Riktad information - Navigation: Förstärkt i spatiell organisation

2013-12-03

Mappa eller navigation jag kallar detta metod-område är både vad vi gärna upplever naturligt och självklart men också ganska komplicerat om man börjar i vår kognitiva organisationer. Låt oss därför därför först vandra igenom ett antal exempel med varierad information och sist indikera några grundläggande principer kortfattat,


Karta - Två dimensionell visuell representation av rummet

I vandring från punkt till punkt är detaljerna vad vi i mycket upptäcker i rummet och ej nödvändiga på kartan. Exemplet nedan är skapat via Openstreetmap.org med Humanitarian layer:


"The Humanitarian OpenStreetMap Team (H.O.T.) ( hot.openstreetmap.org) coordinates the creation, production and distribution of free mapping resources to support humanitarian relief efforts in many places around the world. Launched in January 2009 and incorporated in August 2010 as a US NGO, it aims to apply the principles and activities of open source and open data sharing to humanitarian response and economic development and support the growth of the OpenStreetMap project. "

Från: Humanitarian OSM Team | wiki.openstreetmap.org


View Larger Map

Edward Johnston: London Underground - Design-karta konstruktion symbol

Teknisk- / design-"karta". Kartan är här vad som senare i normala sammanhang är symbolen vi ser igenkännande utan att betraka detaljer eller hur dess delar förhåller sig till varandra ens i närheten av exakt mer absolut "mätning".



Harry Beck: London Underground - Topologisk-karta navibering i tunnelbane-nätverk

Karta ytterst funktionell för att navigera. Genom att vi konkret förflyttar oss mellan tunnelbanestationer är deras exakta position i det geografiska rummet mindre viktigt så länge vi kan övesätta stationernas namn till var i staden dom är.



Alfred H. Barr: Cubism and Abstract Art - Utveckling koncept som funktion av tiden

Tidigare koncept konvergerar till nya koncept (eller om vi så vill syntes) och påverkar framåt till en eller flera "nya" koncept. Den vid sista året av konstnären föreställda konvergensen är mellan två större grupper i kontrast mot varandra i en ganska avgränsad dimension: geometrisk resp. icke-geometrisk abstrakt konst.



Enkla tydliga idéer om samband i mänskligt vetande eller uttryck är ett privilegium vanligare innan datorresurser gav möjlighet att beakta så mycket mer. Det är inte sällan vad vi resonerande kan jämföra väl just med graf-konceptet ovan. Vi ser ett samband som rimligt och vad vi upplever riktigt - accepterar det - och ställer oss på nästa nod för att resonera vidare.


"Navigering 3D" - Utställning av fabriksmaskiner

Att djup och känsla av rum påverkar vår upplevelse råder ingen tvekan om. Men normalt vill jag hellre att konceptet här diskuterat begränsar sig till två dimensionella representationer för att hålla det avgränsat. Just för 3D och rum inkluderade jag heller aldrig ett samlat rsonemang relevant just för att resonera om visuella uttryck utan istället jämförande med perception djup och graf av koncept med relationer i två funktioner i perception vi kan ha båda (eller kanske fler) eller den ena (om du är enögd):


  • Att betrakta ett koncept i grafen från två perspektiv i form av två grupper av symboler och koncept. Vi kan skatta skillnader vi får när vi mäter från resp. grupp.
  • Koncept och symboler i en samlad representation mer distansierade ser vi mindre detalj av och istället närmare deras minsta gemensamma nämnare. Men vi kan istället se fler symboler samtidigt. Jämför ex. med den ännu mer förenklade similarity koncept som togs med tidigare i Riktad information - Identifiera potenta symboler 1: Similarity med perspektiv där vi endast ser en dimension för koncepten istället för många fler ex. uttryckande associerad intensitet likt.

Det första är djupseende via våra två ögonen. Och det andra via textur-densitet.


Visualisering nedan från Världsutställningen 1851 i London - vid tiden industralismens centralitet - har vi likväl en del möjliga samtidiga "dimensioner" att navigera i: Ganska komplicerat rum med ev. farliga maskiner, samband mellan maskinerna kanske för en del i alla fall, och ev. försök att försöka begripa något kring vad de gör via stora kugghjul och liknande.




Text och bild i tillståndsövergångar byggande mening

Likt alla tidigare men mycket tydligare indikerande kunskap nödvändig för att klara att tolka och förstå (likt hur någon som ej kan svenska kan uppleva det försökande tolka en mind-map med både bilder och text m.fl. informationsbärande uttyck) kan vi räkna in åtminstone delar av de religiösa eller semi-religiösa kombinationer av visuella konstverk och hieroglyfer såväl inte sällan inkluderande staty eller andra konstruktioner i rummet. Enskilda uttryck följe emellertid oftare ett me standardiserat format )hälsande dom levande o.s.v. diskuerat tidigare när jag lärde mig av skriftspråket i mening av att ej vara oberoende referensboken alls).



Och ex. med dom piktiska stenarna från Snowden-filerna: Att detektera manipulerad information är än tydligare (om vi utesluter navigera i pyramidernas irrgångar mer konkret)). Det är möjligt att de spatiella sambanden i språket blir tydligare när detaljernas mening är för oss mindre tydligt eller helt obegripligt. Lite som att vi kan se att något rör sig i fjärran men vet inte alls ens om det är något som blåser runt eller kanske ett flygplan eller ett djur.



