Libyen: Nu är det dags att leverera resultat i förhandlingarna

2015-02-08

Alla parter är givetvis i en volativ verklighet och deltagande i en process få entiteter i världen har egen erfarenhet av. Men erfarenhet av situationen såväl tid att ställa om sig seende verklighetens problem för vad den är bör tycker jag i all rimlighet arbetats upp.


För ett land med den grad av utbildning, läskunnande, och kontaktyta till världen ska man verkligen inte förvänta sig att man inte börjar ta saker i rätt riktning. Länder utan att ha etablerat samma grundförutsättningar - få som kan läsa, ingen infrastruktur att tala om, knappt telefoni - är det som förväntat att saker tar längre tid.


Libyen ska dock duga mer än väl till att klara att börja gå åt rätt håll igen där dom står idag i all rimlighet. Är man nedfördummande sämre för individer där det räknas än att klara det kan man i värsta fall ha föga av värden man ta på som verklighet att tillgå om ett till två år i värsta fall ersatt med den mer tveksamma tillfredsställelsen av att överlevt dagen samt kanske flyttat en diffus gräns ett kvartär hit eller dit eller intagit en by.



Annars får folket tycker jag växla ledare oavsett om det nu beroende på entitet i Libyen involverar val, död diktatorisk stamhövdning / annan grupp med ĺedare man ej väljer, pensionera äldre släktning eller vad som nu krävs. Gör man samma sak fler gånger än rimligt givet Libyens faktiska förmåga etablerat allmänt i folket behöver dessa inse att det är fel på dom som arbetar med processen runt förhandlingarna.


Mer Libyen

Relevant från sista tiden (eftersom jag följt Libyen av och till sedan ungefär när revolutionen började finns mycket mer Libyen med början bakåt ett antal år: så den verkligt intresserade kan hitta några hundra inlägg).


Rörande bedömning av Libyen som riskfaktor idag jämfört med föregående diktatur:



Relevant åtminstone för att tydliggöra det självklara: Där Libyen står i förutsättningar är man magnituder från var Sydsudan började. Klarar man inte dit Sydsudan i bästa fall nu står med något så när stabil vapenvila måste det i all rimlighet vara fel i management hos resp. entitet alt. att förra diktaturen överdrev statistik om antalet som kan läsa, telefoni m.m.



Kreativt relevant dimension att fundera över när vi försöker passa samman processen med hur vi tolkar och förstår förändring:



Topic-related såväl som för den som letar en försvarlig mängd av små tankar och ögonblicksbilder för samma process i Sydsudan: