Efter Bornholm: Flyktingaffären för att skapa nya svenska enklaver i världen

Ett spännande tänkvärde (inte säkert men värt en och annan risk) värde med EU finner vi på Bornholm. Så som Uppsala bo och havande pendlat Stockholm förr många år och gjort värnplikten i Norrdland kan jag som något av en Sverige expert upprepat fördjupad i allt det skånska (abstraherande fram gemensamma - lite som allt till Sverige överst - delar av Småland, Västkusten och vad allt det andra) semestrande där många gånger korta perioder att:

• Skåne är det finaste Sverige har

Våra svenska skåne-traditioner är något av det mest svenska som finns. Vem har inte imponerats och njutit av den konstnärliga topp i deras närmaste musikaliska svenska språk-variant eller de särskilda bondetradition formad av de geografiska (såväl kanske också för hjärt- och kärlhälsan) utmaningar avsaknaden av skog resp. möjlighet EU-bidrag för arktiskt jordbruk fört med sig såväl kämpande med Ringhals såväl som bron till Danmark.

Och läsande Wikipedia lärde jag när jag mycket korrekt fördjupande mig ner i texten för att hitta sanningen (gående förbi första radens danska taskspelerier) att det bor inte som jag trodde en massa danskar på Bornholm utan dom visade sig vara just svenska skåningar:

"Many inhabitants speak the Bornholmsk dialect, which is officially a dialect of Danish.[2] Bornholmsk retains three grammatical genders, like Icelandic and most dialects of Norwegian, but unlike standard Danish. Its phonology includes archaisms (unstressed [a] and internal [d̥, ɡ̊], where other dialects have [ə] and [ð̞, ʊ / ɪ]) and innovations ([tɕ, dʝ] for [kʰ, ɡ̊] before and after front-tongue vowels). This makes the dialect difficult to understand for some Danish speakers. However, Swedish speakers often consider Bornholmian to be easier to understand than standard Danish. The intonation resembles the Scanian dialect spoken in nearby Scania, the southernmost province of Sweden."

Från: Bornholm | Wikipedia

Det är svårt att komma ifrån en ganska för långtgående tolkning men åtminstone troligare än icke så har Wikipedia-fenotypen / -personligheten van att strukturera information (kanske omedvetet) vänt sig mot felstruktureringen och antytt tydligt i sista fyra orden vilka kategorigrupper han eller hon kände att Bornholm hörde hemma.

Sådant gör inte Skåne till mer eller mindre viktiga eller svenska för oss. Men de kan vara en dröm och den upplevelse som idag kanske vekt når Bornholm och ev. flera svenska enklaver i Danmark som ger våra skåningar där kraft att leva vidare. Skåne är viktigt för dom och med det kommer ett ansvar för alla svenskar.

Så svenskt det kan bli: Bias i core-Sverige runt Uppland såväl minns jag från värnplikten ej ovanligt bland norrlänningarna att se ner lite på skåningarna man tycker är lite för motiverade "stationärt" där man är snarare än i aktion-serie framåt resp. hastiga som börjat fråga vidare om annat innan man hunnit börja svara ger jag inte mycket för. Skåne är bland det mest svenska vi kan hitta: Vad vi kan likna vid en svensk enklav från omvärlden som återvänt hem. Det må ta lite tid innan man konvergerat in sig bra men det är naturligt. Skåne är framför allt ett naturligt vi skåningar med Bornholm som i all korrekthet måste räddas hem.

Trots allt danskt som hänger kvar i Skåne är det just det svenska vi bäst firar mer av visande vägen för Bornholm såväl som stödjande den skånska Sverige-konvergensen. Och så mycket fin matkultur kommer ju också från Skåne: Semlan tänker jag, inte bara soppa utan soppa med klimp och grädde m.m. fint.

Skåne är viktigt för alla svenskar såväl i Sverige som i andra lädner.

Klickar man runt i Wikipedia kan många fler svenska enklaver hittas: kustområdena i Finland, Åland, delar av Baltikum, Dekaware i USA, delar av Storbritannien (säg att en 1/5 av Skottland egentligen är svenskt), hela Norge och tror jag säkert mer jag ännu ej funnit.

EU är gemensam rättsordning och skydd för Europas alla förtryckta minoriteter

Inget engagerar EU mer än Europas minoriteter. Försvarliga decimeter publikationer såväl som särskilda mellanstatliga "kontrakt" finns för att skydda dem: Och allt - om än bra mycket - är inte bara ursprungsmärkningen. Dessutom är det ju så självklart för oss att hjälpa varandra när någon nte riktigt orkar med sina minoriteter längre: Vi har ju ex. en massa romer i Sverige från diverse EU-länder österut som ville få lite perspektiv på sig själva ensamma ett tag.

I EU finns tror jag den långsiktiga vägen hem för våra svenska enklaver runt om Östersjön.

Även om den kinesiska hemförandet av nytt land via byggande av små militärbaser på öarna kan tyckas ha fungerat bra är det troligen ett ganska dyrt alternativ för Bornholm. Likväl att att skicka bud till Kina om ett internationellt ö-rätts-samarbete bör vi snarast göra. Världen saknar ju idag helt en oberoende mellan-statlig organisation för att hantera internationella ö-frågor när olika menar råder mellan länder. I sådanorganisation kan Bornholms rätt till frihet prövas än mer oberoende än i EU.

Med Sverige och Kina som grundarländer - kanske dom tidiga åren framtill 2050 tagande en utökad kostnad med dyrare roller motsvarande dom ständiga medlemmarna i FN's säkerhetsråd - tror jag nog vi lätt når ut bra till andra länder (Kina stort och så känt engagerad i ö-politik medan Sverige kan kännas lite kamratligare och lugnare visande på att det inte bara är vad som ska handla om i ö-kris väpnade interventioner utan om att just etablera ett för världen gemensamt rättssystem för öar kanske som för Bornholm med passlösa svenskar som tvingas leva i förskring under det danska kulturförtrycket). Först kan Sverige komma och förklara saker och ting utifrån vår värdegrund och därefter för dom som väntar med att gå med kan Kina berätta och garantera att deras verklighet i alla ö-frågor är mycket lugnare när en ö är reglerad via samarbetet istället fri för vem som helst att ta med vapen om så krävs.

Värdet för Skåne och Danmark själva ska ju heller inte underskattas. De lider idag av de svenska pass-kontrollerna skadande deras ekonomi. En bärande motivering till att dom behövdes var att antalet flyktingar nådde nivåer där det blev för kostsamt. Möjlighet att beskatta också Bornholm kanske räcker bra här för att få liv i flyktingmottagandet igen. Dock oavsett hur rätt det är att hjälpa flyktingar och flera värden diskuterande nedan är ju flyktingen inte ett egenvärde: Det är ej bra att folk behöver bli flyktingar. Därmed inte sagt att jag tror att vi kommer se svenska flyktingar kommande med färjorna från Bornholm: Men vi vet så väl från Europas nutidshistoria (vi minns alla det forna Jugoslaviens folkmord) att minoriteter i enklaver lätt råkar illa ut. Danmark upplever jag också allmänt är lite lätt "skeptiska" till andra främmande kulturer.

Värdet av flyktingen efter Sverige: Nya diffusa men mer spridda enklaver av den svenska kulturen

Och jag pekar gärna här på efter att uppmärksammat sammanblandning hos en del svenskar att flyktingar och invandrare inte är samma sak. Invandraren är i värsta fall en till omotiverad svensk som kanske bidrar till värde men sällan gör något exceptionellt för landet. Likt de flesta av oss för svensk-kollektivet på det stora hela en nolla görande varken till eller från under överskådlig framtid. Flyktingarna å andra sidan är i bästa fall "svenskar" (men ej ännu svenskar i medborgarskap) som ger sig ut i världen för att strida för Sveriges kultur och export. Flyktingen är den långsiktigt och långsamt - men oerhört och verifierbart så stabilt etablerandet av den icke-diskriminerande svenska informationskanalen:

• Flyktingen kommer från en annan kultur och annan del av världen som vi ger stöd en tid.
• Hemlandet kanske utrotar sin befolkning allmänt eller för vissa delar av den.
• Kanske ger vi denne också stöd att lösa problemen hemma med utbildning, frihet att organisera sig eller som för kurderna i Irak och Syrien stöd till deras väpnade förband (vilka upplever jag nästan är lite svenska från viss likhet med hemvärnet: "Vem som helst" kan tänkas komma ut med ett automatvapen och gediget tränat med det i dom kurdiska byarna). Även om jag tror att den värdeskapande åtgärden att införa möjlighet till motsvarande värnplikt i den mån exilregering finns kanske är vad vi har långt till ännu.

Kulturens bandbredd och över denna kommunikation etableras och kan gå i tillväxt (vilket numera som världen utvecklas är direkt svårt i relativ snarare än absolut mening därför att fler kulturer stora i medborgare kommunicerar internationellt i hög tillväxt) snarare än endast bromsa reduktion av befintlig närvaro (där Sverige just nu väger delvis skattat just av detta fenomen som upparbetat oavsett hur dåligt utnyttjat av Sverige det är idag: Det finns en kulturell-bromsfaktor i att något i den svenska kulturen gör att man ogillar tanken på att det kanske är bra för dig att hjälpa någon och om detta bra blir större kan det vara bra för dom du hjälper också).