Kyrkomålningarna och glasfönster med motiv beskrivande scener eller scener i övergång från bibeln är ett tor jag delvis samma fenomen (oavsett om den kontextuella kunskap som krävs för att det ska bli mer begripligt nu är en bok eller samhället man lever i med dess nutidshistoria).


Det kan motivera till scouting beteende där individen kan uppleva att det otydliga budskapet är viktigt och något de behöver klara att tolka fram. Ofta vanligen resonerat fram p.s.s. som kommentaren till Barr's - Cubism and Abstract består det av en långserie antaganden motiverade eller bättre sagt argumenterade men svårt att verifiera, vad man kan se i många delar andra förklaringar till och ibland egentligen krävande att alla antaganden behöver vara riktiga.


Samma koncept säljer välkänt bra i roman-form där v har en ständig ström av mord- och detektivhistorien. Närmare mystiska tecken och esoteriska detaljer i konstverk finns ju också Da Vinci Code, Dan Brown.


I många sammanhang är denna navigering verklig utan att vi tänker på det därför att relationernas språk inte är främmande för oss. Böcke organiseras typiskt när det gäller särskilt referenslitteratur (varande mer komplex) med välkända komponenter och relationer mellan dem (bild och bildtext, referenser, innehållsföreckning, lista över författare refererade m.m.). Såväl som särskilt journalartiklar. Nyheter kan variera lite mer hur de är organiserade men inte mer än vi vanligen tolkar utan problem och typiskt följande välkänd organisation för samma aktör över tiden.


NASA etablerar den svenska stereotypen för hela världen universiellt.

Grundkonceptet: Att organisera information meningsfullt från början till slut

Vi utgår här från samma markov-koncept där vi ser kognition som en serie av vad vi jämför med tillståndsförändringar påverkade från föregående, ny information och inlärd kunskap var och en begränsad i vad vi kan resonera med samtidigt:



Jämför med hur hanterar just vår spatiella navigering. Vi kan planera vår förflyttning till en plats i förväg ex. med en karta men resonerar där gärna just att vi går från punkt till punkt eller en mer allmän linje när riktpunkter inte krävs.


När vi sedan vandra från start till mål bygger vi fortlöpande ett tillstånd som beskriver verklighet just nu. Ofta krävs föga medvetet i det annat än om vi behöver fundera om vi ex. ska ta vänster eller höger. Vi kan där hämta upp vetskap vi har och vi har ett tillstånd med vad vi ser från scenen just där och hur vi kom dit - och kan försöka resonera framåt för resp. vög ex. hur deras riktning tycks stämma med vår minnebild av kartan vi tittade på innan vii promenerade iväg.


Idag är också mycket från dom senaste åren indikerande att kunskap bredare än vår spatiella organisation delar likhet med hur vi organiserar kartvärden. Det bör inte förvåna oss eftersom vi i kunskapsrepresentation allmänt såväl som när vi resonerar lätt kan uttrycka det visuellt. Också när vi läser text vill vi gärna följa ett något så när meningsfull ordning (även om vi kan följa olika upplösning t.ex. läsa rubriker initialt och av och till öka upplösningen genom att läsa texten emr exakt och där aktivera upp fler detaljer för att bättre förstå och passa in vad som är indikerat).


Viktigare - och stor kunskap kvarstår att etablera hur vi organiserar minne kommande närmare vedertaget accepterat - har vi här mycket funktionella modeller att se som stämmer väl med hur vi praktiskt arbetar med kunskap (och också om funktion kända celler och deras relationer är vad vi kanske lär nytt här eller att nya neuroner kan etableras troliga tenderar många grundläggande paradigm för hur de fungerar med varandra vara mycket lika där skillnad inte sällan just är mer topologiskt i form dendrit-träd och hur de relaerar andra neuroner på olika organisationsnivåer).


Vi kan föråterkoppling jämföra celltyperna nedan med tidigare diskuterat enligt grid cell med graf-nätet av symbole i och hur vi där med dessa diskuterade möjligheten att skatta similarity (d.v.s. omvänt och med samma algoritmer distansen) resp. tidigare här noteringen med jämförelse till djupseende, place celler indikerande med de symboler vi givits aktiva just nu (ex. kategorier, rubriker m.m. i en nyhet vi precis surfat in på) och head direction var vi är på väg exempelvis att vi söker en viss artikel på en sajt och för att nå den följer länkar eller läser information beskrivande ett område för att hitta fram till kunskap vi vill ha eller ett kortare fakta av något slag.


"Inside the hippocampus and neighbouring brain areas scientists have identified three types of cells which, says Dr Spiers, make up the sat nav. These are called place cells, head direction cells and grid cells.

Place cells map out our location, lighting up to say 'you are here' when we pass a specific place. There are thought to be hundreds of thousands of place cells in the brain, each preferring a slightly different geographical place. Head direction cells act like a compass, telling us which way we are facing. Grid cells, discovered in 2005 by Professor Edvard Moser's group at the Norwegian University of Science and Technology, tell us how far we have travelled using a grid-like pattern akin to how we use latitude and longitude for navigation."

Från: The 'satellite navigation' in our brains (2008-11-11) | University College of London (UCL)

Doktorsavhandlingen gjord vid Norwegian University of Science and Technology publicerad i Nature 2012 ger i pressmeddelande en enkeel bild av hur våra grid celler (med place cell för var vi befinner oss) med olika referenspunkter (kanske vad vi kan jämföra med hyperkub likt en tesseract där varje konvergerad punkt motsvarande en aktiverad grid punkt när vi står där är binär d.v.s. 1 eller 0 och när vi växlar referenspunkt därför kan skatta distansen mellan ortogonala plan med pytagorassats - för att mindre än spekulera försöka se någon orsak till varför skalfaktorn för forskarna blev roten ur två) skapar topologiska nätverk:



Illustration: NerdBoy1392 (via Tesseract | Wikipedia
Kubens (3D) motsvarighet i 4D (den första av en serie hyperkuber) kallas tesseract. Ovan ett försök att uttrycka den i två dimensioner vilket har fördel genom att vi har svårt att visualisera vad fyra dimensioner skulle vara om spatiella.

En enklare och snabbare men tror jag väl så tydlig illustration av hur vi kan förstå navigerande tillståndsövergångar där faktisk bild av världen runt om där vi står, kunskap etablerad och en karta vi navigerar efter stegvis är beslutsträd likt följande (i detaljer vad jag försökte göra lite komisk d.v.s. ingenting att rätt av bara införa om inköpen handlar om större summor):


Upphandlingssystem - Exakt och säker.

Notera hur systemet inkluderar reundans där medarbetaren behöver svara ja och nej på flera djuploadande frågor innan han själv kan köpa in vad det nu kan handla om. Genom att ta sig tid som chef och göra en graf som denna kan resuerser därefter istället prioriteras på mer långsiktig planering och strategiskt tänkande istället för en massa detaljer. En enkel entydig karta arbetsenheterna kan navigera efter gör saker tydligt oh ingen virrar bort sig.

Från hur vi navigerar mellan tillstånd där just nu, föregående bakåt en bit avtagande och vad vi ser framåt eller kan resonera om inser vi att det åtminstone är mycket rimligt att våra minnen och kunskap organiseras med möjlighet att resonera i dem likartat över vilken dimension nu aktuell (som spatiell eller i tidslinjer eller hur vi lärde oss en ordningsföljd för hur vi löser ett matematiskt problem eller något annat). Det är också konstaterat åtminstone för de spatiella dimensionen mycket konkret genom direkt mätning neuron (medan en hel del annat indikerat det tidigare också):



En lite längre diskussion uttryckande en av många modell-system eller idér för hur dom här koncepten mer konkret såväl som abstrakt kan fungera finns i:



Förstärkt information med pågående riktning

Den självklara men nog så praktiskt utmanande värdet att hämta är att information vi ger ska vara en självklar väg från det den börjar läsas eller betraktas tills klart. Videoklipp har här fördelar av att tvingande så länge nu tittaren stannard kvar att följa ordning även om ej optimal. I övrigt distraheras vi ganska lätt.


Det finns ocskå som refererat tidigare en grupp av fenomen relaterat scouting där organisation och relationer mellan koncept i sig uppmuntrar till att särskilt uppleva kunskapen.


Och för båda ska peka på att när koncept till sin natur "rena" och mycket tydliga grafer dyker upp upplevs de gärna som självklart naturliga, förklarande oerhört mycket om människan, och skapande stora möjligheter i verktyg vi kan tillverka. Detta oavsett om de tillfört någon ny kunskap i förståelse ex. människan eller ens egentligen nytt data möjligt att hämta in jämfört med tidigare jämförbara datakällor men ej lika tydligt graf-rena.


Sociala media (med ex. Facebooks grafen) är ett exempel (relativt möjlighet till datamining av relationer mellan persone redan innan via bl.a. diskussionsforum där ju mer kontextuell information om relationerna finns).


"Friends: https://graph.facebook.com/me/friends?access_token=...
News feed (this is an outdated view, does not reflect the News Feed on facebook.com): https://graph.facebook.com/me/home?access_token=...
Profile feed (Wall): https://graph.facebook.com/me/feed?access_token=...
Likes: https://graph.facebook.com/me/likes?access_token=...
Movies: https://graph.facebook.com/me/movies?access_token=...
Music: https://graph.facebook.com/me/music?access_token=...
Books: https://graph.facebook.com/me/books?access_token=...
Notes: https://graph.facebook.com/me/notes?access_token=...
Permissions: https://graph.facebook.com/me/permissions?access_token=...
Photo Tags: https://graph.facebook.com/me/photos?access_token=...
Photo Albums: https://graph.facebook.com/me/albums?access_token=...
Video Tags: https://graph.facebook.com/me/videos?access_token=...
Video Uploads: https://graph.facebook.com/me/videos/uploaded?access_token=...
Events: https://graph.facebook.com/me/events?access_token=...
Groups: https://graph.facebook.com/me/groups?access_token=...
Checkins: https://graph.facebook.com/me/checkins?access_token=...
Objects with Location: https://graph.facebook.com/me/locations?access_token=...

Från: Graph API Examples | api.facebook

Facebook är enkelt men två personer som utbytt kommunikation över tiden i diskussions-forum eller andra sammanhang ger oss mer information. Facebook relationer är ofta av en enkel relation gjord och mycket korta kommentarer som sällan säger så mycket. I delar en ganska kollektiv sak att mäta men som sådan tämligen kort i tiden just nu pågående.

