USA's Mellan-Östern politik har motiverat Bo till protest-aktioner nedtystade av Vita huset

För att bestraffa President Obama som ytterst ansvarig för den skumma "smyg-finansieringen" av ryska vapen-leverantörer indirekt hotande Mellan-Östern såväl som Europa givet pågående upprustningen av den syriska diktaturer åter-publicerar vi den troligt ganska smärt-samt hånfulla bilden (men samtidigt korrekt barnvänlig inkluderande en kul hund) såväl som länkande the whole information pay-load blog rocket:

• Senator McCain gör en Bo (2013-05-28)
• Premiärminister Cameron tilldelades fyra President Obama och en Bo (2013-05-17)

Som jag tänker här så motiverar man President Obama till att motivera dom afghanska-engagerade amerikanerna till att börja tänka mer whole och se möjligheter mer än att skapa problem. Ingenting riktigt lika effektivt - om än lite old fashion - finns för att motivera the fat cat to run än att släppa lös hunden. Bo varande lite lojt förslappad av Vita husets väl-tilltagna restauranger kan trots det göra en fin prestation genom att strategiskt protestera genom att kissa där Obama tänker sig att representera eller kanske slappna av med en bok. Bo är inte alls svår heller att få intresserad. Vanligen är det bara att connecta-up till Vita huset med deras plug-and-play och chatta lite med honom så promenerar han iväg och kissar någonstans. Talesättet i Washington är ju också att oavsett hur surt negativ Obama är får man Bo engagerad nog att pinka i hans sovrum tills du fått din skattesänkning är det löst inom en dag.

Men så är verkligen den spanska vattenhunden en arbetande hund. Riktiga problemlösare. Vattnet är deras naturliga domän. Och aldrig nöjda om de inte får plaska runt. Så väl som soanskt lediga i sitt engagemang.

Ett bra tips är att även om du på kartan ex. är i Afghanistan är du fortfarande också i Asien och faktiskt i hela världen. Så vad man gör där kan inverka på vad som händer i andra delar av världen. Så även om man gör säg en vinst av 1 enheter dollar där kan det komma med en förlust därför att det gör att man förlorar fler enheter dollar på en annan plats i världen. Även om det kan verka krångligt fungerar det ofta bra bara att addera samman positiva och negativa kostnader som är event-associerade till ett beslut.

Plug-and-Play i det amerikanska nätverksbaserade försvaret

Efter att en senators-utredning hittade Satan och första "fria" versionen av ISS med C-koden behändigt publicerad blev nästa stora genombrott i Battle Domain Internet när Department of Defence insåg att hastigheten det tar för soldaten to plug and internet and intranet mycket möjligt kunde avgöra de kommande konflikterna.

Och Network-Plug-and-Play-Battle-edition infördes. Ta lan-kabeln. Stoppa in den i ett lan-uttag. Får du IP-adress (default) bra. Om inte ange en något så när trolig IP-adress och låt nätverket reda ut det åt dig lyssnande promiskiöst (som den av nätverkets battle-readiness skickas allt försvars-relaterat data över hela nätet från skogvaktare till NSA när soldaten ber om det).

Tidiga problem med PDA:er var givetvis talande. De är små och ett gott tecken på att medarbetarna försöker dölja något skumt. Föga i övrigt krävs i säkerhet. Kommer någon in med tre till sex mobila back-stationer och tankar ner allt data är det självklart att det är för något av någon beslutat mycket korrekt militärt uppdrag någonstans. Kanske för att skicka CD-skivor med virus till ett kärnkraftverk för att se om det händer något kul.

Så mycket enklare för att etablera internationellt samarbete också. Medarbetare såväl som leverantörer kan ta egna initiativ och skapa good-will såväl som tillväxt i plånboken (behövs egentligen lönen konkret eller kommer man på sikt ta bort den för att uppmuntra till spännande innovativ affärsverksamhet?). Och om nu brist på utrustning så varför inte ha den egna utrustningen kontrollerad av leverantörer så att du kan plug-and-play lämplig diktatur i Mellan-Öster några veckor utan att någon besväras eller ens märker det.

Hur mycket? Det är alltid i varje fall vi känner till massor av data. Massor. Åtminstone när nu data-delarna själva träder fram eller är psykotiska erkännande kanske vad som helst egentligen.

Vi får anta att det ger ideer lite varstans i världen hur man korrekt pro-aktivt ska tänka kring data-delning.