Sedan återvänder flyktingen efter en tid (i bästa fall) hem. Nu försvenskad. Och som delvis svensk vilken vi åtminstone bör ge ett acceptabelt flyttbidrag delvis i givna möjligheter att bibehålla kontakt med dennes andra hemland (Sverige) och som vi gärna följer upp i hälsa såväl som skapande möjlighet att finna svenska värden (som i sådana normalt också bör vara värden för den f.d. flyktingen liksom dennes första land eftersom det nu normalt handlar om handel och annat skapande tillväxt i den värdena ej med svårbedömd komplexitet kan mätas). Sverige aktiviteter - ibland geo-lokalt tagande viss resekostnad kanske ibland men troligen oftast på internet - ett par gånger per år och kanske med en fast kontaktperson förvaltande kontakten till Sverige åtminstone för några stycken utspridda över resp. kultur och geoområde är också klokt. På så sätt kan vi fortsätta lära av varandra vilket är ett värde i sig även om det långt ifrån alltid tidigt i processen (i sådant här ska man tänka på Sverige som en varaktighet som ska existera långt längre än en livstid) leder till några nya exportaffärer

Rätt skött är flyktingen mycket mer svensk än så väl invandrare som svenskar födda i Sverige annat än sällan når upp till.

Värde från tänkbara rena exportaffärer kan föra tankarna till vapenexport. Särskilt givet att jag pekade på att korrektare hantering bör inkludera vissa möjligheter att göra sin värnplikt för ex. exilregering i Sverige. Men är här för aktuella länder där vi får god bandbredd av antal troligen mindre - föga - troliga jämfört med många andra områden. Minns rätt tittande löst på området i något färdigt data jag mindre destillerade fram själv som fick från någon organisation delande det hela är troligen flera av länderna här intressantare för den industrin långt senare i tiden jämfört med infrastruktur som vatten, avlopp, elförsörjning, vissa typer av särskilt mobila lösningar relaterat gas, och telekom).

Men självklart bygger man upp armén med svenska vapen lär väl kanske någon preferens etableras från det kanske skapande kanske vissa möjligheter när vi ser jag tycks ha fasat ut den tyska importen Leopard 2 - varför svenskar ibland när tyskarna kommer och ockuperar solstolarna på morgonen och långt senare kommer i person mycket tyskt ibland sägt "nu kommer Leopard och för en massa oljud igen" resp. runt 12 när haverande av alkohol eller för mycket sol en variant relaterat drivmedel jag ej minns - för återigen en svensk stridsvagn Stridsvagn 122 om än kanske ej "ofarlig" här varande en utveckling från Leopard 2 vilket ibland för vapensystem kan begränsninga möjligheterna att sälja produkten "fritt" till andra köpare än så reglerat: Inga av dem är dock lika kreativt spännande som gamla Stridsvagn 103 som kanske egentligen hade varit ekonomiskt sundare alternativ för många utvecklingsländer). Värdet av allmänt lugna lite fredliga svenska värderingar kan självklart som del av värnplikt kombineras med en del koncept tänkta att förebygga risken för nya problem eller att en roll i polis eller militär får en osund nivå av övergrepp eller indirekt leder till etablerande av organiserad brottslighet som del av organisationerna: Du kommer i så fall med din nya svenska kultur (som ju inte bara är värdering av djurskydd, FN, miljö och livsmedelstillsatser utan också alla de diffusa värden från att vi ej sett krig på evigheter där nog en del förs vidare), din svenska konflikthantering och för att understryka att folk ska ta det på allvar dina svenska vapensystem som en sista resp. mycket tidig lösning i processen och som du kanske ej behöver utnyttja trots problem därför du kan få goda råd av andra f.d. svenska flyktingar, din svenska handler (som typiskt svenskt antagligen skulle visa sig vara en sociolog som egentligen önskade att hon utbildats sig till en psykolog av den gamla psykoanalyserande sorten än något som gillar att se saker hända i god prestanda), och bra åsikter från svenska medier du har enkel fortsatt kontaktvia.

En ny typ sv enklaver av svenska skapas. En typ passande den utvecklingen världen gick in i när kommunikation globalt blev bred, djup och omfattande. Människor hör ej bara till tre kulturer längre: Landet, byn och yrket / social-association (samt att en del problem-makare söderut kan vara papaister, muslimer och buddister: Men för Sverige är ju sådant förr inkluderat i Landet då nu det kom till Wasa från Gud att kyrkan var hans precis som resten av landet - Sedan fick kyrkan fria statligt reglede demokratiska val eftersom medborgarna "ärvde" den av Wasa). Detta är ej enklaver vi kan behöva tvingas gå i krig över om danskarna börjar utrota skåningarna på Bornholm eller USA sätter svenskarna i Delaware i läger: Utan mer självorganiserande i mycket av det grundläggande kulturella i hemlandet utan att addera till komplexitet i Sverige men samtidigt genom att dom just är lite av svenska enklaver skapande bättre möjligheter för dom som grupp, deras hemländer och Sverige till ekonomisk tillväxt.

Murong Xuecun: En sällsynt förmåga kanske med ett stort värde ännu ej skapat

Kultur och kunskap när kombinerat med vad jag tror är naturlig fallenhet kan när personen klarar att uttrycka och gör det dokumenterad vetskap symboler och kulturer högre. Mer så de vetenskapsområden vars kultur gärna tolkar och förstår symboler och språk utan dom statistiska verktygen (delar av sociologinm psykologin, lingvistiken bl.a.) -förutom när man märker fallenheten naturligt hos någon.

Och inte alls att det är subjektivt. Det är vetskap som när bra är vad man kan ta och använda. Om defekt är den ej användbar. Det kan ge utgångspunkter statistiska kunskapsbaser och balanseringar mellan dimensioner kan snabbas upp oerhört från därför man har goda start punkter att börja från. Språk och kultur är gigantiskt: Men ska man se det viktiga behöver man låta algoritmerna börja bra: Börja dåligt går också ofta nog men tar längre tid. Och ibland därför att kultur är så stort pekas utgångspunkter och delar som annars missas. Kanske bara därför att grund-förståelse om dem helt saknas därför att det missats.

Förmåga här god nog - åtminstone vad man kan se från skriftspråk läsbart under senare 1900-talet från 1960-talet och fram till idag - är sällsynt.

Att klara att ta det till systematiskt kunskap världen kan förstå sig själv bättre från är än mer sällsynt. Ytterst ännu ovanligare är när det också kommer med det statistiska analysintresset såväl som intresse och motivation att pröva det på världen. Vi har något av detta i Osgood (och jag minns i övrigt inte nu i alla fall om jag i övrigt någonsin mött det annars):

• Först skapande den stora metoden så omdanande för så många forskningsområden språk och psykologi styrande årtionden för att lära om språket bara som praktiskt verktyg: Semantic differential. Men även introducerande matematik och seriös mätning som metod.
• Byggande vidare från data han själv mätte direkt på människor till ett antal teorier med värde än idag.
• flera metoder som helt tappat varje poäng idag inriktade på hur man bäst manuellt ska strukturera uttryck med verb i centrum manuellt - typiskt läsande vad Sovjetunionen säger eller vad media runt om i värden säger om dem - för att det sedan ska kunna tas vidare till annan analys (Ex. Sovjetunionen ilsken skrämmer Egypten. Sovjetunionen är ilsken. Sovjetunionen skrämmer Egypten. Stort på 50- och 60-talet och lite framåt. Men bare minimum idag), Likväl viktigt då. Precis som förståelse av kultur är det idag för Kina.
• Och så START och SALT-1 vilket var okänt för mig tills nyligen när jag såg att jag hade information relaterat det förra veckan jag ej innan visste att jag hade (jag har riktigt stora mängder av vad som publicerat i forskning, politik m.m.). Och jag har ej gått igenom det i detalj men det tycks konkret engagerad här skapande värde med en roll från vetenskapen. Skapande ramverk och modell för hur man nedrustar kärnvapen: Etablera förtroende samt diverse mer direkt detaljerat koncept motsvarande normalt hur man mäter och tänker för attityder mätande dem. Och samma år han dör ges första nedrustningen med START-1.

Krävande tror jag säkert men värde och belöning i arbetet fanns säkert. Dessutom var Kalla kriget ej en stabil balans. Risk för oerhört våld fanns. Behovet fanns. Han såg en möjlighet att minska risk med ett värde från sitt område. Risken var noll. Det gav värde.

Kina är viktigt: För folket i Kina och för oss - Tungt viktigt

Kanske utvecklar sig saker bra. Eller är det tvärtom. Att veta säkert är ej möjligt.

