Kinesisk ö-rätt: Sverige - De tusen öarnas land

Sverige ska inte låta sig luras varken av Japans eller USA's konspirationer i Sydkinesiska havet. Vi har allt att vinna på att stödja Kinas krav på att få tillbaka öar de kan argumentera någon gång varit kinesisk. Sverige precis som Kina har en och annan historik karta att ta fram.

Realitet är att vi ha mycket att kräva in när det kommer till ö-kapital från alla möjliga länder runt om Östersjön. Och från den enorma turbulensen just nu när det kommer till öar förstår vi att dom är scarce och värdefulla: kanske vad man kan sälja till Kina för stor summor betalda i kontanta pengar.

Finland kallas ibland de tusen sjöarnas land och det kanske stämmer. Men deras öar oavsett tio, hundra eller tusen är med kinesisk rätt svenska.

• Åland, Finland.
• Samtliga finska öar är av hävd och kultur svenska. De har ju tillhört oss.

Ett stort antal öar i Baltikum. Med tyngd av att särskilt diskuteras i Wikipedia i kontext av sin svenska kulturhistoria är:

• Ormsö, Estland.
• Dagö, Estland.
• Nargö, Estland.
• Odensholm, Estland.
• Runö, Estland.
• Stora Rågö, Estland.
• Lilla Rågö, Estland.
• Nuckö, Estland.
• Ösel, Estland.

Franska och/eller delvis självstyrande öar egentligen svenska:

• Guadeloupe, Frankrike
• Saint-Barthélemy, Frankrike

Relativt hela USA små-delar men jämfört med många länder i geografisk area såväl som befolkning och produktion stora nog att vi med rätta bör ha tillbaka dem ha vi åtminstone följa att hämta i USA. Det finns ingen rätt i att ett stort land som USA ska ha lurat av ett litet land som Sverige så här mycket i öar...

• Tocks Island, USA.
• Ett flertal andra öar i USA enligt skiss nedan (betryggande nog gjord av Sverige 1655 så det tycks mindre troligt att amerikanen smygit undan med en eller flera öar man kan påstå ej fanns vid denna tid).
  

• Hela delstaten Delaware (notera enligt modern karta nedan att det är en ö), USA.

En myckenhet svenskt dansken sitter och håller på:

• Samsø, Danmark.
• Själland, Danmark.
• Bornholm (om det inte redan är svenskt?).
• Saltholm, Danmark.

Också Polen har varit del av att ha stulit öar av Sverige:

• Wolin, Polen.
• Usedom, Polen.

Såväl som Tyskland:

• Diverse "tyska" öar tycks det att döma av kartan nedan (svensk karta från 1655) av svenska Bremen-Verden i Tyskland.

Ett tycks det större antal svenska öar i Norge jag ej hittar namnet på. I kartan från Stormaktstiden inringade:

Svalbard är egentligen svenskt:

• Vitön, Svalbard.

De allra flesta bland vanliga hederliga medborgare - oavsett land - räknar Vitön och delar av övriga Svalbard som svenskt ändå sedan 1897: Andrées polarexpedition. Säkert finns en mängd svenska ungdomar som med glädje vill flytta över för att besätta ön till praktisk svensk kultur inför framtiden.

Hans förklarar - Hur skadligt är det att politiker röker kokain?

Rörande diskussionen i:

• The Economist explains - How harmful is crack cocaine? (2013-12-1) | The Economist

Är för personer som fattar beslut av viss betydelse oavsett hur vi värderar andra risker relaterat missbruk av kokain och jämförbat en särskild risk perioder (och risken för dessa) när personer stegrar dosern extremt högt växande under en kortare period kombinerat med andra droger som verkar mot GABA-systemet. Det stör alla normala referenssystem, inlärda-vikter, erfarenhet eller vad vi väljer att kalla det etablerade hos beslutsfattare och de mest relativt normalt mono-maniskt underliga beslut utan beaktande andra möjligheter, risker eller alternativa beslut kan bli fallet.

