Två böcker köpta & Att hitta lingvistikens stora styrka från nu inavlad svaghet

2011-03-02

Ett par böcker jag köpt nyligen. Introduction to semantics av Adam Schaff köpte jag idag och tänkte läsa ikväll (25 kr). The Psychology of Perceptionen av William N. Demer är ju en klassisk bok i området som excellent fångar vad som var känt och metoder för perceptionen fram till närmare 1960-talet vilket är mycket mer än man kan tro (10 kr och både den och den första på Röda Rummet i Uppsala).

Människor i allmänhet är så vana att använda språk som lätt övervänligt komprimerat när de inte uttrycker konflikt. Själv är jag en person som aldrig ser till att hamna i den typen av låsta konflikter där hela forskningsområden lika irrationellt på två sidor kan låsa sig via idéer om saker för att sluta att utvecklas och istället optimera de första idéerna med nya argument även om det tar 50 år eller längre utan att någon levererat något nytt.

Jag ska inte påstå att lingvistiken är ett sådant exempel men visst att vi kanske har några områden i det där det är lite verkande. Den största orsaken till att det är så långsamt utvecklande har dock tror jag mer att göra med att det har en sådan lång tradition att strukturer är oerhört fasta där det inte sällan bara är svårt för dem att relatera till ny kunskap för hur det ska passas in med gammal satslära m.m. flera år kan ha spenderats på att lära sig eller varför ljuden man traskade runt Afrika m.fl. kontinenter för att dokumentera bland sällsynta folkslag under 20 år kanske inte var fullt så viktiga som man kan ha upplevt.

Ett starkt bias av tradition och än känsligare genom att själva poängen med området är att uttrycka just språkets konservativa sida. Där ligger dock deras värde. Den exakta kompletta beskrivningen där det också går att följa utvecklingen av området långt bak fram till idag. Sällan uppmärksammat genom att deras värde mindre framgår hör det till ett av de viktigaste forskningsområdena sett i ett större perspektiv där vi även kan räkna in många av - och de viktigaste - kurserna för datautbildning på universitetsnivå som programmering, kompilatorer m.m. Vidare finns tillämpningar för organiserar av forskning inom allt från genetik till i princip vad som helst.

Lingvistik med besläktade områden är därför vad man bör investera mycket mer i men söka samarbetsprojekt med andra områden. Man bör liksom i traditionellt mer praktiska vetenskapsområden titta efter tillämpningarna utanför själva vetenskapsområden som självändamål. Idéen om att humanistiska områden tillför värden för andra av sig själv är en myt. Men potentialen finns där.

I exempel mer uttalat på både "problemet" men också den större möjligheten lingvistiken bär finns i:

Dessutom finns fördelen att en referensbok från 1970-talet (10 kr) utmärkt sammanfattar området om man följt aktuella studier och varande mer komprimerad sparar tid.

En del andra böcker jag köpt nyligen och fortfarande läser ett par och bläddrar och slår upp i många fler finns i: Böcker jag läser just nu. Där finns en kanske komisk kommentar jag lade till i diskussionen (efter inlägget) från ett citat Per Linells excellenta referensbok i lingvistik.från 1970-talet.

Rörande hur forskningsområden utan krav på mätbarhet kan när de bildar en grupp som bekräftar varandra löpande kan vandra ut i det blå (crazy blue inte kreativt blått) fullständigt när området av andra framstår som så esoteriskt att de inte ser hur de ska bedöma ev. potential har vi med strängteorin diskuterat: