Mitt Afrika i bild

2012-11-05

I New York Daily News stödjer Romney och Hans tar fram swahili-böckerna lovade jag i reaktion mot en vad jag upplevde lite obehaglig vändning den politiska debatten i Sverige tagit att läsarna skulle få möta en liten del av den glädje den afrikanska kulturen gett mig i att axplock:


"Det är levande verklighet som givit mig glädje flera år liksom sorg över de smärtsamma brott mot mänskligheten inte minst Kongo och Rwandra drabbats av så många gånger. Vad som betyder något för mig och andra medan alla dessa dåligt underbyggda antydningar i debattartiklar sällan har motsvarighet i någon bakomliggande sund verklighet annat än att föra fram inte mer än idéen att Obama ska vinna presidentvalet.


  • Min afrikanska konstsamling.
  • Mina afrikanska musikinstrument.
  • Mina swahili-böcker.
  • Mina språkböcker i forn-egyptiska och hieroglyfer resp. swahili.
  • Den afrikanska thesaurus jag byggt via text mining och en försvarlig andel manuellt arbete.
  • Åtminstone delar av boksamling med referenslitteratur där dock mycket förutom relaterat Kongo är nerpackat eller utlånat.

Tills jag hittat kameran och återkommer med det Afrika vars kultur jag älskar som min egen:


iw dd.n=i nfrt
Forn-egyptiska: Jag sa vad som var gott.


Hakuna Matata
Swahili"


Och här följer det i bild och text.


Publicerad tidigare i år i Semesterprojekt: Matlagning, Ukulele, Hieroglyfer och Swahili (2012-06-30):





En del kanske fortfarande minns tiden efter jag läste den andra kända boken som skildrade Belgiska Kongo. Den berörde mig kraftigt och jag tenderade något halvår att ta upp den i en hel del olika sammanhang. Och kom att ge mig ingång till en liten falstudie över hur destruktiva mönster kan passeras över generationerna. Här den osmakliga vanan att i regionen stumpa som del av konflikt vilket har sitt ursprung i Belgiska Kongo. Vad vi läser just nu inkluderar en till Kongo-skildring och även om den visst har värde för förståelse av regionen tror jag att man hellre väljer den tidigare mer kända (som sålde ganska bra i Sverige): Kung Leopolds vålnad av Adam Hochschild. Nedan har vi Kongo - En historia av David van Reybrouck.



En vän som valde att slå följe med mig en tid efter valet döpt till President Obama:



Min talande trumma från Afrika har jag skrivit om många gånger. En bild från en lite ovanligare bildserie:



Mer om själva trumman bl.a. i Djur trummar precis som människor, Musik beväpnar sångfåglar och musiken utvecklas över tiden och Duvor som modell av människan.


Liksom den talande trumman och swahili var den utlösande orsaken att jag tittat över hieroglyfer och lite forn-egyptiska att få nya perspektiv och intryck på dagens språkanalys. Mötet mellan bild och skrivna tecken i historien är där tydligt, och själva hieroglyferna utformades med hög energikostnad och uttrycker därför mycket tydligt do-kontext med exakt väldigt komprimerad beskrivning av det viktigaste. Men "normaliserat" för tiden inte olika moderna tiders tidningar förutom den ofta mer begränsade describe-delen (ex. brödtext).


Nedan har vi några utvalda afrikanska konstverk. Alla inköpta för att ge viss "salience" till språk-projekten och mer konkret känna på kulturen i något man har direkt tillgängligt när man läser språken.



Cigarr från Afrika som antingen var Fair trade eller vad tillverkaren där hoppades skulle bli certifierat av den eller möjligen om det var någon miljömärkning. Rökt 2012 men jag fick den i present 2011.


New York Daily News stödjer Romney och Hans tar fram swahili-böckerna

New York Daily News som Wikipedia uppger är den the fourth most widely circulated daily newspaper in the United States (har ej kontrollerat uppgiften men uppgifter om spridd m.fl. ska oavsett vem som sammanställer dem tas som väldigt ungefärliga: ofta att tidningarna i toppen är ungefär lika stora).


