Asymmetrisk krigföring: Koncept diskuterade media + Vägar att hitta mycket mer via

2015-02-08

KOncepten allmänt även lm jag inte vet om jag någonsin träffat på just informationen indirekt refererad är inte direkt okända:



Den intresserat uppmärksamma kan ha märkt att jag säg sista fyra åren av och till brukar peka på diverse från metoder och tankar associerade här när jag tycker det funktionellt som möjligheter för tänkbart mer "volativt" demokratiskt verkande aktörer.


En hel del här ligger i ett tankeperspektiv som utgångspunkt för strategiskt planering av serier av taktiska "realiseringar" där utgångspunkt är energieffektiv verkan. I västerländsk tradition brukar man referera till det som asymmetrisk krigföring men vi kan också välja termonologi och koncept från den mer "krigiska" sidan av taoismen av att följa och utnyttja "flodens" rörelse istället för att ödsla tid att gå emot den.


I all rimlighet för en diktatur involverande tämligen många på roller och nivå där man upplevs av folk åtminstone lokalt vara representerande för diktaturen. Bör tycker jag vantage point asymmetriskt konflikt tänkande vara motiverande faktor för att söka en lugnare transformation till demokrati. Vi vet att många i sådana grupper brukar gå åt under volativ våldsam transformation i försök att nå ett bättre samhälle. Samtidigt reduceras ju verkligen bekväma tillflyktsländer år från år. Syren, Nordkorea eller någon av by-hövdingar eller islamister kontrollerad liten bit av Libyen bör tycker jag inte vara vettiga alternativ att ens acceptera riskhantering görande behovet av nödvändigt oavsett alla möjligheter svårigheter att komma ut.



På samma tema i The National Interest finns Wake Up, America: China Is a Real Threat jag inte läste i detalj men tror jag fick en i alla fall övergripande bild av.


På temat av det perspektiv på konflikt man tar där - närhet geografiskt explicit eller implicit via intresseområden eller "derivatan" av implicit så att säga om naturresurser attraherar som aktuellt Kina påverkande entiteter man har implicita samarbeten med om än inte alltid så nära geopolitiska samarbetspartners som Japan och Sydkorea - kan man komplettera med en typ av "regioner" man ibland missar därför att de ofta kan vara ganska tysta.


Ibland märker vi dessa ändå när de kanaliserar kommunikation av någon form annat inte görlig lika enkelt om kanalen är aktuell för oss. Berlin under Kalla Kriget är ett exempel på det. Andra märker man mindre av där ett exempel är Bhutan vi kan se som potentiellt under volation head lock mellan flera entiteter ev. berörda. Samtidigt är det en kommunikationskanal mellan länder där andra vägar in och ut till åtmisntone vissa områden inte alltid annars är görligt. Särskilt just mellan två större geopolitiska entiteter man kan argumentera potentiellt är i head-lock: Indien och Kina (d.v.s. till och från Tibet via Bhutan över bergen).


Givet all realiserad intensitet i mer märkbara områden är perspektivet troligen mindre prioriterat för andra än Indien möjligen. Bhutan i sig är också en naturligt mycket potent barriär: Höga berg och djupa dalar med föga utvecklande möjligheter till transport. Av samma orsak är det tråkigt att Tibet inte existerar som land längre. Det hade tror jag varit en än potentare barriär om resp. Bhutan (om så för Tibet gärna mer oberoende än idag: Indien hanterar Bhutans försvar och står för försvarliga delar av deras statsbudget) och Tibet var oberoende stater. Båda är ju naturligt så arbetssamma att transportera sig över skapande en sund extra tid att tänka efter innan man gått för långt. Delvis existerar så klart samma broms oavsett resp. kontrollerande Tibet resp. Bhutan: De blir ju inte lättare att marschera över för det.


