Från Symbolism till datajournalism

Jag hade fullständigt från början till slut missat symbolismen. Konstskolan kommer dock passa perfekt att köpa ett par böcker över för semestern. Säkert att det kommer ge intressanta exempel, kanske indikera applikationer på min informationsdefinitionen för stereotyper som ofta överraskar med var den fungerar när det handlar om tro på stereotypiskt inlärt snarare än bedömning av ögonblickets osäkerhet. Lite i triangelns mitt mellan Shannon, Fisher respektive distortion inom modern fMRI-analys kanske man kan säga.

Excellent konst på Google. Kreativt kontext relativt dag kunde inte vara bättre.

Mer Konst av Gustav Klimt på Googleartproject.com.

Bild-folket på Google hör till dom jag upplever bäst klarar att leverera vad jag tror ger jämnt värde över en väldigt varierad population i olika länder, åldrar o.s.v. Tekniskt duktiga men också en konstnärlig känsla som de klarar att inte låta gå till överdrift.

Lite som UNT's (märks i tidningen och inget jag någonsin märkt på deras webb) fotografer vilka ligger över UNT-medelvärdet tydligt i kvalitet (bra jämfört med andra större tidningar också). Googles illustratörer upplever jag också över Google-genomsnittet när det kommer till gränssnitt.

Kanske rent av att möjlig omräkning symboler pengar löpande bättre kan ses via symbolismen. Det vore tilltalande med ett för konst, arkitektur och det övriga visuella produktområdet. Men jag tror inte att ger mig på det eftersom jag har en del mer lovande och tidskrävande kandidater relaterade humanitärhjälp där kognitivt olika värderingssystem möts och spritt över entiteter från individer över organisationer och företag i olika storlekter till länder och upp till "heavy cross-country" groups som UN samtidigt som konst vad jag märkt när jag känt på det är oerhört svårt för detta:

• Jag inledde tidigt flera fallstudier och försök i det med utgångspunkt listningar i lite äldre böcker av större katalog-struktur bl.a. över tysk-konst.
• Tråkigt nog upplevde jag att datakällor för import med effektiv extraktion meta ännu kändes lite för spridd på nätet med få tillräckligt tidseffektiva relativa datamängden centrala källor.
• Det stannar ju för konst inte där utan kopplingen media och bloggosfär o.s.v. blir tror jag också mer krävande för respons-skattningar kompenserande få trovärdiga konkreta värderingen av konstverken (d.v.s. öppna auktioner).
• Mycket få trovärdiga mätpunkter av rena pengar är möjligt: öppna auktioner och möjligen försäkringsutbetalningar (men dessa publiceras vanligen inte).
• Därför krävs kategorisering där man likt amerikanska bostadslån packar samman åtminstone 1000 konstverk till "ett" (helst ännu fler tror jag givet att många säljs en gång och hamnar på museum i evighet) som samlat ger en skattning där respektive del anses ha en acceptabel likhet med kategorins "mitt" och sedan via viktfunktioner donerar löpande dag för dag upp till den övergripande kategorin (ex. symbolism) vilka uppgifter och värden man beräknat från dagens konstaffärer.

Konst är med andra ord en datakälla för att föra över penning-approximationerna till symboler vi finner möjlig i det abstrakta och där väldigt elegant men jag upplever att konstens viktigaste värde för mig i det konkreta ligger i abstrakta kreativa idéer (förutom vanliga ontologi-relationer o.s.v. där jag troligen redan har det mesta fram till 2011).

Inget område inom konst jag tittat på känns dock så relevant för mig som symbolism. Det är obegripligt att jag aldrig tänkte på det. Förvisso har jag aldrig som vuxet intresserat mig för det men det är ändå underligt. Bästa värdet jag fått ut av Google-produkter det här året (förutom pengarna dom skickar mig).

Gustav Klimt berättar Guardian maj 2012 kom med på en lista över den konst såld för mest pengar. Guardian hör till en av få inom dagsmedia som systematiskt arbetar med strukturerad information redaktionellt inklusive att de publicerar data journalistiskt, uttrycker nyheter i ontologier, exporterar information riktat över personer, ämnesområden m.m. mycket exakt. Det är med andra ord på väg mot en modern nyhetsplattform för nätet användbar för automatiserad analys inom en mängd branscher, flexibel återpublicering mot en mängd olika produkter och tjänster oavsett kanal, läsare med mycket varierade intressen som ändå klarar att hitta vad som intresserar dem samtidigt som det ger redaktionen ett enormt värdefullt verktyg där just det enorma troligen börjar märkas om säg två år när datakällor, taggning till händelsedatabaser, korrelation mellan nyhetskällor (politiker m.m.), företag, platser o.s.v. nått mängd och datakvalitet där det börjar ge indikationer om var nyheterna finns, när dom ska skrivas här väldigt mycket klart oerhört snabbt genom att presentera all relevant information från en mängd databaser, gamla artiklar, ontologier o.s.v. Nu bedömer jag dom möjligheter från det jag menar går att göra och vad jag vet om Guardians lösning idag från vad man som läsare märker. Jag förutsätter att det är det yttersta lagret på en plattform lika mycket skapad för att stödja det redaktionella arbetet och det utanför datakällor, och strukturering, inkluderande korrelationssökning och besläktat (intelligence).

Varken Reuters eller Guardian är nödvändigtvis avgörande före andra seriösa lite större aktörer. Området är nytt för media och var man söker kompetens har mycket varit inom traditionellt kunnande inom systemutveckling bland universitet och konsultföretag. Emellertid är det andra branscher man oftare arbetat redan med den här typen av lösningar. Liksom allt kunnande handlar trots sökmotorer och länktips på Facebook om att kunna expertområden tillräckligt väl för att veta att kunskapen finns och hur jag hittar fram till den och när så att man något så när kan den lokala notationen för att filtrera de studier, moduler o.s.v. man kan ha nytta av.

Tack Google,
Hans Husman
I Sommarkonstens Uppsala

TigerAnts prediktion av språk, ekonomi och organisation i en karta

Eftersom jag börjat implementera modellen av vårt språk - språk i en bred mening där vi avser vår kommunikation och organisation från individ till stora populationer - var det dags att försöka göra en samlad bild. Givet komplexiteten och antal algoritmer och datakällor som krävs är det inte helt lätt men det här försöket blev jag ganska nöjd med även om det inte är helt komplett:

Hela bilden förstorad.

Perception formulerar problemet syntaktiskt för ökad beräkningseffektivitet

Vi börjar nere till vänster med en funktion vi kan jämföra med vår visuella perception det handlar om att översätta problemet energieffektivt utan att onödigt belasta dyrare delar längre in i algoritmer. Där uttrycks samband som går att förenkla syntaktiskt vilket bl.a. inkluderar vad jag kallat efectos especiales.

Viktiga områden där sammanfattad kunskap om relationer som för in kunskap (ordning och organisation) för att uttrycka problemet tydligare för övriga delar inkluderar bl.a. beteendevetenskap, ekonomi, kognitiv psykologi, försvarsvetenskap , historia m.m.

Myror vandrar informationen och organiserar den i "kristallina neuronnät"

Problemet går in i den första delen av helheten. Här uttrycks mindre ordning där en viktig del av hela systemet är att organisera informationen för att man lättare ska kunna:

• Se samband för att upptäcka värden just nu.
• Urskilja de frågor man missar inklusive problem med låg sannolikhet med stor skada vilket vi människor naturligt missar att se men här kan vi vända relationen binärt.
• Uttrycka kunskap som gör det lättare att hitta värde när nya problem hittas.

Det första steget bygger på ett relativt enkelt samband byggt på ett nyligen upptäckt fenomen i sambnad med en mätning direkt på hjärnan som utvecklats vidare associerat till statistik.

Algoritmen kommer här uttrycks med myror därför dessa grundläggande funktioner vi kan se motsvara våra biologiska neuroner uttrycker de utmärkt (men med lägre komplexitet). Det gör det viktigast lättare att uttrycka begripligt vad som sker vilket är kritiskt för att kunna uttrycka samband effektivt uppåt.

En otäck myrhungrig tiger sprider kaos och håller smådjuren i form

I samma steg införs en tiger. Tigerns uppgift är att hindra att myror fastnar i lösningar som feltolkas som gynnsamma därför att de ännu uttryckt väldigt få långa samband (där vi vill undvika onödiga sådana kontroller då det är väldigt dyrt på denna nivå).

Därför kan de hamna i tillstånd där belöning ges (de "äter" god information) men en tiger som promenerar mellan samhällena kan se svagheter där vi även kan modellera via den precis som i naturen lite otäcka samarbetet att det även tillför kolonierna ett värde genom att deras genetik med hög sannolikhet uttrycker tillstånd över generationerna som bättre går att bygga på.

Dessa myror kan vi jämföra med människor som ätit oerhört mycket därför att socker är så billigt och inte klarar att komma ur sängen längre precis som här där myrorna meningslöst kan cirkulera korta lokala lösningar. Har vi mycket socker är det i någon mening dumt att riskera att jaga och vi blir slöa. Sådana myror äter tigern upp därför myrorna har ingen säker plats där de kan gömma sig för dem.

Mytstacken uttrycker energieffektiv organisation och skapar effektiv felkontroll

Myrorna arbetar tämligen lokalt man värdet av deras samband där flera underkolonier arbetar från något skilda perspektiv organiserat uttrycks via en stor myra motsvarande stacken. Den ska gripa in vid behov och göra mer kostsamma beräkningar och uppdateringar inklusive att göra förfrågningar till globala databaser med statistik.

I bilden uttrycks detta via ett "internet". Det är inte en dålig jämförelse givet att Wikipedia, Twitter, Google, Världsbanken o.s.v. (se business intelligens för fler möjligheter) är källor som kan komma att utnyttjas där givetvis de mest energieffektiva d.v.s. vad som går att spara lokalt i CPU grinden är vad som prioriteras först.

Precis som myrorna inte äter sin mat (informationen) själva skickar de upp den till den stora myror där organisation uttrycks. Denna gör också vissa kontroller och föder sina myror via det där brist på det gör dem mer desperata och därmed söker mer vågade lösningar emedan god kost indikerar att man är på rätt väg och skapar organisatoriskt värde.

Tigern och jättemyran skiljer sig åt genom att jättemyran inte är tillåten att snegla på hur andra löser problem.

Många fler steg innan universums och människans skönhet träder fram

Ej uttryckt i bilden är att vi innan nästa uttryckta steg kommer gå igenom ett antal mellansteg som utnyttjar andra algoritmer, principer och sätt att se på statistik från världen utanför.

Dessa uttrycker i varje steg ökad organisation och ett längre perspektiv där ökad organisation gör ett större perspektiv (förhoppningsvis) möjligt därför att det kostar mindre i beräkning.

Bin, vargar och sångfåglar uttrycker ett effektivt mellansteg innan människan för organisation och språk

Även dessa är jämförda med djur vilket inte är en slump. Djurvärlden är vad som givit vetenskapen de bästa modellerna både av människans kognition och organisation. Planerade och förberedda i den meningen att de motsvarar en teoretiskt idé där det bedöms troligt att tillräckligt med publicerad forskning som uttrycker värde finns är följande där dock steget från myrorna och dit i implementation kan vara enormt:

På samma nivå som myrorna har vi bin (se också Varför Google är ett bi och magin i organiserad information) men de uttrycker ett delvis annorlunda perspektiv. Vi kan se det som att de bygger olika:

• Myrorna använder komponenter från naturen medan de sparar energi bl.a. i myror som kan hänga på livstid från taken fulla av socker.
• Bin bygger med vad de spottar upp och sparar energin i det.
• Myror har en högre densitet när de vandrar ut för att undersöka medan bin oftare flyger ensamma i rekursiva mönster.

Ett viktigt steg uppåt som förhoppningsvis ska gå att få in tidigt är hundarna:

• De uttrycker mer samarbete i den egna kroppen medan flocken är mindre.
• De kan färdas längre myror (en ensamstående varg kan jogga över halva Sverige för att hitta ett "bra" revir).
• Svälta lång tid som individer.
• När de jagar i flock kan de dessutom dela upp sig många kilometer där några vargar jagar flocken medan de andra når mötesplatsen i exakt rätt tid för att hugga gräsätarnas strupe.
• Hundar och vargar kan lära sig mycket mer komplexa saker.
• Dessutom uttrycker de mer intelligens ej uppenbart byggt på i grunden enkla funktioner medan vi för myror och bin fortfarande ser de matematiska funktionerna.

På samma nivå som hundarna har vi sångfåglarna. De uttrycker mindre i kroppen och ibland heller inte i organisation men har ett rörande en viss funktion bättre utvecklat språk (vad jag brukar kalla språkets musik) där vi nu också sett flera bedömer jag välgjorda modeller av och heller inte utan betydelse är att hela välkända zebrafinkens genetik kartlagts givet att det är den sångfågel som är den bäst dokumenterade modellen av människan rörande denna funktion.

Både för hundar och sångfåglar är det gemensamma värdet - men från olika perspektiv - att de uttrycker en lateral intelligens jämförbar med funktioner människan har bl.a. via prefrontal cortex. Det är en längre beräkningsmässigt mycket mer kostsam operation där den hos sångfåglarna därför är uttryckt i en extremt liten mycket energieffektiv del.

Människans kultur och organisation

Efter hundar och sångfåglar är förhoppningen att steget går till människan. Viktiga områden jag följt och givet oerhörd kunskap medan det pågick och som förhoppningen är att man kan föra in för att uttrycka delar av människans samverkan i större populationer är:

• Konst där det uttrycker både mycket av vad som gör oss mänskliga som individer och ovanpå det också ofta individens kultur.
• En förhoppning är att även kunna använda musiken men det är ett mer utmanande område.
• Givetvis större datakällor som Twitter, Wikipedia m.m. men det hanteras separat givet de enorma datamängderna emedan detta mer ska ge sätt att vrida algoritmerna under för att indikera saker att skicka ner igen för att få uttryckt.
• Media liksom de större universiteten kommer med säkerhet föras in både här och i globala databasen. De ger båda kraftig nuhet men från två väldigt skilda perspektiv.

Konkurrens ersätter tigern

I stegen ovanför myrorna har vi ingen direkt tiger där denna endast behöver föras in något utanför systemet när vi börjar. Därefter är meningen att den kommer uttryckas naturligt genom skilda perspektiv i informationen och olika meningar och idéer som uttrycks via globalt indata utanför frågeställningen (modellens "internet" m.m.) samt tidigare erfarenhet (ex. detta går ibland fel på dessa sju sätt).

Viktigt här är också hur motiverande drivkrafter energi, mat, säkerhet, "genetisk hunger", makt, pengar, bekräftelse, glädje över att lära eller bygga något o.s.v.) modelleras där sådant behöver skilja sig en del åt i de olika stegen. Högre organisationer ger längre perspektiv samtidigt gäller att parametrarna för den kultur eller möjliga lösning som byggs också måste inverka på vilken drivkraft som uttrycks.

Företag och länder uttrycker olika "kultur"

Dessa steg är inte tillräckligt effektiv organisation utan specialisering mot olika vägar som redan den syntaktiska formuleringen av problemet indikerar krävs. Därmed uppstår vad vi kan jämföra med olika världar eller länder med skild "kultur" (givetvis med tillräcklig CPU-energi om principen håller skalar det på samma sätt upp till att modellera dessa såväl som företag, hastighet i forskning m.m. som jag tidigare gjort delvis manuellt).

Kulturerna är inte singulära utan en kultur kan indikera en möjlighet som när den kombineras med vad en annan sätt indikerar något mer intressant. Där sker ett utbyte av information (eller mer korrekt organisation) för att skapa ett mervärde. Vi kan se det som handel där det reglerar sig själv via felkorrigering från andra konkurrerande delar samt globalt data som förs in. Denna reglering uttrycks liksom i övrigt rekursivt mot mindre beräkningsdyra lösningar men som håller ett större perspektiv och här sannolikhetsfördelningar.

På samma sätt som tidigare krävs en tiger som äter upp delar som inte skapar värde men som kan innehålla information vilken kan föra effektiva delar framåt. Det kan vi jämföra med krig.

Att se icke geografisk information visuellt i kartor

I det sista steget självorganiserar sig stabila kulturer i kartor (jämför med Kohonens självorganiserade kartor) där det troligt görs via flera algoritmer från väldigt olika område därför här är förhoppningen att det ska vara tämligen billigt i beräkningskraft givet organisationen.

Områden som är givna kandidater där enkla men viktiga samband finns är: evolutionen, enkla fysiska relationer som går igen från organisation av enkla strukturer (t.ex. kristaller) till troligt hela universum. Ett viktigt steg ovanpå sådant är dock självklart grafteori, vissa områden inom neuronnät och inte minst teori för felkorrigering i olika "intelligenta" system (därför att de sist nämnda ofta just gör det via beräkning av skillnader och hastighet).

Lika viktigt eller viktigare är dock praktisk "kartteori" avseende system och erfarenhet för att visualisera sådana system trevligt. Syftet här är ju just att ge en mer inexakt men oerhört lateral metod för att se på data som är geografiskt på ett sätt som är väldigt naturligt för oss.

Dock gäller att också detta steg bör resultera i ett utökat uttryck av organisation som effektiverar framtida frågor ställda till systemet eller som återkopplas neråt via påverkan handel där sannoliketsfördelningarna påverkas vilket vi kan jämföra med hur världsekonomin samspelar med:

• Krig.
• Ökad frihandel.
• Naturkatastrofer och epidemier.
• Att ett forskningsområde tar ett snabbt steg framåt.

Självorganisation för att konvergera ständig innovation

Eller att ett stort företag uttryckt för hög "organisation" utan att energieffektiviteten följt efter och de hamnar i samma tillstånd vi även ser hos myror, arvsanlag, fysiken m.m. och blir väldigt långsamma vilket ofta kan upplevas ske blixtsnabbt där plötsliga i antal enorma uppsägningar krävs.

Här motsvarar det att vi skär bort lösningar i lagren under som mer än övriga uttrycker lägre fri energi och prioriterar upp mer kaotiska delar för att systemet ska röra sig utåt och se nya möjligheter.

Var utvecklingen står nu

Just nu befinner jag mig dock där jag precis börjat utveckla de grundläggande delarna och fortfarande beaktar mig med numeriska lösningar liksom det ramverk för utveckling jag valde för grundläggande delar (GNU Octave vilket i princip är Matlab och därför lämpligt i dessa delar som är väldigt matematiska tunga och där behov av att kunna visualisera saker är kritiskt.

Annars är problemet mest resurser och inte bara i tid och pengar utan jag känner redan av den begränsning i CPU energi min tämliga gamla dator är där ett par servrar är egentligen vad vad man redan borde börja med även om en CPU grid inte krävs än på ett tag. Men området är utmanande nog utan det går att lära sig ett till tidsödande område rörande allt sådant där man dock kanske kan få en tidig realisering under 2011 och koppla till t.ex. konsulttjänster för att finansiera datorer för en liten grid (men jag och ekonomi - jag förstår det utmärkt som energifunktion men det tycks mig praktiskt svårbegripligt).

På Nyfiken vital finns längre i kunskap mycket tyngre artiklar skrivna kanske ibland lite tråkigare för att uttrycka forskning om än endast en väldigt liten del av vad konceptet bygger på. Den mest intressanta delen för de flesta läsare är helt säkert delen om organisationer:

1.6. Organisationer

Energieffektiv organisation av projekt och optimerad intelligens

En artikel på IDG.se - Ju fler kockar, desto sämre kod - gav ett utmärkt exempel på två viktiga för människan och organisationer gemensamma principer för att uttrycka energieffektivt samarbete.

Problemet han pekar på är att fler programmerare tenderar att ofta skapa mer problem än de löser (vilket ju Pensionsmyndigheten var ett exceptionellt exempel på där systemet för att byta fond och hantera medborgarna blev "backup-lösningen" skriven av två medan det aldrig blev något huvudprojektets enormt dyra lösning med flera hundra programmerare).

När vi betraktar organisering av projekt gäller att ett större antal personer gör energieffektiv organisation svårare. Detta gicks igenom mycket mer omfattande i:

Organisation skapar intelligens och är internets största utmaning

Viktigt här är också den aspekt MIT pekade på där det vid viss typ av problemlösning (d.v.s. ungefär motsvarande de typer de testade på) lönar sig mer att addera personer (t.ex. kvinnor) som är bättre på att kommunicera än intelligentare personer.

Det resonemanget ska man dock inte dra för långt som jag exemplifierade så här:

"Jag tvivlar på att MIT:s matematiker får ut mycket av glada sociala personer - ännu mindre för dom manliga matematikerna - kvinnor som sitter och löser problem med dem."

Från: Intelligens och samarbete: Att se klart

Större delen av programmering motsvarar just detta där både den sidan och kommunikationen är viktigt. Här är lösningar där både optimeras viktigt men där det kan behöva ske med olika personligheter.

För att återigen använda Pensionsmyndigheten som exempel är det rimligt att anta att de två som gjorde det system som driftades inte behövde engagera sig i att ta fram kravspecifikationer utan koncentrerade sig på att energieffektivt göra just systemutvecklingen.

Målet och annan kommunikation är givetvis en nödvändig del men det är viktigt om man inte vill ödsla pengar på att göra det effektivt och inse att det ligger en kostnad i tid och resurser.

Det handlar om att optimera användning av intelligens där vissa är bättre på en del saker medan andra är bättre på andra funktioner. Det kommer ner till effektiva lösningar för att organisera information och kommunikation energieffektivt.