Den enorma fascinationen för mycket formella och ofta mycket smalt definierade ontologier (när gjorda av ett fåtal ofta definitioner och relationer självklara för dem men som många andra lika självklara aktivt används) förklarande koncept och hur de ska per definition förhålla sig till varandra är ett till exempel. De kan ha utmärkt värde för ett avgränsat specialistområde men är utan en gigantisk statistisk-tyngd ganska vådliga i övrigt. De flesta rent allmänt vi kan tänkas önska analysera vad de skrivit skulle inte hålla med om mycket i de vanligaste ontologierna här just runt icke-triviala resonemang om vad skrivit nu egentligen är.


Ex. Wikipedias vars graf-natur inte är lika trivial att se varande gigantiskt kopplad jämfört med smalare ontologier likt välkända Wordnet (vi kan se Wordnet praktiskt för en hel del och också med en del sannolikhete kända vad vi från det kan skatta vidae sannolikhet för hur lingvistiker kunniga i engelska från typiskt för dom nu skulle se på många koncept medan vi görande samma sak för ex. nyhetsmedia brett på engelska behöver större strukturer med mycket mer statistiskt data hanterande att folk använder begrepp ganska olika både mellan olika kunskapsområden, om man språkar närmare visuellt, svårare kultur-preferenser och icke-relaterade intressen eller riktigt fult refererande implicit koncept i nya såväl som gamla filmer) via bl.a. kategorier och länkar (såväl via sociala grafer i diskussioner och mer populations-kunskaps-hastighet i olika områden från versioner bakåt i tiden resp. ganska intressant uttrycka subkulturella konflikter mellan grupperingar - se Intrusion detection: Snowden-sensorer resp. tools of the trade för sociala media konflikter och Wikipedia-krigföring) är här mer fascineande genom att uttrycka både mer naturlig självorganisation vi kan mäta statistiskt såväl som att försöka från det också hitta varaktig vedertagen struktur som kan vara funktionellt.


Exempel på information i Wordnet. Nedan med de betydelser för best Wordnet känner till.

"(4){00015568} [03] S: (n) animal#1 (animal%1:03:00::), animate being#1 (animate_being%1:03:00::), beast#1 (beast%1:03:00::), brute#2 (brute%1:03:00::), creature#1 (creature%1:03:00::), fauna#2 (fauna%1:03:00::) (a living organism characterized by voluntary movement)
(1){09864997} [18] S: (n) beast#2 (beast%1:18:00::), wolf#5 (wolf%1:18:01::), savage#2 (savage%1:18:01::), brute#1 (brute%1:18:00::), wildcat#2 (wildcat%1:18:00::) (a cruelly rapacious person)"

Från: Wordnet Online - Best: wordnetweb.princeton.edu

Jag vet ej utanför smalare specialistområden jag spontant vet något som nått i närheten av Wikipedia. Söker man ett brett verktyg man kan använda manuellt är det inte en dålig standard-punkt att börja på. I vår domän här tror jag dock att man har mindre att hitta i Wordnet (oavsett ganska allmänt praktiskt för små-saker egentligen när man natural language processing).


Vi kan dock trots mycket svårt här se en enkel sak vi kan göra åtminstone som del av skapandet av informationen (per meddelande resp. över meddelanden) i att när möjligt ta tid och skapa grafen korrekt enkelt över hur vi tänker oss det hela och med de förändringar vi gör.



"Felriktning" och orientering jämfört med vad vi är vana vid. Det kan ta ett tag (ganska lång tid för mig försökande vid tillfället vrida det hela som jag önskade det hela "fel-vridet" om det alls lyckades hellt). Och vad vi kan använda för att ibland få information att överhuvudtaget beaktas. Låsta föreställningar och hårt-troende på koncept kan ibland rent av göra att man aldrig - eller inte lätt - annars värderar relationer och och noder man skapat en liten åsikts och föreställningskarta med.

Mer navigation och mappa

1. Sarah Palin visar hur budskap förstärks vid tal (2010-04-16)



2. Att navigera spännande tak för nya intryck
2010-05-16
- ett annorlunda spatiellt perspektiv direkt i vardagen och kräver ej en jordglob.




Dessutom inkluderande navigations-nära verktyg (se även Riktad information - Symbolernas upplevda intensitet och emotionella potential: Verktyg II) med association till noggranhet och havet.


Sextant

Riktad information - Symbolernas upplevda intensitet och emotionella potential: Verktyg II

Fortsättning på introduktionen till användning av verktyg som indikativa vid analys resp. adderade för att öka upplevd intensitet. Del I: Riktad information - Symbolernas upplevda intensitet och emotionella potential: Verktyg.


Intensitet möjlig - Intensitet upplevd

Det är självklart från skillnaden mellan pansavagn och bulldozer i intoduktionen att mer komplexx inverkan av ett verktyg för hur vi i en situation mer troligt upplever ex. fara - möjlighet, risk - komiskt, eller jämförbar kontrast.


Centralt för möjligheterna vi här är intresserade för vad vi kallar för verktygen är emellertid intensiteten. I det fysiska rummet handlar det om vår förmåga att förändra med en energikostnad för att uppnå ett resultat. Ett verktyg kan göra större energiomsättning per tidsenhet möjlig och energieffektivitet kan bl.a. påverka hur troligt vi bedömer det från potentiellt möjligt (ex. ä det dessbättre mycket troligare att Obama utnyttjar väpnade drones mot mindre grupper av troliga fientliga terrorister eller soldater medan kärnvapen i samma situation känns föga sannolikt).