- Om jag delar denna kärnkraftverks-risk i den tekniska utrustningen med amerikanen är USA kablar till Kina numera så stora att det hinner komma över innan vår patent-ansökan är inlämnad i morgon? Eller ska jag vänta till lunch givet att risken för härdsmälta knappast är större än 0.25% till 0.5% under en dag till rent av en vecka om de kör på låg-kapacitet. Framtiden för våra produkter är ju också viktiga och jag vill ju inte ha vår kärnkrafts-produkt plagierad precis som våra solkraftsverk och flygplansmotorer.

Amerikanska försvarets ekonomiska stöd till den ryska vapen-exporten

Här är också vad jag kan se som lite problematiskt i att etablera funktionella långsiktiga plattformar för samarbete:

• U.S. says it will buy Russian helicopters for Afghan military | Reuters

Den geo-politiska aktören har ju föga avgränsning politik och militära-leverantörer och öser för närvarande in vapen till en konflikt i Europas direkta närhet. En konflikt förövrigt som redan spillt över till ett NATO-land (de juridiska praktikaliteten mellan länder och vad som avgör annat än samarbete just nu vad bland ex. NATO-paragrafer som har betydelse vågar jag inte spekulera om men vi har i alla fall alla något diffust moraliskt värde av att meditera över koncepten Kanada förde in tidigt i NATO-kontrakten i kontext av Turkiet och kanske rent av verktygs-betonande för att göra en officiell frågan innan man sett till att leva upp till dem vad man slipper pinsamheten av att tacka nej till).

Oavsett en lokaliserad problem-lösnings-rymd där man ser något just nu man från ett begränsat perspektiv tror är väldigt viktigt att lösa med vad organisationen där man är lokaliserad kan leverera inser vi att om man vågar likt diskuterat i sätta saker i perspektiv gör knappast någon domän särskilt avgörande skillnad även om nu ryskt likt den svenska traditionen i krigsmateriel relaterat luften kanske är mer robusta utan hög utbildningsnivå på tekniken m.m. gör andra helikoptrar till bortkastade pengar.

Jag har direkta svårigheter att ens föreställa mig hur man kunnat resonerat här utan att affären direkt stoppats givet de senaste månaderna för att också realisera värdet av att reducera det ekonomiska incitamentet för den industri resp. gray-dictator-lreadership att ta ut ekonomiska värden av att leverera vapen görande Mellan Östern såväl som Europa så nära fullt krig det varit. Det är givetvis korrekt att argumentera att faktiska krigstillstånd (i domän post WII) inkluderande Israel var mer problem - och korrekt så i det systematiska - men jag lutar nog att situationen nu i vad som i potential är på väg att realiseras i form av energi är större och går det fel håll skapar deet konkretiserad laglös infrastruktur instabiliserande Irak såväl som föga otroligt delar av Europa.

Det börjar nästan kännas som man haft en ordentlig pool av dumhet som haft vett nog att dölja det men som passat på att försöka realisera ut sina koncept i public knowledge nu när diverse annat relaterat den amerikanska utrikespolitiken i och med mötena President Obama och Europa på går, FBI är ute och gräver - hur många gånger har de nu grävt på diverse tups -, NSA:s medarbetare åker iväg på i förväg ordnad ledighet efter att suttit och tappat ner nätverket på vad som kräver flera datorer till Hong Kong, medan Putin på fullt allvar tar seriöst behandlade stora nyhetsrubriker på att uttrycka vansinnigheter om legaliteten att för Västerlandet att förse Syriens folk med vapen medan han öser in vapen.

Efter Jugoslavien med kostnaden Västerlandet fick betala när katastrofen var faktum. Med folkmorden i färskt minne. Drogs en hård gräns vid Brott mot mänskligheten. Det är void och saknar mening.

Nu är kemiska vapen accepterad användning efter att man försiktigt prövat lite.

Så var står vi egentligen konkret. Vi står i hög-intensitet. I dessa kontext är det default vad som ska tolkas positivt. Stagnation har hålligt regionen i låsta konflikter, föga meningsfull ekonomisk utveckling, diktatur och regelbundna många gånger årligt återkommande konkreta problem för egna folket såväl som världen. Men om vi inte alla åtminstone försöker låta bli att t.ex. finansiera aktörer som väpnar upp aktörer som använder kemiska stridsmedel mot eget folk och angriper NATO land irriterar det och stör ut dom långsiktiga förutsättningarna att etablera meningsfulla förändringar i dom stereotyper och fördomar som särskilt i Arabvärlden i subkulturer etablerats om USA - och viktigt att understryka genom att free-speech och etablera gigantiskt större kanaler för kollektivt språk i Västerlandet gör att fördomar inte sällan förekommande här märks mycket mer utanför de rena katastroferna sådant leder till som terrorism, krig m.m. problematiskt i lidande och väldigt dyrt oavsett valuta.