Organisation skapar intelligens och är internets största utmaning

I detta inlägg ska vi försöka uttrycka hur några viktiga grundläggande principer i den modell jag arbetar på översätter från organisation av mänsklig intelligens till internet:

• Indikera vad som gör människans intelligens unikt utifrån ett tror jag färskt perspektiv som också är beräknings- och modelleringsbart.
• Ge en förklaring till begreppet "kulturellt avstånd" använd i andra inlägg där vi utgår från människans hjärna och rekursivt pekar på att samma relation uttrycks utåt.
• Indikera vad jag menar är internets största utmaning där situationen alltid är en strid på linjen.
• Peka på varför organisation av internet är nödvändigt och ge en indikation om de analytiskt lösningar för att intelligent själva skapa beräkningsbara relationer över stora avstånd från annan information skapad av lokaliserade populationer vi måste ha inom några år för att internet inte ska gå till kaos.
• Diskutera varför Google, Facebook och Twitter uttrycker organisation men är realiserade från olika perspektiv vilket också förklarar varför de alla är så oerhört populära.

Innehåll

1. Vad som gör människans intelligens unik
2. Kulturella avstånd och rekursivt från arbetsminne till populationer
3. Japan och USA hamnade i krig för att sedan göra varandra rika
4. DHS uttrycker organisationer av amerikanska underrättelse- och säkerhetstjänster
5. Internets stora utmaning
6. Framtiden: Utnyttja uttryckt intelligens för att artificiellt resonera om långa uttryck
7. Att visualisera uttryck av organisation från information
8. Hur Google uttrycker organisation
9. Facebook uttrycker också organisation
10. Lokalisering är vådligt: Anpassad sökning
11. Twitter är Twitter och varken Google eller Facebook

1. Vad som gör människans intelligens unik

Låt oss börja med att betrakta paradoxen med prefrontala cortex:

• Dess utveckling i kapacitet är en linjärt större skillnad mot hos djuren.
• Denna del uttrycker arbetsminne men där denna funktion inte förklarar intelligens (mer än linjärt större).

Rörande arbetsminne motsvarar det i termer för intelligens flytande intelligens d.v.s. vår analytiska förmåga mycket användbar för matematik. Många av historiens mest briljanta personer har haft excellent arbetsminne.

Problematiken är dock att många andra bland historiens mest briljanta personer har haft stört arbetsminne. Stört arbetsminne tycks heller inte på något sätt ge dig en intelligens som mer liknar djur utan tvärtom kommer de flesta som möter dig inte märka någon skillnad alls.

Bilden bygger på data från Life Science Database Archive
Frontalloberna där prefrontal cortex och där delar av funktionerna för arbetsminne troligt ingår. Denna del uttrycker hög organisation mot övriga delar av hjärnan vilket också innebär att dess fokus behöver ligga på analytiskt värdefulla tankar där viss filtrering sker på vägen.

Funktionen i dessa delar av hjärnan kan vi dock allmänt se som att utifrån en situation och kunskap skapa information som uttrycker vad vi ska göra t.ex. promenera iväg och plocka äpplen att äta. Stora delar av resterande hjärna har istället till uppgift att göra informationsbehandling och mösterigenkänning på information som kommer in respektive uttrycka våra analytiska beslut till kroppen och synkronisera (t.ex. motoriska cortex).

Stört arbetsminne kommer förvisso delvis försämra denna förmåga men det rör endast situationen i ögonblicket där tidsfönstret är mindre därför att det fodrar i dessa fall att "arbetsminne" synkroniserar sig snabbare och mindre energieffektivt (till och med synligt i kroppsrörelser när något nytt sker). D.v.s. tystnad och längre tid kan krävas där dock andra störningar ofta associerade kan göra det associerat med svårighet (t.ex. om belöningsstyrd inlärning givit ett behov av mer intensiv social aktivitet).

2. Kulturella avstånd och rekursivt från arbetsminne till populationer

Vad vi istället kan se vara den unika mänskliga intelligensen är troligen inte just arbetsminne där jag är trygg i att även småfåglar har detta på ungefär samma kapacitet - dock ej nödvändigtvis innebärande att de kan räkna vilket dock människor utmärkt klarar även med stört arbetsminne - utan en organiserad av kommunikation och funktion som är energieffektiv för analytiska beslut.

Vi kan se vad detta motsvarar genom att titta på utvecklingen av barns hjärna. När de är mycket små saknar de analytisk förmåga där de dock börjar få mer utvecklade funktioner när de blir lite äldre. Vid cirka 11 - 12 år fungerar den ganska acceptabelt för att under tonåren (fram till kanske 17 år ungefär) ofta uppfattat att gå ner i botten men samtidigt är tonåringen i argumentation, förmåga att göra matematik m.m. överlägsna de yngre barnen d.v.s. det är impulskontrollen som är lägre därför att annan utveckling sker mer intensivt i denna del av hjärnan vilket troligt innebär att impulskontroll måste gå ner (vi kan spekulera att inlärningsfunktionen är mer generell och här helt enkelt utnyttjas för att uttrycka förändringar i struktur men från genetiska anlag).

Den strukturella skillnaden detta motsvarar är att lång kommunikation utvecklas där inte minst prefrontala cortex både explicit och implicit genom hierarkisk struktur blir mer effektivt - sett för överföring av information - ansluten till övriga delar av hjärnan.

I Metabolism i myrstackar visar organisationers energiförbrukning där organisation för myrstackar, andra djur, människans hjärna och organisationer för populationer (d.v.s. företag, länder o.s.v.) kortfattad jämfördes användes följande bild för att visa utvecklingen av hjärnan:

Bilden är från en färsk studie publicerad i PLoS Computational Biology: Functional Brain Networks Develop from a “Local to Distributed” Organization. Vad som gör studien viktigare än de flesta andra är att den med större kompetens i matematik, grafteori och visualisering uttryckt sambanden på ett sätt som är representativt för analytisk intelligens. I många andra studier av detta har det istället varit vanligt att man mätt något men inte riktigt klarat att uttrycka vad man ser.

Principen de såg uttryckte de som:

"In sum, over development, the organization of multiple functional networks shifts from a local anatomical emphasis in children to a more “distributed” architecture in young adults. We argue that this “local to distributed” developmental characterization has important implications for understanding the development of neural systems underlying cognition. Further, graph metrics (e.g., clustering coefficients and average path lengths) are similar in child and adult graphs, with both showing “small-world”-like properties, while community detection by modularity optimization reveals stable communities within the graphs that are clearly different between young children and young adults."

Här menar jag att sambanden ger att t.ex. arbetsminne är ett lokalt samhälle precis som andra delar av hjärnan associerade med kristallin intelligens (d.v.s. hantering av referens information) också kan ses som det.

Unik intelligens för människan är organisationen av dessa där de samarbetar på ett mer effektivt sätt där inte minst prefrontal cortex är viktig därför att den större storleken hos den gör det både möjligt att organisera sig mer effektivt med övriga delar och troligt minst lika viktigt organisera underfunktioner i prefrontala cortex bättre med varandra d.v.s. felkorrigering, resonemang om rummet och tid o.s.v. Exempelvis: förmåga att kombinera slutsatser från siffror med kartor och tid där vi kan gå tillbaka och tänka om när vi märker att det är fel o.s.v.

De viktigaste och största prestationer människan är dock ingenting vi naturligt associerar med att resonera om kartor och hur det sammankopplar med matematik m.m. Det är bra egenskaper att ha praktiska för inte minst jägare, militärer och utesäljare men det mest kraftfulla människan skapar är resultatet av vår ökade förmåga att organisera flera olika delar av hjärnan och dra avancerade slutsatser som bygger på analytiska samband vi ser, visualisering av världen, egenskaper vi resonerar med via motoriskt cortex (jämför med hur Einstein slutligen såg sambandet klart för relativitetsteorin genom att konkret koppla samman alla dessa delar och som resultat av överaktiviteten associerat med det rent av såg sig själv glida längs en krökt solstråle).

Här menar jag att de ökade avstånden har ett inneboende värde genom att representera fler perspektiv där varje perspektiv är specialiserat (jämför med hur ett företag eller en militärorganisation naturligt organiserar sig i specialistområden). Det värdet realiseras dock endast om vi klarar att organisera det med varandra där effektivare organisation innebär större värde.

3. Japan och USA hamnade i krig för att sedan göra varandra rika

Sett över populationer kan vi uttrycka detta enligt:

• Två ytterst skilda populationer t.ex. Japan och USA betraktar världen från olika perspektiv.
• Är samarbete inte effektivt leder det till i värsta fall paranoia och aggression vilket ju dödande ett enormt antal personer under Andra världskriget.
• Organiserad kommunikation minskar riskerna varför FN ger viktiga värden för världen.

• Storleken på FN gör organisationen svår att få energieffektiv men värdet det ger är ändå enormt (men den inkompetenta organisationen skapar en enorm) underprestation).
• När USA och Japan börjar utbyta information med varandra efter Andra världskriget skapade det ett enormt värde i reda pengar och produktion för båda längderna och oerhört - närmast unikt - snabbt.

Skillnaden i perspektiv mellan USA och Japan - eller vilken annan population eller uttryck av individ eller kultur som helst - är vad jag kallar det kulturella avståndet. Det är potentiell energi som kan realiseras både till värde men tråkigt nog ofta leder till konflikt och krig.

Ett exempel när det leder till konflikt och krig är givetvis hur den muslimska fundamentalismen kom att isolera sig under lång tid möjligen mer intensivt med början efter Andra världskriget fram till idag. Isoleringen i sig ger dem paranoida föreställningar om omvärlden och korrektheten i egna slutsatser vilket i det kanske värsta exemplet realiserades i 11 september.

4. DHS uttrycker organisationer av amerikanska underrättelse- och säkerhetstjänster

Det är också först nu 2010 så vitt jag vet som att gedigna exakt uttryckbara samband (snarare än mer filosofiska resonemang på nivån management böcker och annat mer subjektivt inexakt) som så vitt jag vet först nu 2010 börjat beskrivas i matematiska samband i åtminstone fyra publicerade studier vilka bl.a. visade att när organisationen av information vi känner kommer in snabbare än vi hanterar skapar det endast problem. Snarare än att referera dom artiklarna vilka är minst sagt matematiskt beskrivna kan vi jämföra med 11 september.

Situationen för de amerikanska funktionerna underrättelse- och säkerhetshantering var vid denna tid att man hade flera delar som arbetade delvis parallellt med samma information där vissa funktioner kunde reagera på vissa händelser medan det var andra uppgift att göra det för andra saker.

I utredningarna efter 11 september av dessa funktioner visade det sig att sammantaget (det är en feltolkning att någon del hade kännedom om terrordådet) fanns information i hela organisationerna om hotet och att det var allvarligt. Bristen på organisation mellan entiteterna gjorde dock att ingen såg detta och därför skedde ingen korrekt bedömning av risk och därför heller ingen hantering av problemen.

Utredningarna ledde fram till den organisationer vi kallar DHS - Department of Homeland Security - där i princip alla federala funktioner som hanterar ett hot är samordnade (även parkvakter).

