Måste delad kunskap ha något med ömsesidig nytta att göra? Vad blev det av kunskapsdriven egoism och delad okunskap?

2015-10-01

Är världen alltid så här när kunskap delas?


"These results confirm the hypothesis that people represent common knowledge as a distinct cognitive category that licenses them to coordinate with others for mutual gain. We discuss how this hypothesis can provide a unified explanation for diverse phenomena in human social life, including recursive mentalizing, performative speech acts, public assemblies and protests, and self-conscious emotional expressions."

Från: The Psychology of Common Knowledge and Coordination, Kyle A. Thomas, Peter DeScioli, Omar Sultan Haque1 och Steven Pinker. Journal of Personality and Social Psychology.


Lämnande hela frågan om motivationen till att dela kunskap och vad det egentligen inkluderar i koordination kan jag från mitt liv peka på att för all kunskap jag delat gemensamt syfte byggande steg för steg Hans Enterprise - En form av ny världsordning där det är tämligen odefinierat (kanske mindre troligt när jag tänker på det) vad nytta för andra egentligen innebär. Kunskap delas för mitt värde: Du kan uppleva att du lär dig något om XFS som snabbar upp din hårddisk bra för dig eller annat vad helst men i den större världen deltar du i att bygga Hans Enterprise och jag sitter inte och delar kunskap för att du ska komma och reducera min planerade roll i Hans Enterprise.


Coordination är bara att du och hundra tals miljoner andra "knowledge workers" gör något jag planerat - kanske optimerar din hårddisk - som samlat över alla små-händelser kunskapen får er till att inducera skapar min världsordning. Kanske följer jag upp över en mängd personer att de gör som tänkt i planeringen och om inte får man förändra något som får folk att göra rätt. Allt som jag ser på det här i allt - varje litet steg - handlar om Hans.


Det är som den typiska reklam jag möter när jag försöker identifiera webbsajter som genom för mig okända avtal klarar att visa avsnitt av olika teveserier kostnadsfritt (jag kan spekulera att jag ibland inte gynnas av kunskap om deras avtal då det skulle moraliskt - i en tämlingen udda semi-korrupt kompromiss - hindra mig från att besöka dem igen): Den information - kunskap - de indikerar uppmuntrande mig till att förstå hemsidans navigering fel för att i bästa / sämsta fall ladda ner någon form av mjukvara jag helt säkert inte vill ha på datorn känns inte som avsedd för min nytta.


Reklamen är förvisso något av ett defekt exempel på konceptet att dela kunskap men vi har en kontinuerlig uppsättning av information på lägre nivåer av bedrägeri-försök - tillochmed vad vi typiskt ej kallar för försök till bedrägeri - som egentligen inte riktigt är avsedd för min nytta och ibland heller inte är till nytta av någon som försöker tillämpa den.


Därmed inte sagt att jag helt betvivlar själva fenomenet som indikerat i citatet. Men jag tänker att andra motivationer också är drivande och mekanismerna som ev. organiserar informationen resulterande från dem över tiden kanske är intressantare och eventuellt är svårare att fånga i game theory inspirerade studier med enkla regler rörande beslut resp. individ fattar i ett fåtal situationer spelet kan hamna i. För en så genuint kollektiv företeelse känns det kanske också lite begränsat att tydligt utgå från individernas resp. beslut.


"Coordination is facilitated by common knowledge — the recursive belief state in which A knows X, B knows X, A knows that B knows X, B knows that A knows X, ad infinitum. We test whether people are sensitive to common knowledge when deciding whether to engage in risky coordination. Participants decided between working alone for a certain profit and working together for a potentially higher profit that they would receive only if their partner made the same choice. Results showed that more participants attempted risky coordination when they and their prospective partner had common knowledge of the payoffs (broadcasted over a loudspeaker) than when they had only shared knowledge (conveyed to both by a messenger) or primary knowledge (revealed to each partner separately)."

Från: The Psychology of Common Knowledge and Coordination, Kyle A. Thomas, Peter DeScioli, Omar Sultan Haque1 och Steven Pinker. Journal of Personality and Social Psychology.


Vidare låt oss betrakta händelser i nyheter nyligen möjligen indikerande terroristdåd i någon ort i det södra Kina. Antar uppgiften korrekt kan man kanske spekulera med starkt bias från alla möjligheter man mött genom åren att religiös extremism inte ska uteslutas.


Rörande extremism när den går in i den typen av våld vet vi också från kunskap om världen i övrigt bakåt under modern tid att det i den mån det kraftigt påverkar samhället där det verkar bryter sönder det utan att någon målsättning utmålad som övergripande mål någonsin har uppnåtts.