Tidningen växlar nu stöd från Obama till Romney. Jag tror det är exempel på ganska potenta fördelar när det ske:


  • Det är förändring i stöd motsvarande den potentiella förändring valet handlar om.
  • Tidningar är ofta gamla inarbetade varumärken med visst förtroende hos läsarna.
  • Möjligen kan viss preferens hos läsarna avspegla det tidigare stödjet vilket kan addera värde.

Förutom kraften i ett gammalt inarbetat varumärke med stor räckvidd mot väljare och som uppgift att bevaka och tycka är tidningar dessutom alltid intressant för tidningar. Det är mer nyhet att en tidning flyttar stöd än när ett annat företag oavsett vad gör det.


Området diskuterade jag nyligen i:


"En till traditionellt demokratisk tidning som stödjer Romney eller en liknande överraskande händelse i ett segment med högt associerat förtroende skulle betyda mycket. Jag tror att några starka sådana i slutstridens högre intensitet betyder mer än många lätt-viktigare (jfr Bush tidigare utrikesminister vs ex. en större tidning). Fokus på de verkligt tunga man ser till att synas och att de har tyngd där de räknas."


Från: Presidentvalet: Kvinnorna (2012-11-05)



Vad jag upplever lite obehagligt i det här valet och som jag ska prioritera risk management på under dagen eller imorgon är idéerna som nu av och till föreslås om att stöd till Romney ofta eller i alla fall inte sällan är ett utslag av rasism.


Bakomliggande orsaker till att jag i det lilla här flyttade stöd Romney diskuterade jag när det skedde. Efter antydningar också här i Sverige i Dagens Nyheter som kanske inte just berör mig men gör mig politisk rädd. Det har ju dessutom gått mode i Sverige att blanda in negativa stereotyper associerat påstådd rasism i politisk diskussion trots att vi vet att det är skadligt.


Hellre än att vika mig den här kampanjen i negativa stereotypen och i rädsla börja själv-censurera mig från att ge Romney det stöd den amerikanska politiken i både Afrika och Asien behöver initierar jag projekt visa upp mitt afrikanska engagemang i visuell liten webb-bokserie idag och imorgon.



Det är levande verklighet som givit mig glädje flera år liksom sorg över de smärtsamma brott mot mänskligheten inte minst Kongo och Rwandra drabbats av så många gånger. Vad som betyder något för mig och andra medan alla dessa dåligt underbyggda antydningar i debattartiklar sällan har motsvarighet i någon bakomliggande sund verklighet annat än att föra fram inte mer än idéen att Obama ska vinna presidentvalet.


  • Min afrikanska konstsamling.
  • Mina afrikanska musikinstrument.
  • Mina swahili-böcker.
  • Mina språkböcker i forn-egyptiska och hieroglyfer resp. swahili.
  • Den afrikanska thesaurus jag byggt via text mining och en försvarlig andel manuellt arbete.
  • Åtminstone delar av boksamling med referenslitteratur där dock mycket förutom relaterat Kongo är nerpackat eller utlånat.

Tills jag hittat kameran och återkommer med det Afrika vars kultur jag älskar som min egen:


iw dd.n=i nfrt
Forn-egyptiska: Jag sa vad som var gott.


Hakuna Matata
Swahili


Stark i tro att frihet är det största och en gåva vi skyldiga att dela.
Svenska


Hans Husman

Presidentvalet: Kvinnorna

Jag är naturligt inte någon stor kvinnokännare. Och området män och kvinnor rörande attityder och deras effekt har jag huvudsakligt betraktat utifrån irrationella negativa stereotyper rörande ex. att kvinnor skulle vara biologiskt sämre i matematik vilket är fel (se t.ex. Kvinnor är lika bra i matematik).


Det kan ändå vara intressant att våga sig på att fundera över vad som gäller riktad information mot kvinnor i snabb-tid d.v.s. motsvarande sista dagarna av det amerikanska presidentvalet.


President Obama har ett större stöd hos kvinnor medan dennes konkurrent Romney istället har stöd hos en större andel av männen.


