Nyhetshändelsernas tid och information resp. påverkan från inlärd värdegrund

2014-02-06

Låt oss fortsätta Revolutionen får starkare protester med bayesisk-uppdatering och den mänskliga naturens vikter (då liksom nu har jag tydliga problem inmatnings-delar av laptop medan övriga datorer står utanför tillgång internet) och med en tydlig diskussion värdering information upplevt "nytt pågående" (1.1. Etablera ej samma samma pågående redan) relativt "samma samma" eftersom det är mer aktuellt för mig just nu.


Mått som jag kvantifierat det med kallar jag WI (oavsett vilken variant) för webber-information och vi kan som ex. ta det första uttrycket jag började experimentera med här. Även om det är ganska dåligt funktionellt om vi analyserar data förklarar det väl principen för hur vi tänker här i alla fall.


Vi etablerar tre tidsdimensioner för inlärning av hur vi bedömer vad som sker:


  • Referensinformation och uppslagsböcker. Ex. vad vi lärt i skolan och därefter inte normalt ifrågasätter och inte sällan vad som är implicit förstått av ex. skribent och läsare utan att indikeras. Förändras långsamt och dom "värde-relaterade" företeelser vi kan tänka oss kan aktiveras för resp. är typiskt sällan aktuella åtminstone för de flesta populationer men tenderar likväl mer sällan för enskilda kunskaps-koncept ibland dyka upp kanske föranleda en revedering av vad vi tar för självklart (ex. att kvinnor är sämre i matematik togs ofta för givet - och om så eller inte diskuteras en del fortfarande i forskning - trots att som jag minns det från grundskolan innan divergens mellan mer tekniska utbildning resp. diverse annat med föga matematik skedde var de ofta inte sämre och en del var nog egentligen bättre än det manliga känen).
  • "Nyhetstid" för ämnen och koncept något mer långsamt diskuterade men oftare med en tydlig värde-dimension som kan stimulera till förändrad inlärning, att inlärning etableras eller en mer aktiv förändring.

Innan den tredje tiden "definieras" kan vi jämföra de båda ovan med att den första ska vi normalt för långa tidsperioden inte behöva ändra något relaterat ex. association mellan koncept. Även om det är längre än jag upplevt funktionellt som ensam väg utan utnyttjande statistisk mått samtidigt är ett utmärkt ex. relationer i common sense där vikter ofta kan vara binära utan annan vikt eller vikter räknade från i sig binära relationer. Inlärning existerar eller inte. Motsvarande de optimerade "anslutningarna" i vårt långtidsminne vilka vi hebiansk-inlärning reducerat hastighet kommunikation kan ske genom att ytterst lokalt dendriter minskar topologiskt avstånd och mer strategiskt utnyttjande "särskilda" neuroner som kan ansluta neuron-grupper med varandra för att ta upp konvergerad slutsats från dem och ex. kombinera med annan sådan information för att skicka vidare.


Motsvarande association i nyhetstid kan vi se likartade fenomen för där en centralt för en population news provider vi mäter konvergerat till ett ganska stabilt värde d.v.s. vad när tillräckligt länge indikerat är vad vi kan propagera till lärd vikt till tiden för referensinformation. Men för många koncept förändras saker och ting: Det inlärda ifrågasätts här ibland i ganska länge pågående "diskussioner" eller genom att ett ämne följs.


Jag vill gärna likna eller praktiskt (i delar åtminstone som här uttryckt: ev. återvänder vi till en del praktiska utmaningar här någon gång) se värdet nyhetstid kan ge referenstid att det är ett uttryck av flockens förändrade reflekterande inlärning och / resp. konvergens för relativt nya koncept (kan vara flera år gamla) betraktas mer allmänt.


Den sista tiden jämförde jag tidigt - och såg det som en möjig mätkälla - med sociala media. D.v.s. snabba reaktioner givet något som skett, upplevt eller sagt. I forskning small groups (där en myckenhet tämligen intressant gjordes relaterat militärfunktion eller byggande på sådant data under och efterföljande Andra världskriget ex. flygplansbesättningar i bombplan m.m.) är motsvarigheten nog att folk känner behov av att dela något, upprört diskutera något eller höra sig för om något en person kan ha upplevt. Även om jag senare valde att mäta detta utanför sociala media (för vad och varför återvänder vi till) tyckte jag jämförelsen intressant när jag nyligen läste denna analys av kommunikationsmönster under emergence i mening av kraftig händelse och vad som vi här fortsättningsvis kallar news event med antagande att den har mycket "news power":


Uppmärksamma att vi donerar uppmärksamhet till personer som kan berätta om aktuell katastrof. Person någon involverad ringt ringer hellre direkt tillbaka till denna och ej som uppgivet annars ringande någon annan. Vi fäster uppmärksamhet på intensiteten för händelse i vår närhet resp. som här vad som kan berätta om den. När åtminstone färsk och mer intensiv än alternativ söker vi informationen och är benägna att "sampla" informationskälla.




