Visar inlägg med etikett MIT Technology Review. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett MIT Technology Review. Visa alla inlägg

Bitcoin: Från färsk bransch till valuta född ur Noh-maskernas gömda 1700-filosofi

2013-08-23

Kommentaren jag skrev till Rich-Get-Richer Effect Observed in BitCoin Digital Currency Network (adderad sist som "appendix") påminde mig om Tominaga Nakamoto uttryckande förenklat och egentligen i feldomän men som citerad i Wikipedia kanske en passande illustration av den maskerad jag föreslog i alla fall inte utesluten utifrån information given i nyheter i Al Qaeda eller Hezbollah? (2013-08-23):



"Tominaga Nakamoto (富永 仲基 Tominaga Nakamoto?, 1715-1746) was a Japanese philosopher. He was not attached to any of the predominant religious schools of his time (the Tokugawa Era), but always kept a relativist point of view in his philosophy. He was also a merchant in Osaka. He was critical of Shintoism which was seen by him as deeply obscurantist, specially in its habit of secret instruction. As he always said, "hiding is the beginning of lying and stealing".


Preferns till valence-tolkningen ska ej övertolkas. Jag tror - och avståndet i tid ger oss viss flexibilitet tror jag - att man hellre ska se det i kontext av den kulturella inspirationen från konfuianismen och en kanske lätt kluven varande något av en brytpunkt reaktion mot shintoismen.


D.v.s. vi har aspekten av the superiour man dimensionerna av korrekt hanterande roller såväl som den moraliska dimensionen definierad rörande agentativa möjligheter.


Med utgångspunkt kritiken av den mer mytiska "natur-nära" shintoismen blev jag lätt fascinerad av Google Translat's översättning av 富永仲基 | zh.wikipedia.org (explicit sättande ursprungsspråk till japanska):


"thinking ogres and monsters = ghost that does not exist"

Någon särskild koppling till alias för den initiala kod-realiseringen från grundkoncept i kryptering känner jag inte till.


Appendix

En snabb-kommentar jag egentligen varken kontrollerade fakta tagande från minnet eller läst i övrigt innan publicering (det ger närmast för aktuell kanal ett visst exotiskt värde att inte överarbeta det). Jag tror dock indikerat att mer än att se det som valuta är tämligen viktigt för att förstå det som företeelse både under intesivt up såväl som motsatt uttryck än kraftigare ner (jag har inte följt det alls egentligen sista åren så hur det utvecklas senaste två - tre åren får vara osagt: en normalisering mot en konkretisering av omsättningsbara värden transfererade men med en större osäkerhetsfaktor rörande värdestabilitet tycks troligt - det senare torde om så vara en indikation om en motsvarande "osäkerhet" i varorna som transfereras oavsett avseende spekulativa insatser, juridiskt olämpliga varor eller bank rolling protester i diktaturer eller vad som helst där motsvarande risk eller osäkerhet finns i normala betalningsmedier):


"Perhaps Bitcoin is better compared to a bransch segment from new to top and so on given:


1. The new-ness of the type of payment in the sense being functional easy enough.


2. Early invester driving the hype - or one could make that interpretion partly atleast.


3. Early market owners not that obvious on the infrastructure.


Compare how focus sometimes tend in media and such be on the last consumer product without always as early get the infrastructure it travell on and who owns that


4. And similar to three who owns the patens and such. Here perhaps more in the sense the people actually creating it, which goals they had and so on. I wouldn't care to speculate but I am not that sure it was either shady business, terrorism, technological interest or any such obvious nor I believe the interest to get rich easy. But it is perhaps not that easy to tell.


How I voiced four might perhaps indicate either some positive or negative bias for the currency type set. I would rather see it as perhaps an expression - in the pure currency set rather than the Bitcoin set including segment of bransch also - as a digital projection of a lot of easy to convert currencies with a lot of responsibility and flexiibility at the actual user of it. You can perhaps by a bit like you want with less trace but at the same time it is very much to doubt it will wave anything but extremly time-intense at any indication of not stable without bigger backers (as it has a few time as extreme it can get more or less if I do not misstake it with something similar). Much the same way exchanging silver goods or paintings for service or other products without trace back no doubt comes with both a large extent of responsibility as well risk of not being able to convert it to general market price (or even getting zero for it if turned out stolen or similar)."



Från: Rich-Get-Richer Effect Observed in BitCoin Digital Currency Network - Kommentar: Hans Husman (2013-08-23) | Technology Review, MIT

Vem vet: Kanske var det ett jfr nyhetsaktuella händelser ett NSA-projekt som kom att "läcka" ungefär jämförbart tycks det "enkelt" men också inkluderande destruktionen av NSA's interna-dataposter för att stänga ner det som sensor-nod och istället rikta in det för att berika f.d. medarbetare inte flyende lika "nyhetsintensivt" som Mr Snowden (om egentligen föga konkret intensivt i det fysiska rummet eller ens stressat).


Rörande Snowden-affären får vi i en sido-kommentar utan att bedömma sakfrågan ändå ge brittiska myndigheter stort erkännande för att de trots dom infekterade dimensionerna vågar ta chansen att hjälpa hemma-industrin att sälja en omgång extra-lösnummer och dra extra trafik på webben. Vi får dock verkligen hoppas att det inte bara är stora tidningar med tungt kontaktnät som får möjlighet till att beställa påbyggnads-nyhetshändelser av myndighetrna utan att man hjälper också mindre publicister (såväl som företag i branscher utan kanal till väljarna) med intressanta beslagtagande av datorer m.m. när chansen finns till att det ska ge fint avtryck. Stiftelsen bör vara ordentligt nöjd i skattat kortsiktigt såväl som långsiktigt värde av hela nyhetsserien.


Det ska bli spännande att se om man håller liv i det hela med något till nytt förutom information från dimman, spännande polis-ingripande tagande journalister, IT m.m. Jag om i ledningen the Guardian här skulle tänka drones eller kanske en ubåt (ubåtar är alltid kraftfulla åtminstone i Sverige) - eller mer vågat en övervintrad gammal nazist som träder fram från en till innan okänd aktör för att erkänna att han eller hon avlyssnat NSA sedan myndighetens skapande. Nazister tror jag är väldigt UK-potenta.

Att skapa svenskt värde för teknik-företag via särskilda internationella informationskanaler (fallstudie Technology Review)

2013-06-18

För svenska aktörer och inte minst mindre tekniskt kompetens drivna är kraft att kunna identifiera samarbetspartners av kvalitet internationellt kostnadseffektivt. Ett problem vi många gånger sett är ju att:


  • Dessa aktörer tappar tempo ut i världen. Jämför t.ex. med samtliga svenska produktutvecklande företag inom IT-säkerhet som jag tror samtliga jag recenserade eller skrev om åt IDG dom åren ca 2000 - 2007 - ett mindre urval också publicerade webben som särtryckt eller helgläsning hittas via Recenserade säkerhetsprodukter av Hans Husman på IDG - är antingen nedlagda i ambition (kanske kvarstående avstannat Sverige utan särskild marknadsutveckling alls i positiv-riktning eller sugits in också mycket mer avgränsat i svenska konsultleverantörer rörande ev. befintliga kunder) d.v.s. av om jag minns rätt åtta till 12 vid tiden ungefär jämförliga med liknande som klarat sig bättre ex. från asiatiska företag där nytta av ett större konglomerat givit kraft eller för jämförbara företag helt enkelt tror jag mer av lokalt tillgängligt i kunder och samarbetsparters aktuellt för en del amerikanska företag.
  • Åtgärder man initierar drivna av riskkapital eller via statliga satsningar är minst sagt kostsamma och mycket inriktade på att addera mantimmar. Det kan ha värde men man måste ju också inse att energieffektivitet oavsett mätetal är brutalt sämre jämfört med ett företag lokaliserat i ex. Kalifornien, Soul eller Tokyo. En månad behöver gissar jag inte motsvara mer än vad man kan ta ut på en dag arbetande väldigt fokuserat i direkt geo-närhet.

Enkla lösningar på det finns kanske inte. Att vara beredd att addera större värde för att kompensera är antagligen nödvändigt men behöver inte självklart vara ett problem lika lite som att en låg kronkurs nödvändigtvis stärker svensk innovation.


Förutom att försöka skapa infrastruktur och ramverk via de svenska aktörer som når utåt och de internationella företag med närhet lokalt är det troligt av stort värde att försöka nå ut via media-kanaler av vad vi här väljer att kalla särskild kvalitet.


Särskild kvalitet är mindre dina vanliga tidningar inriktade mot affärs- och teknikhändelser på lite ytligare nivå. Det värde de kan addera är ju konkurrerande mycket annat ofiltrerat d.v.s. kommer uttrycka samma bias mot vad du har i din närhet.


Särskild kvalitet ligger närmare kanaler som når särskilda intressanta målgrupper och där vi har dels en tydlig filtrering, förtroende för aktörer men samtidigt inte en allt för hög tröskel för att ta till sig informationen. Värde här kan dels vara primärt via kanalens normala läsare ex. för vårt fallexempel Technology review (MIT) deras tryckta utgåva tämligen välspridd både i USA, Europa och Asien (finns att handlaa i Sverige t.ex. pressbyrån t-centralen eller senast inhandlad på resa Berlin, Amsterdam och Londom på liknande försäljningsställen) och givetvis regelbundna läsare av webbutgåva.


Vi kan jämföra särskild kvalitet med den utmaning och investering som fodras för att etablera god maskinell-förståelse av naturligt språk och koncept i specialist områden som särskilda forskningsgrenar jämfört med de jämförbart trivialare standard-koncept för vanligt ej kunskaps-djupt språk.


Jämför vi webbutgåva Technology review med numera dominerande idé för IDG.se har vi kanske mindre visuell och funktionell resp. mängd ambition på Technology review men deras koncept genomgående ligger mycket närmare den helgläsning IDG förr publicerade med längre artiklar tagna från de tryckta tidningarna. Medan IDG just är kortare information om enskilda händelser relaterat företag. Lite av tidningsvärldens Twitter-koncept ganska vanligt bland teknik-tidningar.


IDG och liknande är givetvis kanaler av värde men man måste också inse att de är mycket mer av en mängd fråga. För att nå ut bra i det engelska språkområdet bedömer jag att 100 - 500 under en kortare till medellång period kombinerat med annan bearbetning krävs om vi rör oss bland entiteter med lite läsare och visst förtroende. Säg under tre till 12 månader. För att idéer i planering om antal prospekts till faktiska kunder och samarbetspartners mer troligt ska ha viss rimlighet för en eller ett par bra konkreta resultat.


Technology review har dock särskild kvalitet. Och här är den lugnare men djupare publiceringen av värde när vi når ut på den. En kvalitativ djupare artikel kommer märkas mot läsarna under lång tid.


Vårt fall vi kan använda som exempel är deras review av den svenska visuella datormiljön och simulator-plattformen - realiserat i ett dataspel - publicerad 14 juni 2013 och fortfarande stabilt på startsida och synligt lite varstans över hela nätutgåvan via menyer och pagination:



Det är dessutom ett bra avbrott till upplever jag sämre kvalitet på nyheter i engelska medier relaterade Sverige vi haft i försämrad trend ganska länge ett tag.


Poängen här är ju egentligen inte ev. värde för företag och skaparen Markus Persson utan möjligheten för andra företag att dra nytta av associationen i riktad bearbetning vad dessa kanaler når. I det kan vi när man utgår med vetskap kanalerna se en mer energieffektiv väg.


Också kan ju associationsvärde gå den andra vägen spontant givet befintlig synlighet. Men självklart gör man mer ger det mer och kanske endast då.