För tungt kritiska kinesiska kulturen - Kultur: i en allmän mening av offentligt samhällsspråk gemensamt - är än mer scarce än engelskan. Och ej i brist på att pengar försöks på det många gånger genom åren. Och ej just den här talangen heller (men väl för de senare och mer systematiska ej födda och formade av den givande bias från i den). Kanske startas ett säkert ej billigt projekt varje till var tredje år relaterat militärt finansierad forskning inom NATO åtminstone för de segment en bit bakåt jag tittade igenom (där data finns bättre). Resp. att jag ser dem kommande från kortare delat data från Department of Defense, US, ex. Jag tror säkert att de får mycket värde av dom studierna men jag har ännu ej sett just det särskilda saknat (bedömt från resultat av sådana studier jag har: Och jag har ganska mycket men ej sista åren även om jag har mycket god kunskap om viktiga "kulturbärare" vetenskapligt tänkande från deras övriga arbeten ex. Wordnet och såväl Verbnet som fler datakoncept verb (med tidig stimulans bl.a. mot Palmer rörande verb i en enklare tidigare strukturering), The Specialist (idag förvaltad öppet enkelt delad av National Institute of Health) diskuterades, och om jag ej missminner mig eller förr tof el på något LCS (som tänkbart är lite mer hype idag), ramverk och teori eventhantering (d.v.s. verbnära) gjort av DoD medarbetare Schank med (och fler tar regelbunden ersättning om jag minns rätt bl.a. i den vetenskapliga "styrelsen" - gruppen - för finansiering av forskning vilket utan tvivel om jag minns rätt på person var ett bra val för språk-vetenskapen Dorr)
såväl som Palmer med Verbbet, Osgood o.s.v. Finns ett koncept med värde gjort - en teori och ett tänkande - har det åtminstone prövats några gånger med finansierad forskning. Och ofta har det givit oss alla bra saker: Ex. Wordnet, , såväl som fler lingvistiskt mycket använda koncept även om jag ej sett att det är allmänt vetande uttryckt senare än kanske 1980-tal.

Ändå är det inte vad vi ser värde saknat av här. Ovan är vi väldigt nära och direkt i dataanalysen och tolkande text. Bra genomgångar av dom kinesiska kulturkoncepten med just den särskilda förmåga är få men vi är ej helt på noll alls. Så ett par exempel kan visa mer av vad saknat.

Svensk skapelse: Tidig strukturering av kinesiska tecken från tidigare delen av 1900-talet med mening i skilda polariteter och användningsfall

"Olav Bertil Anderson
Kinesisk-svensk ordbok
för
nybörjarundervisningen
Lund
1956 - 1960"

Lund 1956

En av de starkaste systematiska skapelser jag har gjordes av en svensk tidigare under 1900-talet. Minns jag rätt gjordes huvudsakligen nere på plats Kina antingen åren under en lugn period - ändå med konflikt starkt varnad men valde att åka - och fastnade några år där och saker gick ej helt som planerat vad som skulle besökas o.s.v. Men resultatet blev bättre än fan allt jag sett här för symbol-koncepten. Systematiserat hemma i Sverige. Med hjälp av en flykting från Östeuropa som senare satt och mejslade förhand detta halvmjuka avfärgande man fortfarande när jag gick i Mellanstadiet ibland fick kopior från..

Hans försök att beskriva koncept från en ganska annorlunda språkkultur gör "definitionerna" talande. Men det'är en "ordlista". Har du stor vetskap om koncepten i engelskan (och möjligen åäven om jag tvivlar gynnat av att vara född naturligt talande svenska - som koncepten förklarades väldigt germanskt jämförbart) såväl som kulturen finns värdet.

För många språk saknas än idag helt liknande arbete på såväl svenska som engelska. Ändå har jag ännu inte igen träffat på en till svensk som givit sig på något motsvarande publicerat. Ofta är det att hellre igen förklara tankar rörande ett eller två ord i ex. engelskan samt något mer språk många gånger diskuterade förr av de som heller inte försökt följa upp sin idé praktiskt på data eller mätande på människor (även om flera undantag finns). Jag säger inte att de som väljer det istället gör fel: Kina var säkert så mycket mer spännande, nytt och unikt att besöka för att lära språket noggrant vid den här tiden.

Mer än bara vad som krävs att förklara så kompletterande så mycket senare såväl som grundarbetet: Och vid denna tid i sig gigantiska insatsen stora delar gjord av den här stackars flyktingen som i ett förord till ett av de stencilerade häften manuellt sammanbundna jag har beklagade sig ofta om jag ej miss minner mig hur kallt och dragit det var där han satt och mejslade utan valsar att stencilera upp tecknen och meningen från. Kanske ett särskilt engagemang med förståelse av vad blodet och smärtan diktatur föder som adderade något till motivationen.

Jag har av och till här använt den, Bland annat i inläggen nedan där den referens-information möjlig ges. Och där finner ni den information jag har om boken så kan andra söka sig ett exemplar. Jag betalade 25 kr för mitt exemplar i princip oanvänt. Hade det används intensivt hade risken fö att sidor saknats varit stor. Som sagt fanns inget att trycka tecknen med så de mejslades ut på stencilerings valsar. Och bands samman manuellt utan rygg o.s.v. Oerhört gedigen och noggran samling: Mycket bra menings-förklarings-tänkande. Stark.

• 忧国 - Wen Jiabao (2013-10-30(

En tillämpning av kinesiska ordlistan och allmän vetskap

Och nedan med talande högt anteckningar fortgående görande manuell utgångspunkt för en dataanalys som jag ej hunnit till (i större mening kinesiskan igen). Talande högt därför att själva processen jag gör det mer intresserar mig inte bara för att ta ut utgångspunkter bredare och inte likt enkla ordlistor givande några smala definitioner för direkt. Flödet förändring känsla, mening, kreativitet, och tankar över tiden intresserar mig. Och för ett folk hur rätt kommer någon som söker sätta en enkel tolkning som en utgångspunkt?

• 寵壞 - "Bortskämd"? (2015-02-23)

DHARMA / DENMA-översättningen

En bok från ett helt annat område jag tror kan vara intressant för vem som helst intresserad kinesiska koncept-tolkning (också från det externa perspektivet tydligt - anglosaxiska) är::

• Denma Translation Group interview | www.sonshi.com
• The Art of Warm, The Denma Translation | Shambhala Publications

The Art of War i alla översättning jag i övrigt sätt säger föga på nivå adderande för den som mer seriöst söker värdet vi här diskuterar för den kinesiska kulturen. DHARMA översättning är dock mycket stark och värdet hade vi lika gärna kunnat fått från ett annat verk som från början gav ett brett intressant nog och tillräckligt känt och uttryckt som entitet i kultur för att samla gruppen som skapade verket. Nu blev det The Art of War och resultatet blev riktigt bra. Fortfarande i strukturering inte riktigt vad man helst önskar: Där är vi närmare föregående men med mer av hur man försökte fånga mening i DHARMA översättningen.

Bra tror jag allmänt är att förstå att man ser sin kultur. Från ditt perspektiv. Men det ska ej hindra oss från att se mening och kraft i symbolerna är. Men är vad kultur skapar. Förstår vi den enklare begränsat från en kort definition i ex. Oxford Dictionary ser kanske inte alltid bra. Att de defineiras om från propaganda är viktigt. Just dynamiken över många år. Men de har ändå riktigt - mer riktigt om verkligt idag i påverkan - mening. Koncept kan rent av för stora grupper - som bönderna i ex. nedan - till kanske enkla stereotypiska uttryck. Men ligger i den kraftiga associationen makt, auktoritet, intensitet, fara, och det vardagsvärde att artigt acceptera partiets struktur lokalt. Exakt vad är jag just som poängen här perfekt att ge mig på manuellt (åtminstone inte här och nu då jag förr aldrig tror jag tänkt utgångspunkten presenterad alls)

"The Communist Party’s dumbing down of our language was a deliberate effort to debase public discourse. The Cultural Revolution took this to an extreme: Intellectual discussion, along with reason, were thrown out the window. In this atmosphere, words lose real meaning. The party can then use words to obfuscate and lie."

Från: Corrupting the Chinese Language

Också ska man se människa som människa. Se inte sämre än det ty det skiljer sig inte enormt i uttryck från även demokratier under 1900-talet i språk i och runt särskilt konflilt (såväl direkt väpnad som i och runt mellan som under Kalla kriget). Att förändra går fortfarande än man kan tro. Vad som kan ta längre tid är jag övertygad om om det direkta våldet inte minst när det involverar stora andelar av befolkningen. Det skadar varaktigt: Tar tid innan det lugnar ner sig stabilt. Jag tog alltid sedan år för givet att våldet såväl som svälten även förändrade genuttryck passerande åtminstone någon generation ner. Jag insåg år senare att det ej var visat - eller normalt hållit för troligt - men vi har nu sedan ett fåtal år indikationer på att just det sker. Exakt vad det kan innebära ska nog inte överdrivas: Lite lokalt utnyttjande av uppbyggd kunskap i genetiken formad från tidpunkter i från en generation till nästa. Kina passerar nu över: WII och inbördeskriget var oerhört blodigt. Senare strider förekom. Men det är i brytpunkt som enkelt bara skattat åren.