En förståelse och förväntad om intensitet associeras från vår inlärning och erfarenhet: vad vi vet ungefär kan vara möjligt och vad vi från upplevt jämförbara situationer kan tänkas förekomma. För en situation eller enklare en scen eller ögonblick är detta en sak som påverkar hur vi tolkar den övergripande.


Verktyg med associerad högre intensitet adderad till vad i övrigt jämförbart ger en samlat upplevelse av högre intensitet.


Är situation och kontext i övrigt samma och problemet att lösa ej heller skiljer sig upplever vi högre intensitet när verktyget vi har i scenen klarar en högre energiomsättning. Stort fordon skyfflande grus är mer intensivt än en man eller kvinna bärande grus med hink.

Kraftigt indikerad intensitet i språk är vad som konkret kan påverka vår egen kropps energiomsättning. Vi kan både uttrycka viss förberedande intensitet själva såväl som att kognitivt (och kanske via just det i feedback ner till de enklare delarna av kroppens nervsystem) emulera vad vi i tar in i information från omvärlden. Det sista exemplet jag såg på från forskning var att vår kreativa visualisering av ljus resp. mörker i en scen vi föreställer oss inverkar på pupillerna:


Pressmeddelande: Our pupils adjust as we imagine bright and dark scenes (2013-12-0) | EurekAlert





The Eye Pupil Adjusts to Imaginary Light
Psychological Science November 27, 2013 0956797613503556
doi: 10.1177/0956797613503556


Ex. även om börjande ett steg nedanför språket har värde just därför att det börjar där. Det understryker att det är viktigt att språket når fram där vi prioritera tid för att uttrycka och föreställa oss vad som sker. Indikerad högre intensitet är en väg för detta.


En aspekt av nöjet sport för många har är troligt att en hög intensitet i vad som händer och sker är vanligt i många sporter - ibland rent av det centala för vad man vinner med (ex. 100 m löpning).


Denna form av upplevd intensitet från språk oavsett text eller bild (och realitet i tal men ej vad jag tillämpat på i analys) hör till dimensonen jag oftast kallar Up - Down. Ett koncept med tydligt associerad intensitet kommer som använd och uttryckt i språk och bild ge oss att den får högre värde på Up och betraktat i samma riktning lägre för Down (eller i annan riktning ibland högre också här därför att vektyget reducerar något annats intensitet).


En åtminstone för mig oväntad erfarenhet var att intensitets-dimensionerna tenderar att leverera mer och trovärdigare information från nyhetsanalys och det också predikterande för även andra dimensioner (även om man för det behöver ha dem skattade också).


Verktygens rationella natur

Precis som i introduktionen försöker vi uttrycka den andra analyssidan av verktygen där vi är närmare rationellt resonerande om vad som är möjligt eller troligt. Att försöka generalisera vad verktyg är kan vara utmärkt för detta.


När vi adderar intensitet till en scen eller situation genom att lyfta fram verktyg förekommande (eller konkret stoppa dit ett stort verktyg ex. i reklambild eller se till att ett sådant förekommer i händelse) är igenkännande av verktyget och enkel tolkning till sannolik intensitet det väsentliga. Analysen läsaren gör är snabb och detta behöver därför vara tydligt.


I analys mer rationell i tolkning där känsla eller det omedelbart indikerade är mindre viktigt är utmaningen snarast dom verktyg vi ej direkt ser. Förutsättningar indikerade i informationen vårt analyssystem går igenom att en aktör klarar av något bättre eller sämre.


Nedan har vi några koncept vi spontant inte för alla kanske ser som verktyg i "bulldozer-domänen" såväl som mer uppenbara verktyg för att mer effektivt lösa ett problem:



Electrochemical gas sensor NAMED_ENTITY_DIM DETECTOR
Electrochemical gas sensor NAMED_ENTITY_DIM MEASURING INSTRUMENT
Electrochemical hydrogen compressor NAMED_ENTITY_DIM COMPRESSOR

Electrochemotherapy NAMED_ENTITY_DIM TREATMENT
Electrochimica Acta NAMED_ENTITY_DIM PUBLICATION
Electrochromatography NAMED_ENTITY_DIM METHOD

FastCrawl NAMED_ENTITY_DIM COMPUTER GAME
FastEcho NAMED_ENTITY_DIM SOFTWARE
Ett företag vilket som helst NAMED_ENTITY_DIM COMPANY

En medicinskbehandling oavsett om med ett fysiskt verktyg (ex. proton-kanon angripande tumör), läkemedel, en kognitiv-övning eller motion är när tillämpat korrekt för att effektivt lösa problem vad vi korrekt bör betrakta som verktyg. Dessas energieffektivitet kan dessutom utmärkt mätas vilket ju är grunden för evidensbaserad medicin (effektivt relativt kostnad och risk).


Är ett dataspel ett verktyg? Potentiellt utifrån ett sammanhang där vi önskar lösa ett problem. Vi kan t.ex. tillämpa dem för marknadsföring eller för att lära barn något nyttigt i skolan.


Önskar vi nå ut med information fodras en informationskanal där en publikation kan vara en del. Publikationen tillsammans med vetskap och förståelse för det görs är också verktyg. Ett företag som kontrollerar en mängd eller ett fåtal kraftfulla informationsakanaler kan för ägaren vara ett verktyg för ägaren att implicit marknadsföra försäljning inom detaljhandel man också bedriver eller mäta och skatta trender och till produkterna relaterade frågor.


Gemensamt för att det ska vara analys-intressant gäller åtminstone att:


  • Att givet ett problem intressant att lösa påverkar verktyget hur effektivt det kan ske.
  • En relativ kostnad föreligger som gör att det inte är självklar grundnivå alla entiteter som löser dessa problem normalt alltid tillämpar.
  • Kostnad behöve inte - eller ens särskilt ofta i många domäner - vara ekonomisk eller vad som mest energi- eller konstnadseffektivt kan köpas.
  • Ofta är kostnad snarast kunskap och kompetens som när man försöker ersätta det inköpande kompetensen inte sällan kan visa sig dyrare relatvt effektivt än skattat därför att kompetensen kan vara nödvändig på ganska hög nivå redan i det steget (värderande upphandling, förståelse av vad man bäst för effekt bör köpa m.m.).

För ett land som Sverige både relativt rikt och med en tämligen god grundutbildning på medborgarna ligger en högre grundförutsättning att tillämpa verktyg i arbetet. De flesta även om inte experter på datorer kan använda dem om instruerade kring aktuella program och affärs- eller verksamhetssystem. Och företag har ekonomiska förutsättningar att kunna investera i datorer när affärsmässigt rationellt.


Foto: Klaus with K
Gigantiskt övertydligt exempel på hur omflyttning av verktyg kan indikera ett större sammanhang. Sverige's varvsindustri nedlagd - inget behov av kockumskranen. Sydkoreanskt företag köper den för 1 USD därför att de har industri med behov av den.

Koncept i kunskap hos aktör uttyckande förståelse av möjligheter, tillgång till personer med kompetens att realisera det resp. den utrustning nödvändigt är vad vi kan förenkla det till samlat. Implicita indikationer utifrån vad man gör, problem man löst, forskning man finansierar, koncept, produkter eller företag man köper in sammantaget kan ge hypoteser om konkretiseringar i tänkbara verktyg såväl som problemen man önskar lösa.


Oljepumpar välkända och samma sedan länge är mindre intressanta än oljepumpar som byts ut mot nyare (eller oljepumpar som gått sönder). Nya oljepumpar kan vara normalt underhåll eller ny mer generellt bransch-påverkande teknik som prövas ut.

Det kan också vara meningsfullt att jämföra verktyg som här diskuterat med Langackers cognitive grammar rörande events och verb. Särskilt se referensbok Semantics, John Saeed,som diskuterat s. 376. En del väsentligt när vi tar exemplet med en person som slår sönder glasfönster med hammare, hammare som slår sönde resp. att rutan gick sönder är att se vi för verktygen har en aktör som utnyttja dem. Med mindre än att vi försöker utlösa snö-oväder med kemikalier eller värmeförändringar är snö-moln ej ett verktyg. P.s.s. kan verktyg när utnyttjade indikera att aktör finns och att denna aktör har en motivation och målsättning vi kanske inte ser lika tydligt.


Kulturhistoria för själva ordet tool (kursiv-markering adderad här):

From Middle English tool, from Old English tōl (“tool, implement, instrument”, literally “that with which one prepares something”), from Proto-Germanic *tōlą (“tool”), from Proto-Indo-European *dewǝ- (“to tie to, secure”), equivalent to taw (“to prepare”) +‎ -le (agent suffix). Cognate with Scots tuil (“tool, implement, instrument, device”), Icelandic tól (“tool”), Faroese tól (“tool, instrument”).

Related to Old English tāwian (“to make, prepare, or cultivate”); see taw, and tow ("fibres used for spinning").

Symbol-relationer i ord- och bild

Vi kan avslutande försöka uttrycka en i analys-kontext gemensamhet mellan våra två verktygs-domäner. Här fortsätter vi dessutom i princip från Nyhetsanalys: Sunt förnuft när det gäller bildanalysen där bildanalys rörande relationer mellan koncept och entiteter förekommande i foto eller jämförbart diskuterades.


VISUAL_LIGHT jag skapade relativt tidigt uttrycker koncept-relationer mellan vad som förekommer i bild men är ej skapat från direkt analys av bilder utan från kontextuell text relaterat bilderna i genomsnitt indikerande vad vi föreställer när vi analyserar tillräckligt. Visual light är jämfört med liknande jag utvecklade (och utvecklar kontinuerligt) ej riktat just för bild utan bredare ett litet system (cirka 4 MB relationer radvis enligt citatet jfr närmare numera 1 GB för Blue light).