Ett sätt att förklara dom skillnaderna från inte alls ovanligt men med lika lite konkret stöd i form av seriösa vetenskapliga studier gjorda med statistiskt tyngd som stereotypen att kvinnor är sämre i matematik är att män upplever politiska partier motsvarande det Republikanska som mer manligt och tufft. Rent personligen oavsett bristen på vetenskapligt stöd misstänker jag att det hos yngre män i preferens snarare innan de har rösträtt kan påverka ex. skolval m.m. Jag tvivlar dock på att det relevant varken förklarar mäns preferens för Romney eller kvinnors preferens för Obama.


I Flest Romney-skämt i TV: Propaganda-effekten i fiktion indikerade jag att association mellan en kandidat och vad som är angenämt är positivt. Accepterar vi den effekten - och det rekommenderar jag att man gör - är frågan hur den inverkade på kvinnor och om vi där ser en förändring mot innan.


Om så är fallet kan det förklaras antingen av att information från Romney i sig är mindre angenäm för kvinnor eller kommer i ett mindre angenämt kontext att Obama är mer angenäm. Den relativa förändringen indikerar ju just att dimensionen eller besläktade bör spela in.


Mindre angenäm är möjligt genom att vara relativt mindre effektiv i positivt verkande eller ha information som verkar obalanserat negativt d.v.s. orsakande obehag. Vi söker här en potentiell skillnad mellan män och kvinnor, och skillnaden behöver inte vara ensamt förklarande eller ens huvudsakligt förklarande under förutsättning att det går att göra verktyg av den under intensiv-nyhetstid för att förändra preferenserna hos 1 - 3% av dom kvinnliga väljarna.


Låt oss betrakta följande studie nyligen publicerad i ansedda PLOS One som ger forsknings-färska indikationer i ett större område där också ett antal äldre studier finns även om jag tror de samlat huvudsakligen inte trivialt översätter till en samlad enkel tolkning:



Det väsentliga är att varken kvinnor eller män i allmänhet är särskilt stresskänsliga för negativa nyheter men att kvinnor som har en befintlig negativ association till vad nyheten berör kommer reagera med stress:


"The important finding of this study is that exposure to negative news significantly increases physiological reactivity to a subsequent stressor, an effect that is specific to women and not observed in the group of individuals (men and women) that read neutral news before being exposed to a psychosocial stressor."

Vi har också åtminstone ett färskt exempel från forskning indikerande att kvinnor både oftare kan befinna sig i en situation där den ekonomiska krisen om vi väljer att tolka viss tilltro till studien ovan (ej ett starkt statistiskt samband i den) kommer ha primacy effect för att uppleva stress från negativa nyheter och att dessa situationer inkluderar positioner där de når fler personer dagligen (arbetsfunktions-koordinerande):


How Social and Financial Resources Affect Men’s and Women’s Evaluations of Glass-Cliff Positions

October 4, 2012, doi: 10.1177/0956797612453115

Notera vidare den ev. preferensen hos kvinnor relativt hos män när de är chef:


"Female and male participants evaluated a hypothetical leadership position in which they would have both social and financial resources, financial resources but no social resources, or social resources but no financial resources. Women evaluated the position without social resources most negatively, whereas men evaluated the position without financial resources most negatively."

D.v.s. när Romney talar om de ekonomiska problemet oavsett hur effektivt det är finnns kanske risk för association till stress hos fler kvinnor och den effekten kan tänkbart vara större ju verkligare dom ekonomiska problemen han indikerar är.


När Obama talar om samma sak indikerar han dock en befintlig lösning i och med hälsoreformen som är existerande givet att dom ekonomiska problemen är existerande.


Det är möjligt att den senare strategin särskilt givet stress förstärkt allmänt i debatten inför valet är något effektivare just rörande dom kvinnor som kan tänkas välja att rösta på Romney istället för Obama d.v.s. ej starkt partitroende rörliga väljare.


Lösningen på detta tvivlar jag är att sluta diskutera dom ekonomiska frågorna. Istället behöver man forma budskapet eller addera något som drar det i den andra riktningen.


Antar vi att antagandet för några procent av kvinnor är rimligt korrekt gäller att en sådan förändring även om den är relativt den befintliga tolkningen mot det negativa är liten kommer uppfattas mycket tydlig. Det genom vår preferens att värdera förändring mot intensiteten vi befinner oss på (motsvarande Weber's lag).


Hade jag en till dator igång ej upptagen med annat hade jag kanske försökt söka möjliga träffar i symbol-rymden. Spontant för mig att se vad som skulle ge effekt är svårt därför jag har inte tittat över vad som är känt tidigare. Kompetenskällor med erfarenhet reklam och marknadsföring bör tror jag dock kunna indikera ett antal ungefärliga vägar.


Vice-president-kandidaten tror jag visst om än kanske begränsat ej realiserat värde finns i genom att han inte tycks le tillräckligt ofta relativt sin ålder.


Troligt att det mer "konservativt" försiktiga men anpassat för hög intensitet är att föredra framför en lösning som känns ny och annorlunda. Det blir bara otäckt för väljarna om Romney några dagar innan valet börjar upplevas väsentligt annorlunda. Det indikerar att befintlig kunskap och bild man skapat om honom kanske inte är att lite på (av samma anledning försöker man ofta i politisk information bl.a. i USA framställa motparten som att förändra sina åsikter radikalt där trots att vi alla vet det är den viktiga politiska egenskapen där en lösning inte är alltid rätt oavsett situation just kan väcka en irrationell svårdefinierad känsla av obehag: att något är dolt eller ej rätt förstått).


Det är också svårt att annat imponeras av McCains vitalitet under valkampanjen. Frågan är dock om det inte är möjligt för frågorna han ställer rörande Libyen att märkas mer. Något nytt gärna nytt konkret kan tänkbart intressera väljarna för en viktig fråga.


En till traditionellt demokratiskt tidning som stödjer Romney eller en liknande överraskande händelse i ett segment med högt associerat förtroende skulle betyda mycket. Jag tror att några starka sådana i slutstridens högre intensitet betyder mer än många lätt-viktigare (jfr Bush tidigare utrikesminister vs ex. en större tidning). Fokus på de verkligt tunga man ser till att synas och att de har tyngd där de räknas. Ex. någon inte sällan uppfattat lite vriden miljardär som trots ekonomiskt oberoende uppenbart för att han tycker det är kul roar sig med att göra oseriös vulgär TV har troligt mindre värde än en kvinna som gjort och betytt mycket för nyckelväljare. Inga exempel på vad som skulle passa oavsett område presenterar sig för mig spontant och datorer är upptagna import av common-sense och/eller systemutveckling. Jag vet också av erfarenhet att jag ofta konkret behöver göra datorstödd analys och följa upp värdena medan vad man spontant upplever är bra exempel inte alls behöver stämma med de grupper man avser (därav att indikationen rörande miljardären resp. kvinnan nog är bäst vad som kontrolleras vettigt).


Jag noterade en ev. tids-dispergens förra veckan. En fördröjning kanske större än förväntad kan vara fallet. 30% att jag tar fel men möjligt kan Romney vara något före Obama nu. Ännu högre intensitet än planerat är tror jag bättre. Det kan krävas en krävande ansträngning att föra det till konkreta röster.

Att förstå mening: Mitt sunda förnuft dominerar helt övrigas känslor

När importen från ConceptNet sammanfördes diverse befintliga resonemangssystem såg jag bra exempel på ett annat exempel relaterat de två strategierna i Marknadsföring och politisk information: Komplexitet vs Uppmärksamhet.


När man går igenom relationstyperna mellan objekt oavsett från ConceptNet, kategorier från andra system, mina SI-enheter associerade entiteter o.s.v. är förståelsen av att relationstypen är rimlig för subjektet normalt alltid fallet när vi vet vad subjektet är. Ex:


    appleis afruit

Även om vi långt ifrån alltid ens känner igenom vad relationen pekar på (ex. om vi istället har ett latinskt namn istället för frukt ovan).


För bl.a. mitt delsystem Visual Light är det samma inte fallet. Här gäller att de symboler en symbol har relationer till regelmässigt känns naturliga för oss. Däremot har vi svårighet att riktigt förklara varför den hör samman och vad som gör att en ofta synonym inte känns lika naturlig.


Till ex. beautifull hittar vi både vad som kan upplevas vara vackert i en viss instansiering eller i ett givet sammanhang, vad som snarast är egenskaper som målsättning i vad man skapat eller vad man söker, och vi märker språkets kreativitet hur beautifull har bredd över egenskaper personlighet, moral, natur, människors utsida, orter m.m.


Totalt oräknat Visual Light (och den just nu ej aktiva More or Less som konceptuellt har likheter med detta sätt att extrahera fram mening) har vi för beautifull cirka 30 relationer (givet hård-filtrering i konfiguration). Bara Visual Light för beautifull omfattar troligt mellan 100 och 300 relationer mellan symboler.


De typer av relationer Visual Light indikerar är dock oerhört viktiga för common sense. Att förstå relationer är också viktigt men det fångar inte den mening som ligger utanför klassifikationer, ngram-detektion, kategorisering m.m. och har svårighet med omskrivningar, sub-kulturella uttryck m.m.


Hade vi definierat noggrant vad olika aspekter och förekomster av beautifull är (vilket jag har en excellent bok för inspiration kategorisering som ungefär försökt göra detta för konst - i det lätt komiskt men föga förvånande en fantastisk övning i kategorisering) och börjar lära ut det i skolan händer får vi något väldigt annorlunda.


Optimerade relationer mellan användning av konceptet beautifull i samman till i undervisningen införda beteckningar etableras i hjärnans biologiska neuronnät. Ett i undervisningen givet rätt svar gör att den optimerade vägen förstärks.


Betydelsen av beautifull är inte längre som nu vad vi har svårt att uttrycka generellt men som vi alltid förstår i varje sammanhang där betydelsen formas närmare real-time genom att relationer med omgivande neuron-grupper med konvergenser till andra symboler verkar och styr vinkel och intensitet för hur vi når beautifull.


Att klara fånga sådana egenskaper är oerhört viktigt i common sense. Utan det klarar man endast att ta ut konkret-betydelse-nära informations-segment och deras sammanhang: namn, orter, händelser, vapen m.m. Men oavsett hur stort värde som finns där är det bara halva problemet.


Vad Visual Light och More or Less är inriktat mot är cirka 1/3 av den andra halvan där en något större och viktigare del är de egen-dimensioner som uttrycker nivåer av känslor, intensitetstyper m.m. associerade med symbolerna (cirka åtta grundläggande viktiga ex. positivt - negativt, up - down, news power, blue light intensity, known - unknown, entropy, och 30 - 50 st som är den normala minsta nivån för nyhetsanalys). Och i den sista delen ligger mötet mellan de två perspektiven inkluderande för att klara det dom största mängderna eget data bl.a. i form av sannolikheter för koncept ska förekomma tillsammans.


Mängden data nödvändigt för att sammanföra perspektiven resp. antalet egen-dimensioner och en hel del mer kan via ett antal olika teoretiska vägar reduceras i vilket fall man får principiellt färre dimensioner. Nackdelen med att göra detta ex. via LSA eller PCA som optimering av utrymme minne, hårddisk och hastighet är att det bygger på principen att de antagande som påverkar hur denna process ska ske går att approximera som känt konstatera när det sker.


Det enda sättet så vitt jag vet vi kan göra det med More or Less och Visual Light utan att bryta orimligt mot antagandet är att reducera upplösningen och därmed förståelsen av vad vi ser. När Osgood's faktoranalys hamnade i tre dimensioner för adjektiv varit det ett oerhört viktigt arbete som positivt kom att styra forskningen fram till idag. Men oavsett hur värdena fördelar sig mellan de tre dimensionerna för adjektiv har vi givet kontext tappat information i den mening att vi inte längre fullt förstår meningen och heller inte praktiskt klarar att ta värdena vi fått i algoritmer som tolkar dem vidare.


För att ta fram vikter för att skatta olika uttryck av dimensioner är det bra teknik men söker man därefter konkret reducera rummet tappar man mening. Hur är det möjligt? Därför att dimensioner här till stordel är co-occurance och samspel med andra symboler. Dessa dimensioner definierar betydelsen från ett samlat kontext inkluderande mer än situationen bl.a. också ditt humör och mycket mer. Det är ett dynamiskt uttryckt som inte konvergerar annat än som ett första utgångsvärde där detta heller inte efter faktoranalys är funktionellt annat än att med stor försiktighet projisera vad vi från det kan säga om motsvarande indikation för symboler genom att analysera samspelet med många ord tillsammans i en text.


Den värdefulla ibland kritiska analysen alltid svår oavsett om den görs av människor och/eller datasystem är människan ensam och i grupp och hennes motiv. Det konkreta i situationen precis som vi lättare upptäcker kända vapen på flygplatser kontroller är på samma sätt som föremålen är konkreta vad vi kan identifiera konkreta kontroller för. För övrig analys behöver låta systemet bli konstnärligt inexakt för att exakt förklara känslor.

Marknadsföring och politisk information: Komplexitet vs Uppmärksamhet

Komplexitet resp. kraft skapad från upprepning är två av de enklaste approximativa skattningarna av effekt på ett budskap vi kan göra tillräckligt snabbt för att söka större mängder data efter intressanta träffar att borra vidare.


För hur vi uppfattar information från konst till reklam är effekten minst sagt väl dokumenterad sedan många år även om förståelsen av vad det motsvarar och hur är sämre d.v.s. att prediktera att en smakfull och kommersiellt fungerande förändring oavsett inom industridesign, konst eller reklam är fungerande är inte fullt lika enkelt som att prediktera att en plötsligt förändrad färg eller form av något som dyker upp på en skärm regelbundet uppfattas nytt.


Låt oss betrakta området från ett relaterat forskning om effekt av budskap väldigt annorlunda perspektiv med citat av följande två meningar från Neurolinguistics - An introduction to Spoken Language Processing and its Disorders, John C.L. Ingram, Cambridge Textbooks in Linguistics, 2010:


(10)The rat the cat the dog chased hunted nibbled the cheese.
(11)The dog chased the cat that hunted the rat that nibbled the chesse.

För de flesta är det känt att den första meningen är lättare att tolka. Det hör till en av ett antal fenomen Chomsky tidigt dokumenterade och genom den definierande roll han kom att ha dominerande för hur vetenskapsområdet utvecklades kanske kom att övertolkas.


Följande förklaring till vad som kan göra mening 10 mer komplex att parsa ges:


"Detailed explanation differ, but essentially all who have investigated this matter agree that the centre-embedded constructions impose heavy demands on the parser's specialized working memory and the cause of this difficulty may be attributed to the need to deal with some new constinuent, before returning to the suspended constituent."

Ser mina läsare en parallell till en postning nyligen relaterat riktad information inom politik? Om inte återvänder vi till det i slutet av inlägget.


Ett problem med förklaringen är inte att den är felaktig. Jag tror den i huvudsak stämmer. Men antagandet om att mening 10 är svårare att parsa vet jag inte stämmer för alla personer utan just de flesta personer (där upplevelse av att mening 10 är enklare förövrigt med preferens kommer med annorlunda fungerande arbetsminne).


Parsnings-strategi där mening tio är svårare har tydlig preferens (för språk relaterat läsa och troligt också tolka tal den bättre strategin) åt vad vi algoritmistiskt i programmeringsspråk kan jämföra med Markov-processer jämförbart (utan hjärnans parallella multidimensionella värld) med inom lingivistisk och statistisk språkbehandling vanliga algoritmer. Givet dessa strategier får vi just detta problem naturligt för de flesta att se som förklaring och helt säkert statistiskt mycket enklare att detektera i genomsnittliga kontrollgrupper.


Vi har dock en till strategi som för de flesta är vanligare i andra sammanhang. I detta fall är kedjan mellan symboler i en topologisk rymd via motsvarande rekursiva övergångar mellan underrum mindre saken än att vi har flera konkurrerande symboler i samma rum där istället salience, närhet, associerad risk, associerad fara m.m. är direkt konkurrerande varandra utan antagna regler som styr detta.


Denna strategi inser vi ligger mycket närmare hur vi tolkar en scen vi ser just nu. Jämför med hur flera personer i samma scen kan konkurrera om uppmärksamheten genom att ropa olika högt.


Medan den första strategin mer motsvarar hur vi planerar taktik och strategi för hur vi ska ta oss igenom en scen med tänkbara händelser som kan utlösas i ordning. Jämför också med hur man flyttar uppmärksamhet i en grupp av personer genom att fullfölja ett antal händelser i ett socialt-protokoll (ex. räcka upp handen och vänta på att flockledaren tycker att du ska tala).


Tenderar man generellt att ha starka preferenser för den visuella strategin - tydligt mer än vanligt oavsett om man allmänt upplever sig visuell - kan strategin blanda in sig i hur man tolkar språk särskilt när man är trött på morgonen varför jag noterade detta för mening 10.


Vad har nu exemplet med repetition kontra komplexitet att göra? En väg att söka förklara det samspelet är via informationsteorin. Det är visst möjligt men det översätter mycket dåligt till praktiskt fungerande algoritmer därför att det sätt människan skattar motsvarande sannolikheter gör stora omvägar nödvändiga.


Istället kan vi enklare tänka oss ett enklare möte mellan salience och informationsteori där om vi antar den visuella strategin för mening 10 gäller att den entitet som har störst salience när vi når mitten av meningen är hunden. Det första händelse-epitetet som meningen tilldelar någon entitet är jaga.


Hunden varande den sista entiteten som aktiverades kommer ha störst salience. Den är vidare i inlärd referensinformation associerad till jaga och parsningen går ut för den. Nästa är katt p.s.s. och nu är hunden och jaga borta därför dess betydelse har konvergerat med GABA-a / lateral inhibition / eller vilken mekanism vi tänker oss för det och är inte kvarstående i tolkningsrummet vi arbetar i (att programmeringstekniskt se det som borta från stacken kommer nog bra nära sanningen). Samma salience samband gäller och vi löser ut den också.


Problemet med strategin allmänt även om den som här fungerade för en mening väldigt få naturligt skulle skriva är att salience relativt strukturell information värderas för hög. Man vill hoppa till en lösning bara från vad som har störst salience oavsett om den strukturella informationen indikerar att man inte bara kan tolka informationen genom att jämföra hur stort / sött / färgstarkt / direkt inträffande just nu. Det innebär också troligt att man lättare har en preferens att flytt uppmärksamhet mellan entiteter direkt istället för att följa en händelsekedja steg för steg där också detaljer fångas upp.


Har vi istället normal preferens Markov-strategin gäller fortfarande att salience aktivering har betydelse. Men i detta fall för när vi läser är den som i exemplet mindre scen-styrd och istället mer selektivt verkande bakåt över operationerna. Här är det istället mer jämförbart med accessibility scale (Ariel, 2001).


Den visuella strategin ser vi här som motsvarande värdet repetition ger. Det är också en strategi som har motsvarighet i hur vi resonerar med enkla abstrakta representationer för att i vardag görligt med begränsad kapacitet ska kunna hänga med i vad som sker.


En motsvarighet när strategin tas vidare felaktigt till områden den inte evolutionärt är anpassad för är de många stereotyper vi byggt upp i kollektivt språk. För stereotyperna gäller att motsvarande en visuell tyngd som flyttar vår uppmärksamhet förenklat tilldelas en grupp människor utan att mer beräkningskrävande resonera igenom de faktorer egentligen inverkande i en händelse givet dess förutsättningar.


Vill vi variera ex. reklam är det oerhört problematiskt. Att klara att variera reklam och få god eller förstärkt effekt fodrar stor skicklig. Utmaningen är att förändringen kan störa repetition och repetition är när vi räknar bort negativa faktorer vi kan sammanfatta i begreppet "blivit tråkigt" en god skattningen av det övre gränsvärdet för den effekt vi kan uppnå.


Förändring som avlägsnar "blivit tråkigt" kan därför också avlägsna den effekt som uppnåtts via repetition och man är närmare att ha börjat om från början än att faktiskt låst något problem.


