Miljöskatt på import skulle skydda Kinas befolkning från ännu värre förgiftning

2010-09-21

I västerländska medier kan kinesiska kommunistpartiet ofta klara att upprätthålla en inte "god" bild av sig själva i den mening att de med sin mobbning av minoriteterna förutom dess ondska blir direkt löjliga.

Ett exempel på deras systematiska elakhet mot Tibet utanför direkt våld, tortyr och mord har vi i kommunistpartiets nyhetsbyrå och nätmedium Xinhuanet.com (som också är ett fint exempel på hur statliga medier oavsett hur stora resurser de har aldrig når en acceptabel kvalitet ens utanför frågor diktaturen styr: detta är världens största nyhetsbyrå räknat i antal medarbetare, och också i utländska medarbetare, och ändå är de tvungna att köpa mer eller mindre allt innehåll):

Hitler was twice sent into Tibet Mystery
Länken går via Google Translate (som nyligen uppdaterats och är förutom visuellt trevligare upplever jag mer stabil och bättre integrerad när man surfar avseende frågor om översättning) och ger en engelsk översättning. Original finns här:
http://big5.xinhuanet.com/gate/big5/news.xinhuanet.com/theory/2010-09/21/c_12593091.htm

Syftet här är givetvis att demonisera minoriteten. Vid problem och oroligheter i en diktatur som Kina kan protester försökas avledas till att istället i kravaller bränna, misshandla och mörda minoriteter. Det tycks kunna lugna ner saker inte minst genom att stora delar av befolkningen där igenom fruktar oroligheter men skapar också ett systematiskt växande problem oavsett vilken målsättningen är där en stegvis lösning mot fria val nu förr eller senare behöver initieras (det är inte ett skeende som dessa otrevliga strategier kan hindra men däremot ökar det riskerna associerat till processen som kan nå fram till).

En miljöskatt på import kan skydda Kinas befolkning från ännu värre förgiftning

Vad Västvärlden borde hjälpa Kina med för att minska de enorma skadorna befolkningen orsakas är en miljöskatt på vår import. En sådan är gynnsamt både för miljön där inga åtgärder vi kan göra har tillräcklig effekt utan att Kina får hjälp att lösa sina problem.

Vidare och kortsiktigt viktigare kommer en miljöskatt medverka till att skydda befolkningen från den systematiska förgiftning med tungmetaller och andra mycket farliga gifter de utsätts för (ett exempel i Closure of Coal-Burning Power Plant in China Directly Linked to Improved Cognitive Development in Children men problemet är större och för stort att ta upp här och nu).

Ett starkt projekt för Moderaterna och Miljöpartiet

Precis som jag skrev har Miljöpartiet och Moderaterna alla förutsättningar för att göra Sverige nöjd och nå ett fint valresultat i nästa fall om de hittar ett hyggligt fungerande samarbete.

Detta kunde ju vara något att titta på: Statsminister Reinfeldt har ju en talang i det utrikespolitiska och Miljöpartiet kan ju det politiska området runt miljö. Givetvis kanske man inte kan göra det tillsammans officiellt men det är ju inget praktiskt hinder för att nå resultat både i sakfrågan och i nästa politiska val. Lyckas man kommer dessa båda partierna mer än övriga gynnas oavsett vilka som synts och hörts mest från regeringen.

Läs om Kina på nätet

Fler allmänna resurser för att följa situationen i Kina avseende nyhetsrapportering:

China | The New York Times
China | The Washington Post
China | BBC
China | Guardian.co.uk

Givetvis finns också svenska resurser där våra svenska morgontidningar av och till rapporterar men särskilt The New York Times och vad som rekommenderas i första hand bland välkända medier. I övrigt är de satta i kvalitetsordning som jag föredrar att läsa dem där dock gissningsvis ganska många svenskar mer föredrar BBC som mer liknar hur vi ofta skriver i Sverige även om skillnader i övrigt är minimala i faktiskt innehåll.

Kartan nedan över Kina illustrerar språketniska grupper och är från The World Factbook (CIA). Det är ett alternativ för att slå upp referensinformation om Kina där den har fördelar framför Wikipedia för kartor och tabellfakta varande mer överskådlig för sådant.

