Att blanda marknads- och plan-ekonomi: Från Ungern till Kina

2013-12-02

Två böcker refererades utan angivelse för vad som konkret avsågs i Komplexitet och kostnad i planekonomi kompenseras med maktens rikedom. Komplettering rörande en bok gjodes i Rättssäkerhet och sociala organsationer: Diktatur och statligt kontrollerad välfärd resp. "organisation av intressegrupper".


Nedan den andra boken:


History of modern non-marxia economics
From Marginalist Revolution through Keynesian Revolution to Contemporary Monetarist Counter-revolution


Antal Matyas D. Sc. (Econ.)
Budapest, 1980


Ibland förändras historien så snabbt av vi glömmer kontext böcker likt denna skapades under. Och från det också den realitet de än idag kan verka med i sammanhang längre från oss själva. Ett par saker väljer jag därför att peka på.


1. Denna bok likt mycket från Östeuropa (inkl. också bl.a. böcker beskrivande semantiska eller grammatiska teorier för språk) tenderar att ta in hel del kommunistiska buzz-words tidigt i boken. Medan dessa inte alltid har avgörande betydelse längre in närmare det konketa vetenskapliga arbetet. Detta kan dock variera ordentligt mellan olika böcke.


2. Ungern var unik och som möjlig förebild för andra aktörer som blandade marknads- och planekonomi en av få som existerade:


"Goulash Communism (Hungarian: gulyáskommunizmus) or Kadarism[1] (after János Kádár) refers to the variety of communism as practised in the Hungarian People's Republic from the 1960s until the collapse of Communism in Hungary in 1989. With elements of free market economics, as well as an improved human rights record, it represented a quiet reform and deviation from the Stalinist principles applied on Hungary in the previous decade."

Från: Goulash Communism | Wikipedia

Även om verket har mindre fokus på ekonomiska teorier och arbeten från senare hälften av 1900-talet och huvudsakligen från de tidiga mest repeterade koncepten är den ytterst komplett och just genom skapad från perspektiv från en kommunistisk planekonomi intressant att ha läst. Jag minns att jag 2011 när jag läste den upplevde att den gav perspektiv på en del praktiska företeelser från åren när Deng Xiaoping skapade de första ekonomiska frizonerna på fastlandet nära Hong Kong (runt Xanton).


3. Och rent av att Sverige kommer med. Exempelvis som nedan citerat från sidan 368:


"From the constant equality of saving and investment follows the problem of how saving can nevertheless deviate from investment in Keynesian analysis: how he can assert that unemployment takes place because investment is seldom stimulated to reach the level of savings which society wishes to make out of its income at full employment.


The solution to the problem was provided by the Swedish economist who, by analogy with price theory, distinguished, in respect of saving and investment, between equality and equilibrium."


Referens nära går till B. Ohlin: Some Notes on the Stockholm Theory of Savings and Investment. In: Readings in Business Cycle Theory, Philadelphia-Toronto, 1951, p. 101. Vilket tror jag också förklaar vad Matyas avser med dom svenska ekonomerna.