När blir ett djur medvetande? Medvetande: Rudimentär ny definition

2010-09-21

Jag uppskattade verkligen Sizing Up Consciousness by Its Bits i The New York Times först därför att jag såg likheter mellan hur Dr. Tononi ser på medvetande och hur jag betraktat det i min modell över vårt språk och kreativitet rörande att fånga upp kunskapen från informationsanalysen. Det är värdefullt givet att deras institut har tämligen goda förutsättningar för att skapa mer praktiska experiment på hjärnan vilket om jag tittar igenom vad de publicerat kan visa på resultat jag kan ha nytta av att känna till.

Dessutom tror jag säkert att Integrated Information Theory kan ge värde att titta närmare på även om jag antagligen avstår åtminstone i år därför att jag tror att det för mig ger mer just nu att hellre titta på allmän grafteori (vilket är vad jag tror det kommer ner till det och också är en enklare väg om man mer är intresserade av applikationer utanför medicin då grafteori redan praktiskt tillämpats så många gånger rörande inte minst språk) när det handlar om att läsa snarare än att diskutera (antalet personer intresserade av detta är dock väldigt få).

Diskussionen om medvetande om djur var dock den lika intressant där jag såg en möjlighet att följa upp vad jag tidigare skrev och dessutom nu försöka göra en första (i kontext av min modell) rudimentär definition av medvetande. Tidigare om smärta och liv skrev jag följande:

"Vad är då liv? Klassiska definitioner från evolutionära gör ju saker så svårt därför att det blir alltid svårt var man ska dra gränsen. Ett sätt att se på det är att virus endast uttrycker Shannon entropi där informationen de för med sig men de vecklas ju ut (förändrar fysisk energi utifrån informationen) hos den infekterade cellen vilken vi kanske kan se som deras liv? I så fall är en bok och levande om den förändrar ditt beteende på ett sätt som uttrycker vand den säger.

Jag säger dock att en praktisk definition som filtrerar bort detta och diverse andra praktiska problem är att säga att vad som kan uppleva smärta (eller avsaknaden av det) är levande. Därför givet det kan vi plåga det vilket innebär att vi behöver visa hänsyn för det. Kan det inte uppleva smärta i någon "relevant" utsträckning t.ex. rörande bakterier, virus m.m. med för små neurala nätverk för att kunna självreflektera är det bara att terminera vid behov.

En kanin, hamster o.s.v. bör man dock visa viss hänsyn till. Det innebär inte att vi inte ska kunna avliva dem men det bör göras utan smärta och p.s.s. om vi tar in dem i vårt hem behöver vi se till att de inte mår dåligt.

Från: Bibliotek är en livsform men att bränna böcker plågar dem inte

Tononi ser ingen flytande gräns för när medvetande uppkommer men uttalar heller inte vad medvetande. För inte länge sedan delade jag i princip hans ganska öppna idé till det:

"As long as people have puzzled over consciousness, they have wondered whether animals are conscious as well. Dr. Tononi suspects that it is not a simple yes-or-no answer. Rather, animals will prove to have different levels of consciousness, depending on their integrated information. Even C. elegans might have a little consciousness."

Från: Sizing Up Consciousness by Its Bits

Jag känner dock att jag kan uttrycka en binär punkt för när medvetande uppträder och vad det är vilket jag här gör om inexakt och allmänt formulerat i ett första försök.

Chilipeppar och smakerna

Låt oss för att förklara det titta på en till artikel i The New York times där effekten av chili diskuteras som jag själv senaste månaden ätit mycket av (så väldigt billigt torkat på Hemköp och Willys om kvalitet inte är kritiskt: 12 kr för 200 g):

A Perk of Our Evolution: Pleasure in Pain of Chilies

Där en frågeställning ges för varför vi äter chili när det bränns med en förklaring jag inte exakt delar är:

"No one knows for sure why humans would find pleasure in pain, but Dr. Rozin suggests that there’s a thrill, similar to the fun of riding a roller coaster. 'Humans and only humans get to enjoy events that are innately negative, that produce emotions or feelings that we are programmed to avoid when we come to realize that they are actually not threats,' he said."

Från: A Perk of Our Evolution: Pleasure in Pain of Chilies (Page 2 of 2)

Det kommer här ner till menar jag att chili helt enkelt gör ett väldigt stort avtryck i vår perception på samma sätt som en stor byggnad, intensiva färger i kontrast, högt ljud, mer av något o.s.v. kan göra samma sak.

