Poetiskt jämförde jag Google med ett honungsbi och det roade mig därför att bin uttrycker organisation - liksom myror - på ett sätt där det är ovanligt enkelt att se grundläggande principer delvis lika verkliga för människans intelligens (se t.ex. Människans kreativitet och språk: 1.6. Organisationer och Bisvärmens spejare är mänskligt arbetsminne).
Bin uttrycker organisation vilket är vad Google gör när de indexerar webben. Vi kan också betrakta de API:er (t.ex. statistik, funktioner för att visa kartor m.m.) de gör tillgängliga som också uttrycka organisation:
- De bygger på information de tagit in.
- Informationen har sorterats för att bli mer meningsfull.
- En presentation görs tillgänglig där man kan använda informationen lättare.
Att göra också API:er tillgängliga för andra utvecklare skapar också värde tillbaka till Google och inte bara via ev. annonsvisningar utan också därför att det i förlängningen medför att internet samlat uttrycker mer organisation vilket gör deras arbete lättare.
Google Map uttrycker organisation
Ett utmärkt exempel på det är att visa en Google Maps i ett dokument snarare än en icke standardiserad karta eftersom det tillför information lättare för Google databehandla om dokumentet i övrigt.
Nedan har vi ett exempel med Google Maps där huset där jag sitter och skriver just nu syns (Kungsgatan 52 i Uppsala). Det uttrycker information ordnat i en form Google lätt förstår tillbaka och gör det mer beräkningseffektivt för dem att tolka den övriga informationen givet kartan (ex. P(skriver i Uppsala | blogginlägg) kräver beräkning än P(skriver i Uppsala | blogginlägg med Google Map)).
View Larger Map
Visa mig honungen!
Ett roligare och betydligt mer intressant sätt att betrakta och jämföra detta på är att titta på den honung som bin samlar in. Honung skapas från glukos och fruktos och har ungefär samma GI som socker.
Bina samlar in nektar och omsätter det till energi för att driva sin egen metabolism och för att kunna flyga. De samlar också in ett överskott som omvandlas till honung och sparas i bikupan.
Honungen uttrycker en högre ordning - mer energieffektivt sorterad där vi kan se det som att energi i större utsträckning uttrycker information - än nektar och är mer koncentrerad energi med lägre redundans. Den sparas dessutom sorterad i regelbundna mönster just på ett energieffektivt sätt.
Foto: George Shuklin Licens: CC by-sa 1.0
Vid behov kan bina äta av honungen.
Honung speglar värdet av samarbete
Vi kan se formationen av honungen både speglande den kostnad och det värde organisationen skapar:
- Att tillverka honung snarare än att omsätta den direkt till energi kostar extra energi.
- Honungen går dock att spara för sämre tider.
- Att spara honungen för ett ensamt bi är dock svårt därför att andra djur kommer äta upp den.
- Genom bisamhället kan bin spara honungen gemensamt.
De drar också nytta av varandra på andra sätt vilket också kommer med en kostnad. Sammantaget är dock vinsterna höga vilket vi kan se hur framgångsrika både bin och myror är.
Bin har till och med klarat av att ingå ett till samarbete utan den egna rasen i den symbios de format med människan. De betalar oerhört mycket honung genom det men det har också spridit dem med människan där vi har beskyddat deras nästen från andra djur.
I mycket fungerar detta både på samma sätt som en människa gör och en grupp av människor. Människokroppen består av delar som samarbetar och de liksom bina sparar överskottsenergi som kommer in i form av fettceller.
Vill vi kan vi även här jämföra flera av de tjänster och funktioner Google har på webben. Uttrycket av organisation t.ex. i form av länkar kan omsättas till annonsintäkter d.v.s. socker. Givetvis är liksom i all organisation proportionerna oerhört viktigt där uttryck för organisationer tenderar att dö ut när vissa tycks det allmängiltiga parametrar passeras (just här är gissningsvis den övre gränsen cirka 0.6 d.v.s. lägre än för omsättning av direkt energi men jag kan mycket väl tänkt fel kring det).