Står man kvar och fortsätter att upprepa utan variation reduceras slutligen också effekten därför det blir tråkigt. Ingenting indikerar nu information för mottagarna och reklamen märks slutligen inte. Avsaknad av korrelation mellan reklamkampanjer och effekt på kunder kan vid denna punkt föranleda slutsatsen att hela konceptet behöver göras om för att det nu helt saknar effekt. Vanligen inses när det påbörjats att effekten var mer långsamt underförstådd mellan kampanjer när den i och med det nya konceptet trots större uppmärksamhet nu genererar sämre effekten än "ingen effekt" innan. Det mest vådliga exemplet på den strategin är givetvis att byta varumärke (ex. Konsum till COOP som troligt fortfarande under många år har sämre effekt i diverse nya varumärken relativt det gamla eller jämför med det värde Apple hade i gammalt varumärke dessutom associerat non-mainstream som mot-pool till Microsoft när de hittade koncept fungerande för den verkligt breda mainstream-konsument-marknaden).


Vad man istället vill göra är att bibehålla repetition samtidigt som tillräcklig variation adderas för att reducera hastigheten som blivit tråkigt kommer med.
Vägen för att göra det är att bibehålla den representation och de konvergenser den visuella strategin ger preferenser till med i samspelet mellan symbolerna och operatorerna mellan dessa (oavsett om vi diskuterar text, bild eller kombinationer) adderar viss komplexitet.


Genom komplexiteten adderar vi information d.v.s. nytt och också tid som informationen betraktas d.v.s. förstärks salience. Samtidigt om konvergensen är jämförbar i direkt visuell strategi och där tolknings-tydlig är det föga troligt att Markov-vägen kommer indikera en annorlunda konvergens. Åtminstone med normalt "sund" information snarare än underligt skrivna meningar motsvarande exemplet från Neurolinguistics.


Ett exempel på hur det kan göras är att bibehålla varumärke, personer, byggnader m.fl. symboler man direkt associerar men att variera händelserna mellan dessa. Ett dyrt och genom att det är budget-dyrt tämligen enkelt där ett otal varianter utan större problem bör vara möjliga för de flesta med samma budget möjlighet utan särskild risk för att man hamnar fel om man undviker överdriven konstnärlighet eller koncept längre från centralitet är den TV-reklam ICA åtminstone för något årsedan hade hållit på med länge. De bibehöll varumärke, ett antal skådespelare (vilka varierade mycket långsamt över tiden), övergripande grupper för händelser, övergripande typer av varor (vanligen mat) men hade mindre variationer i varor, uppfattad (irrationell) förändring i priser genom siffer-indikationer och triviala varianter på händelser tänkbart vad som sker mellan medarbetare i butik.


Exemplet är givetvis genom att det kräver en så pass betydande budget för att vara möjligt att göra lika enkelt utan särskild risk eller exakthet ointressant för de flesta. Det är inte ens även med samma budget lika trivialt möjligt över andra kanaler än just TV-reklam. Utmaningen är i andra poolen nog som störst för reklam där vi har en avgränsad ruta med visst utrymme för text, varumärke och en bild. Jag tror att oavsett om man är en aktör med "ICA-budget" där TV-reklam är en kanal är det nog det bästa att börja med den mest komplexa kanalen och förstå samspelet mellan de egna symbolerna relativt vanliga variationer där kanske via experiment på fokusgrupper eller troligt fungerande utan särskilda risker genom reklam man prövar över annars mindre prioriterade kanaler (ex. via Adsense mot olika webbsajter inriktade mot olika målgrupper och åldersgrupper: Adsense ger ju god spårbarhet och diversity in hur konstant budskap kommer vara placerat relativt visuell uppmärksamhet för hela serien).


Hur var det slutligen med vilken postning nyligen om politisk information vi har en parallell till? Jo abstrakt vs konkret, och p.s.s. också exemplet med empati:



Vad är en stereotyp? En abstrakt-förenkling. Markov-strategin aktiverar och reducerar vilka associerade potentiella egenskaper i det stora abstrakta som är aktuella i situationen. Desto mindre komplexitet vi önskar / kan investera för att göra den analysen desto mer benägna är vi att direkt konvergera till endast det mest väredefulla, farliga, största eller "ljudliga".