Jag träffade på referensen till Hebb's studier av apornas reaktioner på vad som inte riktigt stämmer. -Ett koncept bredare mediterat i:
Liksom en bärande dimension i den bondkomik jag projekterar dels för att balansera komikens drogeffekt avtränande och kanske också visa min folkligare sida med sådan här enklare bondkomik (en god grund till en politisk-karriär kanske?) i:
Bläddrande och funderande rörande frames i kontext av parsning och inkongruens hittade jag Hebb-forskningen och citerar:
"Later Hebb (1946) found that even intense panic reaction could be induced in laboratory-reared chimpanzees by showing them the sculptured head of a chimp, where the expected remainder of the body was absent, or by showing them an anaesthetized infant chimpanzee, where the customary postures and motions were absent.
Near panic could be induced in young chimpanzees by having the familiar experimenter appear in a Halloween mask or even in the coat of the familiar 'keeper' or visa versa [...]."
Motivation and Social interaction, Cognitive Determinants,
Editerad av O.J. Harvey,
Utgiven 1963 men fortfarande en idag excellent översikt av inkongruens-teorin såväl som kognitiv-dissonans. Inga av dessa koncept blev den övergripande verktygs-förklaringen man längre bak trodde men praktiskt är det idag nästan intressantare koncept att mindre försöka förklara allt se som konceptuella byggstenar vi kan pröva att tillämpa i nya situationer i den värld av mer information, fler kanaler och allt tydligt mer varierade händelser såväl som språk. Kanske vad vi kan jämföra med Students t-test?
Vi kan våga oss på en intressantare applikation i kulturernas möten. Nr vi som vuxna bygger och skapar representation av scenen vi betraktar eller händelsen vi deltar i aktiveras koncepten inte uteslutande i arbetsminne utan förstärker andra mer permanenta representation och förhållanden till koncept och plats.
Det samma gäller nu också språket vi uttalar och språket vi läser och hör. När större kulturell-distans råder sker därför en annorlunda aktivering även för andra närbesläktade koncept ex. kanske också mötande i plats eller vad vi gjorde före eller ska göra efter samtalet.
Är likhet i klädsel, kropp och tal nära det genomsnitt vi vanligen möter finns givetvis god bredd innan vi reagerar på det annorlunda - åtminstone om nu inga för oss nya eller underliga koncept används. Emellertid när nu själva ordningen på saker och ting blir lite eller i delar förskjutna märker vi det lättare. Ex. rörande vad vi och vår samtalspartner anser bör vara logiskt nästa aktion-event utifrån information.
- "Jag tycker du ska besöka din pastor och prata igenom din livssituation."
- Du vi har varit kompisar länge så vill du kan vi åka tillsammans någon kväll och futta eld på hans garage.
Är två förslag de flesta svenskar skulle finna lite anmärkningsvärda. I andra kulturer och tidpunkter däremot ganska normala. De isländska sagorna ger oss ett exempel på futta eld problemlösningen (och kanske att kvinnornas pådrivande attityd törstande efter blodet kan förstås av aktivering av deras kraftiga mycket obehagliga minnen av att inte helt sällan kidnappats ex. på Irland).
Vi har händelsernas representation mellan koncept och idéer som stämmer i de flesta detaljer men ändå känns totalt fel. "Vem är min pastor? Är det den stora kryko-domen eller den lilla lokala man besöker för de? Om bara munk eller nunna finns plats är det samma sak? Ska jag fasta och slå mig med något innan? Är det vi eller papisterna som måste bekänna synder eller kan jag tillrätta-lägga händelserna lite jämfört med här och nu?"
D.v.s. vi kan se att sannolikheter i co-occurance har betydelse och helt säkert förklarande effektviiteten hos Bayes sats rörande mycket relaterat vår kognition och ntur såväl som imaging av hjärnan och emulering beteenden (jag skulle inte helt förvånas om jag kan ha en av de största P(A|B) databaserna där A och B är koncept av 1 till fem ord).