Fenomenen för hur news event behöver fungera för att bibehålla uppmärksamhet valde jag att förklara med en enkel abstrakt modell relaterad reward learning i situation awareness - vad vi kan tänka oss delvis hemmahörande i konceptet "arbetsminne" d.v.s. representationer av koncept i sig ofta med en inlärd referens som aktiveras upp tillsammans ev. och ofta med relationer mellan sig avvikande från mer "självklara" vi lärde oss i skolan - men oavsett förklaringen gäller ju att:


  • En news event level så länge du bibehåller uppmärksamhet tillräckligt ofta återkommande när du konsumerar nyheter.

  • Händer ingenting du upplever "nytt", "förvecklande skeenden". Ex. för musikern Justin Bieber (yngre vuxen) från att ha tror jag kastat lera på grannes staket, festat hårt och tagits av polisen för att ev. utvisas till Kanada (god uppstigning) och just när nyheten tror nosar rutinerande journalister reda på en spännande pågående förveckling inkluderande flygplan som uppges dirigeras om och efterföljande mer information Source: Justin Bieber, dad ignored pilot's demand to put pot away.

  • Emellertid om Mr Bieber ger sig ut en konstant tur festande Kanada tre - fyra gånger per vecka med diverse skandalöst beteende återkommande krävs mer för att det ska vara lika intressant. Mr Bieber behöver höja nivån fortlöpande för att alla utan ett "särskilt" intresse runt personer ska bry sig. Däremot kan det som något av "samma samma" bli en kortare referens i andra sammanhang ex. rörande ungdomens växande omoral och kanske reducerade intelligens eller förmåga att leva upp till det sociala ansvar en känd roll fodrar av den goda medborgaren. Jämför gärna med den växande personliga problematiken i det desturktiva samspel vi såg mellan Mrs Britney och bevakande fotografer för några år sedan.

När jag väljer att kvantifiera med jag kallar webber-information är utgångspunkten grundläggande relationer i perception psychology namngivet efter Ernst Heinrich Weber. Centrala relationen är vanligare att skriva i andra varianter men denna är lättare att förstå och går dessutom att motivera med entropi för information såväl som energi:


    Delta X / X

, där vi för en punkt givet att en "tid" vi kallar z förflutet kan skriva med skattning av ett x(i) (eller alla i X) för z(t) och z(t-1) och vi får:


  • Förändringen av X: Hur mycket det ökat eller minskat.
  • Normaliserat med hur det såg ut innan.
  • Om Mr Bieber innan varit mer av en barn-säker musiker utan skanadaler (likt Mrs Britney längre tillbaka : lätt att bli förvånad över när man gör ytlig research bakåt en vid tiden och vid tiden cirka 18 år starkt troende på platoniska förhållanden m.fl. koncept marketing-säkra mot åldern på hennes då typiska fans) är skillnaden hög.
  • Är som en del av Mrs Britney's första publika förändringar av koncept skillnaden gigantisk såväl som innan obefintligt eller inte alls förekommande får vi ju också fenomenet att WI lätt förstärkts till extrema världen (antag ex. att normalt är 1 medan "Brtinety" innan varit 0.10 d.v.s. motsvarande att differensen multipliceras med tio).

För pågående nyhetshändelse behöver vi därför fortgående öka förstärkningen och jämfört med första dagen eller timme tämligen ordentligt efter en tid. Under antagandet att bedömning endast sker utifrån samma "dimensioner" och "värde-typer" som innan. För nyhetshändelse en person inledd med en händelse vi upplever oss lätt ha kategoriserat är läsarens komplexitet låg - det konvergerar enkelt till smala koncept vi tror oss känna igen och i sig förväntande en del spännande i värde - medan komplexiteten för att försöka bibehålla intresse genom att introducera andra komponenter är hög (oavsett om del av generell marketing endast önskande bibehålla uppmärksamhet eller del av krishantering).


En naturligt komplex händelse upplever vi oss inte lika enkelt ha en samlad konvergens rörande allt som sker även vi kan ha en värde preferens för hur vi hoppas att det samlat ska sluta. Utmärkt exempel är protesterna i Ukraina vilket jag upplevde personligen fungerande väl här i media och jämförande med bl.a. Libya som jag minns personligt utan att ha följt upp anteckningar större fokus i detta på vad dom protesterande i Ukraina gör d.v.s. även om vi för Libya korrekt hade stort uttryck av att folket löste problem snarare än engagerande utomstående känns upplevelsen av Ukraina mer renodlat att folket där löser problem - oavsett ett och annat möte EU och Ryssland för "lösa saker" är det i Ukraina bland de protesterande som nyhetshändelsen drivs framåt).