Men det innebär inte att någon som uttalar kunskap känner till det. Och det innebär heller inte att någon som uttalar den kunskapen och känner till det egentligen har just den målsättningen som indikerad. Resp. att denna gör en rimlig bedömning till nytta för den som tar emot kunskapen om vad den konkreta kunskapen om historik innebär d.v.s. görande en helt säkert orimlig slutsats om görligheten att ännu en gång försöka det hela. Ex. "Alla dom andra som hade sönder hela sina länder utan att det gav något försöker ju faktiskt fortfarande och är de nitiskt nog åren som kommer med att be, motivera sig o.s.v. ska det nog lyckas" eller annan helt orimlig föreställning om görligheten att uppnå något. Från det perspektivet tar emellertid förhöjd motivation via religiös-nit bara sönder samhället snabbare i den mån det resulterar i något alls.


Och vi kan så klart jämförbart tänka oss ett barn som lärt sig hur man gör ett projektilvapen själv (ex. en slangbåde d.v.s. en vapentyp vi lite komiskt kan kalla silencer eftersom den är tyst) lär andra barn hur man tillverkar vapnet. Dessa vapen är potentiellt ytterst kraftfulla och någon mutual benefit annat än en upplevd socialstatus och nöje av att skjuta lite innan man råkar "silence" någon i det "knowledge-sharing community" man samarbetar finns knappast (om de nu inte konkret svälter och tänker sig expediera några fåglar: Eller varför inte ett rådjur).


Kunskap i kompetenta händer är ett otäckt vapen man tar fram när icke-kunskaps-drivna kommandon inte riktigt orkar fram. Kanske för att tillverka en atombomb eller motivera andra utifrån någon ideologi att föra upp mig i samhället.

I övrigt är nyttan att sprida kunskap mer tveksam. Ibland rent statistisk. Du kanske drabbas av en sjukdom ett läkemedel resultatet av delad kunskap men ofta om du blir sjuk kan det istället handla om ett läkemedel byggt från hemlig kunskap hos tillverkaren. Och de flesta som äter läkemedel är ju inte du d.v.s. sällan nytta förutom ev. individuer som använder kunskap du delat byggande din nytta.


Jag befinner mig personligen på ett så brutalt cyniskt bastillstånd det här året dock så jag tycker inte man bara ska ta dom här tänkarna som någon indikation om det potentiella värdet av att läsa artikeln.

Vad Sverige kan lära av Nordkorea

Med riktiga individuella mål för FN-diplomater och förståelse för vad som prioriteras hade man kanske kunnat sälja dom här anteckningarna om varför Sverige ska sitta i säkerhetsrådet till Nederländerna istället för att kapitalförstöra dem genom att glömma dem.


En kontrast är Nordkorea - ett tämligen fattigt land med föga att erbjuda kan man tycka - som ändå har en ambitiösa mål för sina diplomater:



I FN om man ska få sin del av allt FN-guld gäller det vara slug. FN-diplomaterna ska ju bäst betala sig i reda pengar förutom flummigare "långsiktiga" värden.


Givet att anteckningarna nu blev publika kan man emellertid inte annat än imponeras av hur totalt rena från något problematiskt de var. Korrektare avvikande från vad som tycks vara det vanligare i besläktade nyheter. Kanske i sig ett FN-Sverige argument?

XFS: Ett problem i prestanda tänkbart orsakat av XFS

Det här kan bero av annat än just filsystemet XFS (men bättre sammanfattning av vad XFS är i Wikipedia). Även möjligen orsakad relaterat Linux stacken har utrymme för optimering av access till minne resp. kopiering av filer disk och mellan fysiskt olika diskar tvivlar jag på det.


  • Disken har en mängd filer lagrade alla av samma syfte men varierande stora.
  • De är ofta lagrade så att om vi sorterar dem efter filnamn (givet någon storlek eller blandat i storlek) kommer vi ha nästa fil i listan närmare föregående fil än typiskt någon av de senare filerna.

Lägger jag nu trådar som läser filer som filtrerar efter storlek på filerna i en mängd filnamn (första bokstaven alltid här) och har en mycket stor i antal filer och mycket låg i storlek (ex. 8 - 32 byte) medan denna konkurrerar kortare lista av utvalda filer större så kan de senare hamna i mycket märkbar periodvis starvation utan någon access till disken. Också att vi skriver "väldigt hårt" mot disken utan särskilt mycket i logiken eller OS i övrigt som bromsar.


Av och till när arbete gjorts för att kraftigt uttrycka detta med långa perioder av starvation hamnar tråden eller de två trådar som kraftigt läst i antar jag påtvingad tystnad utan att göra något alls för att antar jag ge annat möjlighet att komma åt disken. Men inte oftare än att beteendet kraftigt kan störa normal upplevelse av disken.


Jag tror att orsaken är att stödet till XFS tittar var det i disken som läser och skriver befinner sig och när den kan välja tenderar till att belö vad som kan befinna sig närmare det.


