Gay-hammed vs Gay-media

I fortsättning på Murderhammed och kompletterande min uppmärksamhet på att inte bara är Jesus och Buddha folket föga gender-politiskt korrekta jämfört med oss korrekt Gudinna-troende utan tycks för mig både från deras irrationella homosexual-rädsla såväl som tillbeendet av en manlig gud (hur kan det vara naturligt för några andra än heterosexuella kvinnor) är självklart muslimerna lika gay:ish som Jesus- och Buddha-folket.

Det är att peka på att befintliga läsare av inlägg inom den riktade informationen troligt får ut mer värde av diskussionen. Dessa - några i alla fall - har dessutom noterat hur jag av och till gör realiserade exempel implicit. Här för att inte riskera att några arga homosexuella skjuter eller spränger mig gäller att jag snarare när jag använder gay som negativ stereotyp söker spegla hur mer sekteristiska delar av aktuella religioner lägger mening i begreppen. Tvärtom vad mig anbelangar är dom homosexuella männen de ända rationella kristna resp. muslimer världen har: Manlig Gud som ska vara som mest attraktiv av allt och kyrkor fulla av smyg-homosexuella att ta ut i världen doing your shit medan jag gör mitt i Gudinna-kulturen.

Den franska nyhets-intensiva incidenten är ett excellent exempel. En riktig man väljer en kraftfull fiende man kan strida mot länge för att uppnå verkliga värden. Vad som är utmaning och ger utrymme till elegansen och glädjen tung-strid oavsett om nu domänen är väpnat uppror, civila protester, information warfare, eller packeterande en själv riktigt för en fin gender-politiskt korrekt Gudinna-religion manligt-stark inför Januari-riterna ute i skogen (eventuellt - att kriminalisera sig är tabu i vår religion - kan det inkludera offer av en Biskop vi haft i bur några månader).

Korrekt manlig strid från våra preferenser - utmaning värt något för vad som är värt något eller blir värt något i processen resp. uppnår verkligt värde presenterar för oss en bättre domän:

• Stor fiende som faktiskt kan något som gör den värt att strida: Diktatur delen av Kina.
• Målsättning demokrati och åtminstone regionalt-självstyre för dom muslimska delarna.
• Och för att det ska vara meningsfullt: Utan att förstöra hela djälva infrastrukturen och beskatta antalet människoliv i området värre än många fler år av diktatur. D.v.s. inget Syrien fodrande 30 - 40 år för upphämtning när det slutligen blir klart.
• Tidigare diskuterat bl..a i Strid över många och långa år kräver för gott resultat vuxet tänkande (2013-10-18).

Vad i hela incidenten i Frankrike är annat än game not to win? Inget uppnås. Ingen verklig glädje ens i striden finns därför att inget motstånd eller utmaning existerar. Inte ens om vi i motsatt med den hittills i historien universiella principen för allt som nått stabilt done att sekteristiska försök att äga informations koncept aldrig når en stabil verklighet där subkulturen äger kontroll utan att de måste lära sig leva med att andra kan läsa, tolka och uttrycka ord, fler-gram, rita bilder m.m. som också det sekteristiska använder (se 1 för några tveksamma undantag understrykande genom att i något vara funktionella hur lönlös in-mytande-försök att kontrollera gemensamma informationskoncept i kultur och vetande är) uppnås ej ett värde som går att konkretisera.

Tolkningen att se ett värde relaterat själva religionen är ytterst att betvivla som trovärdig förklaring. Istället verkar vara vad som är relaterat sådant här över likartat över områden och historien att något upplever sig vara "ett kollektiv" - vad jag kallar en subkultur oavsett hur stor - samt att en annan "flock" - fiende flocken verkligt eller inbillat finns - man känner sig trampad på av eller utmanad av. Då börjar resp. flocks yngre individer (självklart som Frankrike visade kan det inkludera kvinnor: Vi människor är så klart mer än ex. hundarna på F21 jag mötte under värnplikten där hannarna ständigt gick och blåste upp sig inför varandra då de alla trodde sig vara störst och bäst eftersom ingen besegrat dem någonsin - de fick ju så klart ej umgås med varandra i annat än viss distans med resp. hundförare - Kvinnor kan också om de ges utrymme och varken nödvändigtvis mer eller mindre meningsfullt eller moraliskt än männen).

Samma beteenden oavstt typ av subkultur (d.v.s. utanför ens om det handlar om religioner eller nationalism). Samma upphetsade känslor. Ända verkliga magnitud skillnad oavsett skattade upplevelser eller nivå av konflikt är hur många konkurrerande subkulturer individerna har i sina liv resp. hur tydliga upplevda gräns-linjer mot andra flocker är. D.v.s. för gaming-subkulturer som Nintendo vs Xbox vs XX är konfliktnivån låg därför spelandet är normalt ej en mer totalt dominerande del av resp. flocksliv, tradition av konflikter definierande linjer lätt att ta upp som given information i kulturen saknas, och lika verkligt gäller att antalet konkurrerande subkulturer i personernas liv tenderar att lättare nå ett stabilt balanserande därför att zoner där man är mer koncentrerade rörande personer med stark mitt för just den aktuella subkulturen nästan helt saknas (förutom enstaka större möten och mindre lokaler där man tillskillnad från kyrkorna behöver betala per timme för att sitta och spela i ett lokalt LAN).

Samma upplevelse. Samma reaktioner. Olika innehåll. Lika begränsat - om något - dokumenterade konkreta värden av informations-koncepten man har preferens för att se som egna. Inget ens i närheten av evidensbaserat resonerande jämförbart för läkemedel vi godkänner som meningsfulla för det gemensamma samhället att betala för att åstadkomma något.

Samtidigt givet alla mindre män ex. bland Gayhammed folket gäller att enorma kostnader realiseras för deras egna subkulturer, större kultur-grupper runt dem, resp. andra kulturer. Men utan något dokumenterat värde realiserat av den här informationen just denna subkultur tar som sin. Och jag har läst Koranen (på svenska) och faktiskt rent av tittat lite på språket (ej för att lära mig utan mer de grammatiska konstruktioner och typer). Det är ingen konkretiserad skillnad mot andra religioner.

Inget konkretiserat i informationen egentligen mer eller mindre oroande än i andra religioner heller (rörande uttryck Koranen). Ända tänkbart speciellt och ev. spelande i in i hastigheten för processen att lämna historiens föga informations-dynamiska verklighet och vakna upp i den större värden där andra kulturer också finns är denna (kanske problematiska ovanan) att ta barnen till skolor där de sitter och lär sig Koranen utantill.

Liksom som för subkulturer vs andra subkulturer (innehållet i koncepten de ser som egna spelar ingen roll när vi0 jämför med andra subkulturer för hur de reagerar och agerar) är det inte just texten i sig som behöver vara problemet utan att:

• Det är brutalt repeterat in i inlärt och starkt associerat en övergripande liten grupp av symboler: Ex. Muslim, Koranen, Tro, Vara en god om än ej kreativt innovativ samhällsmedborgare som gör vad mamma och pappa tycker känns tryggast (göra lokala-flock-ritualerna runt religionen, gifta sig, göra något enkelt arbete o.s.v.).
• Koncept-gruppen har en stark spridd mängd av information som kan associera med allt möjligt i övrigt.
• Normalt betvivlar jag att det har faktisk betydelse i större samhällsprocesser. Jämför gärna med allt vi lärde oss i skolan kring svensk historia. Hur troligt är det att det påverkar spritt över andra områden?
• Men en pågående event-historia såväl som koncept-nätverk existerar som kan aktiveras upp via socialt samspel. Ex. att du hittar en ny pappa-figur du som lite mindre man tycker att du behöver: Koran-präst, Papist-präst, Svensk-frikyrko-bonn-präst, Ej kvinno-attraherade-gul-klädda-Tibet-präster, Kommunist-präst eller vad du nu aktuellt.
• Dennes påverkan spekulerar jag blir lättare mer totalt definierande genom att de befintliga nätverken existerar och är så pass stora. Är denna väldigt divergerad - kanske direkt själv- såväl som samhälls-destruktiv utan rationella värden - kanske trappan givet accepterande av viss inkludering i ett sammanhang denne har en pappa-för-vuxna-barn-roll i innan större inflytande nås kan vara lägre.

Låt oss nu leka med tanken för att verkligen understryka hur fullständigt vekt hela Frankrike incidenten är: Att den faktiskt var del av något meningsfullt som kan leda till något. Varför i helvete skulle då personerna göra det hela så defekt att de förbrukar sig själva som resurs?

Slåss man i något meningsfullt där fienden är annat än trivial är resurserna begränsade. Att gå att kasta bort tre personer engagerade i frågan är så fullständigt ute i fantasi i varje sammanhang där man är i en rationellt driven konflikt med realistisk tro och förutsättning för att faktiskt få det hela att leda till något.