Att vattna ihjäl plantor och hundvalpar & Vad telefonkatalogen säger om medias framtid

I Why No Second Internet Bubble?, Technology review, MIT, hade jag nöjet av att återigen möta föreställningen att folk gör mer onyttigt på internet än annars i livet. Det gör mig alltid glad att läsa skribenter som fortfarande har illusioner.

"There is also a second, more sinister implication of Greenstein's analysis, however: it's entirely possible that, by occupying our time more cheaply than ever, the web has actually been a force for decreased economic activity. How much does it cost Zynga to occupy you with an hour of Farmville? Now imagine what those millions of users would have been doing with that time had they not been distracted.

[...]

They simply aren't looking at the value of what the Internet has destroyed when getting all starry-eyed about what it's giving us in lieu of what we once had. (I.e., physical books, record stores, getting out of the house, etc.)"

Många spännande tankar men vad som baffles är:

"How much does it cost Zynga to occupy you with an hour of Farmville? Now imagine what those millions of users would have been doing with that time had they not been distracted."

Titta på TV medan godis och skräpmat äta? Tala i telefon och röka? Hämta kaffe och gå och störa någon kreativ skapande person? Surfa på Expressen? Spela datorspel på spelkonsol. Titta på fotografier av lättklädda personer? E-posta skämtteckningar och kul foton till arbetskamrater och lösa bekantskaper de träffat en gång på en massa för åtta år sedan, läsa följande studie om att icke produktiva personer bidrar med värde under i alla fall goda tider: För organisationer är individer som äter utan att skapa bra under goda tider.

Eller tror någon att Farmwille konkurrerar med operan, lära sig ett nytt språk, skriva en programvara för att lösa den globala uppvärmningen, skriva en insändare om en viktig fråga, ge sig ut i förorten och vara mentor åt ungdomar i svårighet som efter många prövande men spännande och förvecklingar får ett samhällsnyttigt men plågsamt tråkigt jobb som matematiska forskare, läsa en bok...

Själv har jag ingen TV. Det känns bra. Jag har i perioder i mitt liv TV-missbrukat och särskilt som barn där riktigt otäcka strumpor hjärntvättade oss barn medan vi plågade fick sitta och vänta på fem minuter Disney - Vi visste inte bättre. Inte heller har jag spelat Farmwille men däremot begav jag mig modigt ut och matade en väldigt gullig häst med ett rött äpple och klappade den på mulen (jag var innan lite hästrädd så det stimulerade mig trevligt och fortsatt - Trevliga djur hästar). Men jag kan respektera att många andra aldrig skulle våga samma sak och kanske kan de bearbeta ut en hästskräck svårare än min i Farmwille (eller troligast vara lika onyttiga som de annars är framför teven).

Telefonkatalogen var en dominerande kanal mellan annonsör och konsument när jag var barn

Nyligen i Technology review läste jag också en analys där slutsatsen var att marknadsföring på nätet inte bara är annorlunda mot förr utan principiellt annorlunda. Skillnaden är väldigt stor mellan de båda möjligheten men här menade de att annonsörer tidigare nådde kunderna via media som mellanhand men att det i princip är på väg att försvinna där annonsörerna når kunderna direkt och att det också traditionell reklam ersätts med sökordsinriktad reklam (där det dock också kan gå utanför just den direkta kontakten).

Det är i princip fel även om det kan tyckas riktigt. När jag var liten och vad som fortfarande trycks är telefonkatalogen. Där slog man upp butiker som sålde små varor, pizza m.m. där varumärke hade föga betydelse och representerades av om man var missnöjd med väntetiden på pizzan förra gången man handlade. Det är samma sak så någon principiell förändring har inte uppstått.

Den världen har gått över till nätet men är inte längre begränsad till små geografiska områden vilket gör att de tekniska lösningarna skiljer sig mer åt. Världen är global i den meningen att vi importerar fler olika sorters varor, folk är mer kreativa och gör mer saker själva o.s.v. och vi har därför fler leverantörer.

I princip är detta dock fortfarande telefonkatalogen men betydligt mer utspridd. Telefonkatalogen hade ju också större annonser för särskilda varor där nu den möjligheten är större och därför också blir mer exakt förutom mycket större i bredd och antal.