Det i sig räcker inte för att förklara allt. Världens såväl som språkets kreativitet ger oss fascinerande kombinationer där samband och avstånd inte bara genom det befintliga topologiska kan avgöras genom graf-vandrande. Här vill jag föreslå att vi kan komma väldigt nära hur det fungerar genom att tänka till hur aporna reagerade och på vad, och hur vi reagerar på ovanlig klädsel. Similarity och givet mängden inlärning i relationer mellan neuroner funktionellt i flexibla representationer om inte just similarity avseende något speciellt krävs (i vilket fall det beroende på avstånd från ett eller båda koncepten snabbt blir mega-dator behövande).
Likhet och olikhet i vad som i sig inte behöver vara praktiskt relevant situationen (att en afrikansk klädsel ej vanligen ses ger uppmärksamhet medan en kostym lika ovanlig men mer lik kostymer vi sett inte ens är vad vi märker). Ofta känns det tydligaste som vad vi minns mest. Kanske den afrikanska hatten och att klädseln var vit. Varken eller är dock särskilt ovanligt i klädsel. Detaljförståelse av vad vi reagerade på kan vi dock inte förvänta oss från det similarity-styrda.
Men hur är det nu med dom här cyklarna:
Koncepten är fel. Emellertid är också de relativa positionerna för koncepten fel. För cykeln har vi olika i båda egenskaperna.
Exemplet nedan från forskningsstudie diskuterad i kapitel Trust and stable actions (samma bok redan refererad).
- I had a flat tire.
- What do you mean you had a flat tire?
She appeared momentarily stunned. Then she answered in a hostile way: "What do you mean?"
Informationen är given. Antagligen tolkar vi frågan som att det söks omständigheter på ett positivt medmänskligt sätt (kanske oftare med lite känslouttryck för det innan) eller att något är fel med informationen vi givet. Förflyttande oss och talande uppvisar människan det proto-agentativa d.v.s. vi rattar händelsen. Något fel med oss om nu inte informationen i sig är felaktig. Och uttryck relativ makt projiserande potentiellt en negativ stereotyp mot kvinnliga bilkörare - en tolkning säkert lättare upphetsad över punkteringen - är ilsken reaktion inte otrolig.
Förklaringsmodellen med inkongruens-teorin ligger närmare inte mer än Hebbs apor. Kvinnan förväntar sig att åhöraren förstår situationen och kan leva sig in i den. Det faller och saker stämmer inte. I steget från det i de kulturella avståndet vi tillämpade och såg kan inkludera bl.a. inkongruens-teorin kan vi jämföra med när det verkligen saknas förståelse av hur saker passar in i situationen eller lösningen. "En präst? Tar man med ett smådjur till honom som när vi offrar till Gudinnan eller passar en pilsner bättre?"
Motivation and Social interaction, Cognitive Determinants,
Editerad av O.J. Harvey,
Utgiven 1963
Kongruens-teorin sammanfattad när teorin stod på topp. Troligt viss utmaning att få tag i. Informationen nedan kan säkert vara till hjälp för enskilda kapitel (även om jag inte kontrollerat men det är ju inte vanligt när böckerna är svåra att få tag på att de ex. dyker upp hos universiteten. Möjligen kan materialet kanske också hittas via Dtic.mil eller fås från dom eller University of Colorado.
Symposium finansierat av "Group Psychology Branch of the Office of Naval Research under Contract Nonr 1147(07) with the University of Colorado".
Alan B Andersson, Yale University,
William Bevan, Kansas State University,
Harold Garfinkel, University of California,
O.J. Harvey, University of Colorado,
J. McV. Hunt, University of Illinois,
John Lanzetta, University of Delaware,
Omar K. Moore, Yale University,
Harold M. Schroder, Princeton University,
William A Scott, University of California.
.png)