Rimligen måste det finnas en övergripande strategisk ledning som städar upp dom subkulturella särintressen, kunskapsbegränsningar eller ev. rent subversiv-verksamhet med målet att spä på konflikter.

Relaterat:

Ett exempel på bull clowns - eller vad nu den korrekta termen är - men i den politiska domänen.

Sarah Palin är ganska lik Muammar Gaddafi (2013-06-16)

Mer om genomtänkt mätning av politiska investeringar för att försöka nå reduktion av kostsamma problem liksom onödigt dyra investeringar (om än ej lika konkret som att spara in stödet till den ryska krigsindustrin):

Mätbarhet och verklighet: Från NSA till Hoffa (2013-06-18)

Mätbarhet och verklighet: Från NSA till Hoffa

Aktuella sammanfattande uppgifter diskuterade givna av G. Alexander i NSA director: Surveillance programs foiled 50 terror plots.

Desto större institutioner likt SVT blir ju mer stake har de i så mycket och ju mer självklart tas ett värde som blir mer abstrakt. Betraktar vi nu NSA tvivlar jag egentligen inte på siffran men ett annat perspektiv är ju att det egentligen inte är så mycket frågan som själva mätbarheten relativt beställarna. Det vill säga möjlighet:

• Att definiera policy för verktyg och görande. Ner i IT-system på mycket nära enskilda medarbetare finns alla möjligheter i världen för att mappa genomgående även om informationssäkerhetsbranschen har lidit en del av ganska relativt de faktiska systemen mer världsfrånvänd idévärld men också problematiskt ett stort avstånd mellan leverantörer av standardlösningar och kund samtidigt som egen-beställda lösningar och anpassningar ofta varit "lätt" problematiska växande med storlek görande att investeringar i mer generiska lösningsramverk rörande ex. sådant här vanligen är praktiskt helt opraktiskt där nivån mer ligger på att få nya och gamla system att inte ofrivilligt ljuga för varandra och något så när efter bästa förmåga göra ungefär vad de är avsedda för utanför frågor som dessa.
• Men givet de investeringar befintliga i standardisering bland dessa enorma aktörer de amerikanska myndigheterna representerar. Och givet den faktiska världen globalt i vissa segment tämligen imponerande prestationer inom områden berörda ex. National Institute of Health (om vi nu inte normaliserar budget och kostnader vilket jag aldrig vågat mig på: en grov övergripande skattning rörande deras forskningssatsningar vars långsiktiga optimering mycket kommer ner till representerar de utanför privata företag ungefär 60 - 70 procent-enheter av den totala mängden forskning i medicin över en period av cirka tio till femton år bakåt).
• NSA har dock också mycket budget.

Här tycker jag att det är rimligt över en period av kanske fem år att man etablerar system för den politiska kontrollen att direkt kunna definiera verkande ner i enskilda operationer i system och nätverk vad som är möjligt från abstrakt policy.

Och självklart för mig är hela konceptet att ett behov av att man här ger information om antalet potentiella problemhändelsen man hindrat illustrationen av ungefär samma problem. Investerar man de summor det handlar om här bör det vara självklart för beställarfunktionerna att man övergripande sammanfattande utan att realisera problem ha fortlöpande tillgång till det vägande värde mot kostnad (och i det kan jag mer konkretiserat än jag hittills sett diskuterat det här året argumentera vem eller vad som helst).

I kostnad är det naturligt att via den politiska kontrollera via de demokratiska valen ge medborgarna möjlighet att via sina representanter väga reducerad risk mot upplevt obehag.

Mitt allmänna intryck etablerat ett antal år för att lämna själva kärnfrågan utanför argumentera lätt-konfliktliknande mot NSA eller argumenterande med uppgifter som borde levereras medborgarna regelbundet för organisationen att:

• Att reducerad risk terrorism kan kräva dessa lösningar är ganska troligt. Men någon anledning till att det inte ska komma med seriös beställar-uppgföljning och realiserade kravspecifikationer för sådana här långsiktiga satsningar finns inte.
• Tvärtom är en stark känsla att det ödslas en hel del pengar därför att otydlig konkretiserade krav och uppföljning från ägarna och köparna saknas. Istället fallerar hela den frågan till att här finns mycket möjligt enorma hot som vi implementerat 1000 lösningar för från air marshalls till försöka sig på att göra trafikanalys på exponentiellt växande datamängder genererade av oberoende agenter (d.v.s. telefonerande medborgare från egen smal och optimerad hårdvara)) med centraliserade system. I en värld av nya kommunikationsprotokoll var och varannan månad.
• Frågan är hur kånga hot man egentligen hade kunnat reducera när tydliga krav och fokusering på resultat motiverar en organisations personer till att tänka karriär i att leverera vad köparna önskar utan distraktion av externa leverantörers idéer, intern-politik, problematik resp. upplevt värde från den eller den andra organisationer i DoD resp. DHS.

Också för NSA liksom diverse annat jag följt lite på avstånd är känslan att där beställarna och ägarna haft tydligt inflytande har mycket räddats upp. Tydligt där är de roller man utsett högt upp där kvaliteten på personer vanligen är väldigt hög. Det innebär inte att man självklart ska dra samma slutsats neråt även om de utanför publikt mätbara events som Irak- och Afganistan-konflikterna är lätt att bedöma. Emellertid skapas menar jag värdet vi kan se i kompetens som ex. G. Alexander - en tämligen ovanlig kombination av hög kompetens inom alla områden från management till alla NSA's teknik-områden - är att den utseende-rollen är något separerad. Vi kommer närmare kärnfrågan om att leverera resultat för pengarna där utseende personer också när närmare valrörelsen.

En lika primär fråga i risk och värde kommer ju också ner till vilken eventuella skada verksamheten orsakar. Enklast att illustrera är det givetvis via den amerikanska utrikespolitiken där man senaste åren kommit allt närmare ett fåtal nära samarbeten med fokus nära UK-US-konceptet och Saudi Arabien men där ingen-dera egentligen är att se som vad som erbjuder just flexibilitet för de amerikanska väljarna. De är båda mycket tydliga aktörer. Att ha en rik mängd utrikespolitiskt samarbete där man inte retar upp och provocerar omvärlden i onödan är stort värde för vem som helst från enskilda företag till stora länder. Har man av och till viss distans från det gäller att man också kan ta och ge smällen men det kostar på och det är inte vad världen behöver just nu för en större aktör som USA. Stora regioner är på väg mot direkt kaos samtidigt som fler folk-resningar mot diktaturer är att förvänta (därmed inte sagt att man ska förvänta att man kan göra parallell från vad jag kommenterar från mina bedömningar till sina).

Vidare är nu frågan vad som gäller när man inte klarar sin egen säkerhet. Läcker man och hur länge? Personen som lämnade för Hong Kong verkar ju vara en ren-välsignelse som antaget oberoende entitet. Han var på NSA en kortare tid. Vad han kan ha orsakat bör ju därför vara väldigt väldefinierat - åtminstone om den spårbarhet och de uppföljningssystem här föreslagna inte är på helt gigantiskt avstånd från verklighet - men samtidigt som jag finner den elegant kommunicerade trovärdigheten associerat personen ej riktigt vad man meningsfullt kan bedöma är också det en icke-fråga. En leverantörs-roll mot en enskilt-inhyrd-resurs är lätt att använda för att gå utanför annars normalt accepterat och utan att det nödvändigtvis inses av personen.

Om de läckt av och till är frågan vilken risk det kan realisera och för vilka. Elegant vore givetvis om realiserad event-information konkretiserad i NSA kan mappas mot realiserad vetskap i andra organisationer i en statistisk-mening. Praktiskt är det nog tämligen svårt. Och det sunda rådet torde vara att oavsett om något konkret alls utanför händelsen finns gå över allt och fortsätta att göra det år efter åt tills man känner stor trygghet i grundläggande verksamhetssystem som realiserade via kontroll-system (d.v.s. alla händelser i nätverk och system trovärdigt till övergripande policy).