Kvantifikationens begränsning

Varför är nu webber-information som skriven likt ovan problematiskt praktiskt? Den förutsätter att vi antingen har en objektiv självklar tid eller att allt relaterat hur vi tar ut samplingsperioder hanteras utan att det påverkar något av hur denna beräkning sker. Detta är ganska komplicerat att försöka förklara bra så vi återvänder ev. till det en annan gång om mitt uttryck här blev obegripligt snarare än tydligare genom att försöka lyfta upp det mer allmänt.


Men vad är egentligen tid i en händelse vi upplever? Sker mycket under en objektiv tidsperiod säg tre timmar upplever vi gärna att tiden gått fort medan tiden går långsammare när vi är uttråkade. Det tilltalande med just nyhetshändelser relativt ex. sociala media är att skillnaden mellan prospekterande läsare och läsare är tydligare medan det är mer blandat på Twitter m.m.


D.v.s. att Twitter-läsare börjar tröttna behöver i sig inte ge en trovärdig prediktion hur intensiteten ser ut någon dag senare (åtminstone för vad media tenderar att vara mer prospekterande eller hålla ett tillstånd med ett längre tidsperspektiv) när en "välfungerande" reward-feedback existerar d.v.s. när vi tänker oss att medier publicerar vad som följer motsvarighet antingen ekonomiskt mot läsare, informations-donerande entitet (ex. avgifter relaterat publicering av forskning) eller annonsörer.


Samtidigt gäller att vad som publiceras för att vi mening ska finnas att analysera mer än att bara mäta trivial uttryck ex. vad publicerat och vad läst eller uttryck av reaktioner av vad läst att en inverkan etableras (ex. basalt att vi kan resonera om hur vi kan ta information i nyhetstid när konvergerat eller stabilt till referenstid och resonera om hur nyhetshändelser kan påverka andra koncept rörande detta eller volativitet, förändrad intensitet m.m.) en population förändrad "tidsintensitet" (från tråkigt till att tiden gick snabbt på samma objektiva tid) gäller för.


Ett ex. på att detta inte behöver vara en självklar grupp av streotypiska läsare är många koncept inom branschtidningar vilka mycket oftare förr när mer pengar fanns i branschen skaffade sig en god mängd läsare men i mycket hade en aktiv och intresserad grupp som läste mer, talade via det hela, kommenterade m.m. hos populationer motsvarande ungefär vad vi ser bland annonsörer (men inte alltid eller ens oftast alla gånger) varande en mindre grupp. Dessa är ju dock om än färre än mängden "läsare" som får tidning (vilket delvis här är givande tidnings-konceptet kraft att vara intressant att bry sig i samt säkra en del "default-prenumerationer" hos företag, bibliotek m.m. och ev. andra intäkter fler tryckta tidningar kan ge).


D.v.s. när värde för publicist ungefär stämmer mer tids-balanaserat med läsare inkl. prospekterande något framåt i tiden är det fuktionellt att skatta tidsintensitet från publicering över den objektiva tid vi beslutar oss för är en tidpunkt (ex. enklast allt under en timme eller ett dygn eller bättre men väsentligt mer komplicerat en flytande centralitet för en tidpunkt som hämtar upp utåt både för och efter pågående ev. - vilket jag aldrig gav mig på - ej med fast storlek på fönstret utan som funktion av intensiteten i sig). I någon mening behöver vi också se vilka som är bärare av vad som skrivs.


Givetvis presenterar sig Twitter m.m. som en enkel lösning på mycket här (och är vad som de flesta i publicerade studier tycks laborerat med sista åren) men det finns också en försvarlig mängd vetskap att hämta mer direkt från nyheterna vi grundläggande analyserar som sådana liksom de statistiska mått vi får indirekt (ex. vad som ger hypotes om indirekt påverkan eller påverkat indirekt av förekommande såväl som direkta relationer till koncept). De senare predikterar för mig bättre över längre tid (fler dagar) rörande nyhetshändelser ej redan pågående än när uteslutande ex. Twitter används medan jag ej prövat dem tillsammans).