Asymmetriskt utnyttjande av semantisk dekomposition för att tränga in i den kinesiska vapensmedens tankar (eller oftare gissar jag marknadsanalys)

I övrigt relaterat analyserande kinesiska dokument erbjuder språket en hel del utmaningar för den som saknar färdiga lösningar. Teoretiska arbeten och ramverk som utgångspunkt existerar emellertid. Mycket praktiskt närmare och mer omedelbart värdeskapande för den som ska utveckla något finns säkert men mitt allmänintresse i området av natural language processing, semantik och text mining gör följande system som vad jag omedelbart tänker på att föreslå. Resp. är också som teoretiska arbeten såväl rörande många dimensioner för praktiskt bedöming tämligen ledande relativt övrigt tillgängligt. Här gäller också att den intresserade bör söka artiklar publicerade av olika personer som arbetat runt projekten genom åren. Samtliga har av och till just fått riktade bidrag för forskning relaterat övesättning till och från engelska och bl.a. just kinesiska språk (samt koreanska m.m.) från amerikanska myndigheter (ex. NFS) innebärande att viss öppen publicering av resultaten ska göras.


1. Welcome to the English LCS Lexicon | Umiacs.umd.edu (och verkligen som diskuterat senare är detta som minst tänkbara utgångspunkt: det finns mer) med sin praktiska realisering av LCS idéerna (d.v.s. att betrakta verb och händelser som vad vi kan dela upp i primitiver som go för förflyttning från en dimensionell punkt - eller tillstånd om vi så vill - ex. geografiskt / spatiell eller från mindre kunskap om något till att vi kan området). Ibland tänker jag att det är förvånande att inte fler använder LCS (som bedömt från referernser i böcker, artiklar m.m.) jämfört med Verbnet men varje gång man behöver använda det till något blir orsakerna mer tydliga för mig. Allt är väldefinierat o.s.v. men det är inte alltid rakt på sak att ta representationerna till användning utan en del stöd. Samtidigt är dokumentationen (av vad jag har samlat på mig under några år) utspridd över diverse artiklar från olika år (något bättre samlat går kanske att hitta).


Ett bra urval av vad publicerat runt LCS av Dorr med flera hittas också enklast via DTIC.mil:



En användning av detta förutom att tolka och förstå engelska direkt är att förflytta språk till mellan-representationer som ett steg under översättning. Är det nu automatiserad analys vi är intresserade av på större text mängder är det inte alls självklart att det är effektivt att göra läsbara översättningar av kanske miljoner eller fler dokument. Viktigare är att hitta de dokument intressanta att analysera djupare där översättning till ex. engelska kan vara ett steg. Mellan-representationer av dokumenten oavsett om på kinesiska eller engelska kan göra all föranalys innan djupare av potentiellt intressanta dokument snabbare. Särskilt gäller det när det kommer till att ta ut samband och relationer mellan dokument, personer refererade, orter m.m. eftersom detta kräver viss förståelse av resp. text (d.v.s. analys närmare dom vanligaste koncepten för sökmotor fungerar sämre: det räcker inte att vi bara ser att något förekommer i ett dokument om vi ska göra mass-analysen görlig utan att ändå behöva sitta i värsta fall manuellt och läsa en massa ointressant strunt kanske handlande om något helt annat än ett spännande super-vapen). Exempel på "rå-representation":


(
:DEF_WORD "mine"
:CLASS "35.1.a"
:SOURCES (LEVIN)
:WN_SENSE (("1.5" 00661132)
("1.6" 00791535)
("1.7.1" 00919618)
("2.0" 01127636))
:PROPBANK ("arg0 arg3 argm-LOC(in/on - up.)")
:THETA_ROLES ((1 "_ag_purp,loc()"))
:LCS (act loc (* thing 1) ((* [in] 10) loc (thing 1) (thing 11))
(for intent (*head*) (* thing 22)) (mine+ingly 26))
:VAR_SPEC ((10 :optional) (1 (animate +)) (22 (animate +) :obligatory))
)

(* thing 1) är här agent (_ag på raden ovanför). Och även om LCS kanske inte är vad söker restriktioner för (det lilla meta-språket är poängen med det) ser vi på VAR_SPEC att vi kan förvänta oss att agenten normalt är animate d.v.s. en människa eller ett djur (i mening av djur som kan agera så att vi upplever dem besluta d.v.s. djur för små att se brukar man inte kalla animate). Det hela antas fortgå i en localisering (bedrägligt lätt förståligt från [in] där den överdrivet intresserade ska uppmärksamma allt annat runt om ännu mer rakt på sak endast in i något imaginärt föreställt ännu enklare språk). Och det är en act sig snarare än att mining orsakar något i vilket fall vi har cause på första raden. loc direkt efter act tycker jag inte ska förstås locational även om det är vad det står för. Det kan vara det och just här är det oftare det men det är inte riktigt i den mening man använder det osm koncept här eftersom man försöker förenkla språket utnyttjande mönster d.v.s. inkluderande sådant vi uttrycker jämförbart med t.ex. förflyttning eller fortgående på en plats (tänkbart en plats i Wikipedia vi arbetar på eller görande text mining innanför Wikipedias gränser).