Förutom lära sig Koranen utantill finns egentligen endast en fråga jag finner oroande i det hela under domän av den riktade informationen (ej värderande utmaningar etablera säkerhet i EU):

• Jag utgår från att man antingen läst ex. Alternativa dimensioner för nivå av proto-agent eller reflekterat dessa frågor tidigare.
• Den faktiska incidenten är stark i lokalisering geografiskt och i tid. Uttryckr stark intensitet.
• Men vi hade ju faktiskt två incidenter: Eller vad vi kan uppfatta som två. Först angrepp tidning och därefter fritagande gisslan.

Den första var angrepp på media. Och media förlorade. Uttryck från media senare är i sig per uttryckt ord mindre tungt därför mer distansierat i såväl tid och rum. Och på det är media generellt vekt i uttryck. Man protester och förklarar det illa. Skriver något om att studie tidningen. Men inget av utmanad contestant finns typiskt i det. Ska läsarna uppleva att man inte tar upp utmaningen dådkraftigt? Om så påverkar det dom också och de kan börja att i större utsträckning - praktiskt givet slagkraft subkulturen helt irrationellt - självcensurera sig.

Självklart ska man som jag upplevda att Palin (eller på det sätt media paketerade henne: Ex. där hon muckar-bråk - ev. sista gången - finns här Sarah Palin är ganska lik Muammar Gaddafi) sitta (för USA-lokala politiskt subkulturella värden föga verkliga för hela samhället) och utmana upp den muslimska flocken. Irrationellt. Och ej nödvändigt.

Men media behöver anta utmaningen och ge igen så att läsarna inte upplever att man förlorat. Och tillskillnad från sekteristerna som angrepp tidningen i Frankrike ska det för att verkligt rationellt värde ska vara möjligt ske sunt tänkande på framtid. D.v.s. försöka undvika stereotyper, otrevliga uttryck m.m. (jämför gärna med sådant jag pysslat med här där jag irrationellt och felaktigt trampat på de homosexuella för att försöka förklara för Jesus och Muslim-folken hur fullständigt gay dom är utifrån meningen dom lägger i orden).

Franska polisen kanske van men det betyder inte så mycket i upplevelsen när själva kanalen man får informationen via känns backande efter konkret ytterst konkret förlust. Du antar utmaningen, you game to win, och du realiserar seger, och du visar upp seger så att irrationella effekter av förlusten man redan tog (förutom gayhammed-folket delvis p.g.a. inkompetens hos tidningen givet känd riskbild: Säkerhet yttre perimeter finns på vilken standard-checklist för fysisk-säkerhet som helst och än bättre vore efter misslyckat angrepp mot yttre skydd att någon kom ut och sköt tillbaka och åtminstone kom oavgjort - Dåligt gjort inte helt olikt hur andra media uttrycker sin "oroa" och "protest" mot händelsen: Vekt). Avslöja ett viktigt terrorist-nät eller annat väldigt tydligt inkluderande något fysiskt realiserat med poliser o.s.v. Rimligen givet samhällseffekten kan andra aktörer vara behjälplig här också (perform for me så får ev. gott samhällsvärde, knappast något problem vs. andra uttryck av själva realiseringen i aktörer och dessutom får jag möjlighet att mäta effekten av det). Så att rimlig balansering kommer i rapporteringen .

Att Gayhammed-sekten var vek och små-gay (möjligen: jag vet mindre om dom andra - annorlunda än Mohammed-folket) är ingen ursäkt för media-entiteter att reagera vekt. Oavsett ekonomiska motiv att motivera sin existens utifrån samhällsvärden skapar uttrycken av dessa såväl som faktisk räckvidd ett samhällsansvar. So man up.

1

Annat än möjligen kanske ytterst begränsad kontroll rörande varumärken - inkluderande en mängd ständiga misslyckanden i så väl som utanför lagen helt ogörligt att hantera - samt för i alla fall Sverige kombinationen av namn, personnummer och folkbokföringsadress medan var för sig - också personnummer tror jag mig minnas från något realiserat exempel om jag ej minns fel - är ej 100% garanterade som ns här associerat till dig och ej heller vad du egentligen kan styra andra användning av: Alla från ICA till informations-inhämtnings-operationer i såväl som utanför normal kommersiell verksamhet kan helt juridiskt accepterat knappt utan reflektion hos någon hämta upp informationen för fortsatt bearbetning för en strunt-summa per transaktion)

Relaterat

Visuell uppmärksamhet kanske påverkas av religion (2012-10-26)

Att vinna är viktigt: I land- och isbandy såväl som religion (2013-10-28)

De två formerna av överträning jämfört med hippies och autism
2010-09-16

Manipulerad avrättning av präst förvanskas utåt till Obama-hat: Manipulerad information i propaganda föder hatets desinformation (2013-07-23)