Också ofta mycket läsvärt med viss prioritering redaktionell kvalitet är Media.mit.edu. På Technology Review finns blogg The Physics arXiv Blog med aktuellt från mycket användbara Arxiv.org (Cornell University Library. Och ConceptNet (diskuterad flera gånger här men ej bland länkarna i listan nedan men för den som letar runt och är särskilt intresserad kunskapsrepresentationer, common sense m.m. finns en del att hitta).


Tidigare om eller relaterat Technology ReviewHans Husman om Media:


Farligt enkla argument i en politiskt oseriös värld törstande efter en till månad av lugn (2013-01-16)
Är Microsofts DataUp bättre eller sämre än verklighetens DataDown? (2013-02-22)

Higgs Boson: Myt eller Verklighet? (2012-07-11)
MIT:s komiska blogg överträffar sig själv (2012-03-07)
Marknad för dataförsäljning: Sociala Media, Infochimps och US vs Wikileaks i auktion (2012-07-13)

Kommer Google Wallet lyckas? (2011-05-27)
Quid söker innovation med datamining (2011-04-20)
Revolutionen i Egypten: Vad vi lär om kommunikation och samband (2011-05-03)

Att vattna ihjäl plantor och hundvalpar & Vad telefonkatalogen säger om medias framtid (2010-09-21)
Det är bra Youtube inte censurerar för mycket (2010-09-14)
Viralheat gör statistik över sociala media tillgängligt (2010-08-24)
Chuo University: Information till energi - Direkt (2010-10-01)

Relationen mellan USA och Kina, de asymmetriska hoten och Kinas framtid (2010-10-08)

Farligt enkla argument i en politiskt oseriös värld törstande efter en till månad av lugn

2013-01-16

Ett underbart exempel på människans förmåga att paketera sina argument via likhet i form mer än innehåll:


"I totally agree with new mobile operational systems area unit required to diversify the market and break the rear of apple and google's strangle hold on mobile innovation and retail, however it's pretty tragic that we have a tendency to simply permit a similar factor to happen in politics! it is the same as two-party politics extremely."

Från: Comments: The Underdog Operating Systems Set to Shake Up the Smartphone Scene | MIT Technology Review

Same, same, but a bit different jag ibland kallat det. Desto snabbare tiden rör sig i argumentationen relativt hur komplext det är att hantera ditt argument ju bättre och desto mer emotionell intensitet det bär över den större ytan inkluderad via associerade relationer personer mer troligt reagerar på ju bättre. Just ovan är two-party politics väldigt uttjattat och mer just nu än normalt, mest varande intressant för personer med en redan satt ståndpunkt de upplever sig missionera om.


Här ser jag till att ge istället vettiga konkreta idéer genom att förklara enkla - för normala människor ej uppfödda i den politiska mat-gratis-världen - självklara koncept. Både för att hjälpa henne att tänka till och passa på att introducera sunda idéer som kanske kan sprida sig vidare och rädda det amerikanska folket från att sälja ut statyer, monument uthuggna i berg, begagnade bilar, hangarfartyg m.m. som kan ha värde om det auktioneras ut, eller än värre för ett folk en gång stolt folk behöva förnedra sig genom att tortera sina äldre medborgare som fortfarande minns annars glömd tro på verklig problemlösning mer än psykotiska lösnings-fantasier genom att ge ut ett 10 trillioner mynt nyligen föreslagit av flera (en metod i ett område tämligen dåligt vetenskapligt dokumenterat jämfört med vanligt för vetenskap oavsett ständigt repeterade "sanningar" om ränta relativt valuta och inflation välkänt och väldokumenterat från större populationer av länder, valutor o.s.v. utspritt över världens moderna historia mycket dåligt -riktigt riktigt illa och helt fel att ge ut trillion mynt att betala skulder med indirekt genom att manipulera kassa-tillgången som uttryckt i bokföringen - fungerande koncept inte minst genom att allt som har med köp av amerikansk valuta eller annan form av investering i landet no go under all överskådlig framtid för att inte tala om att låna ut pengar - redan vad som säkert får många att tänka till ännu lite till innan de investerar i USA):


"@sofiasamme You do not feel perhaps your two parties could learn a bit from Google and Apple? Perhaps use patent protection on political concepts and package them for a world distribution?


A lot of local political products and providers already exists local so diversity wouldn't be problem. USA as example was quite early with a more democratic voting system and perhaps have loost substansial amount of revenue through lack of trademark and similar protections.


This open-source - give away your political ideals for free - for sure is not the kind of communist concept USA needs today leaving on b orrowing Chinese money. Instead Obama should be over in China trying to get them to buy a political ready to run solution from the democratic party."


Jag ger sundare affärsdrivna förslag på konkret värdebyggande problemlösning.



En idé hur svensken kan hjälpa amerikanen är att sy upp Spara och Slösa handdockor att dela ut till folk på väg över i affärer eller semester. Så kan Spara förklara det här med att ge ut trillion mynt i titan för att lagarna hindrar sådant att göras i guld, silver, sedlar eller andra medium aktuella för pengar förr. Dom kom ju trots allt från en tid som fortfarande mindes i vår närhet mest välkända försyndande landet i detta Tyskland under President Paul von Hindenburg.


"A medal commemorating Germany's 1923 hyperinflation. The engraving reads: 'On 1st November 1923 1 pound of bread cost 3 billion, 1 pound of meat: 36 billion, 1 glass of beer: 4 billion.'"

Från: Hyperinflation in the Weimar Republic



Det går inte att det år efter år hela tiden handlar om egentligen inte mer underbyggda idéer om att om man inte fortsätter låna och spendera kanske blir sämre så att man istället ev. måste låna ännu mer eller spara ännu mer. Tidskonceptet fungerar inte. 2013 behöver bli året som President Obama med övriga amerikanska politiker ser till att skapa verkliga lösningar istället för att skissa upp vad som stämmer med en eller annan konceptuell princip som ursäkt till att skjuta fram problemen ett år till. Man ska komma ihåg att implementera en trovärdig lösning är minst ett år i sig själv och på det följer flera år som den behöver generera värde. Om vägen till att identifiera en god lösning som kan få politiskt stöd tar många år eller istället längre fram stressas fram kan saker börja bli dåligt på riktigt allvar. Hur illa det kan bli är svårt att bedöma därför hur arbeten i statliga myndigheter, riktade lån till finansinstitut, hushåll m.m. egentligen inverkat på ekonomin i varaktig mening känns väldigt svårt att bedöma (vilket ansvariga amerikanska myndigheter alla håller med om samtidigt som man också är eniga om att man inte kan utesluta att ekonomin blir sämre om man inte fortsätter låna pengar som skjuts runt till allt möjligt ingen egentligen har en samlad bild av längre).


Effektivitet av många stora systematiska kostnader befintliga sedan årtionden som ex. NASA är dessutom svår-förstådda även om många värden tycks väldigt troliga. Det ska användas som vettig utgångspunkt för jämförelse när värdena i ex. Obama-pengarna till universiteten, stöd till diverse försäkringsbolag m.fl. lösningar som stressades fram ska bedömas. Om de var bra vet man inte. Men det tycktes som det kunde bli ännu sämre om man inte räddade diverse entiteter som inte klarade av marknadsekonomin. Väldigt mycket av planekonomi med alla dom problemen givetvis även om någon systematisk knappast finns men i betydelsen att det kan rädda kvar inkompetenta entiteter som ej adderar värde utan bara problem fortsatt till ekonomin också i form den osunda fuska fram enkla lösningar som förslagen om trillion-mynt är ett till exempel på.


Relaterat:



Kostnadsreduktion krävs. Och där tycker jag att det republikanska partiet om möjligheten seriöst ges också får bjuda till och inse att hålla en mängd - kanske överdrivet många - människor anställda i organisationer där de ej konkurrerar om arbeten, adderar kunskap de kan ha byggt upp till affärslivet, nya produkter, inte sällan högt utbildat hantverks kunnande inte är ett självändamål. D.v.s. reduktioner i försvarsmakten känns vettigt. Befintliga samarbetslösningar en äldre mer seriös generation av politiker skapade kan rimligen bära mer ansvar ex. Japan i Asien (idéen om att en mer ansträngd säkerhetspolitik situation där kontra Kina skulle vara funktionell finansierad med lånande pengar från Kina är ändå så långt från vettig risk management man kan komma).

Marknad för dataförsäljning: Sociala Media, Infochimps och US vs Wikileaks i auktion

2012-07-13
Liknande men lite annorlunda jämfört med affären i sociala media (Technology Review, MIT: Is There Big Money in Big Data? och The Facebook Fallacy) där värde från användar-statistik själv respektive Google's lösningar för att skapa värde egna produkter (kvalitetsuppföljning tjänster och produkter respektive bl.a. sökning och annonsering) hittade jag en liten datamarknad: Infochimps. Jag har inte hunnit titta så mycket på den.

En spännande händelse jag gärna skulle vilja se oavsett systematiska frågeställningar associerat till det är en offentlig budgivning av data innan Wikileaks publicerar det. Åtminstone för delar av det amerikanska datat där ex. de kan bjuda mot publicering medan fienden kan bjuda på publicering. Det skulle skapa en referenspunkt och exempel på omräkningen mellan symbol-associationer i information security till konkreta pengar i hur mycket aktörer värderar det. Att hitta bra sådana datakällor där man går utanför triviala värderingar motsvarande "pris-korgar", "budgivning på sökord", annonspriser o.s.v. är inte ett lätt område. Just detta exempel visar på svårigheter att hitta vägar att konkretisera säkerhetens värdering där båda sidor vägs mot varandra i realism snarare än också relaterat annan typ av värderingsomvandling ex. "intern makt / karriär", "prestige", politiska valfrågor, "principen om att en budget aldrig ska minska för en myndighet" (chockade mig första gången en ytlig bekant jag träffade vid en middag diskuterade någon omoralisk överkonsumtion för att ersätta endast tre år gamla vanliga kontorsdatorer för att undvika det men det mest kända exemplet i världen har påståtts vara just amerikanska armén) m.m.

Al Qaeda vs US Home Land Alliance (rika kompisen Kina medtjatad om det blir dyrare än veckans fickpengar när prylleksaker och mat är betalt) vs Rik fri-data idealist.

Givetvis även om det skedde begränsat skulle trovärderingen för projektet skadas. Det skulle dock oavsett aktör vara oerhört intressant data. Sådana här affärer är dock vad som normalt alltid görs i det fördålda där prisuppgifter först framkommer i polisutredningar och domstol. Det är ju en form av utpressning. Men potentiellt väldigt intressant data. Det enda jag just nu kan tänka mig jämförbart trovärdigt för värderingsomräkning är hur mycket två rika aktörer är beredda att spendera på en väpnad konflikt av största prestige-betydelse och/eller långsiktiga säkerhetsvärde men föga akut viktig. Där är dock skattningar av penning-kostnad för hög och än värre om man klarar det blir att försöka räkna om till symboler. PR-finansierade små-krig för att visa vapen eller vinna olja- och guld eller annan naturresurs (apropå South "Chinese" Sea) kanske är lättare men ändå långt ifrån den tidskostnad jag kan se är görligt relativt värdet och resurser.