LCS är som matematik för barn och ungdomar: Det är nyttigt och gör dem mycket gott men jag tvivlar på att det alltid mer omedelbart är särskilt smidigt att ta till faktiskt värde sökt (räknande ut något spännande) eller för LCS analysera kinesiska dokument. Vi vet alla hur användbart det ofta är vardagen men LCS är "inte alltid roligt". Men säkert ett intressant projekt för någon Hong Kong student som vet att han är lite mer målfokuserad än sina kamrater rörande sådant här eller helt enkelt vill ha något annat att göra (för att referera till eller konkret bidra med) när hans kanske mer atletiska kamrater sitter ute på gatorna. Det finns massor att hitta användbart. Här som för en del liknande blir jag som uppåt lite glad av att tydliggöra värdet helt uttryckt jämfört med enklare alternativ mycket bättre. Jag gillar tanken på någon hypotetiskt person skapande något bra av det under förhoppningsvis utvecklande utmaningar på vägen. Lite kan vara så utvecklande som att lära sig en massa om LCS nog för att "översätta" ut värdet av det till vettiga strukturer ej fordrande att man har ett till språk förutom programmeringsspråk egna representationer, engelskan, kinesiska o.s.v. Sådant är bra för ungdomar. Studenter idag är så omotiverade och slöa saknande något både kul och utmanande. LCS tror jag är helt rätt.


Jag kan också tänka mig att LCS kan fungera ganska väl mot språk representerade motsvarande kinesiska. Emellertid talar jag inte alls kinesiska men har av och till intresserat mig en del för det som språk rörande lingvistiska företeelser grammatik o.s.v. (precis som lika ytligt men mycket oftare swahili och arabiska oftare återkommande när jag får för mig att det kan vara intressant att betrakta något från i ett annat perspektiv: Hakuna Mathata minns jag bäst men mest från Lejon Kungen egentligen). Arabiska, Swahili och Mandarin delar så klart stora likheter i språkens roll som handels- och krigar-språk över och mellan etniska grupper och regioner. Precis som engelskan.


En av ganska många existerande relevanta artiklar (lite äldre mer refererade men mycket relevant finns LCS och översättning). Och minns jag rätt en ganska acceptabel (i mening av kostnad läsande så att säga för den som inte tittat på LCS med besläktade koncept tidigare) introduktion:



En del finansiering och relaterat det publicering av andra ramverk finns också. Mest välkänt men mindre konkret här är givetvis Wordnet ursprungligen finansierat Department of Defence. Men även i och runt Verbnet finns forskning finansierad översättning. Emellertid även om LCS är mer svårarbetat är dess omfång ordentligt och jag tror man når längre sökande just intressant information mass-läsande kinesiska dokument. Verbnet är ju mycket en representation av grammatiska uttryck typiska man här har uttryckta ändå och med det en del restriktioner vanligare rörande om det är människor eller föremål m.m. argument samt ganska smala semantiska roller. LCS ger möjlighet att ta ut både bredare och djupare förståelse av verb och händelser. Även om meta-språket i sig säkert bra ofta är allt annat än effektivt att använda direkt ger det en utgångspunkt att ta ut snabbare egenskaper man är intresserad av ej omedelbart under analys (ex. verb som orsakar en förändring där vi kan upplevas rörande oss från något eller till något o.s.v.).