Läs gärna Actionspel (dataspel) ger snabbare och korrekt beslutsfattande för ett sätt att uttrycka det via statistiskt mönsterigenkänning. Chili genom att det känns mer uttrycker mer information i perception antingen genom att aktivera en större "yta" av neuroner eller få dem att avfyra mer.

Förvisso kommer det för chili med viss smärta men intressant nog tycks det minska när man vänjer sig lite efter för mig ungefär tio dagar medan det dock smakar lika intensivt som maträtt.

Sådant som upplevs "större" i perception kommer vi alltid i vissa situationer, perioder i vårt liv o.s.v. potentiellt kunna få glädje av därför att det aktiverar vår hjärna som gör mer och det upplever vi trevligt (så länge det inte är stress där ökad aktivitet i aktuella delar av hjärnan känns plågsamt). En bra studie (lätt att se vad de menar där senare intressantare studier dock finns) som pekar på fenomenet är den som Emily Pronin vid Princeton University och Daniel M. Wegner vid Harvard University gjorde och som publicerade i Psychological Science 2006:

"This experiment found that the speed of thought affects mood. Thought speed was manipulated via participants’ paced reading of statements designed to induce either an elated or a depressed mood. Participants not only experienced more positive mood in response to elation than in response to depression statements, but also experienced an independent increase in positive mood when they had been thinking fast rather than slow—for both elation and depression statements. This effect of thought speed extended beyond mood to other experiences often associated with ma- nia (i.e., feelings of power, feelings of creativity, a heightened sense of energy, and inflated self-esteem or grandiosity)."

Från: Manic Thinking Independent Effects of Thought Speed and Thought Content on Mood (PDF)
Länken går till Harvard University där hela artikeln finns att läsa medan abstract i Psychological Science för de intresserade finns här via Pubmed: Manic thinking: independent effects of thought speed and thought content on mood..

Upprepad smärta kan minska

Vi kan se både smärta och glädje som ökad aktivitet överstigande normalt där vad vi faktiskt kan uppleva som otrevlig smärta också kan reduceras ner vid upprepning. Det behöver inte gälla alltid där t.ex. cancersmärta troligen inte har denna effekt av samma anledning som att smärtbehandling med morfin och jämförbara ämnen sällan skapar en beroendesjukdom (systemet för denna typ av tolerans stängs av).

Samma typ av förändring gäller också om du t.ex. dricker alkohol eller äter lugnande läkemedel under en lång period, eller på motsatt sätt centralstimulerande läkemedel, där hjärnans normala aktivitet kan ställa om sig så att när du slutar blir den antingen delvis för hög respektive delvis för låg.

Även om det i alla fall för mig tycks gälla de torkade chili flingorna jag lagat mat med kanske en månad tycks det inte gälla storleken på själva smaken. D.v.s. det är mer den specifika tolkningen av vad det större avtrycket innebär som minskar.

Här gäller givetvis inte att den angenäma effekten av chili på detta sätt är enorm eller jämförbart med vad som direkt inverkan på belöningscentrum (vilket jag inte tror att chili gör annat än om du "bränner" dig ordentligt med en riktigt het frukt och kanske aktiverar en smärtstillande effekt). Den kan dock vara tillräcklig för att det ska vara en trevlig krydda bland många andra smakliga sådana.

Vad ger en kraftigare smak?

Att se det som ökad storlek är enkelt och rakt på sak men det kan också vara värt att peka på vad som tenderar att göra vissa kryddor tydligare i smaken. Där har jag sett tre grupper med kemiska egenskaper (fler kan finnas) gällande ett antal om inte alla av våra vanligaste kryddor.

Först har vi kryddor som ingefära, spiskummin, kanel, nejlika m.fl. förklarade enligt:


MDA

Vi ser att safrol skiljer sig en amin-grupp från MDA och just här en NH2-grupp även om det för en lång rad ämnen i kryddväxerna varierar där kanske NH3 är vanligare.


Safrol

Detta gäller inte bara safrol i kanel (m.fl. växter som innehåller ämnet) utan ett antal till amfetaminer likartade kemiska ämnen finns här som skiljer sig från dessa endast med en nitrogengrupp. Det innebär inte att deras direkta påverkan har mycket likheter med amfetaminer men det ger en potentiell förklaring till varför smaklökarna uppfattar dem tydligare där det inte är orimligt att tro att de helt enkelt ökar aktiviteten hos dessa och beroende på variant gör det mer eller mindre för vissa signalsubstanser.