Kanske kunde man mäkla en deal. US får bjuda tillbaka en del kritiskt data mot en seriös värdering av det där man tydliggör kostnadstänk för riskerna enligt väldigt seriös risk management. Och de begär innovatören bakom Wikileaks ej utlämnad från Sverige? Helt säkert svårt och bökigt plågsamt att klara men min erfarenhet är att all dataimport av viktigt data tenderar att komma med många timmar av mer eller mindre tortyr för att parsa legacy-format, hantera ev. load-limits o.s.v. avslutande med det otäckt känsla att föra det samman med befintliga tillstånd. Hur mycket mer arbete skulle det egentligen vara att extrahera det här datat den här vägen? Själva dataformatet blir ju trivialt. Summorna och övergripande riskområde räcker.

Higgs Boson: Myt eller Verklighet?

2012-07-11
Givet ett antal inlägg under 2010 och 2011 där jag pekade på kostnaderna runt sökandet efter Higgs Boson och indikerade möjligheten att mycket om idéernas betydelse nog övertolkades relaterat till status associerat till utdelade priser, upptäckter och prestationer tidigare i karriären hos olika personer m.m. vilket i kronor och "ören" (mer tiotals miljarder hit och dit) räknat givit en väldig likriktning där områden närmare konkreta värden tidigare räknat (ex. effektivare kärnkraft) inte prioriteras gjorde dom tidiga "antydningarna" om att Higgs Boson skulle hittats mig intresserad.

Ingenting skulle göra mig gladare än om alla dessa miljarder inte fullt så irrationellt man kan frukta bränts iväg på ingenting. Och det vore underbart om en sådan upptäckt faktiskt leder till konkreta värden ex. effektivare energikällor, mindre miljöförstöring, nya fysiklagar betydelsefulla nog att läras ut i praktiska utbildningar från tekniker till civilingenjörer mer än att bara vara mer filosofiska och esoteriska diskussionsämnen en enklare värld utanför dom högre stående teoretiska fysikerna inte vågar ifrågasätta kostnaderna för eller än mer irrationellt som ofta i allt relaterat till EU och forskningsbidrag mer än betala för är vad intressenterna sedan konkurrerar om pengarna där föga relaterat till värde eller forskningskvalitet är vad som går att se i resultatet per kostnad.

Man kan tycka att jag uttrycker mig överdrivet cyniskt och tämligen respektlöst. Men mer än att problemen är verkliga oavsett om Higgs Boson existens mot förmodan görs trolig upplevde jag det passande givet nivån med tidigare inlägg och om jag minns rätt några komiska teckningar. Oavsett hur uppblåst denna "upptäckt" blivit är det egentligen ingenting runt det som jag tror inte lätt cyniskt indikerades som möjligt i sista minuten när tro, önskan och "moraliskt mindre korrekta" drivkrafter och behov som väldigt lätt får människan när hon marscherar i flock att se allt möjligt som inte finns där oavsett om det är teoretiska fysiker, politiker eller skattebetalare som likställt diskuterar med ungefär samma antaganden.

Det tycks mig lite fegt att tvivla på sig själv redan nu när nu ännu väldigt lite pekar på att det skulle vara Higgs Boson. Om något är det lite förvånande att inte folk utanför dom troende pekat på allt som talar emot det. Inte minst oförmågan att hitta indikationer på dess varande i verklighet mer än fiktion utifrån i de viktigaste modellerna förväntade förutsättningar. Det har genom åren allt eftersom sökandet blivit mer desperat skruvats allt längre ifrån det förväntade i förhoppning att hitta något tecken på dess existens.

The Physics arXiv Blog, på Technology Review (MIT), är en av mycket få (just nu den enda blogg) jag alltid läser och regelbundet. Dess kvalitet och värde för att följa innovativ och/eller viktig forskning är svårslagen och den är nära kopplad till Arxiv.org (organisatoriskt under Cornell University Library) vilket är en för mig i alla praktiska metoder och verktyg är mycket viktig för mig som datakällan för att följa forskning och dess utveckling. Arxiv.org är den kraftfulla datakällan för att se förändring.

The Physics arXiv Blog har detta läsvärda inlägg om och med referenser till journal-artikel relaterat Higgs Boson:


Det ger en hälsosam balans till den ännu helt omotiverade övertolkningen av resultaten. Jag hoppas att dom gjort en betydelsefull upptäckt indikerande konkreta värden oavsett om det inkluderar att man hittat Higgs Boson eller upptäckt något mindre i grundförutsättningarna antaget men i vad som gjorts känt i år tycks väldigt lite konkret ännu göra det till annat än en tidig möjlighet bland många andra. Och jag fruktar lätt att prestige och penning-relaterad stress gör att teoretiska fysiker liksom andra ibland övertolkar verkligheten.

Technology Review från July 1901. Första numret med bild på utsida.


Komplettering:


Scientific History and the Lessons for Today's Emerging Ideas också från Technology Review är intressant med ett lite besläktat tema:

"How much of this will seem irrelevant, bizarre or wrong in a hundred years time? It's impossible to say but the parallels with some of the episodes from a hundred years ago make for entertaining speculation."

Rörande:

"In the last 20 years there has been a growing sense that various different forms of information--genetic, digital, entropic etc--are manifestations of the same thing. What's more, there is intense interest in the role that information might play in the laws of physics. Could it be that information is more fundamental than the concepts of mass or even energy. Perhaps the laws of physics must derive from its properties, if only we could decypher them?"

Vet vi att "konceptet" givit en hel del insikter och verktyg. Samtidigt ska man inte underskatta vår perceptions förmåga att detektera likheter i form i och utanför det visuella inklusive ekvationer m.m. konceptuellt. Ofta indikationer intressanta när man tycker sig se sambanden att titta djupare på och som ibland visar sig ha excellent värde men som långt ifrån alltid är mer än vad som känns rätt utan egentlig teoretisk eller praktisk koppling eller värde.

Ett stort område för dessa likheter vi naturligt lätt ser och tycker känns rätt oavsett det konkreta teoretiskt och praktiskt mätta och dokumenterade är bredare böcker. Där har fenomenet alltid en stor ekonomisk betydelse inom allt från management till vetenskap. Jag läste en bok relativt nyligen om självorganisation: Smart Swarm av Peter Miller. Både den och självorganisation är ett utmärkt exempel på fenomenet. Det känns naturligt rätt och indikationen folk borrat djupare runt har också levererat en del användbara algoritmer (även om jag nog känner att värde och område i det praktiska inte alltid är bästa alternativet när det kommer till minnesåtgäng och CPU "relativt" mängden böcker och artiklar motsvarande. Smart Swarm är ett bra exempel på denna typ av böcker genom att den har föga konkret information utan är ytterst optimerad just på att visa upp de konceptuella "form"-likheterna vi så lätt detekterar och tycker indikerar vad som är naturligt rätt.

MIT:s komiska blogg överträffar sig själv

2012-03-07
Mest komiska citatet på länge:

"Meanwhile, the languages designed by academics who are obsessed with internal consistency and correctness include a bunch of mostly dead tongues: Fortran, Cobol, Lisp, C and Smalltalk. The only exceptions are .NET and Java, which were the products of considerable investment by Microsoft and Sun."
Från: Why Only Designers Can Create New Programming Languages

Det är så fascinerande att MIT:s Technology Review dels har The Physics arXiv Blog där det läggs tid på att läsa studier, göra kommentarer som bygger på kunskap, det ibland lätt skämtsamma är ytterst diskret krävande viss kunskap och så Mims Bits som bara är spontana åsikter ibland byggande på någon kunskap men som ohämmat generaliseras även där skribenten måste inse att normal sannolikhet när han inte kontrollerar fakta alls säger att 75% - 90% är fel och förstås i ett medium som den här av antagligen ett antal av dom dagliga läsarna.

Jag ogillar inte alls bloggen även om jag sällan bryr mig att läsa den. Därför den är just varje gång så komiskt i det här.

Det tveklöst mest komiska citatet kring programmeringsspråk jag någonsin läst. Och trots att det uppenbart är en blogg gjord för att vara komisk är den i det ändå så extremt naturlig att den korrekt borde markeras vara det givet att för respektive områden gäller ju att läsare som når inläggen direkt inte nödvändigtvis inser det för ett område de själva egentligen inte kan.

Någon större betydelse har det dock inte då bloggen typiskt aldrig berör något i ett kontext där det rimligen kan påverka några faktiska beslut i större sammanhang. Det gäller ju ex. här där ingen fattar några strategiska eller taktiska beslut relaterade till utveckling utan att kunna tillräckligt för att inse att det är skrivet för att vara komiskt. Undantaget enstaka situationer där det blir rätt oavsett beslut ex. här studenter eller dylikt som ska välja första språket de ska lära sig och vid universitet kanske kan välja mellan en kurs i C, Java eller något skriptspråk.

Det avslutas ju så elegant med ett till sanslöst kul citat:

"A lot of this comes down to human factors in programming languages. If they're not easy to use, they won't spread."

Om det vore såväl. C torde vara det mest använda programmeringsspråket och praktiskt det mest komplexa att få kvalitet i givet att alla ej grundläggande datastrukturer i princip måste byggas upp. Och ej heller gjort akademiskt utan för att vara en hammare lösande praktiskt problem jämförbara med dom C i sig har relativt mer avancerade språk men för jämfört med det än enklare assembler under.

Emedan nu dom akademiska språket (där vi nu inte ska utgå från den komiska listan som gavs utan istället språk likt Occam-2 m.fl.) riktigt är mer sällan använda men ofta just är från någon aspekt eller användningsområde brutalt mycket enklare att använda i teorin (prestanda m.m. kan dock vara en annan fråga).

Kommer Google Wallet lyckas?

2011-05-27

Jag såg Google Wallet: Who'll Buy In?Technology Review och utan att egentligen läst den tänkte jag några aspekter givet att jag för tre eller fyra företag varit lite runt om den frågan där vi för alla har tror jag en eller några gemensamma nämnare att jämföra med andra lösningar i vår vardag.

Vi börjar på Ericsson där jag har ett tydligt minne av att Örjan Rheinholdsen - en Norrman som då arbetade som chef för säkerhetsgruppen i produktutvecklingen av IP@Service - visade och gav några om jag kommer ihåg bra synpunkter på en liten lösning han hade gjort med Symbian och OpenSSL (som vi arbetade med i övrigt och gissningsvis var det som ett test av möjligheter att använda ett ändå väldigt speciellt bibliotek på begränsad hårdvara) till någon Ericsson Mobile.

På Mynta (medelstort konsultföretag på tror jag kanske varierat från ca 50 till ca 150 cirka) tittade jag själv lite på det från aspekterna i standardiseringen och diskuterade det kommer jag ihåg i kontext och samband med både två uppdrag och branschmöten m.m. det som förre hette id2 men som nu finns tror jag uppköpt av någon. Ett fascinerande stort företag för en aktör som ger ut certifikat samt en del andra också i den storleken.

Sedan har vi mindre företag som jag både då respektive senare av och till under åren medan jag skrev åt IDG följde av och till också nära detta men mindre. Dels det här företaget som en upplevde jag då (och tror jag hade rätt i) väldigt kompetent säkerhetsarkitekt i mjukvaruutvecklingen startade med tror jag några andra. Helt säkert de var inriktade på något här.

Jag har också ett visst minne av att kanske en arkitekt jag delade rum med nere på Domikanska republiken blev produktchef på ett annat mindre inriktat här men följde aldrig upp på dem havande när jag noterade det tror jag 5 - 10 företag i det här segmentet jag tittade till ett par gånger per år när den årliga artikeln i det här segmentet skulle skrivas.

Sedan några stycken jag gjorde en del små uppdrag för rörande bedömningar kan vi vill säga utanför det tekniska. Marknadsanalys kanske man skulle kalla det men bättre beskrivet som argumenten för att sälja det specifikt rörande säkerhetsfrågorna i olika situationer.