Och följande bör som tidigare påpekat rörande draftad information relaterat riktad information ej tas som färdigt material. För diskussionen nedan går det addera vettigt trovärdigt effektiva metoder vilka ej alls berördes (därför att jag var mest intresserad av att diskutera frågan utifrån ett relaterat praktisk-modell i en mjukvaru-implementation för en större kontroll-domän ej utnyttjad nyligen d.v.s. religion):

Riktad information - Argument som övertygar trots fundamentalism (2014-05-23)

Jag hoppas att följande är diskussion av frågan kring risk fundamentalism och lära sig information utantill (alt. jämförbart diskuterat för "öken-religionerna") ev. i kombination med föregående.

En enkel "topologisk" modell för att uttrycka dynamik i nätverk där meddelanden passeras (2010-09-13)

I samma problem-domän som nedan har vi realiseringar likt Wordnet. Wordnet är enormt användbar men bra många områden i den (kanske mest märkbart part of whole) är väldigt - direkt opraktiskt för många användsområden - små. För grammatik nära kan den fungera ok men Wordnet är liten. För att nå storlek krävs automatiserat byggande antingen från naturligt språk i text eller från en mängd andra befintliga ontologer och det fodrar att man accepterar att en viss osäkerhet rörande sense accepteras och hanteras. I kontrast Wordnet har jag för min Blue light där lägst grad av sense-vetskap är realiserad (huvudsakligen relationer förutom ngram-konceptet) idag en bit över 5 - 20 miljoner koncept (något varierat med vilken representation som tagits ut för användning). När viss osäkerhet förstås och kan hanteras vinner man på mycket större storlek. Fastnar vi i att vi alltid oavsett behov eller domän (jämför kreativitet där föga behov finns i associations-nätverken) då blir allt väldigt litet trots stora lingvistiska subkulturer som adderar in värde: Och helt i onödan. Lätt gay-hammed över det hela om någon ger sig på att definiera värden enligt Wordnet och tror det är bra oavsett del av system eller användning.

Ontologiska problem II: När vi tror att vi kan definiera världen (2012-11-22)

Himmelska fridens torg: Diskussion metodgrupper riktad information för konkret värde resp. risken att tappa värde redan byggt om moraliskt defekta metoder används (2013-10-28)

Hans knuffar trötta åldringar inom Media upp till framtidens starka och kostnadseffektiva Visualiserande Illustrationer

Illustrationen är tillhörande Scenarier skjuta ner passagerarflygplan: Nordkorea manipulerar Kina ner i stalinism resp. Defekt kinesiskt beslutssystem. Styrande policy föreskriver emellertid att fortfarande experimentiella illustrationer när potentiellt kraftigt påverkande dom kreativa delarna av läsarens kognition ska publiceras separat med varning om att risker ännu ej fullt förstås resp. att upplevelsen kanske inte blir den höga nivå man vant sig vid att kunna förvänta här. Läsare som har svårighet att tänka kreativt eller att resonera under eget ansvar kan helt hoppa över illustrationen. Läsare som kan bli förvirrade, få psykotiska episoder eller jämförbart av information kreativt inducerade rekommenderas att först konsultera en expert inom psykiatrin för att validera att visualiserande illustrationer är säkra för aktuell person att möta.

Möjligheten är särskilt intressant för gammalt och trött media att försöka ta till sig. En tes jag tror inte alltid men i delar gäller för gamla ofta upplevda föråldrade lösningar när nya koncept tar utrymme är att:

• Dessa tappar därför att de attraherar yngre kompetenta medarbetare bättre vilka bl.a. ger en högre andel av större förståelse idag och som uttrycker den starkare kognitionen vi per generation länge såg (Sverige unikt kanske relaterat förändrad skola har dock börjat tappa: en del menar att vi ännu bara inte ökat men det är tror jag fel tolkning av resultaten).
• Nya koncept som förvisso oavsett effekt av föregående tar en kanske viktig plats fortsatt klarar dock allmänt att bättre anpassa sig mot idag och tar därför lättare åtminstone förändring som kommer via nya generationer.
• Nya generationer introducerar och sprider emellertid lösningar mer stabilt kvar i samhället till äldre generationer (i åtminstone Sverige och USA sedan länge utnyttjat för att förändra föräldra-beteende rörande ex. kost och rökning genom att informera barnen i skolan).
• När äldre koncept börjar tappa lite blir man mer obenäge att friskt orka ta in fler medarbetare och kan här börja bli "förstockade". Avståndet till idag blir i dessa fall ännu större.

