Fladdermössen, sångfåglar som zebrafinken, människan, ekorrar, delfiner och ett fåtal andra djur delar en likhet i arvsanlag i anlag i FOXP1 och FOXP2 (därmed inte att dessa är exakt lika med i ena eller båda har vi likartade förändring där jag inte 100% säkert minns hur det är här men jag tror fladdermössen har förändring i foxp2 men inte något motsvarande i foxp1) och erfarenhet från människa i skadade arvsanlag pekar på att dessa förändring är kritiskt för vårt språk. Detta är bredare och ganska spekulativt diskuterat i:
Evolution: Hur vi fick vårt språk och blev människor
Frågan är dock vad vårt språk egentligen är? Jag tog inflygningen i modellen när det var dags att ta den konkret för att förbereda implementation i det visuella. Jag vill se förändringen som att den ger en extra dimension när vi resonerar där vi kan jämföra med:
- Schimpansen har problem att hantera sparad mat och går mycket mer sannolikt till den mest värdefulla gömda maten även om den ruttnat. Sångfåglar åtminstone av vissa typer klarar dock av detta.
- Ekorrar kan vi gör samma sak när de gömmer sina nötter.
- Sångfåglar som zebrafinken (ej i studier bekräftat för alla sångfåglar där zebrafinken är den bäst studerade och har hela DNA kartlagd som en av de viktigaste djurmodellerna av människans kognition) har språkkultur i musiken.
Ett till sätt att se på värdet av detta är att det handlar om fördel i rummet. För fladdermusen att kunna orientera i rummet med hänsyn till de reflekterade ljuden och hur man från det skattar hur rummet ser ut. Det handlar om att orientera sig, hitta mat och få en fördel.
Att gömma mat som ekorrarna gör är inte helt olika hur vi människor använder pengar. Det är ett abstrakt värde som inte realiseras omedelbart i något vi äter upp direkt utan som vi likt mat spar. På samma sätt kan vi se att språkets viktiga fördel tidigt i människans historia (och innan vi strikt fanns) var att underlätta samarbete för att göra det lättare att jaga och tror jag ännu viktigare att skapa säkra och välbyggda lägerplatser för att göra det möjligt att spara maten ex. genom att röka, torka eller salta den och efter det kunna frisätta tid även till att ex. garva-skinn, tillverka bättre verktyg o.s.v.
Språket vill jag därför se just som navigation där vi tagit det abstrakt ut i andra områden. Jämför med hur vi människor gillar att rita upp små-kartor över alla kunskapsområden ex. mind-maps, power-points med diagram o.s.v.
Följande studie liksom många andra är därför i det abstrakta intressanta även om de kanske inte just för fladdermöss lika mycket som för den mer studerade djurmodellen zebrafinken givit vad som ligger närmare resultat som mer direkt kan tillämpas eller ge idéer till andra modeller:
Fruit Bats Navigate with Internal Maps
I WARRIOR 0.9 begränsades dock implementationen till att beröra de viktigare underliggande mekanismerna där den egentligan språk-kulturen utan för själva orden (jfr dialekt) inte berörts men längre fram är det vad som bättre uttrycker förspråk jämfört med annat där det kan ge värde. Det perspektiv jag då kommer välja när jag går nära i implementationen blir dock inte zebrafinken (som dock var bra för att förstå de övergripande sambanden) utan dyslexin i skillnaden mellan det felstavade och det korrekt stavade (givet min egen dyslexi som man kanske inte tycker märks särskilt mycket men den ensamma orsaken till att jag skriver så pass mycket ligger troligen i all tid man lade på språket som ung - något förvånande har den sista månaderna av och till reducerats ner ibland till ingenting där det går lite fram och tillbaka - vilket aldrig tidigare hänt och möjligen är förklaringen just att man i modell kan beskriva orsak vilket utan att man tänkte på det kanske gav en indikerad effektivare väg för att lösa problemet jfr hur vi i drömmar ibland hittar udda lösningar vi annars inte hade tänkt på - där viss stress senaste tiden stört ut det igen).
Tidigare här på bloggen har just dessa egenskaper i språket diskuterats i minnesanteckningar:
Varför språk kan vara inexakt och vikten av att babbla en massa
Fladdermössen jollrar
En möjlig förklaring till forskning som sett språkets musik hos apor
Zebrafinken utifrån människans språk finns diskuterad bl.a. i:
Musik i en generell modell för språket
