Hakelius och Ghez

2012-01-31
Nu är bredband ordnat och diverse annat som tagit tid ska nog lättare sorteras utan att störa skrivandet så mycket.

Under vinterdvalan för programmering och engagemang i en del andra områden noterade jag att mitt engagemang för kvinnor och matematik tycks speglas lite bredare i Sverige: Professor Ghez fick Crafoordpriset som delas ut av Kungliga Vetenskapsakademien.

Dessutom kunde jag läsa i dagens Expressen att Krönikor Hakelius som jag både haft nöje av att läsa och vars krönikör jag dessutom gjorde fallstudier på i språkanalys för att få känsla kring samspel text, rubrik, bildtext o.s.v. och därför liksom de flesta andra fallstudier finns kommenterade av och till här - Hakelius ligger här i topp rörande antal - när jag kring det läst dem förhand (om än inte alltid direkt avseende fallstudierna) och som jag i samband med att jag stängde denna grupp av fallstudier dessutom skildrade i följande skämtteckningar (komiken var en annan fallstudie där kring energisambanden för symbolers förändring vi ser komik som vad vi uppfattar bryter mot inlärda energi-association utan fara och därav att vi skrattar genom att någon given korrelation om var energi-sambandet egentligen brister inte är givet och reward behöver därför komma svagt men bredare).

Skämtteckningar från följande inlägg Expressen om Rättvisans väg mot den ljusare framtiden och Kul: Renen betecker hästen (visuella explicita osmakligheter).



Man kan i detta tolka ett mått på det inflytande jag projiserar över mina läsare via bloggrymden och nättidning. Eller spekulera om inflytande via dold maktnätverk. En tredje förklaring som åtminstone delvis spelar in är att man blir äldre och i ålder ligger man ungefär givet en kanske något överuttryckt kultur-konsumtion troligt väldigt nära både kultur-pris-polen respektive genom att man skriver om forskning (där jag nu rent av spekulerade om hennes möjligheter förra året) också KTH.

Jag tror nog både gjort sig förtjänta av sina priser. Ska man dock se krasst på sådant här är inte värdet det nöje dom som får priserna som är större delen av den potentiella positiva effekten. Det viktiga är hur de tillsammans med priset fungerar för att motivera andra att göra något bra eller som priset till Professor Ghez balansera en negativ stereotyp.

Båda kan fungera utmärkt för det. Mindre uppenbart för Hakelius därför att han uttrycker en lägre similarity med Aftonbladet i övrigt samtidigt som han är väl-repeterad där och därmed når många personer. Därför syns han också bättre vilket inte är utan betydelse i sådant här om man tänker sig att ett värde ska vara att motivera personer som inte redan arbetar sin kulturjournalister.

Hakelius kommentar i Expressen passar bra in med denna diskussion:

"Jag brukar inte få priser, så i den meningen är jag förvånad. Och lite
oroad också. [...] Jag vet inte riktigt vad det här betyder. Jag är rädd att
jag har blivit för snäll."

Passande till min korta kommentar om similarity relativt Aftonbladet i övrigt. Och min spekulativa förklaring till varför jag här och av och till gissar priser ganska bra (inklusive Nobelpriset i Litteratur i den mening att jag menade att om en svensk skulle få priset i år vore det i så fall det perfekta året för att ge maximal positiv effekt i Sverige där det adderar till Jas i Libyen, bättre ekonomi än andra Industriländer o.s.v.). Själv pristagaren (en poet fick jag för mig) hade jag dock varken hört talas om eller läst men jag får verkligen ut mycket mer av äldre kväden som Beowulf och Mahabharata.

"For Sigemund no small fame grew after his final day, after that hardened
soldier, prince's son, had killed a dragon, keeper of a hoard; alone, he
dared to go under gray stones, a bold deed - nor was Fitela by his side;
yet so it befell him that his sword pierced the wondrous serpent, stood fixed
in the wall, the manly iron; the dragon met his death."

Beowulf: a new verse translation (Google Books).

En krigare passande drakens år.

Från vad vi bäst tänker hur antalet priser idag relativt antalet hjälte-epos i det unge Europa förändrat världen. Om något lär vi av det att idag kräva de stora hjältedåden när litterär-kvalitet på minnena önskas att man själv i god-tid börjar skissa och plita på det hela själv.