Myspace d.v.s. inte sociala media företaget utan det produktföretag jag gjorde en del mindre uppdrag med och nära nog startade ett företag tillsammans med deras Styrelseordförande med rörande management security var ju också inne i digitala signaturer för transaktioner och bredare. Där ju konceptet gick mot det inkapslade rörliga tror jag runt omkring innan det såldes till WM-data.

Jag upptäckte också när jag just i dagarna gick i genom papper som behöver förstöras snarare än sopsorteras enkelt att jag hade gjort tre tror jag uppdrag åt en väldigt stor svensk teleoperator samma om än inte ligger just i denna fråga uttrycker ungefär samma svårigheter.

Låt oss fundera över vilka isomorfologiska relationer vi kan se hos en mängd lösningar vi sett och sett försvinna eller bli som ingenting speciellt.

En vanlig föreställning är att dom här lösningarna ska och allra bäst stödjas mycket brett av många. Jag tror säkert det är en god förutsättning men vi kan också se att samma egenskaper lika gärna eller mer troligt kraschar dom här projektet.

Varför är det så? Jag säger att det dels kan bero på att det inte blir tillräckligt enkelt för användaren, är för långsamt i funktioner och tid relativt vad användarna förväntar sig m.m.

Men också ligger en faktor i produktutveckling och kostnad för denna och underhåll där antalet personer som krävs tenderar att öka. I den ökning ligger då också att man kraftigt behöver öka tid för utveckling och underhåll också för att reducera riskerna som kommer med fler personer d.v.s. uttrycka mycket strikt formalisering.

När man läser systemutveckling på universitet lärs man en massa saker som man nu långt efter fullständigt baxnar av att de utan självkritik inte ifrågasätter. Vad jag avser är samma sak som en massa troende på olika metodiker m.m. ständigt upprepar. Gemensamt är att systemutveckling resulterar ofta i en massa defekter och fördyrningar och felet är att inte det här eller det här görs o.s.v. Men någon egentligt samband med allt sådant mer än att strukturera saker meningsfullt som man begriper i projektet finns inte. Och där handlar det verkligen bara som vi kan säga med någon säkerhet om att det kommer ner till två saker:

  • Vad som kan automatiseras bort där det inte belastar personerna (notera det sista då många sådana lösningar från tror jag alla större företag jag varit i projekt i ofta varit väldigt tidsödande ex. med särskilda personer som försöker lära folk hur man hanterar olika versioner av program, förklarar hur man ska tolka relativt människans perception helt förvridet konstruerade system för att uttrycka processer ex. RUP m.m. )
  • Och antal personer relativt kommunikation och komplexitet för denna.

D.v.s. vad jag pekade på flera saker djupare relaterat till i Organisation av människor: Komplexitet, Värdering och Språkets effektivitet.

I projektet utan hänsyn utåt därför detta är rekursivt. Det torde vara en anledning till att konsulter för vissa uppgifter i utveckling kan tillför förvånande stort värde att det för dom rollerna (ex. systemutveckling inte sällan) inte engagerar sig i företagets interna frågor där en mängd kommunikation och "bevakande" av frågor kan krävas (vilket med en god karriär kan leda till systemkramande där man kan sitta och förvalta ett system under 20 år som egentligen inte gör något någon annan längre förstår men det är tror jag kanske mindre vanligt numera).

I det inser vi att storlek kan vara ett problem men inte behöver vara det.

Nu kommer vi dock till ett implicit antagande vi gjort här och det är att värderingen hos personerna relativt projektet är konstant. Är den inte det varierar komplexiteten och den effektiva tiden (oavsett antal timmars arbete d.v.s. vad vi kan se som antal beräkningar som görs för utvecklingen) för hur personerna uttrycker och tolkar i projektet. När vi förklarar det kan vi börja med att återvända till den algoritm jag gjorde för att ta ut isomorfologiska samband mellan ord och begrepp där datat som användes i dessa togs ut från olika studier där personer varierat uttrycker något i situationer en implicit värdering finns d.v.s. exempelvis fri-association där du svarar med ett ord på ett annat:

En del aspekter på vad vi kan se från det relevant ges i diskussionen om varför vissa ord tenderade att komma högt. Och här gäller att om man förändrar miljö och kontext tydligt i hur värdering och risk gäller för begreppen orden associerar till kommer vad som uttrycks spontant ändras.

Faktiskt gäller att det mesta i vår personlighet påverkas av det kontext vi befinner oss i. Länge trodde man inte att det var så föränderligt som det verkligen är för få tenderar att märka det hos sig själva (anteckningar du inte löpande och gör det kontextuellt flyttat ut från dig själv tror jag inte att man själv kan märka det utan att ha något externt som mäter löpande) och forskning har ju skett under tämligen standardiserade sammanhang. Men numera vet vi att det verkligen är oerhört förändrat från en större förståelse och nya mätmetoder av människans psyke.

För att förstå en av de största riskerna för ambitiösa systemutvecklingsföretag i stora företag behöver vi dock inte vara så sofistikerade även om jag tror det var bra att peka på vad det faktiskt handlar om snarare än de vanliga idéerna om vad som är relaterat (vilka ju får aktörer gång på gång att tro att de kan undvika problemen med uppenbart fel metoder). Vi kan se den problematiken när relativ värdering ligger verkande för individen som inte enkelt översätter till prestationer i projektet. Det kan vara optioner, aktier m.m. som ges eller förväntningar om att delta i diverse extra projekt kanske i för sig beundransvärda men där personerna upplever att en värdering av dem ligger ej relaterat till projektet.

Notera nu också resonemanget om hur orbitfrontala cortex fungerar i Orbitofrontala cortex minskar aktivitet vid romantisk höjdpunkt. D.v.s. direkt kontext när belöning utfaller är styrande. Det finns inser vi stor risk enklare i problematiken att se att sådana uttryck är mindre troliga i systemutvecklingsprojekt därför att det är arbete som till stordel är långsamt i tid och i delar mindre socialt uttryckt.

Men viktigare tror jag att vårt arbetsminne är begränsat. Att hantera relativ värdering är krävande och det är min övertygelse sedan tidigt 2009 att det är direkt vad som hanteras i arbetsminne därför att:

1. Vid ADHD är arbetsminne nedsatt och det är ett neurospsykiatriskt funktionshinder som direkt påverkar värdering på så många sätt.

2. I autistiska spektrumstörningar har vi också jämförbara förändringar. Ta en sådan sak - vilket jag tänkte på igår när jag kom hem efter att ha pedagogiskt hjälpt personalen på ett av apoteken att se möjligheter till förbättringar genom att vänligt fråga dem på olika sätt om de har något verksamhetssystem för hur de ska hantera saker relaterat till en del problem de hade rörande prissättning m.m. kring ett nytt datasystem - att skattningssystem för sådant inkluderar olika frågor som syftar till att söka bestämma om du klagar på att du upplever ett problem ex. att du får fel växel tillbaka. Här är det då de färre dopamin receptorerna som gör att "lösningen" på situationen divergerar och entydiga lösningar rörande risk och möjlighet blir mindre tydliga och därmed mer än intellektuellt styrt ökar risken för att avstå från det särskilt i situationer där tiden är kortare.

Varken ADHD eller autistiska spektrumstörningar är i sig rörande symptom annorlunda från människan allmänt utan bara mycket tydligare mycket oftare.

Vi kan se det som att om överlastar ditt arbetsminne kommer du tendera att uppvisa ADHD symptom. Så om vi överbelastar det nu just med relativ värdering där du söker skatta hur du värderas bäst borde vi givet den teorin också få symptom på att man sökeer belöning överuttryckt. Belöning kompenserar ju det och avlastar ju det också därför att du kan slappna av.

Lägger man på det sedan kraftiga belöningar men där personerna upplever komplexitet att exakt förstå sambanden mellan hur mycket pengar de kommer få och arbetsinsatsen t.ex. att summan beräknas från ett värdepapper som styrs från hela företaget blir det väldigt speciellt. Därför nu kommer också okänt in och det om belöningen kan vara stort är vad orbitofrontala cortex direkt riktar in sig på därför det är troligen den enda del av vår cognition som överhuvudtaget kan resonera relativt tidsaspekter i prediktion om belöning och risk.

Den är nu än mer begränsad än för andra värderingar där mer kan läggas på amygdala, andra delar av frontala cortex eller för risk också ut i specialiserade delar. Men nu har det gått fel därför risk och möjlighet som du vill att medarbetarna är engagerade i är om projektet ska lyckas och vad som kan hindra det från att lyckas.

Du vill ex. inte ha situationen att man tar leverans i tid snarare än två veckors försening därför att man är osäker på hur det kan påverka en värdering som man inte förstår relativt projektets incitament, aktiekurser, vad din chef tycker om det o.s.v. P.s.s. vill du inte att medarbetarna när orbitofrontala cortex är överaktiv och efterfrågar information känner behov av att följa aktiekurserna flera gånger dagligen.

Men ofta kommer ju något positivt med saker förutom problem. Det positiva här är att det är beroendeframkallande. Så länge du håller medarbetare hårt styrda på detta stannar de men du blir tvungen att fortsätta att anställa och i allt snabbare takt därför de timmar effektiva timmar kontinuerligt.

När det trätt in tror jag att den typen av lösningar vi här diskuterar där relativ värdering av bara själva produkten är enorm i komplexitet bäst köps in genom ett företag man handlar in om det ska lyckas och håller i en separat organisation ganska länge. En redan fungerande lösning.

I sådana gäller givetvis samma grundläggande mekanism men ofta i en mindre mycket överblickbar organisation där alla känner alla är fokus just den fungerande lösningen så att man kan kasta över det hela på något lämpligt stort företag.

Men har vi inga alternativ? Nej egentligen inte därför en lösning är inte tillräckligt. Företag av typer som mer än andra berörs av detta behöver helt säkert arbeta med företagsinköp men det innebär inte att man kan sluta med egen utveckling där då fler lösningar krävs. Det är verkligen aldrig att en fint paketerad lösning i någon bok skriven av en populär person, eller viss metodik eller en trosföreställning inkluderande massor av bön och kanske när projektet riktigt skriker offra en get (faktiskt kan det tänkas addera viss effekt men troligen mindre relaterat till i projektet externa entiteter d.v.s. gör man sådant är hela projektet samlat och mycket teater kanske med en pyramid eller en krypta - tänk Eyes Wide shoot kombinerat med stora krokiga knivar från Indiana Jones - och du lär få någon effekt även om det är svårt att sia om vilken väg det skulle ta men åtminstone blir det lätt att förklara för din läkare att du behöver sjukskrivning något halvår medan projektet dör utan dig) utan det kan för ett större företag.

Jag kan inte påstå att jag är nöjd med den här diskussionen. Det här är ett av de fenomen jag tittat mest på i kontext av modell därför det är en så viktig aspekt som går igen i oerhört mycket i samhället inklusive infekterade politiska frågor. Därför hade det egentligen förtjänat att man diskuterade det komplett och seriöst och inte alls.

Och faktiskt har jag ett realiserat verktyg för hur det kan hanteras därför det istället skapar fler nya idéer via stimulerad kreativitet. Istället är nu fel ord självklart därför precis som jag sa är inte en sak en ensam lösning och därför vad vi bättre uttrycker som att den volativitet som är verkande ger ett värde som inte kostar utan istället reducerar problematiken både i att belastning på arbetsminne minskar genom att saker övergripande utanför projektet organiseras utan egentlig tidskostnad där det förenklar samtidigt som det ger möjlighet att i det relativt projektet skapa nya idéer enklare för att lösa dom problemen.