En till grupp vanlig bland flera mycket populära kryddor är kryddor som innehåller acetylkolinesterashämmare d.v.s. minskar nedbrytningen av dopamin genom att hämma enzymet för detta vilket gäller exempelvis salvia och rosmarin. Det kanske också ökar aktiviteten på smaklökarna genom att helt enkelt få smaklökarna att uppleva mer smak genom att känna den fler gånger på samma tidsenhet.

För chili kan en liknande verkan också finns där Capsaicin Stimulates Uncoupled ATP Hydrolysis by the Sarcoplasmic Reticulum Calcium Pump i Journal of Biological Chemistry, tycks föreslå det där det viktigast enklast uttryckt i pressmeddelandet:

"These findings further explain how capsaicin intake can increase metabolism and body temperature. And although these studies required relatively high amounts of capsaicin (probably more than someone could eat), the structure of capsaicin could be used as a model to design more potent compounds that might have clinical use such as treating hypothermia."

Det har därför förutsättning att öka aktivitet och det bör gälla även smaklökar (det är ingen enorm skillnad hur för sådant styrande celler reagerar på ämnen som ökar och minskar aktiviteten mellan perception lokaliserad i kroppen och i hjärnan.

Givet att mängderna av kryddorna oavsett typ regelmässigt är för små för att någon direkt påverkan på hjärnan via de kemiska ämnena ska vara trolig är frågan hur en stämningshöjande är möjlig. Svaret ges av att vi upplever smaken d.v.s. ökad aktivitet på smakcellerna motsvarar ökad aktivitet i hjärnan.

Att känna är att leva

Nöje, smärta och glädje är ökad aktivitet i hjärnan som skiljer sig från normalt. Det är vad som skiljer vad som praktiskt är liv från annat.

Betraktar vi nu den lilla nematoden C. elegans Dr. Tononi inte vill utesluta har medvetande tvivlar jag.

Varför? Jo när den plågas behöver den reagera på det och rörelse som reaktion tar komplexitet och det innebär att mindre blir kvar till annat som att faktiskt registrera eller ens minnas smärtan. Jag är inte säker på att den tömmer alla möjligheter för att reagera med rörelser men jag tror det.

Betraktar vi Daniella Bassetts mycket eleganta studie som jag refererat här flera gånger tidigare - Efficient Physical Embedding of Topologically Complex Information Processing Networks in Brains and Computer Circuits - har vi där nematodens nätverk uttryckta hierarkiskt utifrån grafteori:


Bilden är från Efficient Physical Embedding of Topologically Complex Information Processing Networks in Brains and Computer Circuits och är CC by 2.5.

Bilden visar inte hela nätverket varken för nematoden eller människa men för nematoden (om jag inte fattat diagrammet helt fel) är vad som fattas fördjupning där bredd i grenar på motsvarande nivå där smärta skulle passera över och bli lateralt (det ska ju ändå upp en bit för att vara en lateral upplevelse) kännande är väldigt smalt och för mig tycks väldigt osannolikt givet att den också ska ringla sig bort, ta ut ny riktning m.m. mer viktigt (där jag inte ens tror att den klarar av en bråkdel av detta jämfört med t.ex. en hund utan snarast kanske bara ringlar i en godtycklig riktning).

Självmedvetande definierat och C. Elegans saknar det

Därmed och från tidigare förklaring - vilket jag kanske någon gång gör igen betydligt mer komplex - menar jag också att de inte kan ha något självmedvetande och göra något annat på information som kommer annat än att reagera med rörelse:

Medvetenhet om smärta utanför automatiserad reaktion kommer evolutionärt har större värde att kunna reflektera över och kommer därför före medvetenhet om sig själv.

Inte tror jag heller att de efter ögonblicket har någon annan referens till händelsen än rörelsen de gjorde därifrån med en vikt som indikerar att den är olämplig därför givet nätverkets minimala storlek vore allt annat väldigt stort i utrymme och därmed kostsamt vilket nog knappast skulle hålla många generationer innan de konkurrerats ut om det ens fysiskt är möjligt för den att göra med så få neuroner därför att det första är tillräckligt.

Därmed betraktar jag inte C. elegans som mer levande än smaklökarna på min tunga är. De läser av och reagerar men tänker inte.