Övergripande organisation av DHS uttryckt på det sätt som är vanligt. Vad som dock lika mycket är organisation är kommunikationsvägar oavsett om dessa uttrycker hierarki eller annat. För att bedöma effektivitet är det lika viktigt att uttrycka dessa oavsett typ för att se var de kan förbättras.

Det är tvivelaktigt att det är en effektiv organisation (jämför med en svensk myndighet som gör många olika saker relativt ett litet hungrigt företag som gör en sak) därför att ju större en organisation är desto svårare blir effektiviteten av uttrycket att hantera vilket därför tar längre tid och få till bra där det behöver vara ett kontinuerligt arbete.

Däremot är det mycket troligt är den mycket bättre än hur det var innan därför att man såg problemet och började arbeta på att lösa det, och därför att de enskilda entiteterna innan ofta också var enormt stora.

5. Internets stora utmaning

Internet är kaotisk publicering av information. Det kommer sig av att vem som helst oavsett om man är organiserad med andra kan publicera. Detta är internets styrka och motsvarar hur människor alltid initialt fungerar i en ny situation t.ex. en workshop där ingen känner någon annan.

För att effektivisera värdet man kan få ut av vad man publicerar och skapar krävs dock organisation. Det gör det lättare för varje individ som skapar på nätet att dra nytta av vad andra skapar. Vidare möjliggör det för alla upplevelse- och kunskapskonsumenter att hitta vad de efterfrågar oavsett om det är forskningsstudier, filmklipp, musik, inlägg på bloggar, nyheter o.s.v.

En penrosetessellation ligger nära motsvarande perfekt organisation av möjlighet till kommunikation om vi ser ytan som 3D och kan röra oss mellan uttrycken och rekursivt spegla ytan vidare. Där viktig sammanställning och resonemang framåt gjorda av Dmitri Krioukov (ett riktigt kompetent arbete med praktiskt värde för många) nyligen diskuterades i En enkel "topologisk" modell för att uttrycka dynamik i nätverk där meddelanden passeras. Detta uttrycker dock inte kommunikationen i sig när människan inkluderas lika litet som ett effektivt telefonnät gör det: det ligger en kostnad i de rekursiva skiftena från ett fokus till och från ett större t.ex. för ett stort hopp från hjärna ut på nätet och därefter till en grupp och från den gruppen till en annan.

Givet att internet växer snabbt i storlek där det sker i stora stötar där vi nu står in för den största någonsin allt eftersom det enorma kinesiska och indiska folken får mer pengar och tillgång till nätet ökar kraven på effektivitet i organisation av internet.

Utvecklingen av nätet speglar också värdet av de organisationsformer som använts. Bara för ett fåtal år sedan kunde kataloger ha värde och seriösa rekommenderades ofta av allt från privat personer till universitet. Idag är de meningslösa för läsarna undantaget ett fåtal ytterst specialiserade områden.

Ungefär samtidigt som katalogerna började tappa värde (d.v.s. cirka 2000 för Sverige) kom sökmotorerna att dominera allt mer. Principen bakom värdet de ger kan vi ytterst förenklat se att de kan kombinera värdet för alla kataloger (även om det inte just är uttryckt i en katalog) som var för sig är värdelösa för läsarna därför att de är för små och inte har tillräcklig hastighet till en helhet där värde för läsarna finns.

Detta kommer inte på medellång sikt vara tillräckligt därför att uttrycken man kan följa via länkar är i sig inte särskilt energieffektiva: de tenderar alltid att vara korta lokaliserade funktioner (problemet här är att hastigheten för totala storleken som uttrycks är snabbare vilket gör att länkar sämre indikerar den mest effektiva informationen och det i sig gör att rate går ner lätt att se i tredje derivatan betraktat för vilket samhälle som helst). För mig tycks det också vara rekursivt där ev. långa kopplingar till skillnad från i hjärnan inte uttrycker analytisk kompetens tillräckligt ofta d.v.s. långa länkar sker onormalt ofta med bristande kompetens där det snarare uttrycker ett kort intresse som att använda det för en lokal argumentation utan bedömning eller därför att det tycks roligt.

Inom vissa områden finns undantag från det. Vi kan se att t.ex. i Sverige de största morgontidningarna (övriga har inte potentiellt värde som skiljer sig vad som helst) har viss potential om de hade uttryckt mätbar organisation (det gör de inte). Detta är dock tydligare om vi betraktar relevant stora tidningar som t.ex. The New York Times.

Det samma gäller vissa forskningsområden som naturligt är laterala och där bedömning av fakta sker. Vidare för specialiserade nättidningar som publicerar längre artiklar finns också denna möjlighet. Metabolism i myrstackar visar organisationers energiförbrukning är ett exempel på det och även sådana exempel är mer sällsynta i Sverige finns de inom just specialiserade områden också ibland uttryckt på nätet där IDG är ett exempel genom att de ibland också publicerar sina längre artiklar (hellre än att leta rätt på exempel finns en lista med exempel från de jag skrev åt dem här: Recenserade säkerhetsprodukter av Hans Husman på IDG.

Visualisering hur Nyfiken vital uttrycker organisering och lateralt värde för läsarna. Från: Nyfiken vital 2012 - Idé och Vision.

6. Framtiden: Utnyttja uttryckt intelligens för att artificiellt resonera om långa uttryck

Vidare är det möjligt att lång kommunikation kan skapas implicit genom vissa algoritmer som idag knappast är realiserade och ännu föga teoretiskt resonerade där man i princip utnyttjar rörelser i lokaliserad kommunikation för att skapa en artificiell analytisk intelligens som själv resonerar om möjlig långa uttryck av organisation d.v.s. lägger den tid personerna själva inte lägger på det.

Även om sådant är svårt är det relativt de projekt som pågår för att försöka skapa något motsvarande mänsklig intelligens mycket lättare (jag har faktiskt en skiss över ett teoretiskt koncept för det som bygger på vågrörelselära, informationsteori och grafteori men innan jag möjligen försöker slutföra det har jag mer grundläggande saker att slutföra vilka egentligen tydliggör en del principer från detta).

Det viktiga här är att man utnyttjar förändring i uttryckt kunskap för att skatta fram länkar som går över stort avstånd på ett kompetent sätt i områden där de enskilda samhällena inte länkar därför att de inte känner någon.

7. Att visualisera uttryck av organisation från information

Ett sätt att visa konceptet där olika former av information uttrycker organisationer mot varandra meningsfullt har vi i följande bild:

Även om artikeln Öppen access krävs för effektiv organisation av information jag skrev handlar om öppen access till journaler diskuteras just de principer vi tagit upp här men från ett renare mer begränsat perspektiv. Där det indikeras att vi fri access krävs för att möjliggöra analys av information för att möjliggöra organisation av den för att vi givet hur snabbt publicering av forskning växer i världen (tredje världen skapar i allt snabbare takt värde) krävs det för att detta ska kunna skapa ett lateralt värde där forskare inte bara sitter och upprepar vad andra redan gjort (det är redan idag vanligt).

8. Hur Google uttrycker organisation

Vi har redan i föregående stycke en utmärkt förklaring av hur Google kunde bli så populärt. Sökmotorn fångar upp uttryck av organisation mellan entiteter.

På det sätt som detta uttrycks d.v.s. länkar approximerade den tidiga algoritmen (som jag antar och hoppas är vad de utvecklar framåt) ett relativt bra uttryck mellan kort och lång kommunikation.

Det uttrycket speglar dock inte ensamt effektiv organisation men det var och är kanske fortfarande mycket bättre (jag har inte testat andra på länge men att Google t.ex. har Scholar, Translate m.m. indikerar att de åtminstone framåt i tiden kommer prestera bättre) än andra sökmotorer.

9. Facebook uttrycker också organisation

Facebook uttrycker också organisation av populationer men på ett annat sätt. Det uttrycker organisation av sociala kontakter och har också förmåga att uttrycka möten och diskussion mellan människor.

Tjänsten speglar ytterst konkret hur vi - särskilt kvinnor mer än män - rör sig i städer, möter människor, samlas för att samtala och vi har rent av på samma sätt utspridda butiker liksom säljare som ibland hoppar på oss för att besvära oss med mobiltelefoner som bedrägligt säljs till ocker priser med abonnemang upp till 20 gånger dyrare än det billigaste (beräknat inklusive vad en ny lika avancerad mobil kostar).

Emedan Google liknar de kortregistret vi förr hade på biblioteken, utsidorna på tidningar vi kan se i en tidningsbutik eller värdet en karta ger oss när vi vandrar i staden uttrycker Facebook möten.

För Facebook kan vi också se att de uttrycker rekursiv hierarkisk utbyggnad från forum. Forum är ofta specialiserade och lokala vilket samhällen i Facebook också kan vara. Facebook genom att samla dem ger dock också enklare möjlighet till lång kommunikation.

Därav är Google en viktig konkurrent till Facebook och Facebook är en viktig konkurrent till Google. Därför att även om perspektivet på effektiv organisation är olika är principen den samma och båda perspektiven är vad som det utmärkt går att bygga fritt utåt från.

Foto: Alastair Rae Licens: cc by-sa 2.0
En flock sångfåglar uttrycker en relativt effektiv organisation där denna är optimerad för kommunikation till och från rörelse (vad jag kallar locomotion inkluderade både information, organisation och rörelse) som reaktion på vad de upptäcker.

10. Lokalisering är vådligt: Anpassad sökning

Kortsiktigt är det alltid enkelt att uttrycka lokalisering och få värde bekräftat av människor. Över tiden sett genom hela människans historia och utan ett enda undantag har vi dock alltid rört oss mot att effektivt organisera lång analytiskt kommunikation därför att det uttrycker mycket större innovativt värde.

Skapar man som Google gör nu individuell sökning kan jag föreställa mig att det lär bli en ordentlig utmaning för att hindra att personer fastnar i lokaliserade mönster. De kommer nämligen aldrig uppleva att det är problemet utan endast bli lätt missnöjda där de oftare söker långa analytiska relationer på annat sätt för att sedan en dag blixtsnabbt växla till något annat.

Givet Googles erfarenhet och möjlighet att visualisera relationer föreställer jag mig dock att man är medveten om detta. En lösning är givetvis att blanda lokala relationer d.v.s. utifrån vad de oftare föredrar med information med längre avstånd med större tyngd som uttryckt av större populationer.

11. Twitter är Twitter och varken Google eller Facebook

Twitter ska inte blandas samman med Facebook. Hela konceptet att kalla båda för sociala nätverk är meningslöst därför att allt utbyte av information, relationer o.s.v. uttrycker organisation och de är varken mer eller mindre sociala nätverk än en tidning är med den enda skillnaden att du talar direkt (tydligare jämför med din e-post eller chatt: vad är egentligen skillnaden?)

Facebook som jag gissar är populärare hos kvinnor uttrycker relationer på ett sätt närmare vad jag i hjärnan vill se ligga närmare uttryck av relationer uttryckta via serotonin. Det är vad som är mer associerat med familj och vänner eller platser man besöker regelbundet (t.ex. en förening eller ett gym).