Notera för tool först relationer till konkreta verktyg - sådana vi oftare har i troligare foton vi gör:



tool VISUAL_LIGHT DRILL
tool VISUAL_LIGHT HAMMER
tool VISUAL_LIGHT WRENCH

Beskivande en abstrakt grupp av som här verktyg avgränsande vad som avses. Oavsett bredare analysvärde är grupper av besläktade föremål ett tämligen vanligt motiv (inte minst in instruktiva datakällor):



tool VISUAL_LIGHT POWER TOOL

Vidare vad som fortgår när verktygets intensitet realiseras:



tool VISUAL_LIGHT WOODWORKING
carpentry VISUAL_LIGHT TOOL
tool VISUAL_LIGHT MILLING
tool VISUAL_LIGHT MACHINING

Såväl föremål vi tillämpar verktyget på (och för ex. nedan kan det generellt lika gärna avse verktyg):



tool VISUAL_LIGHT MACHINE

Eller föremål som kan förekomma tillsammans med verktygen. En ledtråd om att ett dolt verktyg kan finnas även om vi inte konkret ser det direkt i bilden.



toolbox VISUAL_LIGHT TOOL

Bakgrund eller geografisk plats- i typ eller konkret position som en stad där de fotograferats:



tool VISUAL_LIGHT FARM

Och koncept uttryckande såväl konkreta egenskape hos föremål eller bakgrund vi ser i bild eller (och inte sällan med samma ord) mer abstrakta eller emotionella egenskaper. Båda kan ex. indikera utmaning i vad som sker (hårt arbete att hamra på den hårda stenen).



tool VISUAL_LIGHT IRON
tool VISUAL_LIGHT STEEL

Några exempel på visuella relationer till implement:



implement VISUAL_LIGHT EQUIPMENT
implement VISUAL_LIGHT MACHINE
implement VISUAL_LIGHT MACHINERY
implement VISUAL_LIGHT TOOL

Vad som saknas är entiteten som gör något med verktyget vilket är ganska vanligt bland bilder. Det är dock en form av relation ej särskilt praktisk att försöka ta fram på det sätt VISUELL_LIGHT skapades. Mindre normalt (i min erfarenhet där) är enkla generiska typer (hustru, hantverkare eller dyligt) tillräckligt vanligt för att ge associations-tyngd jämförbar med relatione till koncept av andra typer (d.v.s. fodrande viss common sense resonerande vid analysen vilket jag ej tyckte värt besväret för och heller vid tillfället när algoritm skapades för hade något tillräckligt potent för: de är heller inte självklart generellt trovädiga hä beroende på datakälla ex. om det gäller nyheter med bilder kan de fungera bra medan om vi endast analyserar bilder taggade på sociala media eller med tämligen kort-text på bloggar är det inte alltid att vi kan avgöra vad koncepten konkretiserat avser för att separera vilket gör det vådligare att försöka särbehandla en grupp av relationer vi kräver mindre statistisk samförekomst för).


BLUE_RELATION också ett mini-system för ett riktat område (jag ej längre använder eller utvecklar - dess syfte var snarast att försöka skapa något annat med det resp. testa ut en form av datakälla till relationer där det nu är ersatt med något större och för att resonera i språktolkning bättre - men fortfarande intressant upplever jag när jag tittar på relationer förhand och vill få några exempel). Nedan har vi några oväntade exempel på vad BLUE_RELATIONER menar är relaterade till verktyg:



hiv prevention BLUE_RELATION TOOL
hiv vaccine BLUE_RELATION TOOL
management tools BLUE_RELATION TOOL
poker calculator BLUE_RELATION TOOL
table saw BLUE_RELATION TOOL
technology tools BLUE_RELATION TOOL

Relationstypen nedan förstår man bäst om man läste referensen till Cognitive grammar. Förmåga att förstå vad vi har för typ av språkligkonstruktion till vänster och högre är ansvar för den som utnyttjar relationerna. Det är endast ett försök att uttrycka ledtrådar om att vad som uttrycks kan ha med verktyg att göra. Relationssystemet var ett tillfälligt ej längre använt och togs fram av flera externa common sense system där jag tror att samtliga vi ser nedan tänkbart kommer från Never Ending Language (NELL) (diskuterad i Nyhetsanalys: Sunt förnuft när det gäller bildanalysen) men där all information och vetskap i övrigt Never ending language klarat att etablera kastats bort (det var endast ex. på verktygs-relaterade koncept oavsett aktör, föremål o.s.v. som intresserade mig). Oavsett profession i relationen indikerar det ej att just vad uttryckt där behöver vara ett konkretiserat yrke - snarare att en roll agerande agentativt med verktyg i en situation kan indikeras av ledtrådarna mot verktygs-frame indikation (ej en genomtänkt benämning).



assistant FRAME_SUPPORT__PROFESSION_USE_TOOL tools
benefits FRAME_SUPPORT__PROFESSION_USE_TOOL tools
careers FRAME_SUPPORT__PROFESSION_USE_TOOL tools
carpenters FRAME_SUPPORT__PROFESSION_USE_TOOL tools
communications FRAME_SUPPORT__PROFESSION_USE_TOOL tools
dentist FRAME_SUPPORT__PROFESSION_USE_TOOL tools
designer FRAME_SUPPORT__PROFESSION_USE_TOOL tools
distribution FRAME_SUPPORT__PROFESSION_USE_TOOL products

Riktad information - Symbolernas upplevda intensitet och emotionella potential: Verktyg

Hör i domän till Propaganda och förstärkt information d.v.s. rör närmare potensen av motsvarande symbol-nod än relationer mellan node. Min tanke var egentligen att sammanfatta navigation före verktyg eftersom det bättre också förklarar relationer mellan noder men eftersom revolutionen i Ukraina gav ett mycket kraftfullt exempel fick dessa tools of the trade gå före.