Det var (och är kanske fortfarande att visa sig igen) väldigt irriterande eftersom jag med ett ganska litet antal trådar behöver vänta på disken för att göra icke-relaterat arbete. Jag har inte alls van vid det här problemet med så få trådar som ett par tre stycken (jag kom fram till att för fil-listor att gå igenom enligt tidigare med åtminstone någon över några hundra tusen åtminstone är två trådar åtminstone inte sämre än fler trådar och troligen bättre medan frågan om det är bättre eller sämre än en lista mer bestäms av att personligt periodvist engagemang med två trådar blir väsentligt mer sällsynt och inkluderar tid där det naturligt faller ner till en tråd).


Men som sagt andra orsaker till det här kan finnas. Erfarenhet av själva hårdvarulösningen ger att den ibland när man gjort om filsystemet arbetar på sämre prestanda rörande en del en period (men jag minns inte om jag tidigare sett något liknande som detta: snarare tror jag konkret sämre mängd data per sekund vid tydligast kopiering av filer).


Jag kan tänka mig att det här är någon algoritm i XFS. Dels därför att jag kan se hur det vid annat arbete (och kanske detta tror jag också) kan förbättra prestanda. Samtidigt att antalet fall "arbets-profil" man tagit hänsyn är ganska begränsat vilket är vad jag sett för en del andra filsystem på Linux (inte minst NTFS varför jag ganska nyligen bestämt att inte ha några diskar alls med NTFS). D.v.s. bredare fall att hantera lämnande från Linux-samhällets-framtid och i det följande en mer långsam tid än områden kanske roligare och/eller mindre kompetenskrävande och/eller fodrande mindre insats i att lära sig tämligen komplex kod befintlig.


Men jag har väldigt vaga begrepp om hur man optimerar diskar nära hårdvaran. Jag tyckte dock att det här kanske kunde vara en förklaring av det som jag kunde föreställa mig är vad man laborerar med. Det är ju utan just någon kunskap alls om hårddiskar fungerar fysiskt ungefär vad jag kan föreställa mig att man kan optimera: Ett tänkt don (vem vet kanske finns det många sådana: Ingen aning) som rör sig över det som kallas disk och läser eller skriver med en kostnad beroende av hur långt den måste flytta sig mellan skrivningar.


Praktiskt har jag fått en naturlig lösning av det hela med var arbetet ligger från att resp. lista filer som arbetas sorteras är mycket mer varierat i storlek. D.v.s. viss motsvarande fragmentering ges samtidigt som att inte samma enorma antal filer öppnas och stängs per byte. Att det senare kan tänkas spela in ger antar jag en indikation om vad resp. prediktion påverkas av: Position från föregående fil vi befinner oss på snarare än någon statistisk centralitet från en grupp (eller åtminstone en ganska liten grupp: Lätt att ta fel när man läser sorterat för filer som ligger "bra lagrade" på disken).


Hade jag större hårdvarulösningar lagring kanske jag hade övervägt att försöka hitta eller göra en lösning där man enkelt kan koda eller konfigurera hur optimering sker (om vi antar optimering som tänkt här faktiskt är hur det sker med mätbart resultat) utifrån typen av filer som lagrade och hur arbetet ska ske. Det är ju trots allt när mycket data som här ganska tidsödande totalt så en del annars kanske ganska små skillnader lär väl kunna summera en he del tänker jag: Kanske rent av många dagar totalt. Men nu arbetar jag inte riktigt med hårdvaruplattformar för lagring där jag tror det har förutsättningar att vara värt besväret i att lära sig mjukvarustöd eller värre problemområdet för egen kod. Här kan jag se att andra typer av prediktioner kanske fungerar bättre i såväl prestanda som risk för att irritera mig när jag gör klart konfigurationen inför nästa tråd som ska startas.


PS

Förövrigt rörande:


"Linux kernel's support for XFS was originally available through patches from SGI. It was merged into the Linux kernel mainline for the 2.6 series, and separately merged in February 2004 into the 2.4 series in version 2.4.25,[4] making XFS almost universally available on Linux systems.[5] Gentoo Linux was the first Linux distribution to introduce an option for XFS to be used as the default filesystem in mid-2002.[6] Installation programs for the Arch, Debian, Fedora, openSUSE, Kate OS, Mandriva, Slackware, Ubuntu, VectorLinux and Zenwalk Linux distributions all offer XFS as a choice of filesystem, but few of these let the user create XFS for the /boot filesystems due to deficiencies and unpredictable behavior in GRUB, generally the default bootloader.[7]"

Från: XFS | Wikipedia

Bootar jag tre Linux-distributioner från USB-disk formaterad XFS med GRUB. Arch även om jag har den installerad som köpt på en nätdisk från Sygate har jag dock inte bootat från XFS (om det nu inte är vad den kör som köpt).