Twitter som jag gissar är populärare hos män (har sämre impulskontroll än kvinnor) och "säljare" på företag inriktade mot konsumenter (även om konkret värde för det bör vara mycket högre i Facebook där snarast kulturen attraherar dem) är ytterst belöningsstyrt och helt säkert medvetet:

• Jag tvivlar på att länkarna på Twitter ger något med Google men de låter dem ändå vara sökmotorvänliga därför att folk är tränade på det.
• Det är ytterst lätt att bygga ett stort antal meningslösa följeslagare och Twitter uttrycker rent av funktioner jag upplever är avsedda för att göra sådana tjänster lätta att använda.
• Du får uppdateringar som visas visuellt på ett sätt som minskar läsbarhet men ger en känsla av att saker händer snabbt.
• Strukturen på sajten är gjord för att uttrycka labyrinter och aktiverar därmed (se t.ex. Frossande lär var maten finns men gör det lättare att gå ner i vikt) belöningsstyrd inlärning.

Det innebär inte att detta skulle vara meningslöst ännu mindre vara vad som stör användarna. Tvärtom kan det för en balanserad person stödja aktiviteten i hjärnan på ett sätt som gör dem lite snabbare i tanken och intelligentare (mer dopamin).

På samma sätt kommer Twitter alltid uttrycka tigern mer än lejonflocken: Mer revolutionär och där individerna smyger sig mot byten oftare än i grupp när det kommer till att plocka frukter. På Facebook kommer folk bli "upprörda" via organiserade små föreningar som försöker attrahera folk medan Twitter kommer uttrycka spontan locomotion där många plötsligt protesterar om något.

Foto: Bjørn Christian Tørrissen Licens: CC by-sa 3.0

Google Translate: Latin översätts

Detta inlägg återpublicerades från Nyfiken vital bloggen: Översätt latin med Google Translate. Google följs här också i övrigt där t.ex. följande är bra sidor: Google Guider och Google Nyheter Guider förutom taggar för Google och Guider och Tips. Den rörde dock uppdatering av artiklar så därav kom den sekundärt här.

Google har nu kompletterat Google Translate med latin (se t.ex. Veni, Vidi, Verba Verti på The Official Google Blog) och för att exempelvis översätta till svenska kan man gå till:

Google Translate: Latin till Svenska

Givet att ingen nu levande talar språket känns det som att det allra minst bör ge värde för den som vill läsa latinska böcker som finns elektroniskt och egentligen alla andra situationer där latin inte lever kvar för t.ex. strukturering som t.ex. inom biologi och medicin.

Följande två sidor relaterade till latin i Nyfiken vital uppdaterades också för att spegla tjänsten:

Tolka farmakopénamn och farmakopéer
Uppslagsbok / Ordlista: L
(Uppslagsboken för L ligger också efter i uppdateringsgenerationer för uppslagsboken men det är ett arbete som behöver ta kontinuerlig långsam tid hellre än att det görs snabbt och sedan aldrig mer. Kontinuerlig uppdatering är viktigt där olika artiklar kan vara väldigt olika viktiga.)

Joyent fortsätter fungera bra efter sex år

Efter att ha använt Joyent (Textdrive från början som köptes upp) är jag fortfarande nöjd. Något år i början hade de lite småproblem men inte mycket och att efter Joyent köpt dem är det sällan något problem alls.

Kanske en gång per år att man kan ha en nedtid som märks och här ser vi det igår där vi ska lägga cirka fyra minuter på tidsdifferansen p.g.a. rapporteringen av felet d.v.s. cirka 15 minuter.

Kreativitet i företag: Plattformar för mikrobloggning i öppen källkod

En dimension av de möjligheter för att skapa samarbete och diskussion i stora organisationer över större avstånd och för den delen kanske också tid (där det kan vara en alternativ metod för att visa inte bara erfarenhet utan också vad som ledde fram till ett lycka projekt eller ett dyrt totalt misslyckande) sammanställdes i Idéer till kreativitets plattform för stora organisationer via fria lösningar kan realiseras med plattformar för mikrobloggning där dessa hör till samma grupp som Profile Research Networking Software och Google Wave (båda i öppen källkod).

Det finns redan flera plattformar för mikrobloggning där både diskussion, korta reflektioner och länkar kan publiceras kort och snabbt i öppen källkod. The New York Times berättade i en nyhet om en "Facebook-klon" som kanske också kan vara ett alternativ: Diaspora, the Open Facebook Alternative, Releases Its Code. Där företagets hemsida finns här: www.joindiaspora.com.

Status.net är ett mer beprövat alternativ

Även om jag inte testat Diaspora eller jämfört det avseende funktion tror jag att ett lugnare alternativ för de flesta företag är att välja en äldre plattform som funnits längre tid och oftare använt i olika sammanhang. Flera sådana finns där ett alternativ till exempel är:

status.net

Den har grundläggande funktioner troligen tillräckliga för de flesta ändamål aktuella i dessa sammanhang.

Sökfunktioner kompletteras bäst

Sökfunktioner av vad som dessa plattformar bättre kompletteras med och ett alternativ är Google Custom Search Custom Search går att använda i intranät eller jämförbar specialiserad sökfunktion.

Sökfunktioner är bättre hanterar oberoende tjänst eller applikation i intranätet eftersom medarbetare därigenom kan söka samlat utan att behöva lägga mer tid eller känna till alla datakällor (liksom det givetvis går att söka smalare också). Någon kvalitativ skillnad mellan status.net eller annat där sådant behov är större tror jag inte.

Utbyggnader och tillägg till Status.net

Ett värde med en plattform som funnits ett tag förutom att ganska många sajter och tjänster redan använder den vilket gör att problem mindre troliga är antalet utbyggnader som finns där status.net har många:

status.net/open-source/add-ons

Fler värden med mikrobloggning på intranät

Status.net har också själva pekat på några värden själva i dessa områden vilket förkortat och översätt inkluderar:

• Medarbetare kan se meddelanden, uppdateringar m.m. om specifika ämnen och ansluta till andra i olika projekt eller som är intresserade av samma sak.
• Se vad som är populärt i ett aktuellt nätverk.
• Ladda och dela filer snabbt och enkelt.
• Medarbetare kan ansluta och kommunicera från både datorer och smarta telefoner.
• Är enkel att integrera.
• Enkel att anpassa utseende på.

Eller som de också uttryckt värdet:

"Real-time messaging enables employees to communicate more efficiently and become more productive. Incorporating micro messaging into your organization's Intranet reduces complications associated with employees adopting their own tools and ensures that all employees and teams are connected. By maintaining the platform behind your firewall, you minimize risk and maintain governance over the social network itself."

Från: status.net/solutions/business

Ännu mindre beprövat givetvis men som finns är också anpassningar både för iPhone och Android (även om jag inte läst exakt vad det här innebär):

StatusNet mobile beta 7 is now available for the iPhone!
StatusNet for Android Available in the App Market

Att värdera alternativa hypoteser med ACH

Att bedöma skilda hypoteser när vi inte uteslutande kan utgå från befintlig statistik mer automatiskt d.v.s. ett moment av bedömning finns där vi lätt missar saker är problematiskt. En väg för att undvika det är att standardisera "enklare" moment i processen för att reducera bort enkla möjligheter så långt som är möjligt. När alternativ minskar i antal blir det också lättare för oss att fokusera på de alternativ som kräver vår resurser för bedömning.

Det finns många metoder, system m.m. för att göra det varav de flesta som skulle ha nytta av att arbeta på detta sätt typiskt inte gör det eller arbetar med väldigt manuella väldigt dåliga metoder. Ett alternativ vi nu har vi i öppen källkod är ACH och som precis som angivet är vad en del amerikanska myndigheter använt troligen huvudsakligen inom DHS (och där utvecklad i CIA):

competinghypotheses.org

Precis som Burton som utvecklande ramverket skriver på hemsidan är media en entitet som kan ha nytta av ACH:

"Sources often contradict each other. As evidence and testimonies mount up, the situation becomes more and more complex. ACH can help guide you toward the leads that truly matter, and away from those that don't."

Det viktigaste värdet associerat till ACH är inte värdet metodiken i sig kan ha utan den allmänna strategi det indikerar att man inte sitter och ruvar på koncept i onödan där större värde kan skapas av att de är allmänt tillgängliga. Vi har också ett utmärkt exempel på det (och som jag menar representerar en förändring) med som CIA nyligen publicerade:

Bra om och för "analytiskt" problemlösning från CSI (CIA)

Nu är det dock inte ett 1-1 korrelerat i den mening att CIA publicerat ACH men vi kan här ändå kanske se det som en ny strategi som tillämpas.

Det innebär heller ingen skada att göra denna typ av metoder allmänt tillgängliga samtidigt som de kan skapa nytta för kommersiella företag och därigenom stimulera t.ex. tillväxt.

Dessutom i en komplex värld med allt större befolkning och snabbare kommunikation ligger det värde i att sprida den här typen av metoder framför allt till media därför att det kan upptäcka problem och risken (terrorism och allt möjligt) som man själv missar t.ex. på grund av designfixering i säkerhetsfrågor och därigenom reducerar man risker.

Vi tänka som att DHS reducerar har ett enormt antal medarbetare (hur många kommer jag inte ihåg men det är troligen närmare 200 000 om man inkluderar alla). För att hantera en stor organisation standardiserar man vilket har värde men det medför just också designfixering även om enklare informationsdelning också kan ge värden. Detta är ett sätt att minska denna risk därför att det ökar chansen för att problem upptäcks externt och därigenom sätter om ev. likriktning samtidigt som dessa metoder i sig knappast representerar en risk för designfixering (så länge man inte tror att de ser mer än vad de faktiskt gör).

Det är positivt att se till att fler bra analysverktyg och vägar att betrakta information är publikt tillgängligt. Jag har gjort samma argument tidigare också här rörande många verktyg från Google där några av möjligheter som finns från dem och andra aktörer på nätet finns samlade i:

Business intelligence

Viralheat gör statistik över sociala media tillgängligt

I mycket läsvärda Technology Review har vi en intressant nyhet om datakällor för statistik över nätet: Mining Mood Swings on the Real-Time Web. Vad som diskuteras är ett nytt företag Viralheat som gör statistik för sociala tillgängligt:

www.viralheat.com

Vi har fria alternativ som jag inte tittat närmare på och kommersiella från $9 US upp till $89 US per månad.

Jag har inte prövat tjänsten eller läst närmare om format, import o.s.v. Men jag tycker nog att det hela låter som något tämligen användbart för många där kanske bra alternativ faktiskt saknas.

Sedan beror det på hur bra just Viralheat är där det generella felet de flesta nya aktörer gör är att både försöka äta kakan och ha den kvar. En ny aktör som önskar ta utrymme bör snarare än att begränsa vad man gör tillgängligt för att binda kunder vara abnormt generös jämfört med alla befintliga.

Tittar vi på loggan är den troligen ganska bra gjord:

• Tydligt rött som gör att den syns bra.
• Symmetriskt vilket precis som t.ex. skönhet kan ha fördelar i ögonblicket.
• Ett pil-koncept vilket vi är "mottagliga" för.
• Eld tycks ofta bra.
• Meningsfull genom att elden läser boken.

Bra efectos especiales.

Den utlovade artikeln om Google och kreativitet är klar

Artikeln om Google och Kreativitet jag lovade för en tid sedan och också gav ett tips för är nu klar. Det är en omfattande genomgång som gjorts över:

1. Vad den övergripande modellen för människans språk och kreativitet erbjuder.

2. Ett stort antal applikationer från Google används för att stimulera nya intryck där intrycken optimerats utifrån ha störst möjlighet att leverera värde sett över en population av sådana intryck.

3. Mönsterigenkänning och statistik liksom neuronnät diskuteras rörande person och hur dessa samband påverkar vilka mönster som hålls aktiva av mediala temporala loben för att skapa en enkel väg när miljön erbjuder nya händelser (t.ex. två flockar av människor möts på savannen och båda har lärt sig nya saker) möjlighet att dra nytta av omvärlden, "främmande" kulturer och allt vi upplever.

4. Guiden är enkel att följa och ger ändå effektiva resultat utan att representera kostnad. Det är vad som nästan automatisk formar sig till en regelbunden del av din dag om mycket hög kreativitet är en nödvändighet snarare än en lyx.

Google Prediction API för att kategorisera, prediktera och se förändring

Nu finns ett nytt API i Google Labs för statistiska prediktioner:

Google Prediction API

Konceptet är att du för upp ditt data enligt ett definierat format till Google Storage och kan sedan operera på det med Google Prediction API för att skatta relaterat till statistisk mönsterigenkänning.

Utan att ha prövat Google Prediction API och givet att begränsad dokumentation ännu finns är det kanske lätt att tolka fel vad det men min prediktion avseende vad det gör är:

• Att det används för kategorisering av data avseende var ett "prov" hör hemma.
• Beslut för kategoriseringen avgörs med statistiska metoder där dessa inte är dokumenterade men sannolikt är av samma typ som t.ex. maximum likelihood samt givet följande angivet av Google "Message routing decisions" också allmän grafteori.
• Hur väl kategoriseringen presterar beror på om ditt träningsdata (d.v.s. data där kända kategorier finns) är tillräckligt stort och på dess kvalitet (d.v.s. om du mäter data black-box får du troligen en hel del fel och irrelevant data även om korrekt kategori för respektive "händelse" är känd).

Komplexiteten för att göra detta rörande teori är inte enormt svårt och idag inarbetad i en mängd applikationer men implementationer som är tillräckligt snabba kan vara svårare att få till bra om man har begränsade resurser och mjukvara kan vara ganska dyra även om många som är gratis också finns. För mindre aktörer inte minst på nätet idag ofta utan egna servrar kan Google Prediction API vara en enkelt och utmärkt lösning för.

Vad som också är potentiellt mycket intressant med Google Prediction API är för situationer där vi betraktar språk eftersom Google väl demonstrerat med t.ex. Google Translate att de både har omfattande statistik och klarar att realisera komplexa applikationer som faktiskt fungerar från det.

För språk gäller att vi har generella statistiska mönster innebärande att när vi kategoriserar från för problemet unikt träningsdata kan man förhoppningsvis dra nytta av dessa varande bättre och färdigt "mätta" av Google och därigenom spara tid och nå högre kvalitet. Där finns också färdigt redan nu identifikation av språk. Samma värde kan tänkas också finnas för t.ex. spam och annat som Google troligen regelmässigt mäter för egna applikationer även utanför våra dagliga språk.

Dock gäller för allt detta att givet att dokumentationen ännu är ganska begränsad att det krävs att man prövar det för att få en riktig bild av vad Google Prediction API använder, klarar av och hur väl det ännu fungerar praktiskt. Det är ännu en tidig version fortfarande i Google Labs där det är avsett för användare som vill testa det utan egentliga garantier för att inte buggar finns.

Möjliga praktiska applikationer där jag kan prediktera att detta kan tänkas bli ofta använt är till exempel:

• Olika web-gadgets som predikterar d.v.s. kurvor m.m. av olika typer (här mer avseende gadgets för "nöje" vilka ofta kommer tidigare än sådana som har konkret långsiktigt praktiskt värde).
• Kategorisering och prediktion relaterat till gränssnitt där ju data i storlek är väldigt begränsat per användare emedan varje möjlighet är låg vilket gör att god kvalitet är möjligt. Här kan det tänkas fungera väldigt bra tidigt.
• Allt som rör data relaterat till språk t.ex. detektion av spam. Mycket möjligt är detta det område där Google kan prestera unikt bra givet statistik från flera språk och särskilt i situationer där data just rör flera språk.

En generell applikation som givet stor acceptans av störningar i data är möjlig i väldigt mycket är detektion av underliga förändringar där något plötsligt avviker (när något plötsligt ser tydligt annorlunda ut är alla dess algoritmer väldigt bra på att se när det har inträffat). Där är det dock säkert klokt när det har betydelse att också ha regelbaserade kontroller som alltid varnar där man låter statistisk mönsterigenkänning komplettera. Att Google Prediction API i sig är supervised learning hindrar inte sådana applikationer på något sätt även om visst förarbete kan krävas.

Hela detta område kan vi också ställa i relation till länkar även om det är mindre intuitivt. Dessa uttrycker dock både grafer och bär mening samtidigt som de konkret ofta kategorisera. Detta har diskuterat något i:

Relationer i länkar kanske approximerar generella samband för "organisatorisk entropi"

Värdet av kontinuerlig uppdatering och kvalitetskontroll

Det är viktigt att göra kontinuerliga uppdateringar liksom kvalitetskontroll. Detta därför att man vill bibehålla fakta uppdaterat, korrigera fel som kan ha uppstått och helst öka värdet av artikeln över tiden.

För Nyfiken vital kan uppdateringar antingen vara stora vilka är mer sällsynta, halvstora eller liten. Exempel på två halvstora uppdateringar var Gör snabbmat nyttig med GI-metoden och uppslagssidan för choklad där vi i går:

• Korrigerade externa länkar som ej längre fungerade eller ansågs olämpliga.
• Lade till ny information i artiklarna.
• Kompletterande med faktarutor bl.a. om mayaindianerna och matematik för artikeln om choklad.
• Byggde ut med fler stycken för att skapa en bättre struktur.
• Korrekturläste artiklarna där några stavfel hittades och rättades.
• Gav artiklarna fler bilder.
• Fler länkar till forskningsnyheter och artiklar om choklad publicerade i Nyfiken vital.

I detta fall för en halvstor uppdatering där ny information tillkommit får artikeln gå ut på första sidan igen. Det är korrekt givet det så att halvstora och större uppdateringar kan följas samtidigt som relativt få av läsarna har läst artikeln.

Små uppdateringar kan vara att endast lägg till en länk från en uppslagssida till en relevant forskningsnyhet. Rörande små uppdateringar gör vi också nu ett större kvalitetsprojekt:

• Alla externa länkar gås igenom.
• Döda sådana tas bort och när det är nödvändigt ersätts.
• För vissa äldre artiklar (kanske äldre än 3 - 4 år) är utlänkar inte alltid follow vilket de nu blir efter uppdatering men där vi först gör artiklar där någon länk visat sig ska tas bort medan vad som inte har det problemet behöver vänta.

De artiklar, forskningsnyheter och uppslagssidor som det berör finns att nå via:

• Uppdaterade artiklar III
• Artiklar om choklad
• Uppdaterat i Nyfiken vital
• Fler uppdaterade artiklar och nyheter

Värdet detta ger är att artiklarna fungerar mycket bättre för läsarna vilket över tiden också kommer gynna annan trafik d.v.s. RSS och från Google därför att resursen är mer värdefull. Optimalt vill man även ha läsare som väljer en artikel från dig i sökresultaten bara därför att du ofta har bra kompletta länkar till andra resurser därför att det är utökad trafik från vad du annars skulle ha haft.

Någon omedelbar nackdel med Google att ha döda utlänkar har jag dock aldrig märkt däremot kanske man kan spekulera om att det mer kan handla om ett allmänt värde där tröskelvärden finns påverkande också av nyare publicering och takten för det.

Nya och förändrade idéer liksom innovationer går att detektera

SEED magazine kan av och till vara trevlig att läsa för nya idéer. I följande titel har de dock generaliserat för mycket (där jag egentligen inte ser heller hur texten riktigt har med den att göra):

Ideas are connected in circuitous ways, and you never know when a discovery in one area will shed light on another

För att här göra en tredje och avslutade postning med en överblicksbild av hur arbetet med den samlade modellen av människans språk befinner sig kan det vara intressant att kommentera titeln (oberoende av texten) där man först bör läst de två första inläggen:

Bra om och för "analytiskt" problemlösning från CSI (CIA)
Varför språk kan vara inexakt och vikten av att babbla en massa

Att idéer, kunskap, språkets symboler o.s.v. håller avstånd till varandra är en teori jag delar (och som har mycket stort vetenskapligt stöd) och det är i min modell ett av de grundläggande benen. I t.ex. följande artikel drar vi nytta av det fenomen man pekar på att till problemet "irrelevanta" intryck om det är rätt utformat kan koppla samman befintlig kunskap för att ge nya intryck (där man bäst gör det dagligen och systematiskt):

Konst: Fåglar

Att det inte går att säga när nya idéer uppstår av intryck är dock en uppfattning jag inte delar. Det beror helt på vilket perspektiv vi har där det kan vara för en slumpmässig person praktiskt svårt att bedöma därför vi inte känner dennes befintliga kunskap och intag av information samt där det om vi känner det kan vara för stort för att gå och modellera.

Emellertid menar jag att detta är rekursivt ut över populationer där det faktiskt blir lättare att följa och modellera liksom att dra slutsatser från. Vad vi räknar som en ny idé meningsfull att detektera ökar i "storlek". Praktiskt reduceras antalet "symboler" och "integration" mellan sådana vi behöver följa och vi kan utmärkt detektera innovationer på väg att inträffa, politiska förändringar, nya trender inom musik o.s.v.

Vad som begränsar det är att för att approximera effekt till en hanterbar modell behöver man sätta upp användningen för respektive område med kunskap om det. Där gör jag det numera nästan automatiskt inom forskning där jag följer några entiteter utifrån egentligen numera ganska få parametrar men de är tillräckliga för att fånga när det är meningsfullt att börja följa dem mer intensivt. Det tycks och fånga det mesta som visat sig ha värde.

Ännu har jag inte sammanfattat metoder inom detta område därför att det är önskvärt att mer grundläggande koncept är färdigställda först. Några koncept om än inexakt beskrivna finns dock diskuterade i:

Karta över vetenskapen: Innovationens hastighet och ämnenas relationer

Ett uppenbart värde precis som jag där skriver är att detta gör det möjligt att optimera hastighet för innovation där skillnaden något så när riktigt gjort är stor oavsett om perspektivet är en person, en liten grupp eller något större.