"Our textbooks are litanies of brutal heroic deeds: “Stop a gun with your chest, hold a bomb in your hands, lie on a fire without moving, until you burn to death.” Nearly every Chinese child still wears a red scarf, “dyed with martyr's blood,” and many grow up singing the young pioneers’ songs: “Always prepared, to perform noble feats, to wipe out our enemy.”."

Från: Corrupting the Chinese Language

Att koncept utnyttjade i propagande släktande från krigen börjar bli tomma behöver inte vara tecken på att de innan bbar just någon ordlist-mening mer konkret än som använd. Utan kan vara just distansen till konflikt när verklig i blod är mer distansierat. Det är inte alla meningar i koncept som lätt överlever över åren när de saknar konkret verklighet fortsatt.

Men kanske har vi denna särskild talang just i Murong Xuecun. Vem vet säkert - krävs att man kan ta det systematiserat dessutom, motivationen och intresset hos Murong Xuecun:

• Corrupting the Chinese Language
• The Art of Xi Jinping
• Beijing's Rising Smear Power

Och han klarar att uttrycka det. Ett passande intresse att fördjupa sig i för vem som helst intresserd av språkets uttryck och denna gigantiska kulturs utveckling. En utmärkt hobby som bör kunna resultera i regelbundna ändå närmare systematiska publikationer såväl som en färdig mer noggrant strukturerad genomgång av just den typ av koncept vi har exempel på i artiklarna ovan. Och självklart därför att det är viktigt och ett stort värde där föga annat finns är tillgänglighet viktigt på såväl engelska som svenska. Kanske tänka strukturering för dataimport också. Därför i dagens värld är både lärande hos människorna som försöker se sin eller en kultur allt närmare dem var helst i världen lika viktigt som dataanalysen.

En stor sak att göra. Kanske blir det också refererat med namnet känt. Men verkligen det vanliga för det starkare i den här domänen är att det ej blir brett eller väldigt refererat om än ofta använt. Det är ju mindre av teori, vetenskapliga koncept eller närstående i sig marketing. Även för större institutioner universitet språk krävs verkliga insatser för att datarepresentationer ska bli referade nog byggande författarna. Exempelvis Verbnet lyckades bra. Mycket annat jämförbart eller bättre finns mindre refererat men bland tror jag säkert alla som seriöst över tiden upprätthåller representationer av den här typen lika känt och använt.

En viktig sak att göra som kan ge en personlig tillfredsställelse. Kanske mer. Och kanske mindre men det gör inte värdet för många mindre. Så gör det eftersom ingen annan gjort det. Gör något mer än det här kortare. Det är intressant att läsa men det är inte ens i tyngd påverkande attityder Kina annat än approximativt noll jämfört med vad denna typ av starka representationer systematiska tillför. Och fixera inte vid något teoretiskt struktur-koncept du får för dig att läsa utan gå igenom dem och beskriv som faller sig naturligt för dig när du lärt dig dem ev. kompletterande och strukturera därefter (men även där är den särskilda talangen det viktiga: Att från vettigt format ta in vilken strukturering som helst är en strunt sak jämfört med allt värde i att förstå till uttryckt där det uttryckt är ofullständigt eller dåligt nu). Ett tusental centrala som format över åren verkande idag är ett gott mål på ett år tror jag.

Och kanske kanske. Väldigt otroligt. Men kanske. Finns något av en likhet lite närmare i hur de kanske uttrycker dig: Jag kände det läsande så lite. Men jag kanske jämför maskinellt från mer framöver. Att något av en liket med en stark kulturbärare kommunistpartiet aktiv idag - och dig finns. Jag vet ej om det adderar värde annat än försumbart med skapelsen som sådant av rätt person. Lika gärna - troligare - är det en känsla spontant ej relaterat text. Men kulturbäraren är absolut inte någon saknande talang i att förstå symbolerna deras mening i just det kulturella mellan personer - flockens dynamik inkl. makt-striden långsiktigt strävsamt, Om något reelt alls kanske bara denna likhet i särskild förmåga här.

Kanske lite relaterat reflektionen anglosaxisk-kultur när det kommer till motivation i dessa domäner idag jämfört med inte brutalt många årtionden sedan. Såväl kortare noterande hög motivation tagande mer utrymme forskning.

• POS Google 5-gram: En första fil delad (frukt) resp. en moraliskt uppbygglig text (att läsa om man ej delar data tillbaka)

Viktigt men kräver något ej alltid vad finns när det behövs.. Eller om vi väljer det kanske roligare perspektivet av Big Game Hunting.

Lite mer relaterat abstrakta lösare koncept i från 1-individ-tolkning

Längre tillbaka diskuterade jag mer kreativt språkligt - snarare än som vanligare numera påverkat av vad jag arbetar mer statistik, parsning, common sense o.s.v. - abstrakta koncept jag använde som väldigt tidiga utgångspunkter. Muren är ett exempel.

I litet urval ej heltäckande eller ens tagande de mer avgränsade koncepten från längre tillbaka:

• Abstrakta och konkreta koncept (diskussion: "The semantic richness of abstract concepts") - Ej tidigt men kanske så tidigt som fortfarande tillgängligt trivialt på nätet
• Twitter gammal för att prediktera humör och mer krävs. Troligen nära direkt relaterat första mötet statistik från sociala media med Twitter och tidiga utgångspunkter för att finna mer från när troliga rätt-tänkta i något. Twitter åtminstone för nyhets-prediktion m.m. är inte klockrent - eller för den delen Facebook - jämfört med andra datakällor som nyheter, information myndigheter, organisationer o.s.v. Det ger något verkande just närmast men det är ej stabilt predikterande bättre: Tillför ej för politiskt, konflikt, ekonomi m.m. jag prövade koncept i och runt om. Twitter predikterar inte ens Twitter i större samlade uttryck som i känsla en vecka framåt bättre heller.
• Abstrakt? Eller Konkretisera: Igen
• Politiska budskap: Konkret och abstrakt för att förstärka och bryta primacy effect
• Japanska scenens abstrakta koncept konvergerande till västerländsk definition. Japan troligt därför att det var så många hundra-år en stilla-stående kultur - såväl praktiskt färre symboler vilket är vad jag kan jämföra från dy jag ej alls kan läsa ljud-varianten: Symbol-koncept i japanska åtminstone fungerar direkt med min dyslexi utan märkbara problem alls - Nästan självlärande - finns mer för, Här saknas ej detta viktiga perspektiv jag ser någon kanske stor nog att klara det.
• Sydsudan, Japan och Tibet: När motiverande abstrakt kraft behöver möta konkretiserad realisering. Kanske något.

Jag skulle heller inte stirra mig blind på ex. Hownet m.m. som tagit ändå ganska stark struktur-influens i vad redan massor finns av. Jag har en del i persoinlights-traits ganska om än väldigt litet fångande tyckte jag något av diktaturen såväl som tradition i hur adjektiv-polariteter förklarande kategorierna hade satts.

Görs ett par hundra tillochmed ej förstört av befintliga enklare kategori idéer utan seende det viktiga från Kinas moderna historuia tills idag är det verkligen om bra - havande talangen och ej korrumperande den med annat - mer än jag verkligen skulle förvänta havande saknat det när jag tittat till kinesiska språket av och till flera år.

Så är det. Ibland kallar värden och då hör man upp och försöker. Mer än kan man inte göra. Och förstå att den ej läst kan representera de som gör värdet mindre vanligt. Kan du det gör du det oavsett vad du heter men om inte tro inte att det kommer bli gjort bättre av någon annan än du hade gjort ty inget ännu talar för det. Jag har accepterat att jag ej kommer göra detta en gång till för ett nytt språk jag kan så mycket sämre och med så stora hål där det lokala är så viktigt.

Enkelhet genom lägre komplexitet kommer ofta med minskad exakthet

"Jared Diamond’s Guns, Germs, and Steel" var okänd för mig:

"Jared Diamond’s Guns, Germs, and Steel [Diamond J, (1997) Guns, Germs, and Steel (WW Norton, NY)] has provided a scientific foundation for answering basic questions, such as why Eurasians colonized the global South and not the other way around, and why there is so much variance in economic development across the globe. Diamond’s explanatory variables are: (i) the susceptibility of local wild plants to be developed for self-sufficient agriculture; (ii) the domesticability of large wild animals for food, transport, and agricultural production; and (iii) the relative lengths of the axes of continents with implications for the spread of human populations and technologies."

Från: Geographic axes and the persistence of cultural diversity (PDF)
David D. Laitin, Joachim Moortgat och Amanda Lea Robinson
DOI: 10.1073/pnas.1205338109
PNAS | June 26, 2012 | vol. 109 | no. 26 | 10267

En kanske till sin natur något liknande förklaring jag emellertid inte försökt verifiera är oavsett meningsfull eller rent av direkt felaktig mot data ett intressant exempel på natur hos en hel del allmänna faktorer.

Vi vet att oavsett om vi är här i Sverige och far med fordon på vinterhalvåret eller vandrar längs kusten i Vietnam under tsunami tider att naturen kan variera mycket plötsligt ganska oväntat.