Man behöver dock egentligen inte göra det för ett företag. En bransch eller en kultur i samhället går det lika bra för. En kul jämförelse man kan göra och oerhört grov och egentligen felaktig men kanske illustrerande lite allmänt här är att jämföra de fyra tidningar jag brukar göra fallstudier för tidningar i Sverige på - SvD, DN, Aftonbladet och Expressen - utifrån aspekter av vad vi diskuterat här eller besläktade:

Aftonbladet och Expressen kan vi både se ligger närmare de bombastiska relativa värdena. Nu händer det något och det är stort, upprörande, värdefullt, okänt o.s.v. och givetvis bäst visuellt stort också.

SvD ligger närmare vilket är varför jag just här fick för mig att göra det i något hur jag tänker när jag säger att man lika gärna kan ta metoden ut i samhället. De har inte det men man kan se att journalisternas arbete i en helhet ligger något närmare det i kultur men just utan meningsfull organisation i dom här aspekterna så det flyter ut lite. Där är det ju heller inte mer eller mindre rätt därför värdet här är ju inte att eliminera dom risker vi diskuterat för projekt utan hur du lägger ut en lösningen mot projektet här läsarna och vad de är engagerade i sina liv för att ge dem möjlighet att ta ut värden.

DN är starkt i vad vi kan jämföra med dom kategoriserade delarna av vår hjärna. En aspekt vi kan se relativt SvD är också att SvD tenderar i värdering av något konvergera en tid. Ingenting är rätt eller fel i respektive uttryck i språket - i verifierbar uppföljning i några stickprov tycks det vara sak samma ungefär - men det passar olika personer olika bra. DN sitter lite eftertänksam grubblande i parken och tänker på synthmusik och poesi medan SvD går runt och fascineras av skyltfönstren.

Man kan inte korrekt jämföra på det här sättet men det fungerar kanske något vi konkret har i alla fall.

Hur som helst relativt betydelsen och värden i vad jag kunde uttrycka om jag tog tiden bland det sämsta jag skrivit. Men att skriva den här delen seriöst är vad jag alltid upplever skulle kräva så mycket i stödjande delar för att förklara saker.

Revolutionen i Egypten: Vad vi lär om kommunikation och samband

2011-05-03

Att försöka lära från vad som sker i en region för att generalisera eller transformera till en specifik annan är oerhört svårt för politiska frågor som inkluderar populationer. Sådana frågor kan vi nämligen dela upp i:

  1. De triviala vilken antingen tycks gå (fungerar oftast men missar stor förändring eller potential till förändring snabbare uppenbart med vilken metod som helst).
  2. De där ett större antal frågor, relationer i information tillgänglig om förändringarna respektive kognition och samspel mellan människor där det är osäkert vilka som haft betydelse.

Enklare är oftare att ta ut vad som gått fel och rätt där troligt felen lättare skalar och ju mer avgränsade och praktiska desto lättare. Det innebär absolut inte att man inte ska pröva att göra mer.

Gör vi det behöver vi separera mellan vad som är vad jag vill kalla (och gör det) isomorfiska relationer i rekursion och inte är det. Med rekursion menar jag att hjärnan återanvänder grundläggande principer för att bygga mer komplexa strukturer och möjligen kommer begreppet avlägsnas från modellen i tidiga implementationer för att istället uteslutande använda isomorfiska. Den viktiga skillnaden är dock att vi i rekursion har en målsättning om ett resultat att nå där vi tillämpar ett antal relationer och symboler i sekvenser som vi kan upprepa i olika skalor (jämför med rekursion i dator system).

Likartat uttrycker vi samband utanför en människa (idén att vi egentligen entydigt kan avgränsa en människa i den mening att mindre delar självklart utifrån "deras" perspektiv skulle se det så är ganska tvivelaktigt där man lika gärna kan se det som ett samarbete där vissa gemensamma regler finns som formar en balans eller kanske terrorbalans i en del delar och också med konkurrens mellan dem) där vi kan se samarbete i gruppen (ex. en familj) som ett uttryck av det och kanske ännu mer mellan två romantiska partners.

Samarbete karakteriseras av många saker men det primära är att vi överför information till varandra. Det fodrar nu ett språk som kan vara mer eller mindre anpassat. I denna artikel ser vi hur likhet i språk tillsammans med andra faktorer indikerar några vägar och metoder för att skatta dessa uttryck:

Flera andra finns diskuterade både här och i Nyfiken vital.

Vi kan praktiskt se det som att vi för en förändring önskar identifiera faktorer eller skeenden som inverkat och se om dessa i sig i hur de påverkande kan tänkas bära isomorfisk likhet med en faktor som kan inverka på en annan för en i båda kvantifierbar aspekt eller mätvärde.

Tar vi Mellan-Östern och Nordafrika utifrån förändringarna där var för att vara tydligare än tidigare det jag mer generellt sökte i december kandidater på regioner eller länder som kan tänkas uppvisa isomorfisk likhet till hur förändringar i Nordkorea kan tänkas inverka på humör i en större region. Det för att utifrån det få en skattningsmängd. Somalia är en excellent kandidat för det.

Varför är det viktigt? När Nordkorea faller är det mycket möjligt att det får Kina att påverkas givet att väldigt många människor troligt väller in i Kina direkt därför att de svälter i Nordkorea.

Liksom tidigare diskuterat flera gånger här exempelvis i:

Gäller att humör påverkar hur vi hanterar förändring och prioriterar vår kreativa förmågor. Om detta sker samtidigt med ett relativt (absoluta tal är ointressanta utan det är skillnaden som är helt avgörande) bättre humör innebär det:

  • Risken för att kreativitet och beslut bredare ska gå mot att se det som risk minskar.
  • Förutsättningen för att våga förändringar som medför en för alla trevligare väg ökar (riskfokus är enormt begränsande i det även om det givetvis också kan vara en enormt användbar förmåga ex. att man bättre betraktar olika scenarier som kan vara möjliga).

Vi kan förutom sådana likheter identifiera likheter som är isomorfiska i sådana relationer men just isomorfiskt rekursiva. Exempel är just som nämnt likheterna i språk och viktigare för vad jag här önskade peka på krisens språk. Vi kan göra det med utgångspunkt från följande citat från Technology Review (MIT):

"Asked about the role of government in trying to block communication technologies, another organizer, Waleed Rasheed, said: "I would like to thank Mubarak so much.... he disconnected mobile phones on Jan. 27. More people came down to the streets on the 28th of January because he disconnected." By February 1, the protests had swelled to at least 1 million people, and Mubarak stepped down four days later."
Från: Inside Egypt's "Facebook Revolution"

Givet egenskaperna i krisens språk vet vi att intensiteten ökar där motivationen att söka och uttrycka information ökar. Det leder till upprepning där vi därmed får förstärkning utan att det nödvändigtvis tillfört ny information.

Motivationen tycks troligt spegla den uppfattade storleken / skalan / magnituden på förändringen relativt inverkan. När kommunikationen skärs ökar det därför sannolikheten för att man söker möjlighet att uttrycka och få information på annat sätt.

Gatan är i sig snabbare kommunikation i krisens språk därför att vi får likställdhet i hur man uttrycker känslor d.v.s. de uppfattas och hanteras likartat. Det samma gäller vad som sägs - därför att slagord både är populärt och effektivt.

Ändå är mobil-kommunikation i eller utanför mobilnäten viktig. Vi kan se att det finns värde i att få reda på om massmord pågår eller bättre innan om mer centralt lojala förband är på väg in i en del av aktuell stad där man håller kontroll.

Att skära mobilnät är lätt. Att skära annan typ av kommunikation är svårt därför att det tenderar till att störa ut samband för militär och polis också vilket demonstrationer vinner på därför att deras språk är mer explicit uttryckt lokalt mellan personerna (krisens språk) och tenderar därför när polisära och militära enheter tappar samband att övertyga dessa där de känner samhörighet.

D.v.s. kan man lägga ett nät för samband som ej är i mobilnätet eller vilar på internet är det vad man alltid som demonstration vinner på. Några möjligheter diskuterades 2009 i:

Om det är den bästa tekniken vågar jag inte svara på men givet att moderna mobiler ofta tycks ha stöd för det kändes det i alla fall meningsfullt att ta en kortare titt på.

Ytterligare något är värt att peka på. Följande studie visar oss att ett geografisk samband relativt informationen kan tänkas vara aktuellt: Does Collocation Inform the Impact of Collaboration?. Vi kan givetvis men mindre intressant då det är känt se ett samband aktuellt för exemplet med den skurna mobil-kommunikationen.

Viktigare är frågan hur avstånd till en kraftig relativ förändring av humör påverkar. Givet sambanden direkt för språket rörande likhet o.s.v. inser vi också från det hållet att förändringen klingar av. Jämför här med Syrien och Libyen relativt Egypten och befolkningens kommunikativa rörelser (där man på det sista givetvis får skatta och gissa en del från befolkningstäthet och vägar).

Nordkoreas närhet till Beijing är därför viktig. Av samma anledning ser jag mindre potential i ev. möjlig förändring i Tibet rörande just detta.

Frågan är dock om vi accepterar Nordkorea för detta är hur det kommer se ut Shanghai och Hong Kong. Varför är dessa städer viktiga? De uttrycker geografisk spridd relativt Beijing, de är stora, de har flera kulturella centrum som format dem genom historien och många etniska grupper vilket kan tänkas göra dem mer toleranta och förändringsbenägna.

Den historiska differensen mellan Nord och Syd kan tänkas ha betydelse här. Kanske ökar det möjligheterna till att ta ställning för förändring? Samtidigt gäller att koordination och samarbete över flera länder kan vara nödvändigt givet att det sträcker ut och tröttar ut armé samtidigt som det i sig ökar mängden språk och kommunikation som säger förändring där denna behöver maximeras till tidpunkten.

Tittar vi på 2009 gällde att kommunistpartiet klarade att väcka nationalism och få hat uttryckt väldigt praktiskt. Det reducerar positiva möjligheter genom att istället fokusera folks idéer till skydd där man bygger murar och uttrycker linjer snarare än att fundera på hur man kan förändra samhället.

Därmed finns en negativ faktor som kan utlösas. Det tycks troligt att den är mycket svårare att utlösa ju mer positiva känslor vi har.

Slutligen lika motiverande för detta gäller att infrastruktur, hus m.m. kostar ofantliga summor att bygga upp. Det tar lång tid. De representerar ett stort värde för befolkningen svårt att ersätta. Förändring är ju därför mycket bättre när den kan ske utan kravaller utlösta av kommunistpartiet vilka alltid kan gå ur kontroll och få i värsta fall hela städer nedbrända.

Det var nu några kompletterande perspektiv.

Relationen mellan USA och Kina, de asymmetriska hoten och Kinas framtid

2010-10-08

Medan jag väntade på ett apotek läste jag Dagens Nyheter vilket var en trevlig upplevelse där jag återigen kan konstatera att tidningen inte är sämre 2010 än vad den var 2008 om något har kvaliteten ökat något. Det är som indikerat rörande effektiv organisation av information och människor att större organisation ofta kan vinna på att av och skära bort delar för att bygga om där personen och övriga resurser ofta ändå inte används effektivt.

Mer intressant hade vi en väldigt intressant kort analys av en känd tysk EU-politiker (som jag tråkigt nog inte kommer ihåg namnet på - det är en generell svårighet för mig att komma ihåg namn) men likväl tänkte jag kommentera några slutsatser han drar rörande dennes prediktioner om den säkerhetspolitiska och allmän politiska utvecklingen rörande relationerna mellan Kina och USA liksom risken för större väpnade konflikter i Asien.