Kokain såväl som crack cocain förstärker benäghet att associera framåt eller hur självklara alternativ tycks från vad vi har i kontext nu och/eller etablerat inlärning. Medan dom GABA-inverkade drogerna dels kommer stänga ner alternativen när vi tar beslutssteget.

Och mer än att stänga ner alternativen som vad ej längre beaktat om de nu inte dyker upp som eget kontext (ex. därför att något gått ordentligt fel med tidigare beslut) kommer de etablera inlärning motsvarande en naturlig feedback indikerande att ett riktigt besluts fattats.

Vidare har vi en till särskild risk oavsett hur rationella beslut ev. är (vilka varierat med om nu endast kokain missbruks, hur och i vilka doser m.m. inte självklart behöver bli mer irrationella) kommer från inverkan av personens humör. Stabilitet i humör är tämligen viktigt för att våra beslut ska vara fortgående funktionella för vad omvärlden kan fungera med. En person som är konstant lätt depressiv kan fatta rationella beslut såväl en person lätt "över-positiv" jämfört med genomsnittet. Men har vi en person som kan slå mellan kraftigt depressiv resp. kraftigt positivt plötsligt gäller att även om besluten hade varit rationella när sådant emotionellt bias är begripligt som normalt för omvärlden blir de för omvärlden lätt mycket svåra att tolka och hantera p.s.s. att de är rationella.

Och i kontext av kokain-missbruk gäller att emotionellt bias kan slå just snabbt mellan extremt depressivt till extremt maniskt positivt där emotionell inverkan på beslut inte ens om konstant behöver medverka till rationella beslut utan tvärtom lätt påverkar irrationellt.

Jag tycker inte det här är mest intressant för nu välkända kanadeniska borgmästaren och dennes beroendesjukdom och antagligen spekulerar jag med mindre data än man egentligen seriöst kan bedöma det från pågående missbruk då jag föreställer mig att en borgmästare av Toronto kan fatta relativt få beslut som i en omedelbar mening kan orsaka dödsfall.

Det känns mer relevant tycker jag som tänkbar risk relaterat diktaturer där distansen mellan beslut hos ett fåtal personer och realiserat angrepp är liten. Särskilt för Nordkorea som ju ofta tycks irrationell och snabbt växlande i beslut och där ju nu uppgifter givits i år indikerande att Nordkorea tillverkar metyl-amfetamin.

Möjligheten att diktatur centralt resp. militärledning kanske röker metyl-amfetamin och kombinerar det med downers är inte direkt vad jag tror har någon långsiktighet innan det förr eller senare leder till hos person mer eller mindre passerande problem (upp till ren psykos) inverkande beslutsfattande och föreställningen att ett beslut måste fattas från information feltolkad. Viss förhoppning är att kontrollmekanismer finns där ej en person kan fatta beslut fritt men samtidigt vet vi ju att Nordkorea spontant inte allt för sällan plötsligt kan börja beskjuta något i Sydkorea.

Riktad information - Exempel: Similarity med perspektiv för att skatta komplexitet hos produkter

Syfte och mening här är ej att presentera vad som i någon modell konkretiserad delvis är att se som sanning utan istället peka på en generell metod för att snabbt beräkningseffektivt indikera vad djupare kontroller kan sortera ut falska och riktiga träffar ifrån.

Principen är exakt samma som för det förenklade mått på similarity mellan koncept där ingen vetskap eller förståelse antogs existera annat än relationer mellan koncept:

• Riktad information - Identifiera potenta symboler 1: Similarity med perspektiv

I exemplet här är det ej korrekt att indikera att metoden praktiskt faktiskt kommer levera värde därför att jag har aldrig prövat den i efterföljande djupare kontroller eller ens etablerad tillräcklig mängd information för att seriöst göra den korrekt förenklat. Jag tyckte likväl att det kunde vara meningsfullt att peka på det som ex. därför att:

• Det understryker att också om vi arbetar med reducerad vetskap genom metoden innebär det också att metoden går att tillämpa tidigare med mindre vetskap etablerad. D.v.s. just vara fungerande med det syfte jag primärt ser med den: automatiserat söka möjliga träffar annan logik och AI kan borra djupare men mer kostsamt.
• Dessutom såg jag det som intressant exempel att ev. själv göra djupare längre fram.