Komplexitet för att hantera sådana förändringar bestäms inte otroligt med vår förmåga att förutsäga dem. Detta är enklast sannas i kortsiktig tid motsvarande att vi vet att det mer troligt kan vara plötsligt halt.

Emellertid är detta kortsiktiga inte vad som uteslutande kan tänkas fylla upp det och en till större grupp förstår vi kanske enklast från samma exempel: förmågan att förutsäga om det troligt är halt denna dag bygger på att vi överhuvudtaget med rimlighet har kunskap att resonera om att det kan vara halt vintertid.

Komplexitet förändringar i naturen förändrar tillståndet vi rör oss bestäms därmed inte uteslutande med hur oväntade de är utan också med möjlighet att etablera och bygga upp kunskap om den. Mer inverkande här under ej mer ordentligt bak i historien är faktorer relaterade till att utveckla verktyg för att tlka och förstå faktorerna resp. hantera dem och hur kunskapen om dessa etableras och sprids, och för föregående resp. själva prediktionen kunskapssystem mer allmänt (böcker, kommunikation och skolundervisning för tre exempel bland oändliga).

Längre tillbaka och styrande innan ex. böcker fanns kan vi dock rimligt förstå att komplexitet för vår kognition och mindre grupp kan vara styrande. Att när vi vandrar x. Sverige långt tillbaka som jägare vintertid att det kan blåsa upp till storm må vara svårt att prediktera rörande en enskild dag men ej rörande risken som realitet. Och jag tänker mig (men har som sagt inte försökt verifiera det) att den samlade komplexiteten för att hantera ex. vinterstormar m.m. rörande det här samlar sig till mindre än vad det är att hantera motsvarande faktorer ex. i Afrika trots att de senare ytligt kan tyckas enklare att hantera "därför att det är varmt" och man inte riskerar att frysa. Bara ett av ett mycket stort antal ganska enkelt att lista är ju infektionssjukdomar oavsett virus och bakterier som stor grupp.

Om nu grundtillståndet mer troligt är ganska hanterbart (varmare utan vinterkyla) men ett större antal (högre antal större last både på individens resonerande såväl som flockens kunskapssystem explicita eller implicita: trivialt att jämföra med arbetsminne och antal faktorer vi enkelt kan växla mellan och hålla i minna) faktorer som möjligt kan inverka var och en mindre troliga såväl som kanske för en del rent teoretiskt också med dagens kunskap väsentligt svårare att förstå (virussjukdomar för ett extremt exempel) är ju ett mer sannolikt troligare tillstånd för flocken att uttrycka något mindre distans till i denna region ett större antal individer i flocken optimerande att ta värde från enklare grundtillstånd spelande på att det ej förändrar sig oväntat till farligt tillstånd (tsunami eller virussjukdom).

Medan det i ett kallare klimat (för att hålla oss till en domän av flera vi enkelt kan se i tempererade klimat) lönar sig mer att försöka optimera mot att utveckla hantering mot de färre men mer problematiska händelserna rörande prediktion och verktyg / åtgärder att aktivera när prediktion över något ungefärligt tröskelvärde indikerar det lönsamt att ta kostnaden relativt risken (ex. energikostnad att bära på torr ved springande efter en flock renar att kasta ett spjut på för att kunna tända eld för värme och fortsatt torka fuktig ved på relativt risken att frysa till döds direkt eller indirekt via då snabbt mycket troligare infektionssjukdomar i den skadade vävnaden).

Varför är detta ett bra exempel på dessa allmänna faktorer? Därför oavsett någon av dessa eller ex. pris på föda i Mellanöster vs möjlighet till att medborgarna söker förändring i statsskcik gäller att p.s.s. de växande i mer allmänt troligare tycks indikera något gäller att de tappar exakthet. På nivå när en faktor som ex. pris på livsmedel tycks leverera prediktion gäller att för samma tid möjligen aktuell gäller att vi för möjliga regioner eller städer för den delen redan har fått den risken utmärkt predikterat via ett antal andra faktorer att mäta.

Reduktionen i dimensioner gör dem enklare och mer effektiva att räkna med: deras komplexitet är lägre.

Men om faktorerna som inverkar på den tid vi är intresserade av bedöma uttrycker fler dimensioner med högre komplexitet är det inte längre fungerande. Du behöverbära med dig veden utan att egentligen veta om det mer troligt kommer bli plötsligt kallt just denna dag. Emellertid typiskt för ganska allmänna faktorer hör de till risk för kyla vintertid: när de börjar leverera hör till de till en grupp av allmän kunskap etablerad motsvarande mindre exakt men för en större tidsrymd mycket troligt korrekta (är det december och regnat på dagen är det nog klokt oavsett dag att vara beredd på halka även om det inte var halt så att vi märkte det igår).

Gediget etablerat förståelse av komplexa tillämpnings- och problemområden är realitet för innovationens finansiering såväl som faktiskt leverande värde

Att se i dimma där du inte såg innan tillräckligt energieffektivt eller snabbt nog för att det ska ha mening (minikravet är att du är före vad du ser i tiden).

Det kanske i detaljer lite mindre elegant uttryckt i detaljer reducerande min brand surface för ev. läsare önskade jag ha det publicerat för en personlig punkt i on-going versions-övergång plattform. En sampling av mig själv rörande humör och reaktion så att säga. Antecknande lokalt ibland spar jag det nära nog aldrig.

Vem vill inte ha allt egentligen i dom här områdena? Det är vad som förvånar mig mest. Antingen är horisont så trivialt smal förstådd
tycker man sedan densiner som language models, probability parsers, eller är det helt ute i det mindre troliga, riktigt dyra och samtidigt
saknade varje idé om vad man har det till (mer än jfr modellera hela människan få det att tänka med tio billioner dyra cpuer s.v.).

Men jag såg det alltid i allt i det praktiska och lösningen. Allt jag ser i alla fall. I mycket är det verkligen samma sak. Den sista och högsta domänen av de säkerhets-filosofiska domänen. Människans natur.

Men så finns en till som också ser det som jag. Jag minns det dock aldrig förr så elegant sammanfattat ner i punktlista för applikationerna för den som förstår ner i vad som sgs resp. på den andra vad man tror kan levera i del-teknikområden.

I övrigt är det alltid ditt och datt med ett alg.nära delområde. Sådant man väljer ut och anpassar från en abstrakt modell man formar till tillämpningar. Kanske är det inte bara från preferens i personlighet och som konsekvens över de mängd områden jag genom åren vidrört och än bevakat eller skrivit redaktionellt om utan även ett subkulturellt problem vi någonstans fått vanligare nu än längre tillbaka. Jag tycker mig se det i skillnad mot 1960-talet men kan ta fel. Inte helt lätt att jämföra när den tidens vetskap kommer filtrerad och kompilerad ner till oss medan nutid är bara samplande ut Biomedcentral för collocations mellan resp. fler-gram för i bas-fil titlarna hamnar på cirka 14 GB data.

On-going topic ska väl heller inte alltid uteslutas av samma anledning när jag nu sedan ganska länge med tydligare början tidigt 2011 adderat humor - om än numera med endast mini-datorn ansluten till näten vanligen gör den föga visuellt acceptabel.

Vem vill inte ha allt egentligen i dom här områdena? Det är vad som förvånar mig mest. Antingen är horisont så trivialt smal förstådd tycker man sedan densiner som language models, probability parsers, eller är det helt ute i det mindre troliga, riktigt dyra och samtidigt saknade varje idé om vad man har det till (mer än jfr modellera hela människan få det att tänka med tio billioner dyra cpuer os.v.).

Men jag såg det alltid i allt i det praktiska och lösningen. Allt jag ser i alla fall. I mycket är det verkligen samma sak. Den sista och högsta domänen av de säkerhetsfilosofiska domänen. Människans natur.

Men så finns en till som också ser det som jag. Jag minns det dock aldrig förr så elegant sammanfattat ner i punktlista för applikationerna för den som förstår ner i vad som sgs resp. på den andra vad man tror kan levera i del-teknikområden. Och utan att man egentligen riktigt såg det närma sig börjar man få en känsla av att man närmar sig domänerna man för evigheter började med före 2000 och krypteringen.

I övrigt är det alltid ditt och datt med ett alg.nära delområde. Sådant man väljer ut och anpassar från en abstrakt modell man formar till tillämpningar. Kanske är det inte bara från preferens i personlighet och som konsekvens över de mängd områden jag genom åren vidrört och än bevakat eller skrivit redaktionellt om utan även ett subkulturellt problem vi någonstans fått vanligare nu än längre tillbaka. Jag tycker mig se det i skillnad mot 1960-talet men kan ta fel. Inte helt lätt att jämföra när den tidens vetskap kommer filtrerad och kompilerad ner till oss medan nutid är bara samplande ut Biomedcentral för collocations mellan resp. fler-gram för i bas-fil titlarna hamnar på cirka 14 GB data."