En del projekt för att föra samman både dessa och liknande har också finansierat kanske mer sista åren. Jag kan uppleva att det egentligen mest grötat hela fältet av common sense verb ännu mer. Mycket gjort abstrakt - i någon mening konkret - tillgångligt men fodrande väldigt letande runt på föga refererade projektsidor indikerande via leverabler som går att hitta på helt andra platser eller tittande runt på dom aktuella universiteten. men detta år nu inte kommersiella företag intresserade av att sälja det bredare än i sin egen subkultur av lingvistiskt intresserade bland universiteten resp. hos finansierande aktörer som Department of Defence. Även om koncept (om jag minns rätt på namnen) Verbocean, Omega m.m. ska vara större är det kanske inte praktiskt en bättre utgångspunkt för att ta in vetskapen de innehåller med. Ibland kan man rent av uppleva att man får mer börjande "samlande" av något bakåt i tiden (men det kan vara en feltolkning) inte bara rörande en usenet postning med LCS representationer prepositioner jag inte minns jag någonsin hittat på dom vanliga hemsidorna här.


Sedan är det bara att tömma tillgängliga resurser för dokument man kan nå i Kina och leta asymmetriskt krigföring. Massor finns tillgängligt men tråkigt nog inte via lika utmärkt organiserade accessvägar som DTIC.mil (som jag tror konkret vinner på att existera så länge man är sunt försiktig).

Libyen: Nu är det dags att leverera resultat i förhandlingarna

Alla parter är givetvis i en volativ verklighet och deltagande i en process få entiteter i världen har egen erfarenhet av. Men erfarenhet av situationen såväl tid att ställa om sig seende verklighetens problem för vad den är bör tycker jag i all rimlighet arbetats upp.


För ett land med den grad av utbildning, läskunnande, och kontaktyta till världen ska man verkligen inte förvänta sig att man inte börjar ta saker i rätt riktning. Länder utan att ha etablerat samma grundförutsättningar - få som kan läsa, ingen infrastruktur att tala om, knappt telefoni - är det som förväntat att saker tar längre tid.


Libyen ska dock duga mer än väl till att klara att börja gå åt rätt håll igen där dom står idag i all rimlighet. Är man nedfördummande sämre för individer där det räknas än att klara det kan man i värsta fall ha föga av värden man ta på som verklighet att tillgå om ett till två år i värsta fall ersatt med den mer tveksamma tillfredsställelsen av att överlevt dagen samt kanske flyttat en diffus gräns ett kvartär hit eller dit eller intagit en by.



Annars får folket tycker jag växla ledare oavsett om det nu beroende på entitet i Libyen involverar val, död diktatorisk stamhövdning / annan grupp med ĺedare man ej väljer, pensionera äldre släktning eller vad som nu krävs. Gör man samma sak fler gånger än rimligt givet Libyens faktiska förmåga etablerat allmänt i folket behöver dessa inse att det är fel på dom som arbetar med processen runt förhandlingarna.


Mer Libyen

Relevant från sista tiden (eftersom jag följt Libyen av och till sedan ungefär när revolutionen började finns mycket mer Libyen med början bakåt ett antal år: så den verkligt intresserade kan hitta några hundra inlägg).


Rörande bedömning av Libyen som riskfaktor idag jämfört med föregående diktatur:



Relevant åtminstone för att tydliggöra det självklara: Där Libyen står i förutsättningar är man magnituder från var Sydsudan började. Klarar man inte dit Sydsudan i bästa fall nu står med något så när stabil vapenvila måste det i all rimlighet vara fel i management hos resp. entitet alt. att förra diktaturen överdrev statistik om antalet som kan läsa, telefoni m.m.



Kreativt relevant dimension att fundera över när vi försöker passa samman processen med hur vi tolkar och förstår förändring:



Topic-related såväl som för den som letar en försvarlig mängd av små tankar och ögonblicksbilder för samma process i Sydsudan:


Lite förtid: Hej då Irak - Hej nya länder

Få lär sakna dig Irak. Och bäst nu börjar man skapa man nu stabilitet där möjligt nu just de närmaste åren för gediget lugn under överskådlig framtid.



Och det var nog några månader sedan jag började ge Irak epitet (land eller vad man ska kalla det).


