Rätt länkning internt från lokala egna bloggar

2009-11-24

INNEHÅLL


1. Värde interna redaktionella länkar tillför

2. Tidningar på nätet har en bit att gå

3. Hur ska man länka?

4. Tidningarnas egna bloggar

5. Fallstudie för SvD-blogg

6. Relaterat

7. Fotnoter

Att ge läsarna möjlighet att hitta relaterad information är viktigt. Många läsare kommer inte rätt från början och åtminstone en större publikation kan ha just vad de söker. Vidare även om artikeln eller nyheten var rätt kan de vilja ha fördjupad information. Både interna och externa länkar tillför därför läsarvärde.

1. Värde interna redaktionella länkar tillför

Interna länkar signalerar dessutom för sökmotorerna att målsidan fortfarande är aktuell. Det tillför dem aktualitet och kraft vilket ökar den trafik som når dem. Trafiken kommer både från sidan de länkas ifrån och sökmotorer men även nya bloggar som upptäcker sidorna och tipsar om dem.

Över tiden är det givetvis viktigt att de faktiskt är relevanta och tillför kompletterande värde. En kraft läggs där och en förväntad feedback via faktorer som indikerar läsarnas intresse (typiskt spontana länkar från andra webbplatser) mäts ju över en hel domän över tiden.

2. Tidningar på nätet har en bit att gå

Svenska tidningar har1 menar jag hanterat internlänkning dåligt. Den internlänkning som förekommer i artiklar och nyheter känns närmast automatisk och föga redaktionell. Varför ska dessa värderas annorlunda än arkivsidor m.m.? Är läsarvärdet annorlunda?

Länkar som väljs ut noga av skribenten är värda mer för läsarna. När man arbetar seriöst med sådana tror jag att det är riktigt att de presenteras på ett sätt där de inte av sökmotorer förväxlas med ej redaktionella interna länkar. Här tror att flera morgontidningar kanske har ett problem? Jag har i alla fall som läsare svårt att avgöra vilka internlänkar som är automatiska respektive redaktionella.

3. Hur ska man länka?

Jag diskuterar det (om än ej komplett) några gånger tidigare. Några saker jag pekade på som jag som läsare upplever som viktiga var:

"Min personliga åsikt och erfarenhet är att den typ av lösning vi använder på Nyfiken vital passar läsarna bra:
  • Tydlig information vad länken handlar kan ges utan att det stör.
  • Länkarna finns samlat separerat från text.
Det första är viktigt eftersom folk inte vill klicka runt i onödan. De klickar mindre ofta på länkar i brödtext eftersom risken för att de kommer fel upplevs stor.

Att länkarna är separerade gör det enkelt för dom som når nyheten men inte hittar vad de söker att gå vidare. Den situationen är vanligare än de flesta tror."

Hur är det då med nyckelord? Att det är viktigt att nyckelorden finns i sidans titel och rubrik vet alla. Det har stor betydelse och det är logiskt eftersom det är samma information som talar om för läsaren vid det hela handlar om. På sätt och viss är det ologiskt att beskriva en sida olika för läsare som når den via en redaktionell länk respektive arkivsida. Fast det kan man ha olika åsikter om och sammanhang och korrekthet har stor betydelse. Länkar du till en sida blir självklart läsaren sur om han upplever sig ha blivit lurad.

Nu har jag följt SvD orättvist mycket. Orättvist därför att använder man tidningar som exempel fungerar alla tidningar jag regelbundet följer lika bra.

Dock får vi ta ett sista exempel med dem innan jag går över till att ge deras konkurrent ordentligt med starka länkar ett tag.

4. Tidningarnas egna bloggar

Jag pekade tidigare på att tidningarnas egna bloggar är något de kan använda för att tidigare öka det redaktionella värdet genom internlänkning. Det kan dessutom fungera som ett "tryckförband" på deras för sökmotorer direkt förvånande dåligt byggda sajter. Nyheter och artiklar är ju trots allt kanske tekniskt begränsade i funktioner vilket ev. gör det problematiskt att införa ett nytt sätt att arbeta lika snabbt.

Bloggarna har ju däremot funktioner för just redaktionell länkning. En ny arbetsmetodik kan där lättare prövas ut inför de nödvändiga ombyggnaderna.