Verktyg är speciellt i icke-emotionell analys av forskning, innovation, eller förmåga att göra tekniskt. I grunden handlar konceptet verktyg om att klara att göra mer energieffektivt än vad vi klarar med kroppen. Desto effektivare verktyg ju bättre (om kostnad för verktyg antas noll) klara vi av att göra vad det är avsett för och i många sammanhang är uppgiften omöjlig utan ett verktyg (ex. för det mest inom kemisk analys).


Vapeneffekt

Att verktyg kan prestera extremt energieffektiv ger dem också ibland en mer emotionell kraft i hur vi uppfattar dem i rätt sammanhang. Naturligt är detta mer aktuellt för vad vi direkt kan relatera och jämföra med vår egen kropp. Det tydligaste och antagligen mest välkända exemplet är weapon effect.


Nedan finns weapon effect diskuterad tidigare med ett antal visuella exempel:


Jämför gärna spontant upplevd påverkan av en modern revolver välkänd i praktisk verklighet om inte annat från teve- och film-mediet med skjutvapnet vars kontext naturligt från vad vi är vana att uppleva är historiskt utställningsföremål (konkret ej heller praktiskt längre eldvapen om än potentiell klubba):



Notera för bilderna ovan att vi ej har människa som uttrycker hot med något av vapnen.


Yxan - tillochmed mer historiskt än trolig i formen - är dock alltid potent:



Även berörande vapeneffekt:



Verktygets strategiska energieffektivitet relativt Vapeneffekt

Den analytiska svårigheter (i vissa situationer) för vapen är att inse att vi både kan ha det innovativa eller industriella i energieffektivitet som konkret strategiskt styrande faktor samtidigt som vapnets vapeneffekt har betydelse på slagfältet. Under Andra världskriget dominerade Tyskland i visuell design för sina pansarvagnar (och de presterade ju också bra på slagfältet initialt) medan den mindre amerikanska M4 Sherman närmast ser gullig ut jämfört med dom:



"By 1944, the M4 Sherman and the TD units proved to be outmatched by the 45 ton Panther tank, and wholly inadequate against the 56 ton Tiger I and later 70 ton Tiger II heavy tanks, suffering high casualties against their heavier armor and more powerful 88 mm L/56 and L/71 cannons. Mobility, mechanical reliability and sheer numbers, supported by growing superiority in supporting fighter-bombers and artillery, helped offset these disadvantages strategically."

[...]

"Although the American industrial complex was not affected by enemy aerial bombing nor submarine warfare as was Japan, Germany and, to a lesser degree, Great Britain, an enormous amount of steel for tank production had been diverted to warships and other naval vessels.[17] Steel used in naval construction amounted to the equivalent of approximately 67,000 tanks; and consequently only about 53,500 tanks were produced during 1942 and 1943."

Från: M4 Sherman | Wikipedia

Jag hittade ingen uppgift på totala antalet tillverkat resp. utnyttjade i Europa men antalet ovan är tror jag en kontrast i betydelse oavsett faktiska antal på slagfältet när ställt mot totala antalet tillverkade av ovan refererade Panther, Tiger I och Tiger II (uppgifter nedan från German tanks in World War II):


  • Panther: 6000
  • Tiger I: 1347
  • Tiger II492

Stor i visuell kraft såväl som i rummet men praktiskt inte industriellt fungerande för tyskland genom kriget. Under Ardenneroffensiven mot slutet av kriget hade tyskland initialt cirka 350 pansarvagnar och förstärkte sedan med cirka 450. Samtidigt var drivmedel d.v.s. en fråga om kostnad och energieffektivitet begränsande och styrande taktiska målen (de behövde erövra bensin).

M4 Sherman effektivitet relativt kostnad för att producera i tillräckligt antal (och kanske också av betydelse möjlighet att transportera över Atlanten) gjorde den till ett praktikt effektivare verktyg samlat över alla Sherman tillsammans.


Bulldozer

Ett excellent exempel på ett från vår vardag välkänt verktyg i rätt kontext starkt genom att vi kan relatera vad det gör mot vad vår kropp kan klara är bulldozer. Därav att jag gav en modul i Perl utvecklad för att flytta om data i samband med omorganisation och introduktion av ett presentationslager kallade det bulldozer (egentligen ett samlat api mot en mängd former av data kring koncept och relationer lagda bl.a. i Berkleday databaser) och som exempel just på denna effekt gjorde denna visualisering:




Ett mycket kraftfullare exempel - förstärkt av övergripande kontext och så mycket mer - har vi från Ukraina via the Washington post:



Det torde inte vara första eller sista gången den här typen av fordon används praktiskt i konflikter.


President Obama bland gigantiska verktyg

Kraftfullt: gigantiska verktyg på en arbetsplats traditionellt associerad till väljare historiskt kanske troligare för det demokratiska partiet och just i samband med att Obama ska skicka iväg ett stort skepp (kanske det största) amerikanska staten låtit bygga.



På det för att också uttrycka den rätta kraften mot fienden gäller det bara att få det enorma örlogsfartyget att uppfattas likt ett stort konkret svärd Obama bär runt i sitt tool belt.


Nedan kranen i aktion görande något form av arbete på det gigantsiak skeppet Gerald R. Ford.



Det är bara tråkigt att flygplanen på det gigantiska skeppet inte är gigantiskt större än vanligt för sådana här fartyg. Upplevelsen störs tycker jag av att dom bryter av här.