Tekniken har dock - därför idéer och hur vi relaterar till dem är generellt och ingenting lokaliserat till bara konst eller vetenskap - på samma sätt värde för att stimulera till kreativ matlagning eller för den delen underrättelseanalys eller för att detektera när politiska skeenden börjar bli mer "intensiva" (där jag utmärkt fångat upp diverse så sent som 2009 där flera saker för mig tycks ha missats av alla andra innan jag behövde smalna av vad jag följde då övrigt arbete med modellen tar tid där konst och musik har större allmänt byggande värde).

Det här är en av de applikationer jag roat mig med längst i modellen och en av anledningen till att det kändes naturligt att generalisera det till en allmän modell av språket.

Slutsatsen är därför att vi kan se vad som ger nya idéer men att det ibland helt enkelt saknas parametrar eller att det är för stort. När det inträffar är ofta en bra teknik enligt samma modell att flytta ut fokus. Därav att följa något stort ska med rätt modell inte vara svårare utan lättare.

Bra om och för "analytiskt" problemlösning från CSI (CIA)

Ett för en del som arbetar med problemlösning oavsett egentligen område mer beroende på hur man gör det finns ett läsvärt dokument nu publicerat 2010 (första gången dock redan 1984) av en analytiker Robert S. Sinclair vid CSI (del av CIA specialiserad på analys från ett forskningsperspektiv):

Thinking and Writing: Cognitive Science and Intelligence Analysis (PDF)

Bra om du löser problem via text

Jag tror idéerna är särskilt användbart om man arbetar med att lösa problem via text där man samlar fakta som behöver sättas samman. Där upplevde jag själv stor nytta av det när jag idag läste det.

Det just därför att det indikerade problemet med att man kan komma bort sig efter ett tag vilket i dokumentet uttrycks som att ligga för länge i to say istället för to do (där inga av dessa är rätt eller fel utan beror på var man är i fasen där vi i to say uttrycker fakta, problemet o.s.v. för att samla pusselbytarna vi sedan lägger samman).

Korrigering: Här använde jag begreppet to do som jag själv använder det där det är rekursivt i olika fokus. Korrekt utifrån dokumentet ska dock vara to compose när vi sätter samman idéerna vilket är vad jag behöver göra här.

Just i problemområdet aktuellt för mig där jag definierar en allmän modell för människans språk och kreativitet avsedd för praktisk användning skulle man se det som to say handlar om att dokumentera upp forskning, förstå möjligheter och risker, identifiera de perspektiv som är meningsfulla att tolka problemet från.

Att gå från to say till to do innebär också alltid en risk därför att det introducerar om man är oförsiktig minskad flexibilitet:

Här vill jag ha en allmän modell för människans språk som jag kan användas för att lösa viktiga praktiska problem. Att börja sätta ner den strikt (vilket jag känner nu kan vara möjligt och även börja implementera delar i mjukvara för vissa mätningar o.s.v.) får då inte handla om att bevisa en teori man hugger ut i sten utan man behöver vara beredd att flexibelt förändra antaganden om man upptäcker "ny" forskning, inser att man förstått saker fel eller att metoden kanske kan vara teoretiskt riktig men saknar praktiskt värde.

Just detta problem berörs också men sett för organisationer.

Även om allt sådant kan tyckas uppenbart och på sätt och viss är det där jag insåg redan för kanske två till tre veckor sedan att det var dags att sätta bitarna samman är det lätt att fastna i detaljer som egentligen inte är viktiga. För mig hur man ska kunna modellera ett stort antal symboler som vibrar enligt vågfunktioner trots att det egentligen saknar betydelse förrän långt senare.

Givet just att problemområdet var så aktuellt för mig vet jag inte om jag läst något mer - nästan unikt - värdefullt rörande detta överhuvudtaget givet att jag läste det just idag. Dessutom diskuterade det även mer övergripande det fokus jag nu behöver flytta ut till d.v.s. från det näraliggande hjärnan där saker behöver smälta ut till organisationer medan jag börjar definiera kod, övergripande "hypoteser" m.m. generellt både för organisation, perception o.s.v. Det gav därför några möjliga steg att gå nu för att flytta fokus där just de första stegen när man går från föranalys vidare kan vara problematiska just därför att man har blicken väldigt nära detaljer.

Ett ramverk med fyra ben

I princip här tycks det för mig att ramverket grundläggande kommer vila på tre eller fyra ben beroende på vad som praktiskt krävs och det oavsett perspektiv (organisation, enskild person, nyhet, fakta eller precis som vad som helst annat vi tolkar mening i oavsett om det bär mening eller inte):

1. Informationens entropi

Entropi (enligt Shannons idéer även om ev. om nödvändigt modifierat till kanske fler dimensioner även i ögonblicket) där vi både har en historik av t.ex. en symbol, hur intensiv denna är just nu ev. förstärkt t.ex. av storlek, färg eller vem som säger den till oss och ev. samverkan med andra symboler samt givetvis repetering i aktuell kontext (jämför med hur vers i musik ökar påverkan av musiken).

Studien Rob Lee, Philip Jonathan och Pauline Ziman gjorde om möjlig övergripande språklig betydelse på de skotska "runstenarna" publicerad i Proceedings of the Royal Society ger en idé ungefär om vad som avses:

Pictish symbols revealed as a written language through application of Shannon entropy

Vidare här kanske det är nödvändigt att uttrycka delar i entropi enligt energi därför att vissa saker tycks bättre dokumenterade för det rörande algoritmer respektive hjärnan men jag bedömer att det troligen har liten betydelse rörande komplexiteten. Jag hoppas dock att det inte ska vara nödvändigt.

2. Idéernas avstånd

Vad jag gärna mindre genomtänkt kallar parallell evolution men som bäst beskrivs begripligt som ett kreativt avstånd mellan idéer och kunskap i perspektivet organisation och i perspektivet hjärna kan ses som hur idéer lagras där mellanliggande segment (t.ex. något du upplever just nu där vi kan jämföra med vad jag skrev i konst med fåglar) kan binda samman olika kunskaper och därigenom skapa nya idéer.

Jämför här med hur ett nytt perspektiv en annan person ger dig kan göra att du utan ny information ser en ny lösning och också hur sådana situationer ibland kan leda till irrationell "rädsla" t.ex. leda till främlingsfientlighet därför att något känns för nytt.

3. Efectos especiales - Informationens specialeffekter

Rent praktiskt tror jag också att det är bättre att separera vad jag kallar efectos especiales där diverse preliminära fallstudier (för att personligen bättre förstå företeelsen snarare än att göra det formellt) finns på Pryltrend liksom musikstycket där jag döpte begreppet efter lyriken i Bandolero (Paradisio) vilket passade bra både därför att begreppet översätter från spanska till specialeffekter och det passade också med musikvideon från ett mer komiskt primitivt perspektiv.

Efectos especiales är förstärkande faktorer som är allmänna för människor även om vi individuellt kan vara olika känsla. Exempel jag menar har betydelse är exempelvis färg (t.ex. är både män och kvinnor i rött mer attraktiva för respektive motsatt kön), storlek (återigen för att ta ett mindre lämpligt exempel kan en del män vara "känsliga" för kvinnor större rörande "mjölkkörtlar" medan en del kvinnor är "känsliga" för som jag föredömligt ståtligt långa män).

4. Att uttrycka samverkan - Språkets musik och känsla - mellan symboler

Lika viktigt här är hur vi knyter samman påverkan. Att representera entropi kanske gör det i sig själv men jag tvivlar på att även om det är möjligt för mig att nå dit varken på papper eller i implementation. Allmänt ser jag här också att vad som kan fungera praktiskt är när välkända algoritmer och samband kan användas snarare än att jag behöver utveckla dem.

Därför krävs en del lösningar för att beskriva samband "självorganiserande". Vågfunktioner tror jag blir en komponent därför att det tycks som att övrigt går att uttrycka med det samtidigt som aktuella transformmetoder troligt kan användas för meningsfull analys av både bild, musik, tal och utgår jag från text även om jag aldrig praktiskt beaktat än hur det sista skulle göras.

Detta om man önskar kunna emulera saker och ting medan det i andra applikationer inte behöver vara nödvändigt där mycket troligt enkla approximationer är möjliga (jämför med hur värdet av ett varumärke ökar med upprepning om ingenting negativt associeras med det vilket kan approximeras).

Exakta vilka transformmetoder som behöver användas praktiskt återstår att se och det var där jag höll på att fastna och förlora samlad överblick. Det är dock kanske möjligt att FFT lämpar sig för att uttrycka vågfunktioner i ögonblick motsvarande entropi sett som energi, wavelets för vad som är entropi sett enligt Shannon d.v.s. information (vilket praktiskt ev. är en försumbar skillnad även om jag tvivlar på det) och Hilbert ev. för att se samband mellan lokaliserade vågor skapade via övriga transformationer.

Även om tror jag att både hjärnan och i en praktisk implementation uttrycker konvergens som motsvarande kurvor som bär liten information för att skapa konvergens till enskilda symboler. Det tycks vara vad som är energieffektivt och heller inte kräver en enorm tid. Fraktaler är ju populärt att se överallt i naturen men jag tvivlar på att de har något särskilt värde här och tror mer på laguerre polynom eller motsvarande där kanske det räcker med de fyra första elegant motsvarande rum och tid precis som vi vill se världen.

Att optimera kreativitet och innovation

När man här flyttar ut blicken till parallell evolution kan vi uttrycka värde t.ex. för ett företag eller annan större organisation enligt att vi där formulerar enklare samband för hur övriga ben påverkar. Det är vad som kan användas t.ex. för att stimulera kreativitet (definierat här för enligt att för aktuell entitet d.v.s. här företag men i ett annat fokus en individ se för denna nya lösningar där man bryter mot invant mönster eller blindhet för problemet).

Här bedömer jag att praktiskt värde för ett företag ska ligga på sådan nivå att det är direkt mätbart i antal patentansökningar, praktiska lösningar rörande intäkter, kunder m.m.

Att säkerhetsställa ett sunt samhälle

Vi kan även se att detta kan dokumentera, identifiera och uttrycka hur godtyckliga populationer påverkas av språk. Där finns ett kanske allvarligt problem om sådan kunskap är mycket större hos enskilda entiteter som diktaturer där vi med säkerhet vet att sådana oftare är intresserade av att olämpligt påverka åtminstone den egna befolkningen.

Jag bedömer det som troligt att med ett öppet ramverk eliminerar man denna risken där faran är just när metoder för påverkan är allmänt okända liksom applikationer av dessa inte går att upptäcka "enkelt".

En mycket läsvärd artikel!

Det bör därför vara uppenbart att artikelsamlingen gav mig ett mycket stort värde och den är verkligen värd att ta sig en titt på.

De som löser problem genom att plocka möjligheter och sedan uttrycka dem i text som del av problemlösningen är troligen dem som har nytta av det).