5. Fallstudie för SvD-blogg

Låt oss ta följande inlägg som rörde Tetris och kringeffekter av dataspel mer allmänt som exempel:

I spelens fängslande världar



Intressant med Tetris och därför jag läste inlägget är att jag regelbundet bevakar forskning m.m. om det efter att en studie som såg tillväxt i hjärnbarken publicerades. Jag brukar själv se till att spela flera gånger dagligen med:
Gnometris

Det är precis som ofta för Ludvig Hertzberg ett inlägg i ett ämnesområde som jag tror intresserar många. Dessutom är det välskrivet och lägger till fina tankeväckande detaljer ovanför bredden.

I inlägget internlänkar Hertzberg enligt:

  • Ankartext för "starkt" sökord i löptext där denna ej motsvarar titeln på målsida.
  • Ankartext på egna rader motsvarande titel på målsida.
  • Ankartext i brödtext motsvarande titel inom citationstecken.

Genom att nyckelord i titel har så stor betydelse för ranking är det svårt att jämföra effekten av respektive länk. Inte minst om man inte tagit ut deras position innan.

Ändå är ett dåligt underbyggt intryck här liksom mer generellt (ej formellt följt någon gång) att det är tämligen bortkastat och föga effektivt att länka in artiklar och nyheter med ankartext som dåligt passar målsidan. Visst det kommer ha en del effekt men det skulle för en stark gammal sajt som SvD direkt ge så mycket mer att lösa det verkliga problemet.

Tar vi t.ex. sidorna som länkas från brödtexten med ankartexterna "schack" respektive "sällskapsspel" såg jag ingen av dem topp hundra på Google. Artikeln länkad med "schack" var dock överhuvudtaget inte indexerad så egentligen går det inte att bedöma något för den. Den andra var dock indexerad och rankade utmärkt för "tyska spel" m.fl. kombinationer.

Här får vi med andra ord kanske följa upp lite. Alternativt om vi jag tar och följer det här på Dagens Nyheter istället så att det blir rättvisare eftersom jag nu följt SvD ganska länge.

Det finns förövrigt ett antal fler saker jag uppfattar att man bör tänka på som bör tas upp. En sak att fundera på är det här med länkförsäljning av sökmotorvänliga länkar (och lyssna nu: jag bryr mig inte i att anmäla er). Det kanske är avslutat på tidningarna men är det egentligen bra att länka länksäljande sajter så kraftfullt ni ibland gör? Jag tror inte det. Här kanske information till medarbetarna kan räcka en bit på vägen?

6. Relaterat

Mer om internlänkning på Nyhetsbloggen:

Klickfrekvens på länkar och Adsense för tidningar

Låt känsla styra vid internlänkning och sortera trafiken

Publicera tester och recensioner rätt för störst värde

Egentligen borde jag inte ödsla någon tid på er. Ni ligger för långt bak för att egentligen ha nytta av något mer just nu här. Fast det här med internlänkning är ju redan påbörjat så då kan det ju bäst avslutas i detta och ett par till inlägg.

7. Fotnoter

[1] Min bild nog är några månader gammal utan seriös ny uppföljning och just detta kan ha ändrats lite. Fast nog inte så himla mycket när det rör principen jag beskriver.

Skämtteckningar - Leif Zetterling hos Dagens Nyheter

Jag tänkte att en liten serie med inlägg där skämttecknare bland tidningarna täcks upp kunde vara kul. De är "alla" olika vilket gör det intressant att kanske senare jämföra.

Först tänkte jag börja med Leif Zetterling hos Dagens Nyheter. Vad jag gillar med honom är att:

  • Jag ibland behöver fundera ett tag för att förstå poängen med dem.
  • Det gör dem inte mindre roligare utan stimulerar hjärnan.
  • Ibland behöver jag följa upp aktuell nyhetsrapportering om jag inte gjort det.
  • Idag fick jag faktiskt e-posta då jag hade glömt att tidningar ibland kallas för drakar :-D

Hans teckningsstil inkluderar färg och noggrannhet med detaljer.

Zetterlings teckningar hos Dagens Nyheter hittar du här:

Galleri Zetterling

Dessutom har han en egen hemsida som just nu "byggs om":

www.zetterling.se

Nästa gång ska vi titta på UNT:s skämttecknare. Hon har en helt annan stil men är lika rolig för det.