Bin och människans neuroner uttrycker samma samarbete
Beslutet bin fattar tycks också ske med stora likheter med människans hjärna (där dock ett bisamhälle uttrycker mycket lägre komplexitet och en större kostnad i kommunikation genom större avstånd mellan varje bi motsvarande en specialiserad grupp av neuroner i hjärnan).
Det diskuterades tidigare där vi jämförde dem med människans arbetsminne och gjorde en grov approximativ beräkning: Bisvärmens spejare är mänskligt arbetsminne. Där är likheterna med människan egentligen mycket större än som uttrycks och exakt samma algoritm tycks kunna uttrycka båda (i människan speglande hur orbifrontala cortex motiverar inlärning) men jag kommer säkert återvända till det.
Bin och myror för att visualisera och förstå konstruerad intelligens
För mig har både bin och myror varit mycket användbara för att illustrera och förstå algoritmer och ännu mer organisationsformer i samband med att jag nu börjat implementera modellen av människans språk. Att se dem som myror eller bin är att förstå hur de fungerar därför att just genom att de uttrycker samma relationer som vi har är det enklare för oss att tolka det jämfört med t.ex. viktmatriser för neuronnät.
I en konstruerad intelligens som den jag bygger är det givet att vad myror och bin "äter" inte är vad man direkt modellerar som energi utan de äter information. På samma sätt som att socker och honung uttrycker mer ordning än glukos och fruktos (bildande tillsammans i rummet effektiva kristaller i form av kuber) vill man att bin och myror utgår från information ("äter den") där man saknar kunskap om informationens ordning och uttrycker denna på ett beräkningseffektivt sätt som gör att man lättare kan ställa frågor och se samband.
Foto: Mehmet_Karatay Licens: CC by-sa 2.0
Vi kan se det som att de bygger upp och formar informationens dimensioner - sorterar, kategoriserar och markerar ut relationer. Det kräver givetvis många delar och några sätt att betrakta delar av det på jag lekt med för att illustrera insekternas användbarhet är fallet när den enskilda myran är osäker men inte är "motiverad" att föra beräkningen framåt själv (jämför med hur osäkerhet d.v.s. högre entropi gör oss människor mer motiverade att lära vilket är angenämt men endast under förutsättningen att energiomsättningen uttryckt i dopamin orkar driva den processen framåt till fler neuroner):
- Om myran hade fört beräkningen framåt hade den vandrat uttrycket av information på ett sätt från sannolikheter som uttrycker informationens nuvarande rum och mer stationära databaser (t.ex. statistik för varumärken, reaktioner av bilder eller ekonomiska mätetal).
- Givet att den hittar "mat" uttrycker den ökad ordning på samma sätt som bin och myror gör med näring de samlar in och därmed kan hela stacken dra nytta av det för att fortsatt uttrycka ökad ordning.
- Detta speglar sig dels när andra myror vandrar och via globala förändringar för beräkningseffektiv statistik.
- Klarar myran inte av detta i en situation kan den dock fråga myrsamhället d.v.s. motsvarande ta av sparad energi eftersom den besparing i form av beräkningseffektivitet nu minskar.
- I samband med det kan ökad beräkningskraft väljas att läggas lokaliserat t.ex. uppdatera en självorganiserad underliggande karta av informationen lokalt.
- Eller alternativt om myran äter av den gemensamma energin för ofta "återvinna" den och istället prövas med några andra myror med annorlunda egna tillstånd.
Ett känt exempel på värdet visualiseringen via myror ger är välkända ant colony optimization som dock endast uttrycker en bråkdel av det värdet myror tar ut via samarbete.
Ett fåtal algoritmer är dock inte möjligt för sådant här utan det kräver flera olika från i princip alla områden inom mönsterigenkänning, neuronnät och statistik. Lika viktigt är beräkningseffektiva databaser där komprimerad statistik finns viktigt liksom effektiva förenklingar av samband (bl.a. vad jag kallat efectos especiales t.ex. att kvinnor och män i rött kan upplevas mer attraktiva).