President Obamas balanserade syn på moskén nära Ground Zero imponerar

President Obamas åsikter ofta praktiskt balanserade för konkret värde har imponerat många gånger under vad som fortfarande är en relativt kort tid som president. Tidigare diskuterade jag den moské som föreslagits att byggas nära Ground Zero där jag pekade på att:

• Det har bedömer jag långsiktigt värde för att minska irrationell rädsla och andra faktorer som via kulturell isolering från båda sidor kan skapa problem.
• Att stress eller tvinga det för snabbt kan dock skapa problem.

Här tror jag säkert att det är riktigt att bygga moskén även om viss respektfullt avstånd kan vara riktigt för att inte spä på oro vilket inte ger något värde att göra. Jag tror också att det faktum att President Obama stödjer byggandet i sig kan stimulera den positiva effekten genom att minska irrationell rädsla där New York Times refererat honom:

"I understand the emotions that this issue engenders. Ground zero is, indeed, hallowed ground."

"This is America, and our commitment to religious freedom must be unshakable. The principle that people of all faiths are welcome in this country, and will not be treated differently by their government, is essential to who we are."

Obama Strongly Backs Islam Center Near 9/11 Site | New York Times

Citat och uttalande går normalt också att hitta via www.whitehouse.gov även om det inte skedde här.

Att uttrycka kulturella avstånd och parallell utveckling

Den modell under utveckling som detta är baserat på lär jag återvända till att diskutera just rörande kulturell skillnad där detta kommer från ett av de tre viktigaste benen där min förhoppning är att kunna skapa just avseende denna del ett generellt språk som motsvarar kartesiska produkter för var något befinner sig kulturellt och där potentiella värden och nackdelar ska gå att approximera från räkneregler.

Att göra fallstudier gör det generella språket snarare än för begränsade situationer bedömer jag dock att musik och konst är mer lämpligt därför att mycket större populationer mer entydigt beskrivna finns samtidigt som det är svårare att ofrivilligt eller nödvändigt lägga subjektiva tolkningar.

Detta har dock diskuterats i några första steg i:

Modell av konstens kreativa kraft I
Musik att analysera avseende känslor och popularitet

Rörande det ser jag just nu ser över vilka transformmetoder som kan beskriva andra verkande faktorer som behöver filtreras bort. En sådan jag tror har värde (där jag är lätt skeptisk till FFT p.g.a. att tidsfaktorer är väldigt viktiga här) är gruppen baserade på wavelets och kanske en variant av Meyer Wavelet där Standford hade gjort ett litet ramverk egentligen avsett för illustrationer som kanske kan underlätta utvecklingen av programmen:

WAVELAB 850
(Fungerar utmärkt inte bara för Matlab utan även GNU Octave.)

Det är kanske en aning omständligt (dessutom behöver WavePath.m skrivas om åtminstone för GNU Octave på Micrsoft Vista men det är ingenting annat än en spännande möjlighet att fördjupa sig i kod typer man annars aldrig hade kommit sig för eller behövt titta på) kring hur testdata hanteras men samtidigt är väldigt mycket algoritmer implementerade och något hinder för att lyfta ut det som har värde finns inte med licensvillkoren.

Jag hittade även detta ramverk som jag dock inte testat än men som egentligen verkar mer lovande därför att det tycks mer renodlat (därmed enklare):

TFTP: The Time-Frequency Toolbox

Google bildsökning för ökad kreativitet

För samma tidning utifrån exakt samma princip men tillämpad från ett annat perspektiv är också en artikel planerad för hur man kan använda Google för att stimulera kreativitet genom att optimera vissa funktioner som finns i sökningen för situationer där man behöver nya idéer. Den artikeln är inte påbörjad men en av flera saker man kan göra är att utnyttja den nya bildsökningen för begrepp man söker nya idéer runt t.ex. nedan för moské (på engelska på Google.com):

mosque | www.google.com/images

Man kan sedan variera sig med associerade ord när möjligt vanligare i olika kulturer, subkulturer eller vetenskapliga specialistområden. Det gör att du kan få inspiration till nya idéer genom att snabbt få intryck från många delar. Metoden kan troligt särskilt ge värde när du tittat på problemet under en längre tid och "fastnat".

Skönhet är viktigt för text också

Det ska dock tilläggas till resonemanget i:

• MIT såg att utseende påverkar valutgången men kroppspråk kan ha missats (ex: Sahlin och Reinfeldt)

Att skönhet som faktor för hur kommunikation uppfattas inte nödvändigt är lokaliserad till personer. Det kan annars vara vad man per automatik gärna vill tro p.g.a. "evolutionära mekanismer mellan könen" som kanske verkar utanför det.

Emellertid har jag dokumenterat det för andra språk där det fortfarande verkar och också utan att det behöver beröra skönhet bunden till individer eller djur. Mer rörande hur text presenteras runt om denna.

MIT såg att utseende påverkar valutgången men kroppspråk kan ha missats (ex: Sahlin och Reinfeldt)

MIT är ett av de universitet vars forskning jag följer regelbundet därför att de bedriver sådant i det område som intresserar mig mest d.v.s. vad som kan ha värde för den samlade modell över människans språk jag arbetar på.

Den orsak som gör det arbetet liksom andra liknande projekt andra arbetar med viktiga är att trots att vi idag har stora kunskaper kring detaljer klarar vi ännu inte av att generalisera till praktiskt användbara modeller.

Till demokratins beskydd krävs bättre modeller

Det innebär en potentiell risk därför att så länge vi saknar det kan vi inte utesluta att andra har ej publika sådana som kan tillämpas för mycket effektiv påverkan (sådant är helt säkert möjligt även om jag bedömer att det ännu rör i så fall begränsade delområden som kan vara tillämpat ovanför de normala trivialiteterna t.ex. rådgivning till politiker och företag ligger på som är mer eller mindre riskfri även om den helt säkert kan ge stora värden).

Detta är en fråga om att säkerställa demokrati och ge redskap för global demokrati. Det är önskvärt att demokratiorganisationer är lika effektiva i budskap som diktaturer och att demokratier kan detektera otillbörlig påverkan av diktaturer.

MIT behöver titta djupare från ett till perspektiv

Just frågan kring generalisering och tänka lateralt där klarar att titta i nya perspektiv runt ett identifierat samband är lätt att diskutera utifrån en studie MIT nyligen publicerad och som i pressmeddelandet nedan utmärkt sammanfattar vad man såg:

MIT researchers demonstrate how much candidate appearances affect election outcomes

Symmetriska politiker får fler röster - Men varför?

Här kunde med andra ord medborgare i USA och Indien prediktera med gott resultatet hur politiker i Brasilien och Mexiko skulle lyckas bara genom att bedöma dem från foton.

Slutsatsen forskarna drar om att ett vackert utseende är gynnsamt (vilket är känt sedan tidigare och vilka faktorer som inverkar) är säkert i sig riktig men menar jag ofullständigt och beroende på hur den uppföljande studien görs kan det resultatet bli mer intressant:

"The paper is an 'interesting and innovative study,' writes Panu Poutvaara, an economist at the University of Helsinki who also studies the influences of candidate appearances, responding to questions by e-mail. In Poutvaara’s view, by helping to confirm the general connection between good looks and ballot-box success, the study paves the way for future research that should address precisely why voters favor good-looking candidates: 'Is it because voters either enjoy watching good-looking politicians on TV, or think that they are better in social interactions?'"

Orsaken är att även om jag inte tvivlar på att ett gott utseende är gynnsamt i ögonblicket tvivlar jag på att detta ger det direkta värdet vid valresultaten där jag också bl.a. från den här studien kan se att bromsande faktorer bl.a. finns för kvinnor.

Tydligare kroppsspråk kan vara associerat med vackert utseende

En annan möjlig förklaring som är mycket mer intressant om den skulle visa sig gälla är att:

• Vackra personer bemöts lättare i ögonblicket sedan de är små.
• De gör att i någon mening kanske bättre tränas på kroppsspråk.
• Där vi får situationen att ett vackert utseende är korrelerat med ett vältränat kroppsspråk.

Kroppsspråk för att uttrycka språkets "färg" d.v.s. förstärkande känslor ("Jag är hemskt upprörd hur X under prioriterar bla bla") liksom mer icke-kontextuella känslor ("Ni kan lita på mig - Jag är en enkel man - En av er.") utanför vad man säger är kraftfullt p.s.s. som ett antal andra "språk" vi kan använda för samma sak (musik, färger, storlek, konst m.m.). För en politiker i dagens visuella samhälle skulle det helt säkert vara mycket kraftfull.

Ett sätt att göra den uppföljande studien på

Här skulle man därför vilja att snarare än att man direkt identifierar vad väljaren reagerar på som tilltalande ta reda på om politiker de reagerar tilltalande på utifrån utseende också har ett tydligare kroppsspråk.

Vidare hur stor ev. skillnad i deras valresultat är för inte lika symmetriska politiker som har lika bra kroppsspråk (om jag nu har rätt i att dom har bättre kroppsspråk).

Om jag får önska det här eller jämförbart någon annanstans?

Svenska politiker med makt har fint kroppsspråk

Det är min erfarenhet av att ha studerat detta mindre formellt i Sverige att det tycks vara fallet att ett gott kroppspråk har betydelse. I Sverige gäller t.ex. att alla "högt upp" (partiledare eller personer partierna låter vara synliga respektive alla viktiga personer i regeringen) har ett fint kroppspråk.

Vad de är sämre på med ett fåtal undantag är oskickliga på att välja vad de uttrycker respektive synkronisera det med vad de säger.

Partledare Sahlin har tydligt kroppsspråk men behöver bli bättre

Partledare Sahlin har t.ex. ett bra kroppsspråk men tenderar irrationellt till att använda det för att uttrycka en surhet och besserwisser-altitud.

Foto: Bengt Nyman Licens: CC by 2.0

Ibland talr hon närmast som irriterat med kroppen samtidigt som hon låter sin röst tala sakta med reducerad känsla som om hon förklarar något för barn. Det motreaktion hos dom som inte håller med, tråkar ut de som håller med henne och ger ett intryck av att hon är "långsam" för dom som inte har en bestämd åsikt.

Oavsett vad hon säger i övrigt är detta ett starkare budskap därför hennes röst bär väldigt lite känsla. Detta kan vara en viktig (av givetvis flera sådana) till varför Socialdemokraterna haft problem sedan hon tillträdde.

Statsminister Reinfeldt kan ha övat kroppsspråk

Statsminister Reinfeldt är på samma sätt skicklig på detta och en av få som klarar att växla det så att det passar sammanhang. Bäst är han på att visa medlidande och att han bryr sig. Samt vad han är mer känd för uttrycka ett lugnt förtroende där vi känner att vi inte behöver oroa oss för att han ska springa iväg och göra en massa kortsiktiga ogenomtänkta åtgärder bara för att det stormar lite.

En spekulation är att Statsminister Reinfeldt vid något tillfälle under karriären övade upp sitt kroppsspråk (kanske själv). Det är vad alla politiker och personer i övrigt där direkt kommunikation med kroppen har betydelse därför att det hjälper till med att göra det tydligt vad man säger och minskar risken för missuppfattningar.