlyckan varit god tidigare kan det utlösa intensiv längtan efter socker. Fascinerande nog gäller att predikterad belöning är baserad på den tidiga inlärningen och sedan är ordentligt falskt mindre.

Det är ändå bara den ena sidan av problematiken. Den andra är att pengar är scarce. Och droger ger pengar därför att de värderas falskt genom beroendesjukdomar abnormt högt.

Elektroniska betalningssystem har goda förutsättningar för att öka risk associerad till pengarnas scarce men anonyma betalningssystem går givetvis också utmärkt att skapa. Dessa är absolut ingenting nytt just för internet. Western union m.m. är tämligen väl använd det också och en del betalningssystem är inte ens elektroniska på den nivå Western union är.

Vi kan dock nöja oss med det och sammanfatta de tre problemområdena:

  • Kollektivt språk tenderar inte att uttrycka effektiv similarity.
  • Droger är scarce.
  • Pengar är scarce

Förstärkt kommunikationskanal österut

Förra året diskuterades jag kort möjligheterna att Syrien m.m. liknande kunde röra sig österut primärt Iran som är näraliggande och geo-distans är viktigt. Förutom etablerade kontakter på många plan mellan befolkning såväl som organisationer, delar av regering och många andra delar av samhället tycks en del peka på att individer flyttas mer aktivt mellan Syrien och Iran. En del av dom indikationerna ges t.ex. i:


Att trupper ev. tas till Syrien från Iran är givetvis onödig problematik för frihetsrörelsen men bör öka möjligheterna till förändring i Iran. Föga anledning att tro att dessa personer så väsentligt skiljer sig åt från deras syriska motsvarigheter att det inte skulle vara aktuellt känns mindre troligt.

Thesaurus och ontologier: Enkel standard skapar större värde i verksamhetskunskap

Förhoppningvis gör jag klart en lite större uppdatering av Blue Light nätet (ca upp till 1 000 000 symboler och 11 000 000 relationer för bas-konfiguration utan t.ex. proteiner, kemiska föreningar, mindre geografiska orter o.s.v.) och har senaste dagarna importerat eller förberett för import cirka 50 thesaurus och ontologier. En generell egenskap för dessa värd att tänka på alla som tänker bygga motsvarande en thesaurus för att beskriva en verksamhet eller ämnesområde är att enkla standarder levererar större värde.

De strukturer som tenderar att ha det mest värdefullt kompletterande till en redan mycket stor datastruktur som Blue Light är inte dom som valt komplicerade standarder för datastrukturen (ex. OWL). Vissa undantag från detta finns för branscher allmänt väldigt tidsödande och kostsamma där resurser tenderar att finnas ex. medicinsk forskning. Utanför det gäller att enkla standarder av den typ medarbetare mer eller mindre direkt kan skriva och begripa innehåller data med högre värde.

Thesaurus som i allmänhet har bättre värde är uttryckta med inte fler typer av relationer än broader, narrow, use och en eller ett par till. Det är vad som i de flesta fall räcker utmärkt för allt praktiskt värde samtidigt som personer som ska bidra med kunskap lätt förstår inbörden. Troligt också viktigt praktisk kan folk enkelt uttrycka sin verksamhetskunskap direkt som de vanligen skriver.

Ett utmärkt exempel på en välgjord thesaurus (om än förvånande resurskrävande och kan jag uppleva samtidigt lite smal i antal personer som deltagit i arbetet där ex. möjlighet för väldigt många personer utspridda organisationens alla delar att addera relationer troligt tillfört ännu större värde) är Eurovoc:


Vi ser principen om enkelhet i systemet:


Även om EU börjat så smått att tala sig varm för open data i en inte ovanlig fascination för trendiga koncept relaterat till forskning var licensen när jag sist tittade tämligen begränsad (kan ha ändrats) så den som använder den bör bäst kontrollera det i situationer där det kan ha praktiskt betydelse. Även om för politiskt administration fler och också för respektive område bättre exempel finns i USA, Australien och Storbritannien är Eurovoc det exempel från området jag tror entiteter i media har störst potentiellt praktiskt värde för särskilt när den kompletteras "något" rörande interna och externa organisatoriska kopplingar respektive för sådana realiserade instanser av t.ex. medarbetare. Den är inte en dålig utgångspunkt för när man mappar upp EU. Utan att undersökt det gissar jag på mer tydligt tyskt deltagande i projektet vilka har en mer uttryckt forskningskultur relaterat ontologier (medan USA är de som praktiskt i störst utsträckning tillämpar thesaurus av olika slag i administration och Storbritannien med viktiga forna kolonier som Australien är de som har ett mer lite historiskt skapad kultur - de var ju förr användbara för det Brittiska imperiet när kommunikationer inte var lika snabba - av att göra dem men kanske mindre intensivt tillämpa dem).

Mer i standarder ambitiösa ontologier (ex. OWL) tenderar att sällan addera symboler eller relationer som inte redan finns. För ontologier som valt ett generellt scope gäller än mer att rörande de faktiska termerna och deras relationer med varandra är det sällan att de adderar relationer som bygger på mer komplex kunskap. Inte sällan tycks fokus komma onormalt på överuttryckt exakthet kring rena småsaker som uttrycker relationer man praktiskt aldrig kommer träffa på i nyhetsanalys alternativt är redundanta nära nätet används för att skatta similarity mellan koncept eller beräkna entiteter och symbolers samhällsinverkan. De inför också lätt filosofiska idéer om kategorisering och koncept jag sällan upplever tar avstamp från praktiskt värde när ontologierna sedan ska tillämpas och heller inte från vår kunskap om hur människan organiserar data, och ännu mindre från datavetenskapens upparbetade kunskap om optimering rörande beräkningskraft och minnesutnyttjande.

För de generella ontologierna inklusive tror jag alla mer välkända är det inte värt besväret att importera deras relationer. Inte för någon jag testkört har de adderat annat än huvudsakligen redundans eller värre relationer utan värde (eller teoretiskt nackdel) men som gör särskilt similarity-operationer långsammare.

Vid systemutveckling, datanalys m.m. där en enkel allmän ontologi krävs tror jag de flesta vinner mer på att bygga den själva från Wikipedia. Wikipedia tenderar till att addera relationer och koncept i god takt.

Rörande specialistområden avviker dock generaliseringarna jag gjorde där det verkligen kan variera.

Just effektiviteten och höjden på värdet vid import är väsentligt mer kritiskt i denna uppdatering. Det mesta finns redan och ökad storlek som ej adderar värde kostar i minnesåtgång respektive beräkningskraft där redan similarity-beräkningar när olika koncept jämförs för att ta ut likhet i kultur, samhällspåverkan, kunskap o.s.v. är direkt problematiskt. Cache-filerna ligger på flera hundra gig och adderar långt ifrån tillfredsställande besparing i beräkningstid därför att de måste laddas och tas ut ur minnet för ofta. Beräkningar direkt i ögonblicket är mycket kostsamma i tid. Givet att redundans inte ökar relativt värde per relation bör det dock gå att lösa och jag ser fortsatt värde att köra på mer begränsad hårdvara för att tidigt upptäcka prestanda och minnesproblem som tvingar fram effektiva datastrukturer och algoritmer (similarity tillskillnad från övrigt hör dock till vad jag inte klarat att lösa bra än och skulle gynnas av hårdvara i prisklass cirka 100 - 150 kkr i ett litet cluster). Similarity-problematiken är huvudsakligen vad som fördröjt mig med att följa upp fallstudierna särskilt för Kina respektive tidigare mer begränsat jämfört med Kina amerikanska presidentvalet och Syrien. En känsla rörande Kina är dock att något besläktade lösningar ligger med olika bias ej stationära utan som funktioner av något (osäker om bättre similarity kan göra mer än att bekräfta det och indikera områdena tillsammans med befintliga egen-dimensioner och relation-dimensioner).