Kurdistan som nationalstat kan skapa långsiktig stabilitet såväl som adderande ansvar och en vedertagen form för det samarbete redan realitet i området. Tidigare diskuterat i:



Och att minnas nu därför att ibland glöms det senare och missbrukas som argument för att en utopi ska ha existerat innan förändring: Volation i arbetsamma processer är givna. En lösning som binärt tar saker till stabilitet känner människan inte till. Vi har sett volation i Sydsudan men ändå är problematiken i konkreta kostnader mätbara ej värre än konflikterna innan och saker rör sig tycks det åt rätt hålla trots dalar av och till. Och säkert kommer vi se volation ett tag i Libyen även om jag ännu inte tycker att det ser särskilt mycket värre än man hade kunnat förvänta sig i dalar även om jag hade gissat på en längre period lugnare initialt. Irak kommer ha varit idag som Irak är idag. Dalar längre fram gör inte dagens situation med krig, folkmord och ständig konflikt ständigt sedan evigheter (minns folkmordet på kurderna Saddam implementerade med kemiska stridsmedel såväl som det "eviga" kriget med Iran resp. invasionen av Kuwait, innan historia färskare i vårt minne fram till idag).


Mycket av problemet med ISIS handlar om att Irak inte är ett land med den tro och samarbete hos folket ett land behöver. Samtidigt inte en diktatur asserting tvingat samarbete. Att ta land i det blev öppet. Här är sunda skapelser viktiga att uppmuntra.


Medan ANC såväl som stora delar av Sydafrikas folk i övrigt bland såväl färgade som vita afrikaner uttryckte verklighet av ett samarbete definierande landet det blev från att i någon mening redan föregripande sig själv i existens.

Hong Kong's Xiaoming livrädd: Brittiskt Mod kommer ej lätt för kulturer ännu inte mer än ungdomar

Det legendariska brittiskt mod format genom århundraden vackrast i det för kulturer där mod ännu känns storslagna föredömet Battle of Britain är.


Tips på bra läsning för infödingar: Civiliserade Churchill kan vara en god inspiration för folk från kulturer ännu ungdomar intresserade av att lära sig mer om mod. Känns det lite otäckt att välja något att läsa själv kan det hjälpa sig att föreställa sig att mandarinen (eller för dom äldre som ännu kallar mandarine för sin vicekung går det också bra) engagerat och högt "uppmuntrar" dig att lära dig om Churchill som den mandarin rätta grundsanningen. Känns det fortfarande otäckt kan uppmuntrande musik likt Rule, Britannia! (bra för äldre som fortfarande kallar mandarinen vicekung) eller Государственный гимн СССР.

Under den koloniala eran var skillnaden i mod mellan England och dom lokala folken ofta tydlig för engelskmännen. En feltolkning som tråkigt nog inte var ovanlig var att problemet "infödingarna" (man ibland kallade lokala stammar likt kineserna i Hong Kong) hade här var genetiskt. Att de helt enkelt var födda till att vara fega.


Det hala är troligare kulturellt. Och idag tänker jag att nivåskillnader kanske är mindre samlat och att grad av mod kan variera mycket hos dagens generationer av "infödingar".


Ett exempel på kinesen som ännu känner mer rädsla och osäkerhet inför en värld där inte allt är definierat innan sökande fortfarande sin "engelskman" som hjälper till att administrera vardagen tryggt och fint är Xiaoming :


""We could not allow any attempt to reject the central authority's jurisdiction over Hong Kong under the pretext of a high degree of autonomy, to advocate 'Hong Kong independence,' or even to overtly confront with the central government through illegal ways," Zhang said on Wednesday at a reception attended by top officials, according to Xinhua."

Från: Top China official in Hong Kong warns against confronting Beijing (2015-02-05) | Reuters

[Red. Falsk stampande taggar jag sådant som ovan. /Hans]

Den oförberedda infödingen kan om man ändå ger dom frihet de ej är mogna för bete sig likt djur frisläppta från pälsfarmar: Sätta sig på vägen utan förmåga att varken äta, ta skydd mot väder eller vind, eller hoppa iväg när bilar kommer. Likt kaninen när larmar genom att stampa när något gjort den nervös är det naturligt såväl som ett funktionellt tecken på att man inte är mognat "färdigt" i mod. Det ska man respektera. Att som vanligt här håna och göra sig rolig över det är fel.


Xiaoming hittade sin engelskman i Beijings diktatur. Så länge Inföding Xiaoming (och kanske är fler bland dom lokala stammarna oroliga) är förvirrat skrämd inför en för dom värld mycket större än de trodde fanns och knappt ens klarar att tänka att de vet eller förstår något bättre än sin engelskman är de ännu inte redo för att bli del av den civiliserade världen genom att fritt få dela tankar och fattande beslut.