Varumärkesbyggande är inte riktigt samma sak som detta. Bra gjord för rätt varor via tydliga visuella annonser kan det ge riktigt mycket men på nätet ser jag väldigt få annonser som har kvalitet där de kan ge detta värde (tvärt om är de ofta skadliga för varumärket genom att irritera mottagaren) och det är mycket möjligt att annonskanaler utanför nätet kommer ta det utrymmet tills vad som nu gör aktörerna att inte klara av denna typ av annonser på nätet att lära sig det.

För mig tycks det dock inte svårare än att identifiera vad som fungerade bra i traditionella media och sedan utifrån för platsen och publiken aktuella parameter räkna om annonsen avseende storlek, kontrast, rörlig visuell entropi (vilken om vi höjer annat tenderar att gå att hålla nere på noll vilket är bättre om vi vill bygga varumärke), val av ord, perspektiv i bilden, visuella sekvenser o.s.v. (i väntan på en färdig sammanställning är anteckningar i olika generationer en bra start: Modell av människans språk, Fallstudier och Människans kreativitet och språk).

Så nej jag tror inte vi ser en förändring i grundläggande princip däremot är internet inte samma sak som vad vi hade förr och det gör att det uttrycks ganska annorlunda. Du spelar inte Uno utan Farmwille och du köper heller inte en bok som verkligen lär dig något nyttigt om du inte är "ovanlig".

Folk vattnar inte ihjäl plantor och hundvalpar av kärlek utan girighet

Ett till färskt exempel på en person som har illusioner där han tror att människor egentligen är bättre än vad de är är denna japanska forskare som nu för fjärde gången ska koppla en planta till Facebook. Där kan folk vattna den för att visa att de bryr sig och är gulliga kärleksfulla personer.

De tidigare tre plantorna dog p.g.a. övervattning. Det tolkade de som att folk älskar plantan för mycket. Själv tror jag att folk okynnesvattnade plantan för att deras profil skulle synas mycket på en välbesökt Facebook-sida för att få fler besökare på sina profiler. Precis som människan allmänt gör med växthusgaser, olja från bilar och allt vi förstör naturen med.

Men visst jag kanske har fel. Folk skulle lära sig något eller göra något nyttigt om de inte spelar Farmwille. Och folk vattnade verkligen plantan så att den dog därför att de älskade den så mycket. Låt oss pröva med en riktigt gullig hundvalp nästa gång och se till att ha en riktigt stor bild som indikerar att den är övervattnad när det inträffar. Det bör hindra folk att övervattna. Men för att göra det roligt borde forskarna se till att det bara går att vattna hundvalpen som ingen trafik doneras på annat sätt.

Ett värde av att kommentera Technology review

Ett värde jag fått av att kommentera som jag inte tidigare tänkt på är att det kan stimulera nya idéer. Flera artiklar har varit inte bara intressanta utan intressanta artiklar som jag annars inte hade tänkt på att läsa.

I detta inlägg pekade jag på betydelsen av att Att uttrycka sig för att förstå. Att uttrycka en spontant reflektion kan vara vad som hjälper dig komma ihåg haka upp vad du läst och bearbeta det även om den kort. Där jag på Technology review finns här: Hans Husman för fler spännande kommentaren skrivna sällan utan ens några sekunders eftertanke modigt kämpande för att inspirera andra läsare som gillar att tänka längre än så att kanske uppfinna en ny energikälla eller väldigt billiga robotar som kommer hem och städar hos oss.

En mycket bra artikel ett fint exempel på just hur Technology review haft för mig väldigt intressanta artiklar där jag inte kände till vad jag missat är: Code Quest Claude Shannon - SM '40, PhD '40, threw down an irresistible challenge to those who would be pioneers of information theory. A young grad student soon met the challenge, but his solution languished in obscurity for decades.

Först och främst därför att Gallager och hans komprimeringsalgoritm hade jag glömt bort trots att jag tittat just på träd bl.a. via fraktaler som växt ut just på detta sätt där en bit indikerar en av två vägar. Jag lade därför till den som ett citat i Larry Hardesty i Code Quest från Technology review som tack.

Dessutom hade jag - vilket är helt obegripligt givet att Shannons samband fascinerat mig sedan 1996 - missat att Shannon troligt hörde samman i fallstudien över Ögonblickets alkemister där Technology review fick en till länk till artikeln.

Därmed vill jag ha ha sagt att Technology review är en av de trevligaste nättidningarna inom forskning som jag läser. Och det är inte så att de saker jag gjorde mig lustig över är typiskt eller ens var är dåliga artiklar (tvärtom var både väldigt intressanta).

När blir ett djur medvetande? Medvetande: Rudimentär ny definition

Jag uppskattade verkligen Sizing Up Consciousness by Its Bits i The New York Times först därför att jag såg likheter mellan hur Dr. Tononi ser på medvetande och hur jag betraktat det i min modell över vårt språk och kreativitet rörande att fånga upp kunskapen från informationsanalysen. Det är värdefullt givet att deras institut har tämligen goda förutsättningar för att skapa mer praktiska experiment på hjärnan vilket om jag tittar igenom vad de publicerat kan visa på resultat jag kan ha nytta av att känna till.

Dessutom tror jag säkert att Integrated Information Theory kan ge värde att titta närmare på även om jag antagligen avstår åtminstone i år därför att jag tror att det för mig ger mer just nu att hellre titta på allmän grafteori (vilket är vad jag tror det kommer ner till det och också är en enklare väg om man mer är intresserade av applikationer utanför medicin då grafteori redan praktiskt tillämpats så många gånger rörande inte minst språk) när det handlar om att läsa snarare än att diskutera (antalet personer intresserade av detta är dock väldigt få).

Diskussionen om medvetande om djur var dock den lika intressant där jag såg en möjlighet att följa upp vad jag tidigare skrev och dessutom nu försöka göra en första (i kontext av min modell) rudimentär definition av medvetande. Tidigare om smärta och liv skrev jag följande:

"Vad är då liv? Klassiska definitioner från evolutionära gör ju saker så svårt därför att det blir alltid svårt var man ska dra gränsen. Ett sätt att se på det är att virus endast uttrycker Shannon entropi där informationen de för med sig men de vecklas ju ut (förändrar fysisk energi utifrån informationen) hos den infekterade cellen vilken vi kanske kan se som deras liv? I så fall är en bok och levande om den förändrar ditt beteende på ett sätt som uttrycker vand den säger.

Jag säger dock att en praktisk definition som filtrerar bort detta och diverse andra praktiska problem är att säga att vad som kan uppleva smärta (eller avsaknaden av det) är levande. Därför givet det kan vi plåga det vilket innebär att vi behöver visa hänsyn för det. Kan det inte uppleva smärta i någon "relevant" utsträckning t.ex. rörande bakterier, virus m.m. med för små neurala nätverk för att kunna självreflektera är det bara att terminera vid behov.

En kanin, hamster o.s.v. bör man dock visa viss hänsyn till. Det innebär inte att vi inte ska kunna avliva dem men det bör göras utan smärta och p.s.s. om vi tar in dem i vårt hem behöver vi se till att de inte mår dåligt.

Från: Bibliotek är en livsform men att bränna böcker plågar dem inte

Tononi ser ingen flytande gräns för när medvetande uppkommer men uttalar heller inte vad medvetande. För inte länge sedan delade jag i princip hans ganska öppna idé till det:

"As long as people have puzzled over consciousness, they have wondered whether animals are conscious as well. Dr. Tononi suspects that it is not a simple yes-or-no answer. Rather, animals will prove to have different levels of consciousness, depending on their integrated information. Even C. elegans might have a little consciousness."

Från: Sizing Up Consciousness by Its Bits

Jag känner dock att jag kan uttrycka en binär punkt för när medvetande uppträder och vad det är vilket jag här gör om inexakt och allmänt formulerat i ett första försök.

Chilipeppar och smakerna

Låt oss för att förklara det titta på en till artikel i The New York times där effekten av chili diskuteras som jag själv senaste månaden ätit mycket av (så väldigt billigt torkat på Hemköp och Willys om kvalitet inte är kritiskt: 12 kr för 200 g):

A Perk of Our Evolution: Pleasure in Pain of Chilies

Där en frågeställning ges för varför vi äter chili när det bränns med en förklaring jag inte exakt delar är:

"No one knows for sure why humans would find pleasure in pain, but Dr. Rozin suggests that there’s a thrill, similar to the fun of riding a roller coaster. 'Humans and only humans get to enjoy events that are innately negative, that produce emotions or feelings that we are programmed to avoid when we come to realize that they are actually not threats,' he said."

Från: A Perk of Our Evolution: Pleasure in Pain of Chilies (Page 2 of 2)

Det kommer här ner till menar jag att chili helt enkelt gör ett väldigt stort avtryck i vår perception på samma sätt som en stor byggnad, intensiva färger i kontrast, högt ljud, mer av något o.s.v. kan göra samma sak.

Läs gärna Actionspel (dataspel) ger snabbare och korrekt beslutsfattande för ett sätt att uttrycka det via statistiskt mönsterigenkänning. Chili genom att det känns mer uttrycker mer information i perception antingen genom att aktivera en större "yta" av neuroner eller få dem att avfyra mer.

Förvisso kommer det för chili med viss smärta men intressant nog tycks det minska när man vänjer sig lite efter för mig ungefär tio dagar medan det dock smakar lika intensivt som maträtt.

Sådant som upplevs "större" i perception kommer vi alltid i vissa situationer, perioder i vårt liv o.s.v. potentiellt kunna få glädje av därför att det aktiverar vår hjärna som gör mer och det upplever vi trevligt (så länge det inte är stress där ökad aktivitet i aktuella delar av hjärnan känns plågsamt). En bra studie (lätt att se vad de menar där senare intressantare studier dock finns) som pekar på fenomenet är den som Emily Pronin vid Princeton University och Daniel M. Wegner vid Harvard University gjorde och som publicerade i Psychological Science 2006:

"This experiment found that the speed of thought affects mood. Thought speed was manipulated via participants’ paced reading of statements designed to induce either an elated or a depressed mood. Participants not only experienced more positive mood in response to elation than in response to depression statements, but also experienced an independent increase in positive mood when they had been thinking fast rather than slow—for both elation and depression statements. This effect of thought speed extended beyond mood to other experiences often associated with ma- nia (i.e., feelings of power, feelings of creativity, a heightened sense of energy, and inflated self-esteem or grandiosity)."

Från: Manic Thinking Independent Effects of Thought Speed and Thought Content on Mood (PDF)
Länken går till Harvard University där hela artikeln finns att läsa medan abstract i Psychological Science för de intresserade finns här via Pubmed: Manic thinking: independent effects of thought speed and thought content on mood..

Upprepad smärta kan minska

Vi kan se både smärta och glädje som ökad aktivitet överstigande normalt där vad vi faktiskt kan uppleva som otrevlig smärta också kan reduceras ner vid upprepning. Det behöver inte gälla alltid där t.ex. cancersmärta troligen inte har denna effekt av samma anledning som att smärtbehandling med morfin och jämförbara ämnen sällan skapar en beroendesjukdom (systemet för denna typ av tolerans stängs av).

Samma typ av förändring gäller också om du t.ex. dricker alkohol eller äter lugnande läkemedel under en lång period, eller på motsatt sätt centralstimulerande läkemedel, där hjärnans normala aktivitet kan ställa om sig så att när du slutar blir den antingen delvis för hög respektive delvis för låg.

Även om det i alla fall för mig tycks gälla de torkade chili flingorna jag lagat mat med kanske en månad tycks det inte gälla storleken på själva smaken. D.v.s. det är mer den specifika tolkningen av vad det större avtrycket innebär som minskar.

Här gäller givetvis inte att den angenäma effekten av chili på detta sätt är enorm eller jämförbart med vad som direkt inverkan på belöningscentrum (vilket jag inte tror att chili gör annat än om du "bränner" dig ordentligt med en riktigt het frukt och kanske aktiverar en smärtstillande effekt). Den kan dock vara tillräcklig för att det ska vara en trevlig krydda bland många andra smakliga sådana.

Vad ger en kraftigare smak?

Att se det som ökad storlek är enkelt och rakt på sak men det kan också vara värt att peka på vad som tenderar att göra vissa kryddor tydligare i smaken. Där har jag sett tre grupper med kemiska egenskaper (fler kan finnas) gällande ett antal om inte alla av våra vanligaste kryddor.