I senast följande två diskussioner rörde vi vid den generella mätrymden av komplexitet för problem och relevantare för den initiala ytligae sökning intressant här som realiserat i samhälle:

• Komplexitet och kostnad i planekonomi kompenseras med maktens rikedom
• Rättssäkerhet och sociala organsationer: Diktatur och statligt kontrollerad välfärd resp. "organisation av intressegrupper"

Om nu en i modell-mening generell kostnad föreligger för hur ett enterprise (i den sovjetiska planekonomins mening) hanterar kravställning produktion resp. inhämtande av råvaror och färdiga komponenter föreligger gäller att vi kan uttrycka komplexiteten av en produkt som funktion av hur många faktorer vi ej som enteprise själva kontrollerar innanför sådana krav.

D.v.s. ju fler komponenter produkten innehåller vi ej själva kan tillverka desto mer komplex är produkten. Den förenklade principen från similarity konceptet är att vi ej antar att vi kan värdera varje sådan koppling till andra enterprise eller för resp. sådant enterpriae väger in direkt hur komplex den komponent dom bidrar med är. Istället som grov initial skattning söker vi endast hur många komponenter externt lokalt enterprise produkten innehåller jämfört med vettig jämförelse-grupp.

Spontant för mig tycktes datorer vara en vettig grupp av produkter att betrakta detta för. På den gamla goda tiden (C64, Sinclair 80, Amstrad eller svenka Compis o.s.v.) när datorer ännu ej hamnat där de är idag var de koncetuellt mycket mer av ensamma enterprise:

• Egen legacy processor som hanterade det mesta.
• Mjukvara utvecklades riktat utan möjlighet att köra på andra plattformar utan att väsentligt koda om det med föga möjlighet att återanvända kod.
• Operativsystem helt eget.

Medan verklighet idag är mycket mer av standardkomponenter i hårdvara gemensam för många plattformar (ex. som för Xbox One och Playstation 4 ungefär samma) d.v.s. kommande från andra jämförbart med "enterprise", inkl. i mjukvaruprodukter många fler leverantörer o.s.v.

Ett större trapp-steg för plan-ekonomin bör därför ha varit verklighet från den tidiga generationen av datorer jämförbara med C64 m.m. upp till nästa. Samma utmaning bör av likartade orsaker också gällt marknadsekonomier i den mån datakonceptet skapat delat mekanismer med planekonomin. Det svenska datakonceptet Compis vi hade i högstadiet kan vara ett exempel på detta. Relativt låg-komplexitet åtminstone i hårdvara gäller och ligger just i generationen där detta är att anse det normala (även om i verklighet använt givetvis fas-förskjutet också framåt) men när komplexiteten i verklighet vidare betraktat expanderar ser vi i ingen efterföljare till koncept.

Vi kan se data-produkter i Östeuropa ofta var baserade och i en mängd varianter på chip's inkluderande en mängd i sig själva d.v.s. uttryckande lägre komlexitet i mängder komponenter som fodrades utanför dessa. Bulgarien enligt Wikipedia gjorda ex. persondatorer baserade på 6502 (samma som i Vic-20 som var Commodores produkt föregripande C64 vars processor var 6510):

"Personal computers: IMKO, Pravetz-82/8M/8A/8E/8C/8D — an 8-bit machine, based on Bulgarian-made 6502 variants, IZOT 1030 — based on East German-made U880 (a Z80A clone), Pravetz-16/16A/16H/286 (16-bit) — based on Bulgarian clones of 8086/186/286.

For example, the Pravetz-8M featured two processors (primary: Bulgarian-made clone of 6502, designated SM630 at 1.018 MHz, secondary: Z80A at 4 MHz), 64KB DRAM and 16KB EPROM."