Det finns när stora organisationer råkar i problem en förkärlek till att uppmuntra till förenklingar (och jag tror vi alla tar för givet att mellan-chefer inte sitter och okynnes ringer in brottsplatser till FBI slösande bort grova pengar där också med det missriktade målet att skapa alternativa nyhetshändelser apropå Jimmy Hoffa idéerna: om så fallet självklart vad som i sig kan realisera ex. terrorist-dåd därför att resurser slösas på påhittat strunt). Men det är inte enkelt. Sådant här är realiserade events från en fördelning av vad som ske det vad som märks är funktion av personernas mål, de risker de tar, deras kompetens runt miljön de rör sig i och realitet bevakande funktioner o.s.v. Är kontrollsystemet på uppenbart nödvändig nivå realiserad är själva händelsen att en till personer reser iväg till Kina med flera datorer och lagringsenheter med nedladdad information ej praktiskt möjligt.

Man ska dock här vara tydlig med var problemet ligger. Hos beställarna och köparna. Ställer man krav och följer upp detaljer i vad man köper får man mer för pengarna med färre problem.

Att skapa svenskt värde för teknik-företag via särskilda internationella informationskanaler (fallstudie Technology Review)

För svenska aktörer och inte minst mindre tekniskt kompetens drivna är kraft att kunna identifiera samarbetspartners av kvalitet internationellt kostnadseffektivt. Ett problem vi många gånger sett är ju att:

• Dessa aktörer tappar tempo ut i världen. Jämför t.ex. med samtliga svenska produktutvecklande företag inom IT-säkerhet som jag tror samtliga jag recenserade eller skrev om åt IDG dom åren ca 2000 - 2007 - ett mindre urval också publicerade webben som särtryckt eller helgläsning hittas via Recenserade säkerhetsprodukter av Hans Husman på IDG - är antingen nedlagda i ambition (kanske kvarstående avstannat Sverige utan särskild marknadsutveckling alls i positiv-riktning eller sugits in också mycket mer avgränsat i svenska konsultleverantörer rörande ev. befintliga kunder) d.v.s. av om jag minns rätt åtta till 12 vid tiden ungefär jämförliga med liknande som klarat sig bättre ex. från asiatiska företag där nytta av ett större konglomerat givit kraft eller för jämförbara företag helt enkelt tror jag mer av lokalt tillgängligt i kunder och samarbetsparters aktuellt för en del amerikanska företag.
• Åtgärder man initierar drivna av riskkapital eller via statliga satsningar är minst sagt kostsamma och mycket inriktade på att addera mantimmar. Det kan ha värde men man måste ju också inse att energieffektivitet oavsett mätetal är brutalt sämre jämfört med ett företag lokaliserat i ex. Kalifornien, Soul eller Tokyo. En månad behöver gissar jag inte motsvara mer än vad man kan ta ut på en dag arbetande väldigt fokuserat i direkt geo-närhet.

Enkla lösningar på det finns kanske inte. Att vara beredd att addera större värde för att kompensera är antagligen nödvändigt men behöver inte självklart vara ett problem lika lite som att en låg kronkurs nödvändigtvis stärker svensk innovation.

Förutom att försöka skapa infrastruktur och ramverk via de svenska aktörer som når utåt och de internationella företag med närhet lokalt är det troligt av stort värde att försöka nå ut via media-kanaler av vad vi här väljer att kalla särskild kvalitet.

Särskild kvalitet är mindre dina vanliga tidningar inriktade mot affärs- och teknikhändelser på lite ytligare nivå. Det värde de kan addera är ju konkurrerande mycket annat ofiltrerat d.v.s. kommer uttrycka samma bias mot vad du har i din närhet.

Särskild kvalitet ligger närmare kanaler som når särskilda intressanta målgrupper och där vi har dels en tydlig filtrering, förtroende för aktörer men samtidigt inte en allt för hög tröskel för att ta till sig informationen. Värde här kan dels vara primärt via kanalens normala läsare ex. för vårt fallexempel Technology review (MIT) deras tryckta utgåva tämligen välspridd både i USA, Europa och Asien (finns att handlaa i Sverige t.ex. pressbyrån t-centralen eller senast inhandlad på resa Berlin, Amsterdam och Londom på liknande försäljningsställen) och givetvis regelbundna läsare av webbutgåva.

Vi kan jämföra särskild kvalitet med den utmaning och investering som fodras för att etablera god maskinell-förståelse av naturligt språk och koncept i specialist områden som särskilda forskningsgrenar jämfört med de jämförbart trivialare standard-koncept för vanligt ej kunskaps-djupt språk.

