Simon Wiesenthal Centre genomför en kampanj för att försöka få fram uppgifter om de sista misstänkta för brott mot mänskligheten under Andra Världskriget. En av de personer som kanske fortfarande finns i livet var sist (ev.) sedd i Syrien:
"How did Brunner, Adolf Eichmann’s second in command, who deported at least 128,000 Jews to Nazi camps, come to find refuge in Syria?
According to a 1987 article in the Chicago Sun-Times titled “Nazi Butcher in Syria Haven,” Brunner first fled to Cairo after the Second World War, then later slipped into Damascus. He was arrested by Syrian police in 1960, who, according to a 1990 Los Angeles Times story, initially thought he was a drug dealer; when he revealed himself to be a fugitive Nazi, however, he was released."
Från: Is Nazi fugitive Alois Brunner still alive in Syria? | Toronto Star
Uppgiften om brott mot 128 000 individer förutom mänskligheten kollektivt är trots att kriget fortgått länge i Syrien och mycket snabbt expanderat antal döda fortfarande kanske fler döda än den konflikten oavsett orsak nått upp till:
Simon Wiesenthal Centre har relaterat Syrien följande färskt publicerat:
När det gäller uppgifter om islamister i Syrien oavsett avsändare eller källa är det viktigt att komma ihåg att det är befintlig redan oerhört repeterad uppgift sedan lång tid. Däremot har ingen särskild uppgift om att det problemet har reducerats givits. Det är också som förväntat (och tror jag i nivå närmare uppgifterna relaterat det än diverse worst-case scenarier från aktörer utan egen framgång i att hantera relaterade konfliktfrågor energi- och kostnadseffektivt) från diskuterat här tillsammans med andra publikationer särskilt 2011 rörande möjligheter och risker. Konflikthantering av omvärlden har som förväntat då och från vad vi ser nu genom begränsning i verktyg utnyttjade varken nått några positiva resultat rörande religiös extremist eller något annat. Det är att förvänta att situationen i brist på försök att göra något vettigt praktiskt fortsätter att blir kontinuerligt lite värre.
Den etablerade Syriska-diktaturen var potentiella problem. Och omställningen är större eller mindre intensitet men om den inte hade kommit nu så någon gång i framtiden. Ex. som att regimen givit skyddat boende åt nazistiska krigsförbrytare som medverkat till att kanske närmare 130 000 judar skickades till utrotningsläger är en indikation lika god som någon om vikten av att inse att förändring långsiktigt är till bättre.
Snart nog kommer de sista misstänkta för brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelser under Andra Världskriget vara döda. Det tycks mycket troligt att det i dom organisationer och funktioner som mer än andra sökt dessa en erfarenhet och kunskap som rimligen kan ha värde att söka generalisera till samma frågor men mycket bredare utan preferenser till krig, etniska grupper eller folk. I allmänhet runt dom här frågorna görs det väldigt lite.
Inte helt otroligt är mycket av den kunskap som fanns kring dom här frågorna redan borta eller utnyttjat per individ-basis till annat.