Och också om jag av och till korta minuter inte helt sällan störs när jag ser som här big spender investerande brett och djupt än lite mer - eller gissar jag mer än så - når jag snabbt nog numera innan timmar till en förnöjsamhet över det. Det har alltid bakåt åren givit värde - också när vi vänder helt på dimman vandrande forskningen och datat bakåt av vad du delar - och mer indirekt från att ha samplat i bred mening av samarbetet så att säga. Vad man publicerar, var man satsar pengar, där man ser problem, avståndet i statistikens närhet mellan koncepten till agerande, och kanske mer än så.

Här är det dessutom tillfredsställellse att något sen mot min planering havande lite av big data hanterings-problematik krävande en del utveckling för en bättre lösning än Berkley DB trevligt att se där jag nu som förr lättare ser att man klarar från antar jag kunskapstradition i segmentet såväl som närhet till konkreta behov i bredd se tillämpningar att notera att man mer eller mindre - några delområden jag givit tid i detta saknande - men annars mer eller mindre komplett. Vi vår se om jag tittar mer på det där jag kan se viss organisatoriskt värde för egen del när jag avslutar en interaktion att roa mig med att sända det ett förslag - oavsett annat ger det ofta en bättre dokumentation när gör det mot extern-entitet där man vet att det bedöms och det kan spara tid och pengar år efteråt. Och också om jag kanske ej gör det känner jag tror jag ett par värden jag vid tillfälle ska ta och uttrycka här framöver. Det balanserar tror jag sunt en del av värdet forskning m.m. givit mig.

Big spenders i den här domänen tenderar gärna också konvergera till samma koncept. Vad du ser är verkligheten i din markov-värld med en aning naiv (statistiskt utgångspunkt). Mindre fog och du kanske ser några till. Eller om du vänder dig om.

Skrämmande: Nedsövda apungar, annorlunda ap-huvuden och ovanlig klädsel

Jag träffade på referensen till Hebb's studier av apornas reaktioner på vad som inte riktigt stämmer. -Ett koncept bredare mediterat i:

• Spegelvärlden

Liksom en bärande dimension i den bondkomik jag projekterar dels för att balansera komikens drogeffekt avtränande och kanske också visa min folkligare sida med sådan här enklare bondkomik (en god grund till en politisk-karriär kanske?) i:

• Marsvin i choklad skrämmande kul

Bläddrande och funderande rörande frames i kontext av parsning och inkongruens hittade jag Hebb-forskningen och citerar:

"Later Hebb (1946) found that even intense panic reaction could be induced in laboratory-reared chimpanzees by showing them the sculptured head of a chimp, where the expected remainder of the body was absent, or by showing them an anaesthetized infant chimpanzee, where the customary postures and motions were absent.

Near panic could be induced in young chimpanzees by having the familiar experimenter appear in a Halloween mask or even in the coat of the familiar 'keeper' or visa versa [...]."

Motivation and Social interaction, Cognitive Determinants,
Editerad av O.J. Harvey,

Utgiven 1963 men fortfarande en idag excellent översikt av inkongruens-teorin såväl som kognitiv-dissonans. Inga av dessa koncept blev den övergripande verktygs-förklaringen man längre bak trodde men praktiskt är det idag nästan intressantare koncept att mindre försöka förklara allt se som konceptuella byggstenar vi kan pröva att tillämpa i nya situationer i den värld av mer information, fler kanaler och allt tydligt mer varierade händelser såväl som språk. Kanske vad vi kan jämföra med Students t-test?

Vi kan våga oss på en intressantare applikation i kulturernas möten. Nr vi som vuxna bygger och skapar representation av scenen vi betraktar eller händelsen vi deltar i aktiveras koncepten inte uteslutande i arbetsminne utan förstärker andra mer permanenta representation och förhållanden till koncept och plats.

Det samma gäller nu också språket vi uttalar och språket vi läser och hör. När större kulturell-distans råder sker därför en annorlunda aktivering även för andra närbesläktade koncept ex. kanske också mötande i plats eller vad vi gjorde före eller ska göra efter samtalet.

Är likhet i klädsel, kropp och tal nära det genomsnitt vi vanligen möter finns givetvis god bredd innan vi reagerar på det annorlunda - åtminstone om nu inga för oss nya eller underliga koncept används. Emellertid när nu själva ordningen på saker och ting blir lite eller i delar förskjutna märker vi det lättare. Ex. rörande vad vi och vår samtalspartner anser bör vara logiskt nästa aktion-event utifrån information.

• "Jag tycker du ska besöka din pastor och prata igenom din livssituation."
• Du vi har varit kompisar länge så vill du kan vi åka tillsammans någon kväll och futta eld på hans garage.

Är två förslag de flesta svenskar skulle finna lite anmärkningsvärda. I andra kulturer och tidpunkter däremot ganska normala. De isländska sagorna ger oss ett exempel på futta eld problemlösningen (och kanske att kvinnornas pådrivande attityd törstande efter blodet kan förstås av aktivering av deras kraftiga mycket obehagliga minnen av att inte helt sällan kidnappats ex. på Irland).

Vi har händelsernas representation mellan koncept och idéer som stämmer i de flesta detaljer men ändå känns totalt fel. "Vem är min pastor? Är det den stora kryko-domen eller den lilla lokala man besöker för de? Om bara munk eller nunna finns plats är det samma sak? Ska jag fasta och slå mig med något innan? Är det vi eller papisterna som måste bekänna synder eller kan jag tillrätta-lägga händelserna lite jämfört med här och nu?"

D.v.s. vi kan se att sannolikheter i co-occurance har betydelse och helt säkert förklarande effektviiteten hos Bayes sats rörande mycket relaterat vår kognition och ntur såväl som imaging av hjärnan och emulering beteenden (jag skulle inte helt förvånas om jag kan ha en av de största P(A|B) databaserna där A och B är koncept av 1 till fem ord).

Det i sig räcker inte för att förklara allt. Världens såväl som språkets kreativitet ger oss fascinerande kombinationer där samband och avstånd inte bara genom det befintliga topologiska kan avgöras genom graf-vandrande. Här vill jag föreslå att vi kan komma väldigt nära hur det fungerar genom att tänka till hur aporna reagerade och på vad, och hur vi reagerar på ovanlig klädsel. Similarity och givet mängden inlärning i relationer mellan neuroner funktionellt i flexibla representationer om inte just similarity avseende något speciellt krävs (i vilket fall det beroende på avstånd från ett eller båda koncepten snabbt blir mega-dator behövande).

Likhet och olikhet i vad som i sig inte behöver vara praktiskt relevant situationen (att en afrikansk klädsel ej vanligen ses ger uppmärksamhet medan en kostym lika ovanlig men mer lik kostymer vi sett inte ens är vad vi märker). Ofta känns det tydligaste som vad vi minns mest. Kanske den afrikanska hatten och att klädseln var vit. Varken eller är dock särskilt ovanligt i klädsel. Detaljförståelse av vad vi reagerade på kan vi dock inte förvänta oss från det similarity-styrda.

Men hur är det nu med dom här cyklarna:

Koncepten är fel. Emellertid är också de relativa positionerna för koncepten fel. För cykeln har vi olika i båda egenskaperna.

Exemplet nedan från forskningsstudie diskuterad i kapitel Trust and stable actions (samma bok redan refererad).

- I had a flat tire.

- What do you mean you had a flat tire?

She appeared momentarily stunned. Then she answered in a hostile way: "What do you mean?"

Informationen är given. Antagligen tolkar vi frågan som att det söks omständigheter på ett positivt medmänskligt sätt (kanske oftare med lite känslouttryck för det innan) eller att något är fel med informationen vi givet. Förflyttande oss och talande uppvisar människan det proto-agentativa d.v.s. vi rattar händelsen. Något fel med oss om nu inte informationen i sig är felaktig. Och uttryck relativ makt projiserande potentiellt en negativ stereotyp mot kvinnliga bilkörare - en tolkning säkert lättare upphetsad över punkteringen - är ilsken reaktion inte otrolig.

Förklaringsmodellen med inkongruens-teorin ligger närmare inte mer än Hebbs apor. Kvinnan förväntar sig att åhöraren förstår situationen och kan leva sig in i den. Det faller och saker stämmer inte. I steget från det i de kulturella avståndet vi tillämpade och såg kan inkludera bl.a. inkongruens-teorin kan vi jämföra med när det verkligen saknas förståelse av hur saker passar in i situationen eller lösningen. "En präst? Tar man med ett smådjur till honom som när vi offrar till Gudinnan eller passar en pilsner bättre?"

Motivation and Social interaction, Cognitive Determinants,
Editerad av O.J. Harvey,
Utgiven 1963

Kongruens-teorin sammanfattad när teorin stod på topp. Troligt viss utmaning att få tag i. Informationen nedan kan säkert vara till hjälp för enskilda kapitel (även om jag inte kontrollerat men det är ju inte vanligt när böckerna är svåra att få tag på att de ex. dyker upp hos universiteten. Möjligen kan materialet kanske också hittas via Dtic.mil eller fås från dom eller University of Colorado.

Symposium finansierat av "Group Psychology Branch of the Office of Naval Research under Contract Nonr 1147(07) with the University of Colorado".

Alan B Andersson, Yale University,

William Bevan, Kansas State University,

Harold Garfinkel, University of California,

O.J. Harvey, University of Colorado,

J. McV. Hunt, University of Illinois,

John Lanzetta, University of Delaware,

Omar K. Moore, Yale University,

Harold M. Schroder, Princeton University,

William A Scott, University of California.

Att göra samhällsvärde av kulturskribenten

Kanske kan en betydande andel av alla problem våra tidningar berättar att de har relateras till att många av deras skribenter inte är vad läsarna upplever samhällsviktiga? Ska vi nu betala för att läsa en tidning vill vi givetvis mer än att få nöje själva känna att vi bidrar till något viktigt spridande kunskap bland ungdomar, äldre m.fl. med ett tydligare behöv att lära resp. uppdateras. Sajter som Wikipedia, Plos.org och arxiv.org (sorted expert training ovanpå Citeseerx hellre än sökfunktionen eller mänskligt arkiv - trots det vad som drar horder av läsare från DN, BBC m.m.) tar allt fler läsare och en till recension eller funderande om könsroller, ideologier, tv eller konst lär inte lösa det.

Mer än att som allt vanligare krympa populationen kulturskribenter (vi som ett första ex. utgår från: men mycket mer onyttigt finns givetvis) finns verktyg som utvecklar stocken. Det kritiska är att varken se dem som offer eller vilka som själva kan klara att lösa problemen. Vi behöver som samhälle förädla dem till nyttiga verktyg som ger oss ett verkligt värde mer än att vi mest för vi tycker synd om dem efter att ha läst deras senaste otäcka rapporter från en biotyp i utrotning kanske lössas ha läst tidningen men helst ännu mer slipper.

Ett perspektiv och en kunskapsmängd ofta grundlagd ("har fastnat" men ska gå att skaka loss) smalare idéer om nöje, kultur, familjeproblem av de enklare slagen med föga samhällskostnad, semester o.s.v. med föga egentligt samhällsvärde - i bästa fall onyttigt nöje - gör att vi måste förstå att det lika mycket ligger på vårt ansvar att anpassa vårt språk mot dessa som för dem att lära nya ord och begrepp.

För att förklara lätt-tillgängligt (och därmed mer energieffektivt och troligare med större spridningseffekt d.v.s. samhällsvärde) illustrerar (bra ord både vad samhällsnyttiga i industri och forskning resp. kulturarbetare och kulturskribenter upplever sig förstå) med ett exempel:

Texten märker vi har verkstyngd och kunskapskrav vida högre än recensioner av tv-program, romaner och flick-skvallriga krönikor och familj och kändisar klarar att stimulera skribentens kognition till utveckling och med ökande ålder bibehållen tankeförmåga (hög ålder och "fördummande" artikel skapar nog ibland en ond-cirkel). Men för att liva upp och ge koncept mål-personen kan anknyta till exemplifierar jag med hemvanda begrepp. Först mer eller mindre en artikelplanering några veckor framåt i ex. Dagens Nyheters kulturbilaga (att den är vad jag upplever mer läsvärd och intressant i DN ursäktar inte att den inte bidrar till rikets tillväxt och uppmuntrar till viktiga samhällsbyggande framsteg).

Exemplen citerade nedan (eller klicka bilden ovan för att förstora...

"Slutligen / kompletterande kan vi också tänka oss att ett mindre antal färdigt givna koncept kan ges anropande som markeras dessa (ev redundant sig själva ibland). Ex. vulgär-kultur, manligt revirtänkande och patrikaliskt kvinnoförtryck, matematik, skog, buskar och natur, färger och konst m.m.

6.4. Ev. i övrigt existerande koncept ej med i 6.3. och ej instansierade låter vi finnas kvar ungefär som spreading activation bryggor / collocation markörer / geografiska formationer o.s.v. Vi tänker oss dessa ansluta till instaniserade koncept, hierarkiska noder resp. varandra med en egen tunnare linje / eller med mer vitt i bakgrund ungefär. Lite som lymfan vs. blodkärlen. Viktigt men inte poesi potential i det."

Notera också hur jag en bit nedanför använder en poesi-referens - rent av uttrycker mig poetiskt. Detta är inte onyttigt eller för eget nöje. Det är viktigt:

• Ett av kultur-skribentens få verkliga expertområden.
• Den kan både uppleva ett erkännande av något de spenderat mycket tid på som intresse och kanske fått artikel-pengar för eller ett bidrag från staten eller fond för att ge ut något om.
• Och kompenserar slutligen för den känsla av otillräcklighet som annars föga konstruktivt kan konvergera till nedstämdhet, uppgivenhet och en känsla av att vara underlägsen i ett upplevt svårt område.
  

Målet är ju att uppmuntra till att skriva om något nyttigt även om det kommer med en ansträngning där något nytt behöver läras. Vi vill därför inte genom att ej tänkt igenom saker tillräckligt trycka ner kulturskribenten utan uppmuntra denne. Precis som ex. med hundar och barn (eller forskare med diverse symboliska priser) ger det mer att glatt som i ex. uppmuntra istället för att kritisera deras oförmåga. Deras misslyckande är verkligen lika mycket den kollektiva impotens som fått oss att acceptera tidningarnas infertila subkultur.

Musiken saknades i ex. men den kan man mer passande lägga i en ljud-slinga (ex. inspelning eller som i video-klippet vad man presterar själv). Det är säkert inte främmande för kulturskribentens mer "hippi-ostrukturerade" arbetsplats (vinande eller värre ska dock aldrig accepteras) jämfört med hur den kan se ut om några år efter dessa tips och mer spännande vi säkert kommer få se på vägen mot den goda industralisering som kommer ge medias "landsorts-folk" och samer det moderna samhällets alla värden.

Prestigelöshet är den större grupp av vapen humor hör till

Alla som känt mig länge skulle utan större tvekan mindre troligt se mig som ett bra exempel just på prestigelöshet. Samtidigt tvivlar jag verkligen på att en naturligt prestigelös person just skulle intressera sig för konceptets värde som ex. ett taktiskt verktyg bland många för att besegra dina fiender i diskussion.

Utan att ge mig särskilt djupt eller brett i en tämligen stor fråga även om vi begränsar oss endast till prestigelöshet som taktisk dimension vill jag delvis som minnesanteckning för mig själv peka på kopplingen till det komiska.

En sida är möjligheten att definiera vilken den positiva reward-dimensionen är som uttryckt av seger samtidigt som verkliga eller overkliga negativt verkande på vägen dit försummas. Ex. att optimera dina intäkter som skådespelare utan att uppleva dig reducerad som människa av de roller du behöver spela. I konstens än högre nivå ligger förmågan att mästra ett verktyg utan att det begränsar dina andra verktyg. Att klara humor där det r gynnsamt utan att det begränsar din allvarligare röst. Det var en anledning jag fann det intressant att följa upp reaktioner i efterföljande politiska frågor efter resp. av President Obama's komiska perioder (senast mer signifikant som jag uppmärksammat hans stand-up-comedy vid demokratiska partiets årsmöte).

I mycket är det min tro att prestigelöshet som taktiskt verktyg för seger endast är funktionellt för den som naturligt inte är prestigelös. Om dimensionernas uttryck naturligt saknar mening för dig blir också den medvetna acceptansen av ett negativt uttryck för att vinna något större meningslöst utan riktning. Meningsfullheten hittar vi istället i förmågan att riktigt värdera mellan det personliga alltid så begränsat i tid och antalet personer med det större mindre begränsat i tid och populationer.

Ingenting i det gör det självklart att komiken är ett fungerande verktyg för vilken entitet som helst med värde. Värdet kan t.ex. bo i ett varumärke utan samtidighet i argumentationens taktiska förmåga. I detta fall äventyrar det mindre kompetenta uttrycket i humor liksom annan debatt det sparade värdet i reward-associationen till varumärket.

Min övertygelse från ett antal oerhört personligt utmanande fallstudier är också att föga om något av datta pekar på att inte träning är nödvändigt för att lära dig behärska prestigelösheten som verktyg oavsett övning och skicklighet med andra jämförbara verktyg. Särskilt upplevde jag min första fallstudie tydligt i domänen av prestigelöshet lätt jobbig innan jag etablerat övning i hanterandet av detta d.v.s. vad som i bloggpostningar var mer märkbart runt tema gulligt samtidigt som detta med den parallella gruppen otäckt etablerades som textanalys dimensioner i intensitetsavtryck (med ca ett 100 more or less dimensioner under dem).

Kontroll över det personliga humöret och förmåga att hantera seger såväl som motgång är helt säkert också kritiskt för det långiktiga värdet. Upprepade förluster tenderar att göra oss mer pessimistiska vilket kan påverka vår förmåga att se värde i de optimistiska metoderna. En period av snabba segrar ökar risken för att vi inte klarar att se dom mörka moln som hopar sig och planera för den taktiska reträtten.

Framgång i ex. dom otäcka dimensionerna kan etablera preferens för dessa mer än dom gulliga.

Medan verkligheten är att det är verktyg vars värde bedömer vi från verkligheten nu och framöver utan att vi låter det styras från vår egen historia av framgång och förlust. Det prestigelösa valet.