Risken för att Kina ger sig in i större väpnade konflikter är verklig

Den övergripande tolkningen att Kina ej kommer bli våldsamt expansivt är bedömer jag tveksam. Det är rätt i det kontext som här ensamt bedöms d.v.s. större invasioner av länder vilket givetvis är vad som format författarens generations syn på världen rörande sannolikhet.

Dock är risken givet skadans storlek ändå är enorm. Även sannolikheten är låg är den inte obefintlig (jag bedömer risken för en stor konflikt som cirka 5% de kommande tre åren där ett sådant scenario diskuteras längre fram där en längre analys är refererad).

Kina är "energieffektivt" expansiva via spionage, ekonomiska "krigföring" och vapenexport

Världen är också mer komplex idag och det går att agera orättfärdigt expansivt via fler mekanismer där dessa varken är mindre verkliga eller oproblematiska.

Effektiva ekonomisk vapen gav Kina makt

Detta handlar dels om ekonomisk kontroll där vi redan idag har situationen att Kina har mer eller mindre slavarbetat sin egen befolkning underbetald för att samla valuta på hög som de utnyttjar för att utöva ekonomisk makt.

Problemet har varit verkligt både i påverkan på EU och USA där det dock knappast varit en farligt framgångsrik strategi. I USA hindras alla sådana systematiska försök från stor inverkan av att en stolthet över landets egna inflytande och en känsla av ansvar.

I EU har den olycksaliga splittringen (se t.ex. Kossan säger mu) mellan nationerna givetvis kanske möjliggjort viss påverkan där vi ju haft några länder som bugat för pengar men splittringen har kanske också skyddat mot inverkan.

Kina är extremt aggressiva över internet

Makt genom "krigföring" via andra metoder än pansarvagnar och soldater är också möjligt. Här för att återknyta till den risk jag pekat på många gånger (dels därför att angrepp är praktiskt möjliga och viktigare därför att detta för vår civilisation är det grundläggande vi ej klarar oss utan) är kraftförsörjningen en allvarlig risk där vi har en aktuell analys presenterad av Le Xie (Texas A&M University) vid IEEE SmartGridComm2010 där riskerna är lika aktuella i EU.

"If someone wanted to cause a blackout, spurious data about how much power is flowing could be used to fool grid operators into overloading parts of the grid, tripping generators and leading to cascading failures. Again, if the attackers were careful, the erroneous data would go unnoticed. A blackout could then occur before grid operators have the chance to correct for the problem."

Från: How to Hack the Power Grid for Fun and Profit, Technology review, Massachusetts Institute of Technology.

I flera länder i EU är mycket enklare angrepp med stor sannolikhet möjliga motsvarande den problematiken vi sett i bl.a. USA under 2009 (i USA har dock troligen risker på jämförbar nivå nu i stor utsträckning hanterats där de systematiska mekanismerna som Liu pekar på tar längre tid). Kvarstående problem är dock verkliga vilket är anledningen till att DOD vill ta ett utökat ansvar för säkerhet för alla kraftbolag verkande i USA. William J. Lynn III (U.S. Deputy Secretary of Defense) gav nyligen en sammanfattad bild av DOD:s arbete och vad de ser som nödvändigt framåt i Foreign Affairs (se Defending a new domain).

Lika verkligt är den risk han pekar på när det gäller spionage och särskilt företagsspionage:

"Modern information technology also increases the risk of industrial espionage and the theft of commercial information. Earlier this year, Google disclosed that it had lost intellectual property as a result of a sophisticated operation perpetrated against its corporate infrastructure, an operation that also targeted dozens of other companies. Although the threat to intellectual property is less dramatic than the threat to critical national infrastructure, it may be the most significant cyberthreat that the United States will face over the long term. Every year, an amount of intellectual property many times larger than all the intellectual property contained in the Library of Congress is stolen from networks maintained by U.S. businesses, universities, and government agencies."

Där har vi dessutom förutom den traditionella bilden kan se det som del av en offensiv politik för att bygga makt. Situationen på internet där kinesiska kommunistpartiet försöker censurera sina medborgare är ett exempel på ett möjligt område givet att organisation av information är mycket svårt och att endast stänga ute aktörer som Google med flera är inte effektivt om man inte kan erbjuda alternativ. Lynn uttrycker det så här:

"As military strength ultimately depends on economic vitality, sustained intellectual property losses could erode both the United States' military effectiveness and its competitiveness in the global economy."

Robert Bauers bild är också värdefull att lyfta fram därför att han har en troligt mycket god bild byggd både på hans erfarenhet tidigare i CIA och nu i kommersiella industri samt därför att han är allmänt mycket balanserad i åsikter där kan han kombinera flera perspektiv snarare än att vara likställd:

"'There is no such thing as cyber security…' he said. 'There is no defence against the Chinese. They are so into the American systems.

'The Chinese, what they are doing is sending intelligence officers to California to Google or whoever, on internships… and they are actually spying. No one is focusing on it. They know our systems.'"

Från: Wikileaks illustrates need for Information Ombudsman: ex-CIA Robert Baer

Förutom strömförsörjningen och företagsspionage finns givetvis många andra känsliga områden men dessa två är de viktiga. Företagsspionage är den kontinuerliga kostnaden och maktmedlet. Strömförsörjningen är det stora direkta hotet.

Kostnaden för komplexitet skiljer sig mellan olika organisatoriska delar

Vidare indikerar slutsatsen i artikeln om ett ej våldsamt expansionistiskt Kina att vad författaren föreställer sig är konflikter på nivå med Korea. Emellertid är sådant relativt där den större storleken på ett rikt Kina gör flera mindre konflikter möjliga.

Även som jag pekat på att kostnad för storlek föreligger vilket också tas upp i artikeln där författaren menar på att instabilitet i Kina gör sådant svårare är det resonemanget inte tillämpbart här därför att:

1. Precis som vi såg 2009 är nationalism en metod det kinesiska kommunistpartiet missbrukar för att försvåra åtgärder som verkar för demokrati. 2009 hetsade de upp fattiga hankineser till att ge sig ut för att bränna byggnader och misshandla diverse minoriteter för att därigenom flytta fokus bort från demokrati. Samma metod kan lika gärna tillämpas via krigföring. Här kan det minska komplexiteten den större organisationen Kina ger snarare än att öka den.

2. Kostnaden för komplexitet speglar inte Kina i dess helhet. Ekonomi hanteras ytterst hierarkiskt där enskilda städer, regioner och delar har stort eget ansvar. I armén föreligger heller inte kostnaderna på samma sätt genom att beslutsförmågan hos enskilda soldater reduceras ner och flyttas till befäl (ungefär som för myrorna diskuterat i Metabolism i myrstackar visar organisationers energiförbrukning).

Flexibiliteten i den ekonomiska delen försörjer det kinesiska kommunistpartiets övergripande struktur och armén.

Risken för ett stora och små asiatiska krig är konkret

Därigenom via båda mekanismerna är risken fortfarande verklig. Jag kan därför verkligen inte - särskilt givet den enorma risken det innebär - hålla det för osannolikt att en allmänt ökad instabilitet i Afghanistan, kombinerat med uppbyggd spänning mellan Indien och Kina, i en situation där Kina är oroligt och kinesiska kommunistpartiet vill hantera det via ökad nationalism kan leda till fullskaligt krig med Indien tidigare diskuterat i:

Risken för asiatiskt kärnvapenkrig är verklig

Kina blir allt mer aggressivt utrikespolitiskt

Vidare har vi en historik från 2008, 2009 och 2010 där Kina allt mer blir aggressivt i närområden. Det rör kontakterna med Japan men också alla länder de gränser till i Sydkinesiska havet.

Kina ser kanske ett ekonomiskt värde av detta område men det är också möjligt - rent av mycket troligt - att den kinesiska armén är extremt nationalistisk som en del av en allmän kultur för att hålla den på regimens sida och att kinesiska kommunistpartiet håller på att förlora kontrollen av armén.

Min bedömning redan 2009 var att kinesiska kommunistpartiet saknar alla praktiska möjlighet att arrestera eller byta ut höga befäl i armén. Vidare att dessa mer eller mindre själva styr över vilka ekonomiska resurser de får inom rimliga gränser och att bl.a. detta är en drivande faktor i rymdprogrammet respektive utbyggnaden i nya vapensystem helt meningslösa för skjuta ner den egna befolkningen i samband med oroligheter utan just är offensiva vapensystem.

PTSD påverkar politik i Kina såväl som Afrika

Ett systematiskt problem i bedömning av händelser är vidare att folk förutsätter att människor agerar planerat och rationellt. Det stämmer inte utan tvärtom är nästan alla (kanske alla) stora krig drivna av irrationellt beteende.

Andra världskriget är ett utmärkt exempel: Japan efter evigheter av isolering öppnade upp sig och blev paranoid. Hitler hade psykiatriska problem där det kanske var en kombination av PTSD från Första världskriget och vissa neuropsykiatriska problem associerade med schizofreni (men inte själva sjukdomen) och möjligen autism (d.v.s. stört uttryck av D2-receptorer) där det i kombination ger en väldigt underlig bild av världen samtidigt som reaktioner på hierarkiska mekanismer kan bli överdrivet störda (d.v.s. utrotningen av mindre befolkningsgrupper kanske gav motsvarande en belöning som att bli befodrad på arbetsplatsen) just i denna kombination (där det är annars tror jag varken ett problem för PTSD eller spektrumstörningen).

Högt uppsatta kinesiska militärer liksom personer i kinesiska kommunistpartiet kommer från generationer som utsattes för systematisk stress p.g.a. förtryck, tortyr m.m. som de antingen (ofta båda) utsattes för eller genomförde under mest välkända kulturrevolutionen men också innan och efteråt. Det gör att de bär på PTSD och associerade problem innebärande att de av och till reagerar väldigt irrationellt och fruktansvärt överreagerar på trivialiteter där de själva drivet fram problemet.

Riktiga slutsatser byggt på ett felaktigt resonemang

Rörande utvecklingen av relationer mellan USA och Kina tror jag att artikeln i princip har rätt i de två samlade slutsatsen. Låt oss först beakta dem innan vi diskuterar vad som för mig tycks vara feltolkningar som låg till grund för dem.

EU saknar utrikespolitiskt inflytande

Att EU är marginaliserad som utrikespolitisk aktör är en uppfattning jag delar. Det måste förändras därför att Kina och USA som ensamma väsentliga aktörer skapar en situation där internationell utrikespolitik blir snedvridet centrerad till Asien och Nordamerika.

Vidare har EU oerhört mycket att bidra med och det är också mycket gynnsamt för världen att USA och EU tar ett gemensamt ansvar för att balansera den kinesiska diktaturen.

Kina vräker in vapen i Afrika för att suga ut kontinenten

Där vi ju har ett enormt pågående problem i Afrika där de vräker in vapen till precis vem som helst i utbyte mot att få suga ut naturresurser utan hänsyn till befolkning eller miljö.

I princip har USA ensamma fått försöka hantera den situationen där EU inte tagit något ansvar trots att flera europeiska länder bär ett kollektivt ansvar för Afrikas problem som till stor del är orsakad av de enorma övergrepp dessa länder utsatte Afrika för.

Kina är en stormakt

Att Kina kommer vara en väsentlig stormakt är givet. Det är dom redan idag och har varit det från det ögonblick de öppnade upp sig mot omvärlden. Det ges direkt av deras enorma storlek.