Jag har ju förövrigt själv så smått ganska länge nu försökt lära mig teckna. Fast jag kan inte säga att jag kommit särskilt långt. Ändå tror jag att om jag bara nådde en bit till skulle det vara ett väldigt kraftfullt verktyg för att snabbt skapa illustrationer med för artiklar högt värde. Några prylar jag köpte på mig för min teckning finns bloggade:

Prylar för att teckna - Billig och nyttig julklapp

Precis som jag skrev i inlägget är det ju också en nyttig julklapp. De flesta barn och ungdomar har säkert pennor och papper redan men en bok om teckning kan ju vara ett bra komplement. Nu när manga och anime är lätt populärt kan det säkert stimulera några till att börja teckna.

Microsoft, Google och nyhetstidningarna

Jag får nog säga att jag tyckte det här i alla fall var ganska lustigt formulerat:

"Financial Times reports that Microsoft has had discussions with Rupert Murdoch’s News Corp media company “over a plan that would involve the media company’s being paid to ’de-index’ its news websites from Google”. Talks are at an “early stage”, an unnamed sourced told the Financial Times, however, “Microsoft has also approached other big online publishers to persuade them to remove their sites from Google’s search engine”. The biggest beneficiary in this, FT argues, could be the newspaper industry, many members of which don’t seem to be happy in regards to how Fair Use scales in modern tools."

Det här är ju komplicerade frågor och vad som egentligen avses kan jag inte bedöma. Inte heller läste jag i detalj. Min tanke här är bara att ta citatet som inspiration till några tankar.

INNEHÅLL


1. Kanaler tar läsare till tidningen

2. Att göra det lättare för tidningarna

3. Riktad information

4. Google Fast Flip - Nyhetsläsare eller kanal för trafik?

5. Relaterat

1. Kanaler tar läsare till tidningen

Kan några tidningar få ut något bra via Microsoft eller vilket företag som helst oavsett om det är annonsering eller trafik är det givetvis utmärkt (själv om det är moraliskt riktigt). Det är ju bara en till kanal för att uppnå trafik.

Det sätt jag ser på det har stora webbsajter ett antal kanaler som de kan få trafik via som sedan ska konverteras till intäkter. Mer trafik via fler kanaler är utmärkt. I vissa kanaler kan det gå utmärkt att ta betalt för innehåll av vissa typer. I andra går det däremot inte därför att du har andra likvärdiga aktörer som konverterar via annonsering.

Att avstå från en kanal samtidigt som ett stort antal redaktionellt likvärdiga aktörer kvarstår där leder inte till större intäkter. Att man ev. klarar att introducera en fungerande betalkanal (t.ex. via en mobiltelefon) tror jag heller inte innebär att man vinner något på att tacka nej till uteslutande annonsfinansierad trafik. Däremot kanske det är viktigt att innehållet för olika kanaler anpassat:

  • En reklamfinansierad kanal kanske inte har samma innehåll alls som en kanal där man tar betalt för innehåll.
  • Betalt innehåll kan vara längre eller bevaka helt andra dyrare frågor.
  • Klarar man att ta betalt för det kan en anpassad version ge annonsintäkter och stimulera till fler köp.
  • Annonsfinansierat innehåll kan vara mer "störande" via reklam.
  • Du kanske får något extra med betalt innehåll t.ex. en programvara.

När det gäller uteslutande annonsfinansierad trafik kan det också krävas att man ser över både kostnader och hur man konverterar trafiken. Att öka effektiviteten behöver inte innebära sämre kvalitet. Det kan lika gärna handla om vilka ämnen man prioriterar, var journalisten arbetar, varifrån bilder kommer m.m. Dessutom har vi de verkligt höga IT-kostnader många av tidningarna har. IT ska faktiskt numera inte behöva kosta särskilt mycket för en tidning.

Att se över värdet av det man redan har kan nog också ge mycket. Det kan handla både om konvertering av trafiken (ex Google News har potential) och att bygga mervärde av det innehåll man har.

2. Att göra det lättare för tidningarna

Självklart har varken Google eller någon annan något intresse av att tidningarna skulle dö ut. Det är ju också vad deras CEO sagt:

"Moreover, Schmidt said Google has a responsibility to help, given that part of his company’s vision is to make the world a better place. Without journalistic institutions to do professional investigative articles and other “deep” reporting, democracy would be harmed."

Google CEO Eric Schmidt On Newspapers & Journalism

Alla vill självklart att både djup och bred redaktionell bevakning på nätet. Både när det gäller nyheter, reportage eller av specialistområden.

"It’ll be advertising-supported and subscription-supported, so you’ll probably have a mixture."
Google CEO Eric Schmidt

Från: News consumer of the future

Bloggar, tidningar och specialiserade nättidningar behövs alla.

Detta har dock visat sig vara en stor omställning för tidningarna. Det kom jag ju själv ihåg från om vi går ett antal år bakåt i tiden. Området är svårt att lära sig även om det blivit lättare med Google News, informationssidor hos Google och officiella bloggar.

Ändå finns det mer Google kan göra utan att det innebär just några stora utökade kostnader för dom. Här diskuteras två av flera av möjligheter. Den viktigaste rör riktad information (ingenting oavsett situation har mer magi).

3. Riktad information

Detta handlar hur man ger tidningarna information för att hjälpa dem på vägen. Idag presenterar ju Google precis som nästan alla andra information via hjälpsidor, bloggar m.m. tekniskt ämnesspecifikt. Google har t.ex. en blogg om Google News, Analytics, Adsense m.m. Det är en stor start sträcka att ta till sig det därför att du måste bygga grundkunskaper för att kunna bedöma vad som är relevant och ännu mer för att tillämpa det.

En annan sak att pröva kunde vara en blogg med riktad information just till tidningar. Denna tar då ut information användbar för tidningarna från olika teknikområden. Det är en idé som har likheter med hur jag skissat Nyhetsbloggen även om denna givetvis inte är lika "filtrerad" som en officiell lösning skulle vara.

Exempel på hur en nyhet kan se ut i Google Fast Flip. I detta fall en sida hur Popular mechanics.

Jag tror det kan fungera alldeles utmärkt och trots föga marknadsföring av Nyhetsbloggen mer än ett fåtal trivialiteter kan man se viss förändring. Självklart är det inte jämförbart vad det skulle motsvara för en kunskapsmässigt överlägsen aktör och som ju är kvalitetssäkrad och betrodd via sitt varumärke.

4. Google Fast Flip - Nyhetsläsare eller kanal för trafik?

En sak jag såg att de börjat med är Google Fast Flip. Den framställs som en nyhetsläsare och det är vad den tekniskt gör. Ett annat sätt att se på den är som en kanal för trafik.

En till kanal som ger extra trafik vid sidan om alla andra kanaler: Google News, Google webbsökning, Twingly, Apple, mobiltelefoner m.m. Adsense och Adwords kan också vara kanaler om den egna konverteringen av trafiken är högre än vad den kostar att köpa. Jag tror att tidningarna bäst räknar in denna med mobiltelefoner och liknande. Att se den som ett alternativ till Google News tror jag inte ett ögonblick på.

Det finns egentligen många fler möjligheter värda att diskutera men det kan vänta.

5. Relaterat

Några guider kanske användbara för våra tidningar kan hittas via:

Guider - Tidningar

Liksom kategorin:

Guider och tips

När det gäller samarbeten mellan Microsoft och tidningar skrev jag en lätt komiskt analys där jag funderade just på att något sådant var på väg:

Microsoft rustar vinteroffensiv mot Google

Extremt kul om vampyrer och zombies

Ledarredaktionens blogg, SvD, fick jag tips om en enormt komisk artikel på temat vampyrer och zombies:

Cultural notebook: days of the undead

Vad jag skrattade när jag läste den. Ändå finns det en del visdom. Intressantare demonstrerar artikeln ett användbart koncept för skribenter. Med den här typen av "liknelser" eller ännu enklare genom att citera från mer genomarbetade befintliga som denna kan vid behov på ett roligare sätt illustrera större frågor. Det var ju vad författaren till artikeln också försökte göra.

Om man måste välja - Vad är då bäst? Vampyr eller zombie? Jag tog och sammanställde några av argumenten i artikeln:

Vampyr Zombie
Individualister Mobb
Tradition och kultur Saknar personlighet
Vampyrer är sexiga Ruttnade och luktar illa
Smarta Blind ilska

Jag lutar nog åt att jag själv föredrar vampyrer. Här är en tanke: Varför gå och oroa sig över vampyrer? Är det inte för alla bättre att bli en? Det är svårt att se att någon egentligen förlorar på det.

Tipset om artikeln hittades här hos SvD:

Glöm verklighetens folk - nu debatterar vi vampyrer