När fienden går åt fel håll blir vi otäcka. När de går åt rätt håll belönar vi dem med leenden. Utan att vi låter vår egen prestige och preferens bli styrande därför annars fortsätter vi att vara otäcka när fienden ändrat riktning till rätt håll därför att det faktiskt innan var funktionellt men nu med resultatet att det uppmuntrar dem till att gå åt fel håll.

Vad kategorier är: Från kulturell-likhet med Sverige i siffror till ConceptNet och Taggar

Jag beslutade mig för att importera in delar av relationerna i Conceptnet 5 (MIT.edu) (föredömligt välorganiserat data jag verkligen rekommenderar som vettigt tidseffektivt) för att komplettera befintlig Common sense enklare genom tydligare dataforma än direkt från den ursprungskälla jag egentligen är intresserad av och som är en av de datakällor Conceptnet använt.

En stor befogad frågeställning oavsett om man är intresserad av analys av text och data i datorer, eller följer neurovetenskapens forskning med nära avbildning av hjärnans reaktioner för vad som bl.a. kan tolkas vara kategorier är vad kategorier egentligen är.

Jag erkänner inte kategorier i min modell vilket gjorde Conceptnet 5 intressantare eftersom MIT nu principiellt tycks ha övergett idéen om att relationstyper såväl som själva "symbolerna" ska beskrivas genom ett fast antal. Istället kan godtyckliga - vilket i stort antal redan skett - relationstyper införas: "conceptnet" site:conceptnet5.media.mit.edu/web/r/.

Frågan är då hur jag hellre vill tolka kategorier? Att se dem som något som bär egenskaper enligt hårda regler - liknande de exakta definitionerna filosofiska arbeten inom ontologi ofta uttrycker - stämmer dåligt med hur vi vet hur vi själva uttrycker kategorier i olika sammanhang. Närmare sanningen tror jag att vi kommer om vi utgår från hur människor i allmänhet ex. bloggande använder taggar.

Viktiga motiv för taggning är att organisera postningar för skribenten själv resp. läsaren där fördelningen mellan dessa två målsättningar kan variera ordentligt.
Gemensamt för dessa är dock inte att beskriva hårda regler för vad som inkluderas utan praktiskt organisera informationen.

Systemets som skapas den vägen kan självklart ofta över tiden bli svårhanterat rörande organisation men jag tolkar att det normalt inte endast är konsekvensen eller ens primärt av ett stort antal icke-logiska taggar utan snarare att skribenten eller läsaren inte sett en viss tagg i kontext av aktuella postningar en tid och att dess association till exempel på vad den är liksom att bara indikera att den finns inte enkelt presenterar sig när vi hade haft nytta av taggen för att hitta information.

Den problemställningen är dock ganska generell för allt data människan producerar mer eller utan mycket noggrant genomtänkta system och vad som mer allmänt kommer ner till ett problemområde bäst hanterat via sökmotorer. Det är helt enkelt normalt lättare och mer stabilt - inte otroligt bättre fungerande - att se problemet som givet bl.a. taggar men också annan information som vad som bättre blir löst kompletterat med en sökmotor än genom en mycket noggrant användarvänlig flexibelt-uttryckande kategorisystem. För denna att faktiskt utnyttja informationen från taggar / kategorier begränsas inte av att det ska vara aktuellt i sinnet på det sätt begränsade oss själva.

Detta sätt att se på kategorier ligger givetvis nära flera fenomen kända från psykologin rörande hur vi tenderar att associera.

En del av som ibland beskrivet konceptet kategorin man kan uppleva att detta inte förklarar är vår förmåga att bibehålla kunskap om vissa relationer starkt utan att det är aktuellt. Ex. kanske uppdelning herbivorer och carnivorer.

Emellertid gäller att inlärning kan ske också genom skapandet av över tiden mycket stabila relationer. Dessa behöver inte skapas genom ett långsiktigt realiserat rationellt värde d.v.s. utifrån att vi faktiskt behöver dem många gånger och därför slutligen lär oss dem stabilt. Utan de kan skapas genom kortsiktigt rationella motiv som "tvingar" fram motsvarande samma repetition för att uppnå något inom den närmaste tiden även om vi kanske aldrig får någon nytta av det. Sådan kunskap lär vi oss massor av medan vi går i skolan.

Något jag tycker värt att peka på allmänt kring common-sense lösningar oavsett ConceptNet eller något annat är att syftet rimligen ska vara att common-sense ska lösa problem och inte begränsa lösningar. Vad ordentligt med applikationer och exempel i olika sammanhang jag träffat på senaste åren missar på här är att de utgår från vad ex. relationer de har common-sense för i ett ramverk för att lösa ett problem där de egentligen inte hade behövt common-sense på den nivån. Problemet med det är att common-sense kan vara ganska dyrt och kräver man mer common-sense än lösningen fodrar reducerar man kvaliteten på svaret man får därför att mindre data utnyttjas än optimalt.

Jag ser det ex. inte som ett problem att jag samlat med lösningar skapat själv från Wikipedia resp. , och m.m. endast kan förklara annat än statistiskt rörande förekomst inom olika ämnesområden eller statistiska samband av typen P ( koncept A givet koncept B) via common-sense kanske 1/3 av relationerna i Blue Light.

I fler algoritmer fodras inte den dyrare formen av common-sense och hade jag trots det krävt den hade beräkningarna konkret blivit sämre. Särskilt blir de sämre i komplexa områden relaterat avancerade forskningsområden därför där är det oerhört mycket svårare att arbeta med common-sense koncept som is-a m.m.

Följande är ett relaterat exempel på det jag tog från ett förarbete till en kravspecifikation relaterat import bl.a. avseende delar av ConceptNet där delar av ett exempel för att illustrera värdet mer data ger illustreras. Värdena för similarity ligger i [0,1] och kan via vikter som sannolikheter i olika domäner rörande association mellan subjekten för relationerna och själva symbolen översättas till statistisk-betydelse i verkligheten. Jag gillar att man från similarity skattningar kan beräkna vad det innebär i faktiska förekomster av något eller en kombination av symboler. Det gör både tillämpning och quality assurance via prediktion så mycket enklare.

Fint illustrerat av hur kulturellt lika följande entiteter är med kulturen Sweden, Stockholm, Science och Baltic Sea. Att sätta i relation till de direkt skumma numeriska värden Concept net levererar för similarity eller beliefs skattningarna Nelly gör.

Symbol	Släktskap	Släktskap * ( 1 - BLI(Symbol) )
Sweden	0.716049948945941	0.608697891756309
Stockholm	0.716049948945941	0.704932249476218
Germany	0.370120714497302	0.214885518837722
Berlin	0.368597504473908	0.342686280662257
France	0.325635056508147	0.165064851302575
Paris	0.0752668916621714	0.0719148209666794
Norway	0.495348298417664	0.450315166272826
Oslo	0.432085221561181	0.427508580630474
Finland	0.480617438065445	0.440658620447361
Japan	0.204524199218353	0.113410257317182
London	0.327376396031508	0.215881461422828

Antar vi att vi inte betraktat relationstyper och jämförande kulturella symbol-markers som självorganiserande givet statistiska vikter i similarity operationerna och istället satt stort fokus på relationerna vi direkt förstår att resonera om i den mening att vi beskrivit dem i en särskild domän snarare än att bara beskrivit dem hade similarity värdet särskilt för Norge blivit abnormt lågt jämfört med Tyskland genom att Tyskland tillskillnad från Norge är direkt relations-kopplat Baltic Sea förutom Sverige.

Det räcker inte bara att kunna beskriva relationer ens i tillräcklig mängd. Att tillämpa dem istället för att jämföra direkt självorganiserat från vad kulturhistorien givit i avtryck förutsätter att de också konkret klarar att värdera vilka relationer som är meningsfulla. Här slipper vi det. Norge giviet dess närmare historia till Sverige än Tyskland, och Tysklands närmare än t.ex. Frankrike och England ges naturligt.

Vore Baltic Sea itället det primära hade det enklare styrts i vad vi definierar kulturen med med symboler fler i Baltic Sea än som här med en kraftig country symbol och dess huvudstad och ett hav, där vikten mellan dem självorganiseras till att sätta landet i fokus med övrigt som aspekter på det där släktskap också med dessa eller dessa och ej uttryckt för landet ökar likhet.

Det enda problem som funnits exemplifieras mellan Berlin och Tyskland vilket för en del varianter av algoritmen kan upplevas givit för högt värde på Berlin relativt Tyskland inte bara relaterat underliggande data.

I princip tycks det rimligt att Tyskland har större likhet än Berlin. Accepterar vi konceptet att similarity alltid är relativt också vad vi ej ser likhet med kan givetvis Berlin vara mer besläktat. Avvägningen mellan det som givit i data ovan uttrycker mycket mindre av detta som standard vilket gör att den sista kolumnen infört för att normalisera storleken på symbolen vi jämför med och därmed hur troligt den uttrycker likhet oavsett olika relationer inte behöver användas.