För Kina handlade det bara att komma över den osäkerhet diktaturens övergrepp skapade och ge sig ut i världen för att se att de är stora och har mycket att bidra med.

Öppenhet och närhet mellan Kina och omvärlden har skapat stort värde

Det är också tydligt inte minst från när man följer forskning att den ökade kontakten bidragit med mycket oerhört positivt. Ett stort antal av de viktigaste studierna i de områden jag följer är resultatet av forskningsgrupper bestående både av kineser och amerikaner där det kan vara resultatet av delvis skilda perspektiv och erfarenhet (se diskussionen om kulturella avstånd).

Min åsikt på det allvarligaste är också att Kina inte bör isoleras. Det kan ha varit en möjlig strategi - kanske bättre - för några år sedan men det är inte längre ett alternativ. Idag behöver vi istället öka kontakterna än mer än idag. Det ger deras medborgare möjlighet att se att något bättre finns, att omvärlden inte är farlig och att Kina inte är unikt eller speciellt lika lite som Japan, USA, Sverige eller något annat land är det utan just att vi alla är människor vilket bör försvåra nationalism.

Det bör också leda till ökat välstånd både i Kina och omvärlden. Ökat välstånd gör folk mer avslappnade medan om du är hungrig är du mer villig att bege dig ut och kriga. Just detta är orsaken till varför jag pekade på att det kanske hade varit bättre att isolera Kina: hungern hade störtat regimen. Men en långsammare väg kan också visa sig vara bättre därför att snabba förändringar blir ofta våldsamma (Ryssland tycks ännu inte återhämtat sig från kombinationen av diktaturens förstörelse av befolkning och land, och den instabilitet som förändringen ledde till där vi fick en kraftig motreaktion i form av en kraftig rädsla för det kaos de då fick).

Nu blir USA snabbt mycket starkt

Den felaktiga slutsatsen ligger i hur balansen mellan USA och Kina kommer utvecklas samt i framställningen av idéen att Kina kanske blir den enda supermakten.

Det råder ingen tvekan om att 11 september fick en enorm påverkan på USA: inte minst psykiskt hos befolkningen och jag menar på det allvarligaste att det mer än kostnaden för krigen orsakade de ekonomiska problemen. Det börjar släppa nu bedömt från analys av amerikansk dagspress och andra liknande uttryck (dock inte nu 2010 gjort också från bloggar men predikterade utmärkt liksom 2008 och 2009 ungefär den ekonomiska utvecklingen jämförbart eller särskilt 2009 exceptionellt bättre än bedömning via metoder andra använder).

Amerikansk forskning accellerar chockerande snabbt

En effekt av detta är att USA är mycket mer positivt framåt i forskning och innovation. De inte bara gör mer utan i områden som jag följer ser jag snabba och mycket konkreta resultat som i flera områden nästan chockerat mig i den hastighet de nu presterar i. Kanske blev det extra stimulerat av att den kollektiva stressen nu börjar släppa?

Detta gäller bl.a. matematiska metoder (stort kommersiellt värde), neurovetenskap, praktiska modeller inom bildbehandling och kognition (ytterst värdefulla både för grundforskning liksom kommersiella tillämpningar i en lång rad områden) och kanske men mycket mer osäkert miljöteknik. Mindre viktigt men också ett resultat av det kan vi se en spegling av detta i vapenteknik och underrättelsetjänster rörande tillämpning av forskning, effektivisering och höjd på offentliga åtgärder.

Mycket litet av detta bedömer jag heller är resultatet av stimulanspaketen inom forskning. Jag är övertygad om att de kommer ge ett enormt värde där jag bedömer att det oftast i de områden jag följer är ytterst kompetenta investeringar som både skapar kunnigare medarbetare och intressanta plattformar att bygga vidare på men det lär ta några år innan det märks. Utan detta upplever jag är att de helt enkelt presterar mer på samma tid och med samma resurser.

USA diskuterar mer med varandra istället för att prata till varandra

Samma sak kan vi se för de större företag jag följer (där antalet dock numera är få givet att arbetet med min modell nu rör andra områden och nu lite försiktigt och sakta gått in i en implementationsfas för att realisera delar av den i mjukvara). De jag ännu följer investerade likartat under krisen men vad de presterar håller nu högre kvalitet och är mindre splittrat.

Lika intressant och tror jag speglar samma sak är de öppnare utåt med att dela idéer och prestationer där de tycks samarbeta mer med varandra, universitet, organisationer och statliga myndigheter. För stora organisationer - företag liksom länder - är effektivt samarbete kritiskt för att saker ska fungera (se Människans kreativitet och språk: 1.6. Organisationer). Mitt intryck är dessutom att de är bättre på det jämfört med åren efter 11 september (jag har ingen erfarenhet eller kunskap som gör att jag kan bedöma vad deras nivå var innan men skillnaden här är enorm).

Vi kan hantera Kina men vi behöver prata tydligt med klara budskap som inte förvirrar

Att relationen USA och Kina nödvändigtvis blir instabil är jag mindre säker på. Jag tror att givet 3.1. gäller att hanterar man kinesiska kommunistpartiet (och den ev. i allt praktiska militärdiktatur vi möjligen kan få 2011 eller 2012) rätt bör relationen vara tämligen konstant även om den ekonomiska utvecklingen i Kina fortsätter i samma eller rent av snabbare takt:

  • Var alltid bestämd där vi inte ger upp något som de inte redan tagit: inte en meter land eller vatten ges utanför internationella organisationer för att hantera sådant.
  • Reglera Kina där vi inte accepterar att de förstör världen på bekostnad av deras och vår befolkning d.v.s. inför miljöbeskattning av import från Kina (och generellt givetvis).
  • Varken USA eller EU bör känna sig tvingade av att hantera importtullar via organ för det om motivet är säkerhetspolitiskt. D.v.s. om Kina fortsätter eller troligare accellerar förtryck av regioner på sätt vi inte kan acceptera bör importtullar införas. Internationellt samarbete är bra men det är meningslöst eller destruktivt om det sker på bekostnad av värde för världens befolkning.
  • I symboliska realiseringar bör vi undvika att låta Kina vinna därför att det kan stimulera en olämplig nationalistisk kultur (d.v.s. det är t.ex. väldigt fel att en diktatur blir nästa land att igen landstiga på månen oavsett om besöken på månen i sig är irrationella).

Här kan vi också se att USA är väldigt motiverade även bland medborgarna. De söker upplever jag inte konflikt men backar heller inte. Vi kan också se att universitet, företag m.fl. (även om många undantag finns) tar ett ansvar. Le Xie tidigare refererad rörande säkerhetsfrågorna för kraftförsörjningen kan vi se som ett exempel på det liksom från samma universitet den användbara plattformen för att följa manipulering av Twitter:

Spåra Twitter-bomber och förtal på Twitter

Det är ingen åtminstone i USA som tänker låta Kina utöva asymmetrisk makt genom att hota fria diskussioner och åsiktsfrihet på nätet lika litet som att hota kraftförsörjningen. Vi står starka.

Jag bedömer därför att Kina kan hanteras oavsett om EU klarar av att lösa sina interna problem eller inte. USA kommer vara tillräckligt starkt. Men det är mycket bättre om EU lämnar sin mentala tungrullning och skär ner allt onödigt dökött som slöar ner organisationen: Det är mycket bättre både för oss i EU, Kinas befolkning, USA liksom resten av världen.

Chuo University: Information till energi - Direkt

2010-10-01

Om jag ska tro tolkningen Physics arXiv Blog gör i Physicists Convert Information Into Energy (Technology review, MIT) är vad Chuo University gör i ett försök att konvertera information till energi utan någon uppenbar överföring av energi.

Jämför med att jag ger dig en lista på saker att göra. Du gör dem och förbrukar energi. Detta skulle motsvara (även om exemplet inte är aktuellt i sig) att listan får saker att implementeras direkt utan att din kropp krävs för överföringen och där listan istället förbrukas motsvarande en energi den motsvarar.

Entropy för information och energi har likheter i matematiska uttryck men i allt dagligt är de olika saker. Det innebär dock inte att jag nödvändigtvis tvivlar på försöket eller tolkningen (jag kan inte bedöma det specifika försöket alls rörande ens rimlighet) därför att likheterna vi kan se för vad vi uttrycker för entropi t.ex. i vårt språk och information i universum och fysikens energi kan vi också se övergripande i fysiken.

En artikel jag ansåg viktig om än tror jag föga uppmärksammad pekade på en sådan möjlig relation jag i och för sig tror är felaktig men är intressant som koncept. Nu klarade jag inte att hitta den men publicerad i Entropy 2010 och den kommer säkert fram men jag hittade en bättre mer intressant här från 2004:

The Deep Physics Behind the Second Law: Information and Energy As Independent Forms of Bookkeeping (PDF)

Den pekar på samma sak som jag lekt med även vad som skrevs i den artikeln känns väldigt ofullständigt. Där jag kan uppleva att vi har samma relationer som går igen som jag pekat på för: energieffektivitet för organisationer, evolution, gaser, information o.s.v. där endast när saker "knuffar till varandra" saktar ner eller stör det (t.ex. konkurrens mellan olika djur). Givet det varför skulle inte samma relationer vara rekursiva bakåt hela vägen genom universum?

Det tycks ju inte gå givet att fysikens lagar inte klarar att uttrycka information meningsfullt i relation till energi utan ser det endast som en konsekvens av energins fysik där det omvända inte har reflekterats som också möjligt. Istället bygger man hela den s.k. strängteorin där inget försök klarat att översätta något av den till verkligheten - Strängteorin är en form av mental tungrullning precis som hos tjudrade kor rullar sin tunga gång på gång där de bygger en egen teori de har fastnat i trots att den inte leder någonstans.

Jag uttryckte det så här nyligen (där hela inlägget diskuterar det mer):

"Det är inte att vi endast har den fysiska energin utan också uttryckt i universum finns entropi i information - på samma sätt som vi har detta i våra gener, instruktionsböcker o.s.v. - som kan realiseras till fysisk energi. På samma sätt som vi har stora likheter i fysikens formler for entropi respektive Shannons uttryck för entropi i information har vi kanske samma sak i dimensionerna.

De stora dimensionerna som ju är välkända för oss är realiserade p.s.s. som för fysisk energi vilket vi lätt kan konstatera själva genom att det går att kasta en sten och den färdas någonstans. Små dimensioner uttrycker istället entropi i information och är inte realiserade där vi kan se sådant som gammastrålning som mellansteget mellan de båda jämfört med hur du använder kroppens metabolism för att följa en karta till mat (information) som när du äter den realiserar mer energi för kroppen.

Det gör ju det också mer föreställningsbart vad t.ex. ett svarthål är.

Från: Fysikens små dimensioner och varför vi inte ser dem

För att lägga till en rad är ett svart hål information som inte uttrycker energi. Här däremot till skillnad från strängteorin - och egentligen kan jag för litet eller kommer ihåg för litet fysik men i detta område har ju alla just för helheten misslyckats så... - bör det gå att verifiera.

Därför att informationen om än endast uttryckt kan inte organiseras utan vad vi kan jämföra med att i en smal kaotiskt mer sannolikhetsstyrd yta av tunna diskar i ett ordnat mönster rekursivt in för information energieffektivt eller hur man nu ser det röra omvärlden. Därför kommer det växelverka. Föremål kan inte bara sugas in som jag tror mig veta att föreställningen är (men fysik tråkar ut mig och det lilla jag kan ha kunnat är mer eller mindre bortglömt - jag var mest intresserad av strängteoretikerna som möjlig fallstudie på rekursion som gått fel och hamnat i en oändlig upprepning trots att inget värde kommer - faktiskt lite likt ett svart hål: bara sortering av information utan överföring till verkligheten).