Vid tillfälle tycks rimligt att lägga in sociala media igen någon gång efter att denna version kommer samman i planerade delar (som bl.a. just har ett större fokus på statistisk information relaterat långsammare tidsperspektiv på världen i mängd). Jag har tidigare haft en del problem när jag experimenterat med Twitter och Facebook för några år sedan (Netrunner prototypen) möjligen lösta nu:


  • För Twitter kan man ta ut ett id-nummer för tweet färska och vandra bakåt från dessa. Det var oavsett metod för att ta ut dem (d.v.s. i eller utanför direkt api) otydligt egentligen vad man ser där givet är att man just för ett tidsfönster (inte helt olikt tidsintensitet vilket jag också tog ut en övergripande skattning för genom att ta ut tidpunkterna för tweets man får fram denna väg) dock samtidigt "misstänkt" ej komplett. "Misstänkt" ej komplett är också "misstänkt" varierande mellan vad vi tog som utgångspunkt när vi tar fram dem d.v.s. möjligt kan förändrad intensitet ev. påverka vad vi ser relativt alla tweets såväö som andra möjliga egenheter. Att försöka reda ut och mäta sig fram till vad som kan källa var jag föga road av särskilt som sådant tänkbart kan förändras över en natt när Twitter köper mer hårdvara, gör något särskilt för Sverige, eller förändrar koden.
  • Facebooks graf-koncept med API hör till det mest föredömliga i så mycket att man med stort obehag lämnar det tillsvidare. Bra dokumenterat, fungerar direkt (ytligt i alla fall), inget strunt relaterat (då i alla fall) att bygga en makt-mäklande bas på nätet med data med samlat från användarna för att osunt sitta och ruva på utan det är bara att fråga på och få svar. Men frågande från svensk IP-adress fick jag svenska "tweets" inblandat där konfigurering av språk ej fungerande och jag hade då föga stöd för att detektera språk korrekt och värre behöver språk inte existera meningsfullt med tweets bestående av länkar samtidigt som preferens att ej läsa de medier på engelska jag samplar kan gälla. Mycket möjligt är detta bättre fungerande numera.

Om inget radikalt förändrats med Facebook gällande villkor m.m. skulle jag rekommendera vem som helst att primärt pröva deras API om region och språk-frågan ej är ett problem eller är löst funktionellt mer allmänt. Bland de enklast och bäst fungerande api:er (om inte det bästa) jag använt mot något (i många fall är api inte annat än en mer problematisk omväg till att få ut datat: där kan många lära av Facebook - Vill man bli framgångsrika likt Facebook gör man api:er och villkor likt Facebook).


WI och "EI"

Låt oss kalla "informationen" implicit hos individen som utgångspunkt för same same som "EI". För konceptet i:



Önskar vi att WI ej är försumbar med "EI". Trivialt - och med utgångspunkt två rörande vikter given troligen ofta ganska väl funktionellt även med det enkla WI-uttrycket om människa gör det - är att approximera vad vi initialt jämför WI mot med EI. Jämför där gärna också med uttrycket jag längre tillbaka tog upp för den så vanliga inlärningskurvan d.v.s. när vi tänker oss att approximationen byggande på antagandet att det första värdet styr hela kruvan med en viss hastighet är intressant för att få en jämförelse att återknyta till rörande om nyhetshändelsen presterar dåligt eller väl.


Emellertid är vikter av betydelse här. Att något är nytt och intensivt är i sig intressant. Men värde och risk påverkar. Klassiska enkla relationer för att hantera det hittar vi i risk management utnyttjande bayesianska uttryck där ex. en kostnad för att välja fel kan adderas (eller lika gärna ett värde väljande rätt) mycket möjligt funktion av en eller flera parametrar.


Här är nu kostnaden och värdet i någon objektiv mening inte alltid styrande alls utan mer hur resp. individ upplever det. Här blir det nu mer intressant eftersom detta är koncept vi kan se som havande en inlärning etablerad var för sig och i olika typiska relationer. Men som under pågående nyhetshändelse aktiveras upp tillsammans. En entitet kan ex. uttrycka "nationalism" eller "anti Japan" eller anti gay eller kanske något kul positivt värde alla gillar och känner sig motiverade att göra något bra för världen från. Dessa påverkar tillsammans där resultatet är det icke-linjära resultatet av dem tillsammans givet tids-faser mellan dem och hur nära eller lika varandra de är (eller är det i en pågående nyhetshändelse baserad på enklare med välrepeterade värde - risk inlärda perspektiv ex. vad vi kan jämföra som möjligen en aspekt av den anti-judiska-propagandan Nazityskland presterade - pågående längre än vad Mr Bieber's nyhetshändelse kan antas pågå vilket understryker resonemanget där tidigare ex. var branschtidningar med olika intressegrupper såväl som diskuterande och uttryckande mellan varandra med också en given större läsargrupp som kanske ofta fått tidningen gratis eller här mottar propaganda).


D.v.s. värdering över olika dimensioner är etablerad inlärning vi kan återanvända. Medan händelsens resultat, vad sker, hur det tolkas och uttrycks (jämför hanterande anti-judiska-myter genom information i skolor) kan dock vara del av att de förändras efterföljande. När pågående bedömer vi dock från inlärda värderingar.