Risken är att de utan sin mandarin blir över-rädda och gör något jätte konstigt pinsamt för alla (äta med händerna under ett statsbesök skapande pinsamheter år efter år på Youtube) eller i värsta fall blir aggressiva och tar civiliserade kvinnor turistande till fånga (kanske för att äta: Vi vet inte hur illa de blir om deras mandarin försvinner och de ej är redo).


Hopp för Xiaoming och andra infödingar finns. Minns den förvirring och förstörelse åren när Beijing försökte sköta sig själva utan att höra upp på Mandarin Stalin. Nu efter att mognat sig närmare vuxna har de åtminstone inte som förra gången förstört hälften av landets över-åren värde skapande grundstrukturer som jordbruk och affärsrörelser utanför de "större" (för landet vid tiden) industrier befintliga (snarare än nya idéer inföding Mao hade) man bedrev i samarbete med de gamla ägarna (delande vinster för att hålla kvar kompetensen: En idé med släktskap de förändringar vi längre fram såg efter Mao och med troligt tycks för mig besläktat samma personer). Jordbruket fungerar så Kina svälter inte. Och man har tillochmed klarat att tillverka saker tillförlitligt nog och billigt relativt värde nog för att jag och andra i den kulturellt vuxna värden ska köpa en del av sakerna. Det överraskade tror jag fler i Kina än här där faktiskt många ej lika intresserade av hur kulturer fungerar istället förvånat sig över varför det tog så lång tid att nå dit och varför man tog 30 år med förstört jordbruk på vägen.


Komplettering: Tråkigt nog tycks det att mandarinen ej klarat sig utan sin Stalin. Precis jag spekulerade är risk med Hong Kong infödingarna i frihet de ej är mogna för har mandarinen visat sig inföding och generat oss alla. Det var dock skönt att kvinnan som drabbades var modig nog att ej ta åt sig utan uttrycka det ociviliserade för vad det är: Argentina’s President Mocks Chinese Accents During Visit to China. Vill vi verkligen ha många fler kineser som kan besluta en massa själva drabbande civiliserade kulturer i förtid?


Alla resor (även paketresor) till Kina för att ha roligt genom att lura infödingen att du är mandarin är moraliskt tveksamma

Och vi i Sverige var inte annorlunda heller. Vi var diktatur säkert 1000 år. Skattar vi nivå var Kina står förstår vi att dom kanske varit i sin kunga-diktatur nu en 500 år. Så vi ska ej håna och göra oss roliga över dem eller utnyttja dem genom att åka ner och påstå sig vara den nya engelskmannen eller mandarinen skickad av London eller Beijing för att marschera runt dem eller beskatta dem på saker de har man tycker verkar kul att ta med sig hem.


Det är redan allt för många som håller på med det för att det inte ska riskera att bli mer än bara omoral: Det kan skapa problem i framtiden om det en dag går upp för kinesen att bara kanske hälften var riktiga mandariner mddan de andra var turister från alla möjliga länder runt om i världen. Om något bör man helt välja bort dom resebyråer som marknadsför konceptet som en del av semestern i Beijing, Shanghai och Hong Kong.


Tänk på att när du besöker länder som Kina är du föredöme för infödingen.


Om mod från en just vuxen kultur

Vi vet alla från film (amerikanen är duktig på film kanske en kvarleva från de många åren tills nyligen i isolerade "norrländer" runt om i amerika där föga fanns att göra när historierna tagit slut än att försöka illustrera dem insnöade under vintern) hur ytterst ociviliserad amerikanen var tills säg cirka 1910 - 1960 (varierat med var i landet). Idag är amerikanen i allt väsentligt en engelskmann i mod och förståelse av världen. Ett exempel på hur väl det kan sluta kan nog uppmuntra kinesen att våga titta utanför hillbilly skjulen i Hong Kong likt amerikanen i Kalifornien eller Alaska.