Åker man nära informationshorden kommer när sannolikheten träffar rätt eller den knuffas upp t.ex. genom att du skjuter in energi - kanske krävs mycket men rimligen bör kanske ett kärnvapen räcka - också energi uttryckas ut ur denna därför att sannolikheten för att det ska uttryckas till energi snarare än att ordnas i informationsmönstret igen finns där och knuffar man tillräckligt på strukturen läcker det också ut.

Se det som att kärnvapnet kommer sorteras in med övrig information och det skakar om det och några delar kommer gå åt rätt håll ut i universum igen.

Hur mycket som läcker ut kan man om man sorterar upp saker och ting rimligen beräkna innan där det relaterar till hur energieffektiv strukturens sortering är vilket påverkas av dess ålder och dess "sorteringshastighet" (se det som inlärning men inte riktigt p.s.s. som formeln tidigare diskuterad där den relationen är mer av en hammare efter handpåläggning kan få att fungera till allt möjligt) vilken möjligen kommer relatera till dess storlek. Vidare givetvis från hur mycket energi vi skjuter in och hur den är uttryckt. Ett kärnvapen tror jag är bra därför att det uttrycker energi i ett regelbundet mönster vilket gör sortering kanske enklare än om man skjuter in t.ex. en stor sten.

Vad du ska få ut är dock inte partiklar som alfa-partiklar eller annat sådant skärp som kärnvapen kastar ut utan just det sista mellansteget (tänk att information uttrycks rekursivt i sig till skillnad från energi där det alltid sker rekursivt uttryckt där vi här nu lämnar det och det bryts upp och vi får som när informationen om att du ska hoppa ner i vattnet uttrycks som energi som skakar om och plötsligt har du vågar som åker iväg) uttrycket sorteringen som nu bryts som jag tidigare skrev:

"Små dimensioner uttrycker istället entropi i information och är inte realiserade där vi kan se sådant som gammastrålning som mellansteget mellan de båda jämfört med hur du använder kroppens metabolism för att följa en karta till mat (information) som när du äter den realiserar mer energi för kroppen."

Information roar mig men min modell för språk bränner redan ut mig och fysik är tråkigt. Detta låter därför som ett utmärkt litet projekt för någon ambitiös person med resurser och tid att sitta och uttrycka och sedan bege sig iväg och testa. Kanske kan man rent även om jag tvivlar göra det endast genom att åka nära och titta när något stort sugs in t.ex. en sol som ju är trevligt klotformad och därmed enkel att beräkna. Kan knappast ta mer än maximalt ett par månader åtminstone om något stort teleskop räcker till för titta på det eller kan byggas ut (jag och tid som uppskattas är dock mer mytologiskt där saker antingen kommer onormalt snabbt och blir excellenta eller visar sig vara ett större problem än jag trodde).

Att vattna ihjäl plantor och hundvalpar & Vad telefonkatalogen säger om medias framtid

2010-09-21

I Why No Second Internet Bubble?, Technology review, MIT, hade jag nöjet av att återigen möta föreställningen att folk gör mer onyttigt på internet än annars i livet. Det gör mig alltid glad att läsa skribenter som fortfarande har illusioner.

"There is also a second, more sinister implication of Greenstein's analysis, however: it's entirely possible that, by occupying our time more cheaply than ever, the web has actually been a force for decreased economic activity. How much does it cost Zynga to occupy you with an hour of Farmville? Now imagine what those millions of users would have been doing with that time had they not been distracted.

[...]

They simply aren't looking at the value of what the Internet has destroyed when getting all starry-eyed about what it's giving us in lieu of what we once had. (I.e., physical books, record stores, getting out of the house, etc.)"

Många spännande tankar men vad som baffles är:

"How much does it cost Zynga to occupy you with an hour of Farmville? Now imagine what those millions of users would have been doing with that time had they not been distracted."

Titta på TV medan godis och skräpmat äta? Tala i telefon och röka? Hämta kaffe och gå och störa någon kreativ skapande person? Surfa på Expressen? Spela datorspel på spelkonsol. Titta på fotografier av lättklädda personer? E-posta skämtteckningar och kul foton till arbetskamrater och lösa bekantskaper de träffat en gång på en massa för åtta år sedan, läsa följande studie om att icke produktiva personer bidrar med värde under i alla fall goda tider: För organisationer är individer som äter utan att skapa bra under goda tider.

Eller tror någon att Farmwille konkurrerar med operan, lära sig ett nytt språk, skriva en programvara för att lösa den globala uppvärmningen, skriva en insändare om en viktig fråga, ge sig ut i förorten och vara mentor åt ungdomar i svårighet som efter många prövande men spännande och förvecklingar får ett samhällsnyttigt men plågsamt tråkigt jobb som matematiska forskare, läsa en bok...

Själv har jag ingen TV. Det känns bra. Jag har i perioder i mitt liv TV-missbrukat och särskilt som barn där riktigt otäcka strumpor hjärntvättade oss barn medan vi plågade fick sitta och vänta på fem minuter Disney - Vi visste inte bättre. Inte heller har jag spelat Farmwille men däremot begav jag mig modigt ut och matade en väldigt gullig häst med ett rött äpple och klappade den på mulen (jag var innan lite hästrädd så det stimulerade mig trevligt och fortsatt - Trevliga djur hästar). Men jag kan respektera att många andra aldrig skulle våga samma sak och kanske kan de bearbeta ut en hästskräck svårare än min i Farmwille (eller troligast vara lika onyttiga som de annars är framför teven).

Telefonkatalogen var en dominerande kanal mellan annonsör och konsument när jag var barn

Nyligen i Technology review läste jag också en analys där slutsatsen var att marknadsföring på nätet inte bara är annorlunda mot förr utan principiellt annorlunda. Skillnaden är väldigt stor mellan de båda möjligheten men här menade de att annonsörer tidigare nådde kunderna via media som mellanhand men att det i princip är på väg att försvinna där annonsörerna når kunderna direkt och att det också traditionell reklam ersätts med sökordsinriktad reklam (där det dock också kan gå utanför just den direkta kontakten).

Det är i princip fel även om det kan tyckas riktigt. När jag var liten och vad som fortfarande trycks är telefonkatalogen. Där slog man upp butiker som sålde små varor, pizza m.m. där varumärke hade föga betydelse och representerades av om man var missnöjd med väntetiden på pizzan förra gången man handlade. Det är samma sak så någon principiell förändring har inte uppstått.

Den världen har gått över till nätet men är inte längre begränsad till små geografiska områden vilket gör att de tekniska lösningarna skiljer sig mer åt. Världen är global i den meningen att vi importerar fler olika sorters varor, folk är mer kreativa och gör mer saker själva o.s.v. och vi har därför fler leverantörer.

I princip är detta dock fortfarande telefonkatalogen men betydligt mer utspridd. Telefonkatalogen hade ju också större annonser för särskilda varor där nu den möjligheten är större och därför också blir mer exakt förutom mycket större i bredd och antal.

Varumärkesbyggande är inte riktigt samma sak som detta. Bra gjord för rätt varor via tydliga visuella annonser kan det ge riktigt mycket men på nätet ser jag väldigt få annonser som har kvalitet där de kan ge detta värde (tvärt om är de ofta skadliga för varumärket genom att irritera mottagaren) och det är mycket möjligt att annonskanaler utanför nätet kommer ta det utrymmet tills vad som nu gör aktörerna att inte klara av denna typ av annonser på nätet att lära sig det.

För mig tycks det dock inte svårare än att identifiera vad som fungerade bra i traditionella media och sedan utifrån för platsen och publiken aktuella parameter räkna om annonsen avseende storlek, kontrast, rörlig visuell entropi (vilken om vi höjer annat tenderar att gå att hålla nere på noll vilket är bättre om vi vill bygga varumärke), val av ord, perspektiv i bilden, visuella sekvenser o.s.v. (i väntan på en färdig sammanställning är anteckningar i olika generationer en bra start: Modell av människans språk, Fallstudier och Människans kreativitet och språk).

Så nej jag tror inte vi ser en förändring i grundläggande princip däremot är internet inte samma sak som vad vi hade förr och det gör att det uttrycks ganska annorlunda. Du spelar inte Uno utan Farmwille och du köper heller inte en bok som verkligen lär dig något nyttigt om du inte är "ovanlig".

Folk vattnar inte ihjäl plantor och hundvalpar av kärlek utan girighet

Ett till färskt exempel på en person som har illusioner där han tror att människor egentligen är bättre än vad de är är denna japanska forskare som nu för fjärde gången ska koppla en planta till Facebook. Där kan folk vattna den för att visa att de bryr sig och är gulliga kärleksfulla personer.

De tidigare tre plantorna dog p.g.a. övervattning. Det tolkade de som att folk älskar plantan för mycket. Själv tror jag att folk okynnesvattnade plantan för att deras profil skulle synas mycket på en välbesökt Facebook-sida för att få fler besökare på sina profiler. Precis som människan allmänt gör med växthusgaser, olja från bilar och allt vi förstör naturen med.

Men visst jag kanske har fel. Folk skulle lära sig något eller göra något nyttigt om de inte spelar Farmwille. Och folk vattnade verkligen plantan så att den dog därför att de älskade den så mycket. Låt oss pröva med en riktigt gullig hundvalp nästa gång och se till att ha en riktigt stor bild som indikerar att den är övervattnad när det inträffar. Det bör hindra folk att övervattna. Men för att göra det roligt borde forskarna se till att det bara går att vattna hundvalpen som ingen trafik doneras på annat sätt.

Ett värde av att kommentera Technology review

Ett värde jag fått av att kommentera som jag inte tidigare tänkt på är att det kan stimulera nya idéer. Flera artiklar har varit inte bara intressanta utan intressanta artiklar som jag annars inte hade tänkt på att läsa.

I detta inlägg pekade jag på betydelsen av att Att uttrycka sig för att förstå. Att uttrycka en spontant reflektion kan vara vad som hjälper dig komma ihåg haka upp vad du läst och bearbeta det även om den kort. Där jag på Technology review finns här: Hans Husman för fler spännande kommentaren skrivna sällan utan ens några sekunders eftertanke modigt kämpande för att inspirera andra läsare som gillar att tänka längre än så att kanske uppfinna en ny energikälla eller väldigt billiga robotar som kommer hem och städar hos oss.

En mycket bra artikel ett fint exempel på just hur Technology review haft för mig väldigt intressanta artiklar där jag inte kände till vad jag missat är: Code Quest Claude Shannon - SM '40, PhD '40, threw down an irresistible challenge to those who would be pioneers of information theory. A young grad student soon met the challenge, but his solution languished in obscurity for decades.

Först och främst därför att Gallager och hans komprimeringsalgoritm hade jag glömt bort trots att jag tittat just på träd bl.a. via fraktaler som växt ut just på detta sätt där en bit indikerar en av två vägar. Jag lade därför till den som ett citat i Larry Hardesty i Code Quest från Technology review som tack.

Dessutom hade jag - vilket är helt obegripligt givet att Shannons samband fascinerat mig sedan 1996 - missat att Shannon troligt hörde samman i fallstudien över Ögonblickets alkemister där Technology review fick en till länk till artikeln.

Därmed vill jag ha ha sagt att Technology review är en av de trevligaste nättidningarna inom forskning som jag läser. Och det är inte så att de saker jag gjorde mig lustig över är typiskt eller ens var är dåliga artiklar (tvärtom var både väldigt intressanta).