Först har vi kryddor som ingefära, spiskummin, kanel, nejlika m.fl. förklarade enligt:


MDA

Vi ser att safrol skiljer sig en amin-grupp från MDA och just här en NH2-grupp även om det för en lång rad ämnen i kryddväxerna varierar där kanske NH3 är vanligare.


Safrol

Detta gäller inte bara safrol i kanel (m.fl. växter som innehåller ämnet) utan ett antal till amfetaminer likartade kemiska ämnen finns här som skiljer sig från dessa endast med en nitrogengrupp. Det innebär inte att deras direkta påverkan har mycket likheter med amfetaminer men det ger en potentiell förklaring till varför smaklökarna uppfattar dem tydligare där det inte är orimligt att tro att de helt enkelt ökar aktiviteten hos dessa och beroende på variant gör det mer eller mindre för vissa signalsubstanser.

En till grupp vanlig bland flera mycket populära kryddor är kryddor som innehåller acetylkolinesterashämmare d.v.s. minskar nedbrytningen av dopamin genom att hämma enzymet för detta vilket gäller exempelvis salvia och rosmarin. Det kanske också ökar aktiviteten på smaklökarna genom att helt enkelt få smaklökarna att uppleva mer smak genom att känna den fler gånger på samma tidsenhet.

För chili kan en liknande verkan också finns där Capsaicin Stimulates Uncoupled ATP Hydrolysis by the Sarcoplasmic Reticulum Calcium Pump i Journal of Biological Chemistry, tycks föreslå det där det viktigast enklast uttryckt i pressmeddelandet:

"These findings further explain how capsaicin intake can increase metabolism and body temperature. And although these studies required relatively high amounts of capsaicin (probably more than someone could eat), the structure of capsaicin could be used as a model to design more potent compounds that might have clinical use such as treating hypothermia."

Det har därför förutsättning att öka aktivitet och det bör gälla även smaklökar (det är ingen enorm skillnad hur för sådant styrande celler reagerar på ämnen som ökar och minskar aktiviteten mellan perception lokaliserad i kroppen och i hjärnan.

Givet att mängderna av kryddorna oavsett typ regelmässigt är för små för att någon direkt påverkan på hjärnan via de kemiska ämnena ska vara trolig är frågan hur en stämningshöjande är möjlig. Svaret ges av att vi upplever smaken d.v.s. ökad aktivitet på smakcellerna motsvarar ökad aktivitet i hjärnan.

Att känna är att leva

Nöje, smärta och glädje är ökad aktivitet i hjärnan som skiljer sig från normalt. Det är vad som skiljer vad som praktiskt är liv från annat.

Betraktar vi nu den lilla nematoden C. elegans Dr. Tononi inte vill utesluta har medvetande tvivlar jag.

Varför? Jo när den plågas behöver den reagera på det och rörelse som reaktion tar komplexitet och det innebär att mindre blir kvar till annat som att faktiskt registrera eller ens minnas smärtan. Jag är inte säker på att den tömmer alla möjligheter för att reagera med rörelser men jag tror det.

Betraktar vi Daniella Bassetts mycket eleganta studie som jag refererat här flera gånger tidigare - Efficient Physical Embedding of Topologically Complex Information Processing Networks in Brains and Computer Circuits - har vi där nematodens nätverk uttryckta hierarkiskt utifrån grafteori:


Bilden är från Efficient Physical Embedding of Topologically Complex Information Processing Networks in Brains and Computer Circuits och är CC by 2.5.

Bilden visar inte hela nätverket varken för nematoden eller människa men för nematoden (om jag inte fattat diagrammet helt fel) är vad som fattas fördjupning där bredd i grenar på motsvarande nivå där smärta skulle passera över och bli lateralt (det ska ju ändå upp en bit för att vara en lateral upplevelse) kännande är väldigt smalt och för mig tycks väldigt osannolikt givet att den också ska ringla sig bort, ta ut ny riktning m.m. mer viktigt (där jag inte ens tror att den klarar av en bråkdel av detta jämfört med t.ex. en hund utan snarast kanske bara ringlar i en godtycklig riktning).

Självmedvetande definierat och C. Elegans saknar det

Därmed och från tidigare förklaring - vilket jag kanske någon gång gör igen betydligt mer komplex - menar jag också att de inte kan ha något självmedvetande och göra något annat på information som kommer annat än att reagera med rörelse:

Medvetenhet om smärta utanför automatiserad reaktion kommer evolutionärt har större värde att kunna reflektera över och kommer därför före medvetenhet om sig själv.

Inte tror jag heller att de efter ögonblicket har någon annan referens till händelsen än rörelsen de gjorde därifrån med en vikt som indikerar att den är olämplig därför givet nätverkets minimala storlek vore allt annat väldigt stort i utrymme och därmed kostsamt vilket nog knappast skulle hålla många generationer innan de konkurrerats ut om det ens fysiskt är möjligt för den att göra med så få neuroner därför att det första är tillräckligt.

Därmed betraktar jag inte C. elegans som mer levande än smaklökarna på min tunga är. De läser av och reagerar men tänker inte.

Kreativitet i företag: Plattformar för mikrobloggning i öppen källkod

En dimension av de möjligheter för att skapa samarbete och diskussion i stora organisationer över större avstånd och för den delen kanske också tid (där det kan vara en alternativ metod för att visa inte bara erfarenhet utan också vad som ledde fram till ett lycka projekt eller ett dyrt totalt misslyckande) sammanställdes i Idéer till kreativitets plattform för stora organisationer via fria lösningar kan realiseras med plattformar för mikrobloggning där dessa hör till samma grupp som Profile Research Networking Software och Google Wave (båda i öppen källkod).

Det finns redan flera plattformar för mikrobloggning där både diskussion, korta reflektioner och länkar kan publiceras kort och snabbt i öppen källkod. The New York Times berättade i en nyhet om en "Facebook-klon" som kanske också kan vara ett alternativ: Diaspora, the Open Facebook Alternative, Releases Its Code. Där företagets hemsida finns här: www.joindiaspora.com.

Status.net är ett mer beprövat alternativ

Även om jag inte testat Diaspora eller jämfört det avseende funktion tror jag att ett lugnare alternativ för de flesta företag är att välja en äldre plattform som funnits längre tid och oftare använt i olika sammanhang. Flera sådana finns där ett alternativ till exempel är:

status.net

Den har grundläggande funktioner troligen tillräckliga för de flesta ändamål aktuella i dessa sammanhang.

Sökfunktioner kompletteras bäst

Sökfunktioner av vad som dessa plattformar bättre kompletteras med och ett alternativ är Google Custom Search Custom Search går att använda i intranät eller jämförbar specialiserad sökfunktion.

Sökfunktioner är bättre hanterar oberoende tjänst eller applikation i intranätet eftersom medarbetare därigenom kan söka samlat utan att behöva lägga mer tid eller känna till alla datakällor (liksom det givetvis går att söka smalare också). Någon kvalitativ skillnad mellan status.net eller annat där sådant behov är större tror jag inte.

Utbyggnader och tillägg till Status.net

Ett värde med en plattform som funnits ett tag förutom att ganska många sajter och tjänster redan använder den vilket gör att problem mindre troliga är antalet utbyggnader som finns där status.net har många:

status.net/open-source/add-ons

Fler värden med mikrobloggning på intranät

Status.net har också själva pekat på några värden själva i dessa områden vilket förkortat och översätt inkluderar:

  • Medarbetare kan se meddelanden, uppdateringar m.m. om specifika ämnen och ansluta till andra i olika projekt eller som är intresserade av samma sak.
  • Se vad som är populärt i ett aktuellt nätverk.
  • Ladda och dela filer snabbt och enkelt.
  • Medarbetare kan ansluta och kommunicera från både datorer och smarta telefoner.
  • Är enkel att integrera.
  • Enkel att anpassa utseende på.

Eller som de också uttryckt värdet:

"Real-time messaging enables employees to communicate more efficiently and become more productive. Incorporating micro messaging into your organization's Intranet reduces complications associated with employees adopting their own tools and ensures that all employees and teams are connected. By maintaining the platform behind your firewall, you minimize risk and maintain governance over the social network itself."

Från: status.net/solutions/business

Ännu mindre beprövat givetvis men som finns är också anpassningar både för iPhone och Android (även om jag inte läst exakt vad det här innebär):

StatusNet mobile beta 7 is now available for the iPhone!
StatusNet for Android Available in the App Market