Och passande för en kultur som vuxit upp delar de av sin erfarenhet och de utmaningen de mötte på vägen:



Kan amerikanen klara att gå från beroende av sin engelskman till att var och en få samma möjligheter som engelskmannen såväl som mer än det klara av det bra utan att genera oss från sedan många år vuxna kulturer. Jag har träffat många amerikaner genom åren och även om man tidigt förväntade sig något av det vulgära (bl.a. därför att deras mer ociviliserade historik är vad de fortfarande uttrycker i film kanske bearbetande uppväxten) men de genrerar än inte och jag har då aldrig märkt något visande på att de är så mycket yngre än engelskmannen. När vuxen kan det med andra ord gå fort till att se världen och vara del av den utan problem och pinsamheter för oss andra.


Jämfört med kanadensaren känns dock såväl engelskmannen som amerikanen lite yngre: Kanadensaren är som engelskmannen var några år bakåt innan den senare började få dom första tecknen på kulturell åldersdemens. Om jag någon gång behöver tala med en vuxen kultur om någon kvinna från en fulare kultur än man normalt försöker lura iväg mig för att våldta är Kanada den mest trovärdigt vuxna kulturen att ropa på. Men vi rekommenderar böckerna från USA när vi möter den kinesiska infödingen trots detta: Ett bra föredöme för andra yngre kulturer och amerikanen förtjänar dessutom erkännande för vad de orkade ta sig upp till.

Varför planerar USA krig med Kina?

Det vara approximativt frågan BBC News ställde:



Svaret är enkelt:


I. Vänskapen mellan President Obama och Dalai Lama är välkänd.

"I want to offer a special welcome to a good friend, His Holiness the Dalai Lama -- who is a powerful example of what it means to practice compassion, who inspires us to speak up for the freedom and dignity of all human beings."

Från: Remarks by the President at National Prayer Breakfast (2015-02-05) | Whitehouse.gov

Kompletterande "analys" där vi föreställer oss vänskapen från kommunistpartiets topp artigt transformat till en modell-värld. Vi vill inte reta upp härskarna just nu när jag behöver köpa en ny liten ficklampor till nyckelknippan då föga om något där klarar att konkurrerar i pris och kvalitet kombinerat (vi vill inte betala 90 kr för vad riktigt ska kosta 20 kr):

II. Indikationer på att laman tagit en senior roll ovanför Obama agerande andlig kompass. Laman är en viktig ställare av Obamas grundtillstånd rörande allt i den allmänna utgångspunkten när Obama ska tolka och förstå världen: Känna efter vad han vill göra med sitt liv, USA och världen.

III. Personer i Obamas närhet (ej Vice president Biden utan en hemlig källa) menar att vänskapen inte är ett problem:

Barack berättade att Dalai Laman flera gånger föreslagit att han ska gå över till kinesiska ambassaden och tända eld på sig. Men Barack har minst fem gånger stått emot.

Så jag tror knappast någon risk finns för att Dalai Lama ska dra in Obama i problem.

Dalai Lama känns faktiskt riktigt Barack-välkommen efter alla problem med Bill Clinton. Sist han besökte Barack förekom rökning av cannabis-knark (utan inhalering) exponerat mot många av den kvinnliga research personalen Bill förklarade för Barack bara är att skicka efter när helst även om bara för att prata med dem.

Dalai Lama känns moraliskt Barack såväl som barnsäker: Man måste känna respekt för någon som tror så starkt på att icke-våld alltid är den bättre lösningen att han uppmuntrar självmords-eldandet hellre än att riskera att munkarna i värsta fall skjuter på kinesiska soldater.

En bra influens och tryggt lagom: Inga kopplingar till det svarta ghetto-våldet vi alla sett på film och som jag alltid oroat mig lite för kanske finns gömt i Barack kanske plötsligt exploderande om man säger emot en gång för mycket eller står vid fel gathörn han anser sig äga för någon form av försäljning.

Laman känns bra mycket mer Barack-ok om han nu vill typiskt för minoritet uttrycka sig lite coolt annorlunda. Annars kanske det blir crack-cocain, Clinton-horande eller gäng-krig istället. Faktiskt har jag funderat om vi inte ska betala för Dalai Lamas skrifter åt våra minoriteter: Kvinnor, färgade, barn m.fl. som alla ibland kan bli våldsamma kan precis som den tibetanska minoriteten i Kina ha stort värde av detta fina moralsystem.

Problemet vice presidenten missade att se och som andra källor nu på allvar känner oro inför är att Obama hittade ett alternativ till att självmords-elda utan att behöva lämna värdegrunden som formade honom under hans hårda uppväxt i the hood: Varför dag kämpade du för att överleva om du fortfarande lever.

