Ibland upplever jag mig så cyniskt nyhets-media-tolerant att jag är rädd att ev. läsare vid Dagens Nyheter blir lite nedstämd och orolig inför framtiden när man istället ville peka på ett värde. Oavsett hur trött cyniskt elegant man kan uttrycka sig där jag knappast är den mest motiverade i formuleringarna här ser jag inte riktigt värdet med:
Jag kanske borde göra något kul för dom istället och se vad som händer. Något i kanal-koncept lätt likt Svenska Dagbladets räntekarta (vilken jag dock tror är viktig med värde inte minst för bankbranschen mer än uteslutande bankkunderna) men med mycket större potens och långsiktigt värde särskilt inför valet i informationsanalys och presentation ej generellt beroende av sociala media som mätpunkter även om man för givna mätdimensioner kan tänka sig det. Konceptet är föga troligt vad jag implementerar i Sverige och än mindre troligt publicerande data mot läsare.
Idéen om det jämförbart med att jag var lite över-cyniskt deprimerande i förra inläggets information snarare än att jag promenerade över och ropade något otrevligt in till dem är kanske vad som räcker. Egentligen skulle jag dock vilja se konceptet realiserat.
Dagens Nyheter flyger förbi i dimman men når dom ljuset?
Dagens Nyheter verkar idag - jag har inte läst dem på ett tag annat än något speciellt på utsidan på några veckor - realiserat kraft och kunskap riktat mot något som tänkbart kan bli varaktig ambition och verklighet som en centralpunkt för tyngre politisk diskussion och nyheter som kräver mer. Svårare idag när kanalen mot läsarna inte har samma attraherande scarcity attraherande tunga nyheter, diskussion och information mer självgående eller lika enkelt (om det någonsin just varit enkelt men relativt senaste åren kanske relativt det glada 1970 - 1990-talets prenumerations-bubbla) finansierar sig själv.
Av och till har jag tycks så också men även att de tappar emellan mer än förväntat tycker jag för en tidning med den erfarenhet, stabilt mot ganska stora åldersgrupper lite mer uppåt starkt varumärke, nätverk av kompisar i koncernen man kan dela nyhets- och faktakompetens och befintligt samarbete ute i den vida världen.
Idag blev jag lätt förvånat imponerad. Avstånd från förväntat väntevärde med högre värde känns ganska stort trots tidigare variation med personligen upplevt ej varaktiga toppar. Jag är en mycket över-exponderad konsument av nyheter på nivåer och mina perspektiv från debugning och implementationen av nyhetsanalysen av några tiotusental news providers är vad som ger en tror jag ganska speciell tolerans där man alltid har en känsla av att man på något sätt sett något liknande varje nyhet en mängd gånger utan att faktiskt just någonsin läst dem.
Kulturbilagan känns läsvärd på så många sätt och åtminstone jag saknar inte hemmhos-reportagen hos små garage-band inom synt demonstrerande något nytt jag från ett musikaliskt kanske begränsat perspektiv ev. tror att ingen egentligen vill höra om och aldrig heller hör.
Artikeln om surrealism hade en del personligt värde som ett möjligt exempel för något annat och också vad jag tror tämligen många av Dagen Nyheters läsare i sina åldersgrupper kan vara intresserade av. Dessa torde annat än mer sällan vara konstvetare utan söker några idéer om besök och en lagom sammanfattad referensram till besök och ev. diskussioner om besöker med folk där eller vänner efteråt.
Mycket mer intressant i kulturbilagan och i tidningen i övrigt utanför Stockholms-delen. Korruptionen frodas. Vi måste kräva mer av Europas regeringar berättar något viktigt. Dagens Nyheter potentiella framtid som ett kraftfullt dynamisk centrum för politiskt information är ju också vad man tänkbart kan skatta från hur väl man klarar att ta ett sådant utmanande ämne längre än artikeln genom att stimulera bredare diskussion, publicera kompletterande kanske tyngre information även om det inte självklart behöver vara just resultatet av undersökande journalistik. Det är tror jag tecken på att Dagens Nyheter hittat en stabil tyngd om man efter publicering och uppmärksamhet på ett sådant område attraherar i svenskt perspektiv tyngre politiska entiteter att önska berätta vad de gör eller vill göra.
Frågan är kanske om de söker frid att lugnt somna in till dom närmaste åren eller om man tänker sig något annat.
Av och till har jag tycks så också men även att de tappar emellan mer än förväntat tycker jag för en tidning med den erfarenhet, stabilt mot ganska stora åldersgrupper lite mer uppåt starkt varumärke, nätverk av kompisar i koncernen man kan dela nyhets- och faktakompetens och befintligt samarbete ute i den vida världen.
Idag blev jag lätt förvånat imponerad. Avstånd från förväntat väntevärde med högre värde känns ganska stort trots tidigare variation med personligen upplevt ej varaktiga toppar. Jag är en mycket över-exponderad konsument av nyheter på nivåer och mina perspektiv från debugning och implementationen av nyhetsanalysen av några tiotusental news providers är vad som ger en tror jag ganska speciell tolerans där man alltid har en känsla av att man på något sätt sett något liknande varje nyhet en mängd gånger utan att faktiskt just någonsin läst dem.
Kulturbilagan känns läsvärd på så många sätt och åtminstone jag saknar inte hemmhos-reportagen hos små garage-band inom synt demonstrerande något nytt jag från ett musikaliskt kanske begränsat perspektiv ev. tror att ingen egentligen vill höra om och aldrig heller hör.
Artikeln om surrealism hade en del personligt värde som ett möjligt exempel för något annat och också vad jag tror tämligen många av Dagen Nyheters läsare i sina åldersgrupper kan vara intresserade av. Dessa torde annat än mer sällan vara konstvetare utan söker några idéer om besök och en lagom sammanfattad referensram till besök och ev. diskussioner om besöker med folk där eller vänner efteråt.
Mycket mer intressant i kulturbilagan och i tidningen i övrigt utanför Stockholms-delen. Korruptionen frodas. Vi måste kräva mer av Europas regeringar berättar något viktigt. Dagens Nyheter potentiella framtid som ett kraftfullt dynamisk centrum för politiskt information är ju också vad man tänkbart kan skatta från hur väl man klarar att ta ett sådant utmanande ämne längre än artikeln genom att stimulera bredare diskussion, publicera kompletterande kanske tyngre information även om det inte självklart behöver vara just resultatet av undersökande journalistik. Det är tror jag tecken på att Dagens Nyheter hittat en stabil tyngd om man efter publicering och uppmärksamhet på ett sådant område attraherar i svenskt perspektiv tyngre politiska entiteter att önska berätta vad de gör eller vill göra.
Frågan är kanske om de söker frid att lugnt somna in till dom närmaste åren eller om man tänker sig något annat.
Emergens
Jag löste generaliseringen teoretiskt och praktiskt av detektion emergens d.v.s. nyhetssituationerna där vår världsbild förändrats så att tidigare inlärt ej håller. Enklare och tycks funktionellt föga korrekt gulligt initial testat på senaste årens konflikter inklusive Irak och Afghanistan och framåt från och med befrielsekrigen i Egypten och Libyen resp. Syrien. Funktionellt tycks det Higgs-partikel också.
Nu ska jag skriva in förenklingen också i bok. Jag blev lite glatt överraskat faktiskt. Annars är det sedan konkretisering och implementation i mjukvara huvudsakligen ganska hur vi ska uttrycka det inte alltid lika trevligt förenklande samtidigt inkluderande. Band samman information betraktad i referens långsamt ändrande d.v.s. refernsböcker, uppslagsböcker o.s.v. i Blue Light nod-nätet med nyhetsanalysens stereotypa information på upp till några års sikt med ögonblickets emergens-förändring. Lite udda att man löser både praktiska algoritmer för detektion och samtidigt får ett abstrakt koncept som binder samman övergripande enklare och bättre.
Mycket trevligt. Utmärkt att det blev av och skriva klart delen rörande den stereotypa informationens intensitet representation vilken ledde till att jag insåg förenklingen: Definition stereotyp information och scarcity: The Economist och Prokrastination.
Lite oväntat. Verkligen.
Stämmer med perceptionen också.
Nu ska jag skriva in förenklingen också i bok. Jag blev lite glatt överraskat faktiskt. Annars är det sedan konkretisering och implementation i mjukvara huvudsakligen ganska hur vi ska uttrycka det inte alltid lika trevligt förenklande samtidigt inkluderande. Band samman information betraktad i referens långsamt ändrande d.v.s. refernsböcker, uppslagsböcker o.s.v. i Blue Light nod-nätet med nyhetsanalysens stereotypa information på upp till några års sikt med ögonblickets emergens-förändring. Lite udda att man löser både praktiska algoritmer för detektion och samtidigt får ett abstrakt koncept som binder samman övergripande enklare och bättre.
Mycket trevligt. Utmärkt att det blev av och skriva klart delen rörande den stereotypa informationens intensitet representation vilken ledde till att jag insåg förenklingen: Definition stereotyp information och scarcity: The Economist och Prokrastination.
Lite oväntat. Verkligen.
Stämmer med perceptionen också.
Sydkinesiska havet: Sovjetunionen och Fiskerättigheterna utanför Gotland
Den här lätt fascinerande och också lite komiska konflikt (det var ju inte allt för länge sedan ett kinesiskt "örlogsfartyg" - minsta tänkbara storlek - sprutade vatten på ett amerikanskt "forskningsfartyg" så att det behövde tuffa iväg tills USA skickade ner ett par fregatter om jag minns rätt) har kanske en del ytliga likheter med båt-bråken runt fiskerättigheterna mellan Sovjetunionen och Sverige långt tillbaka:
Jag minns inte mycket av fiskeri-bråken och ids inte läsa in mig. Men en liket eller om vi vill olikhet vi har är att dom diskussionerna åtminstone här och antar jag i diplomatiska liksom utländska medier bör ha inkluderat Gotland som symbol-mening varande svenskt. När det gäller bråket om Sydkinesiska havet är ju själva namnet vad som bär Kina i sig.
Man ska inte utesluta att sådant oavsett hur irrationellt det kan verka har betydelse. Vi ska minnas att dom enkla symbolerna alltid är viktig för människan när dom vill marschera i grupp i mer "skarpa" eller uppfattat konflikt-betonade situationer därför att de ökar diskriminerbarhet: vår förmåga att särskilja förenklat utan annan eftertanksam rationell analys den egna gruppen med den andra (Fishers linjära diskriminantfunktion är ett lika bra exempel som något). Nazityskland är ju ett av de mer kända övertydliga exemplen med alltid en mängd symboler repeterade till det extrema.
Här är det ju också just en lätt konfliktfylld situation. Nationalism är dessutom nationell och regional politik i Kina för att försöka flytta medborgarnas fokus till andra frågor än demokrati och åsiktsfrihet.
En reflektion är att även om Finland, Sverige och Norge kan antas vara lite olika "rika" är skillnaden troligen inte vad som besväras medborgarna eller där en "uppgradering" i "rikedom" är värd att ge upp rättssäkerhet, demokrati m.m. för. Sedan är jag egentligen inte ens säker på om det ens funnits något rationellt ekonomiskt värde styrande där symbolen Kina i namnet tillför fördel för Kina indirekt via där det inte förvånar mig om egentligen det senare tillsammans med diverse andra likartade frågor haft störst betydelse.
Men vem vet. Kanske finns det stora rikedomar i havet. Om det i så fall summerar till vad upprustningen av Kinas örlogsflotta kostar oavsett vem som slutligen realiserar huvuddelen av värdet vågar jag inte ens gissa. Sådant tenderar att kosta ordentligt och även om deras flotta idag är approximativt i magnitud Sverige (några småbåtar - ett litet antal fler men mycket sämre per båt) är mycket mer kvalitativt och i magnitud beställt och byggs. Det samma gäller för Indien (om jag minns rätt byggs en modern och stor flotta i samarbete med ryska leverantörer).
Där är vi ju själva tämligen mycket mer energi-rika än idag om vi vill givet energi i restprodukterna från kärnkraftverken vi ej tar tillvara och ej prospekterade uran-fyndigheter. Billig energi är som en devalvering i ökad konkurrenskraft utan att det kostar löntagare och företag utanför export-industri något utan som tvärtom i det mindre också får minskade kostnader.
Jag minns inte mycket av fiskeri-bråken och ids inte läsa in mig. Men en liket eller om vi vill olikhet vi har är att dom diskussionerna åtminstone här och antar jag i diplomatiska liksom utländska medier bör ha inkluderat Gotland som symbol-mening varande svenskt. När det gäller bråket om Sydkinesiska havet är ju själva namnet vad som bär Kina i sig.
Man ska inte utesluta att sådant oavsett hur irrationellt det kan verka har betydelse. Vi ska minnas att dom enkla symbolerna alltid är viktig för människan när dom vill marschera i grupp i mer "skarpa" eller uppfattat konflikt-betonade situationer därför att de ökar diskriminerbarhet: vår förmåga att särskilja förenklat utan annan eftertanksam rationell analys den egna gruppen med den andra (Fishers linjära diskriminantfunktion är ett lika bra exempel som något). Nazityskland är ju ett av de mer kända övertydliga exemplen med alltid en mängd symboler repeterade till det extrema.
Här är det ju också just en lätt konfliktfylld situation. Nationalism är dessutom nationell och regional politik i Kina för att försöka flytta medborgarnas fokus till andra frågor än demokrati och åsiktsfrihet.
En reflektion är att även om Finland, Sverige och Norge kan antas vara lite olika "rika" är skillnaden troligen inte vad som besväras medborgarna eller där en "uppgradering" i "rikedom" är värd att ge upp rättssäkerhet, demokrati m.m. för. Sedan är jag egentligen inte ens säker på om det ens funnits något rationellt ekonomiskt värde styrande där symbolen Kina i namnet tillför fördel för Kina indirekt via där det inte förvånar mig om egentligen det senare tillsammans med diverse andra likartade frågor haft störst betydelse.
Men vem vet. Kanske finns det stora rikedomar i havet. Om det i så fall summerar till vad upprustningen av Kinas örlogsflotta kostar oavsett vem som slutligen realiserar huvuddelen av värdet vågar jag inte ens gissa. Sådant tenderar att kosta ordentligt och även om deras flotta idag är approximativt i magnitud Sverige (några småbåtar - ett litet antal fler men mycket sämre per båt) är mycket mer kvalitativt och i magnitud beställt och byggs. Det samma gäller för Indien (om jag minns rätt byggs en modern och stor flotta i samarbete med ryska leverantörer).
Där är vi ju själva tämligen mycket mer energi-rika än idag om vi vill givet energi i restprodukterna från kärnkraftverken vi ej tar tillvara och ej prospekterade uran-fyndigheter. Billig energi är som en devalvering i ökad konkurrenskraft utan att det kostar löntagare och företag utanför export-industri något utan som tvärtom i det mindre också får minskade kostnader.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)