Från: History of computer hardware in Soviet Bloc countries | Wikipedia

Rörande i pc-världen välkända familjen 8086 tycks man ha bottnat ur just i första generationen. Och minns jag rätt var just i pc-världen när man passerade in i generation 8086-286 ett ganska stort steg inkludeande bl.a. matematik-processor (d.v.s. vad som då angavs DX medan de där koppling i hårdvara till denna avlagsnats eller var defekt angavs som SX) och en mängd annat nytt. Kanske mest talande den första pc-plattform med dataspel vi i modern mening skulle känna igen som sådana (ex. DOOM).

Robotron (största tillverkare elektronik i Östtyskland och kompetenshöjd viktig allmänt i Östeuropa) tillverkade som en av sina sista datorer en XT-kompatibel PC (en av IBM's absolut första PC-koncept - minns jag rätt nummer två). Underförutsättning att vi kan anta att kompetens rörande tillverkning av varje del och att sätta dem samman är oväsentlig kommer komplexitet ned till vad vi kan approximera till att synkronisera varje extern komponent eller råvara vi behöver.

Två XT-kompatibla PC-datorer från Robotron: Robotron A 7100 och EC 1834, 1986
Foto: Karsten Reichert (Xaar)

På tema av varianter (kopior) av den tidiga generationen av datorer mer "singulära" i sina koncept gjort Robotron också en hemdator som kopierade processorn i Singclair 80: Robotron KC 87. Både denna processor (Z80) och 6502 var oavsett leveantör från land med planekonomi eller inte mycket vanliga i alla möjliga datorer.

Compis

En detalj rörande Compis av den typ som ibland försvinner bort i historien var att när man passerade in och ut ur datarummet trots att dom centrala hårddiskarna tillsammans med dator var passerade separat i en gammal mycket gediget skåp (mer ett separat rum) var det absolut förbjudet att slå i dörren.

Om något slog i dörren var tryck skillnaden kanske en av fem gånger tillräcklig för att fodra en omstart därför att hårddiskarna "råkat ut för något".

I övrigt kring Compis är jag mest fascinerad över mängd av undervisningsmaterialet som hade att göra med konceptets mycket unika oerhört breda antal tangentbords-färdiga operationer för att göra ordbehandlar-saker likt ändra från små- till stora bokstäver m.m. men mycket mer och mycket mindre användbart. Lite som Emacs som definierat i tangentbordet.

Men det hade också en del dataspel som masken. Jag tvivlar på att någon hade vid detta år spelat dom om inte på skoltid och mer än så en övning förväntat att man skulle göra.

Att ta utökade befogenheter på Compis var genom användningen av CP/M ungefär som andra system från samma tid också med detta operativ både enkelt och svårt. Enkelt om ingen med given rättighet sitter framför datorn och praktiskt svårare om ej så därför att förändringar i rättigheter på något sätt varnade eller signalerade (vilket jag senare ungefär samtidigt i tiden kunde konstatera på ett annat CP/M-system rent av misstag när jag gjorde praktik på ett tryckeri - numera borta från Uppsala men vid tiden stort: Almqvist & Wiksell). Från att det senare var ett misstag inser vi att gränser mellan vad som var koncept du hade rättigheter till resp. var andras mest var en fråga relaterat gränssnitt och inte på något sätt seriöst implementerat. Ungefär som MS-Dos (som ju byggdes från konceptet rörade funktionalitet) men med en del för fleranvändarsystemen för att hantera en del behov runt det men med fög om något i domänen av seriösare hantering kring ex. rättigheter filer m.m. (som jag minns det i alla fall).

Att blanda marknads- och plan-ekonomi: Från Ungern till Kina

Två böcker refererades utan angivelse för vad som konkret avsågs i Komplexitet och kostnad i planekonomi kompenseras med maktens rikedom. Komplettering rörande en bok gjodes i Rättssäkerhet och sociala organsationer: Diktatur och statligt kontrollerad välfärd resp. "organisation av intressegrupper".

Nedan den andra boken:

History of modern non-marxia economics
From Marginalist Revolution through Keynesian Revolution to Contemporary Monetarist Counter-revolution

Antal Matyas D. Sc. (Econ.)
Budapest, 1980

Ibland förändras historien så snabbt av vi glömmer kontext böcker likt denna skapades under. Och från det också den realitet de än idag kan verka med i sammanhang längre från oss själva. Ett par saker väljer jag därför att peka på.