Planen man börjat se att Obama realiserar är i alla viktiga delar:

  1. USA startar krig med Kina.
  2. Obama går ner i sin kärnvapen säkra bunker. Kämpande också denna dag för att överleva.
  3. Kina och USA självmords-eldar varandra med kärnvapen.
  4. Resultatet blir en enormt mycket mer storslagen människo-förbränning än om bara Obama ensam hade eldat upp sig.
  5. Dalai Lama imponeras och kanske rent av lär något av Obama. Och Kina ger (hjälpande tibetanerna som inte oartigt bara vill försöka ta tillbaka det) Tibet tillbaka till Tibet.
Teckning en närastående såg att Sunny - familjen Obama's yngsta medlem - sritat. Efter att frågat honom om vad det var berättade han om den fina Big Fire for Tibet Obama berättat om lyrisk nog för att övertyga Sonny om det var något fint med massor av ben att hitta efteråt.

Amerikanska försvaret varande nu sedan några år fredsivrare på nivå med Dalai Lama (kanske har Barack sett till att lamans skrifter finns tillgängliga för Pentagon?). Slugt för att kämpa för freden kan de i rapporter ge de mest fantasifulla förklaringarna till varför man inte ska göra något alls (Nästan hela amerikanska marinen kan krävas för att klara Syriska diktaturens luftförsvar och flygplan (2013-07-23)) annat än att underhålla maskiner och i värsta fall om man alls ska göra något med andra länder ett fredligt interventions-projekt delande kompetens och mantimmar för något bra som att städa i Japan när man nu inte tillåts skrota sitt otäckt stora vapen trots föga åldrat än. Sunny är ju känt den större vän de få kvarvarande av gårdagens soldater har i vita huset: Skämtteckning: Sunny - Solid on the ground (bildbeviset också inkluderat sist i inlägget).

Övandet handlar med andra ord delvis om självförtroende.

Bättre förlora ärligt (självmords-elda) än att vinna fult (i nödvärn slå tillbaka)

Även om jag egentligen inte gillar själv-elda-sig-konceptet finns ett sportsligt värde av att realisera det med president såväl som de militära styrkorna kraftigt influerade av Dalai Lama. Tekniskt försprång balanseras av att man varken vill eller tror på våld. Det ger Kina en rättvis chans att vinna kvar sitt Tibet.

Så för att i sammanfattning förklara varför man planerar för krig med Kina: Dalai Lama ville att Obama skulle självmordselda sig med han ville varken det eller göra laman besviken. Och det hela ska ske andligt nära Buddha-nivå såväl som rent engelskt sportsligt (verkligen att det hela skulle känts bra mycket värre om man säg planerade för att fuska kriget för att vinna snabbare eller troligare: Men så rutinerad andlig ledare är Dalai Lama att han säkert klarade att prata sådan omoral ur Obama).

Sunny: Sista vännen dom gamla militära traditionen har i Vita huset

Rykten gör rent av gällande att han av och till promenerar tillsammans med republikanska senatorer kända för att tala sig varma för större försvarsbudget. Och så nära Barack kan han säkert berätta ett och annat användbart. I bilden ser vi Sunny i bakgrunden med ett granatgevär i förgrunden Bo. Bo är mycket mer feel good representation både han och Barack refererar till som deras viktigaste insatser: Bersöka hem för hemlösa hundar, uppmuntra skolelever till att läsa läxorna m.m.

Verklighetens natur helt oberoende av om vi tyckte Bo var mer kul än Sunny är att Sunny är den yngre hunden och det har betydelse här. Sunny håller i sig en sex år till och det ger en stabil vän i Vita huset till det alternativa perspektivet Baracks period ut. Lätt att ha att göra med också: Man tar med en påse godis man visar för mig nära och rörligt några gånger så berättar han allt möjligt om livet i Vita huset och vad Barack pysslar med på dagarna just nu. Efter att felskrivet redan indikerat källan kan jag lika gärna peka ut den direkt - metoden är ändå offentlig hemlighet i Washington. Sunny är den man ska prata med om man vill ha dom riktigt fina citatet och verkligt intressanta informationen på nivå med i inlägget här.