Jämför vi webbutgåva Technology review med numera dominerande idé för IDG.se har vi kanske mindre visuell och funktionell resp. mängd ambition på Technology review men deras koncept genomgående ligger mycket närmare den helgläsning IDG förr publicerade med längre artiklar tagna från de tryckta tidningarna. Medan IDG just är kortare information om enskilda händelser relaterat företag. Lite av tidningsvärldens Twitter-koncept ganska vanligt bland teknik-tidningar.

IDG och liknande är givetvis kanaler av värde men man måste också inse att de är mycket mer av en mängd fråga. För att nå ut bra i det engelska språkområdet bedömer jag att 100 - 500 under en kortare till medellång period kombinerat med annan bearbetning krävs om vi rör oss bland entiteter med lite läsare och visst förtroende. Säg under tre till 12 månader. För att idéer i planering om antal prospekts till faktiska kunder och samarbetspartners mer troligt ska ha viss rimlighet för en eller ett par bra konkreta resultat.

Technology review har dock särskild kvalitet. Och här är den lugnare men djupare publiceringen av värde när vi når ut på den. En kvalitativ djupare artikel kommer märkas mot läsarna under lång tid.

Vårt fall vi kan använda som exempel är deras review av den svenska visuella datormiljön och simulator-plattformen - realiserat i ett dataspel - publicerad 14 juni 2013 och fortfarande stabilt på startsida och synligt lite varstans över hela nätutgåvan via menyer och pagination:

The Secret to a Video-Game Phenomenon | MIT Technology Review Simon Parkin

Det är dessutom ett bra avbrott till upplever jag sämre kvalitet på nyheter i engelska medier relaterade Sverige vi haft i försämrad trend ganska länge ett tag.

Poängen här är ju egentligen inte ev. värde för företag och skaparen Markus Persson utan möjligheten för andra företag att dra nytta av associationen i riktad bearbetning vad dessa kanaler når. I det kan vi när man utgår med vetskap kanalerna se en mer energieffektiv väg.

Också kan ju associationsvärde gå den andra vägen spontant givet befintlig synlighet. Men självklart gör man mer ger det mer och kanske endast då.

Också ofta mycket läsvärt med viss prioritering redaktionell kvalitet är Media.mit.edu. På Technology Review finns blogg The Physics arXiv Blog med aktuellt från mycket användbara Arxiv.org (Cornell University Library. Och ConceptNet (diskuterad flera gånger här men ej bland länkarna i listan nedan men för den som letar runt och är särskilt intresserad kunskapsrepresentationer, common sense m.m. finns en del att hitta).

Tidigare om eller relaterat Technology Review på Hans Husman om Media:

Farligt enkla argument i en politiskt oseriös värld törstande efter en till månad av lugn (2013-01-16)
Är Microsofts DataUp bättre eller sämre än verklighetens DataDown? (2013-02-22)

Higgs Boson: Myt eller Verklighet? (2012-07-11)
MIT:s komiska blogg överträffar sig själv (2012-03-07)
Marknad för dataförsäljning: Sociala Media, Infochimps och US vs Wikileaks i auktion (2012-07-13)

Kommer Google Wallet lyckas? (2011-05-27)
Quid söker innovation med datamining (2011-04-20)
Revolutionen i Egypten: Vad vi lär om kommunikation och samband (2011-05-03)

Att vattna ihjäl plantor och hundvalpar & Vad telefonkatalogen säger om medias framtid (2010-09-21)
Det är bra Youtube inte censurerar för mycket (2010-09-14)
Viralheat gör statistik över sociala media tillgängligt (2010-08-24)
Chuo University: Information till energi - Direkt (2010-10-01)

Relationen mellan USA och Kina, de asymmetriska hoten och Kinas framtid (2010-10-08)

Bulldozer skyfflar data koncept-byggande in i Semantic MediaWiki behöver

Bulldozer behövdes för att representera data i mellan-led innan det ska doneras in för initialt tillstånd för Semantic MediaWiki. Att MediaWiki är lite långsammare gör ju att skapa mer tillfälliga representationer känns föga aktuellt och därmed krävs också att kollisioner m.m. mellan olika representationer av data bättre hanteras i det byggandet. Det gör Bulldozer med just nu cirka 15 Berkley DB den skapar i filer (och antagligen om några timmar vad som stannar ner på cirka 20 - 25 st - eller om similarity data tas in kanske 200 st) på mellan 100 MB och några GB styck.

På temat visuellt språk blev det det första undersystem bland alla mer tillfälliga som krävs för enskilda tillfälliga behov som fick en visuell symbol...