1. Denna bok likt mycket från Östeuropa (inkl. också bl.a. böcker beskrivande semantiska eller grammatiska teorier för språk) tenderar att ta in hel del kommunistiska buzz-words tidigt i boken. Medan dessa inte alltid har avgörande betydelse längre in närmare det konketa vetenskapliga arbetet. Detta kan dock variera ordentligt mellan olika böcke.

2. Ungern var unik och som möjlig förebild för andra aktörer som blandade marknads- och planekonomi en av få som existerade:

"Goulash Communism (Hungarian: gulyáskommunizmus) or Kadarism[1] (after János Kádár) refers to the variety of communism as practised in the Hungarian People's Republic from the 1960s until the collapse of Communism in Hungary in 1989. With elements of free market economics, as well as an improved human rights record, it represented a quiet reform and deviation from the Stalinist principles applied on Hungary in the previous decade."

Från: Goulash Communism | Wikipedia

Även om verket har mindre fokus på ekonomiska teorier och arbeten från senare hälften av 1900-talet och huvudsakligen från de tidiga mest repeterade koncepten är den ytterst komplett och just genom skapad från perspektiv från en kommunistisk planekonomi intressant att ha läst. Jag minns att jag 2011 när jag läste den upplevde att den gav perspektiv på en del praktiska företeelser från åren när Deng Xiaoping skapade de första ekonomiska frizonerna på fastlandet nära Hong Kong (runt Xanton).

3. Och rent av att Sverige kommer med. Exempelvis som nedan citerat från sidan 368:

"From the constant equality of saving and investment follows the problem of how saving can nevertheless deviate from investment in Keynesian analysis: how he can assert that unemployment takes place because investment is seldom stimulated to reach the level of savings which society wishes to make out of its income at full employment.

The solution to the problem was provided by the Swedish economist who, by analogy with price theory, distinguished, in respect of saving and investment, between equality and equilibrium."

Referens nära går till B. Ohlin: Some Notes on the Stockholm Theory of Savings and Investment. In: Readings in Business Cycle Theory, Philadelphia-Toronto, 1951, p. 101. Vilket tror jag också förklaar vad Matyas avser med dom svenska ekonomerna.

Övning - Operation Ryska Döden: Björn döende i TBC och aids spyr smittan in i Europa II

Ett till problem gjort tydligt under övning Övning - Operation Ryska Döden: Björn döende i TBC och aids spyr smittan in i Europa i den första skissen av en detalj av den sjuka björnen är att rött mot dimman i bilden tenderar att konvergera fara mot björnen snarare än utandningsluften som allmän och dold fara. Oavsett hur diplomatiskt smidigare en björn med mer av det första kan vara vara för en nation som mentalt lever en hel del av forna dagars militära överuttryck var konceptet som tänkt endast att björnen ska se sjuk och döende ut.

Den första skissen var bäst uttryckt smickrande för Ryssland. Jag var medveten om problematiken när jag publicerade men önskade inte lägga mer än ett par timmar på övningen. Vi vill ju inte orsaka WW III genom att i en övningsteckning bli så realistiska att det riskerar att fungera som en skarp vapen-teckning. Just denna problematik var dock inte planerad utan en av flera tänkbara problem som en övning när vapen-ritande på begränsad tid kan tänkas indikera är existerande.

Min tanke är att dels som diskuterat där görande björnen väldigt mager, hängande med huvudet som att spy ut något, och resp. ej diskuterat där undvika risk att det verkar som att björnen blåser ut eld likt en drake. Målet här är ju ej att inducera någon rädsla för faktisk slagkraft militärt utan att sprida oro för sjukdomar inducerande obehag att möta ryssar för att göra affärer eller när man turistar. D.v.s. skapa en mätbar konkret faktisk kostnad för dem snarare än stimulera till en konkret faktisk kostnad ex. här möjligen ej rationellt värderad i form av utökade utgifter för försvar.