Även om något nytt ej praktiskt är intressant kan att reflektera och fundera över lösningen kreativt ut från den stimulera till nya tankar. Övningen "knuffar" en individ lidande av förstockade tankar mot ett friskare tillstånd där man kan börja se att vad man säljer faktiskt är ganska dåligt gjort givet budget och att kanske allt av problemen ligger där snarare än att omvärlden blivit dum i huvudet riskerande hela samhället med en massa nytt. Orkar man dit kan healing börja...

Visualiserande Illustrationer: Effektiva, Alternativa och Läsar-Stärkande

Visuell Illustration: Illustrationen är en ny experimentiell teknik för att skapa visualiseringar energieffektivt. Delar av ansvaret för beräkningskostnad ligger här hos läsaren.

Att från rätt anpassad information föreställa sig en bra visualisering är möjligt och kan rent av för en del läsare bli bättre. Detta går snabbt. Att utveckla en illustration som ej visualiseras utan måste vara klar är tidsödande för publicist och tiden kan bättre använda för viktigare innehåll läsaren ej enkelt själv kan visualisera med hjälp av sin hjärna (under vissa antaganden om vilka som här är läsare: viktigast snarast ha intellektuell botten ungefär där genomsnitt för populationen hela gruppen svenska surfare börjar).

Tekniken ger dessutom möjlighet för läsaren att bygga vidare från informationen adderande egna uttryck. Dessutom är det nu möjligt för publicist att ge möjlighet till alternativa anpassningar utan att behöva göra flera alternativa illustrationer. I detta första ex. finns ett standard-alternativ resp. ett för läsare som blivit ganska toleranta emotionellt i domän av nyheter, och slutligen sist variant avsedd för känsliga läsaren.

Barn och känsliga läsare rekommenderas att använda alternativ tre när visualisering skapas. Det är den sista punkten av de två föregående. Dessa läsare bör helt hoppa över att läsa de två föregående.

DUMB-MONKEY ASSERTING DOMINANCE OVER NO-VALUE

• En schimpans lätt löjligt uttryckande just dom irrationella primitiva sidor människan lämnat bakom sig men svagare individer ibland ej klarar att ej uttrycka av och till (atavistiska uttryck orsakade tänkbart av att information från gener närmare aporna ibland slumpmässigt med viss ärftlig preferens tas upp och prövas så att säga för att se om den har relativt större värde vid en tidpunkt).
• Apan uttrycker med kroppsspråk och hand-arm-signaler: asserting dominance. En handen träffar just bröstet. Den andra snarare än att uttrycka seger eller kraft (ex. via V-tecken resp. knuten näve) gör för aporna något av det typiskt viftande.
• Långt nedanför ser vi förminskat relativt apan ett brinnande flygplan med döende skrikande passagerare.
• Den läsare som önskar förstärka detta uttryck mer kan föreställa sig ett döende brännskadat barn ev. med något gulligt djur - kanske en valp - döende med delar av benen borta men ej blödande snabbt nog att hinna dö snart därför att elden slutet många av blodkärlen.
• En känslig läsare föeslås istället nöja sig med att visualisera flygplanet. Kanske med en bit av det stickande upp hur havet. Eller bara en oljefläck på vattnet.

Att skapa svenskt värde för teknik-företag via särskilda internationella informationskanaler (fallstudie Technology Review)

För svenska aktörer och inte minst mindre tekniskt kompetens drivna är kraft att kunna identifiera samarbetspartners av kvalitet internationellt kostnadseffektivt. Ett problem vi många gånger sett är ju att:

• Dessa aktörer tappar tempo ut i världen. Jämför t.ex. med samtliga svenska produktutvecklande företag inom IT-säkerhet som jag tror samtliga jag recenserade eller skrev om åt IDG dom åren ca 2000 - 2007 - ett mindre urval också publicerade webben som särtryckt eller helgläsning hittas via Recenserade säkerhetsprodukter av Hans Husman på IDG - är antingen nedlagda i ambition (kanske kvarstående avstannat Sverige utan särskild marknadsutveckling alls i positiv-riktning eller sugits in också mycket mer avgränsat i svenska konsultleverantörer rörande ev. befintliga kunder) d.v.s. av om jag minns rätt åtta till 12 vid tiden ungefär jämförliga med liknande som klarat sig bättre ex. från asiatiska företag där nytta av ett större konglomerat givit kraft eller för jämförbara företag helt enkelt tror jag mer av lokalt tillgängligt i kunder och samarbetsparters aktuellt för en del amerikanska företag.
• Åtgärder man initierar drivna av riskkapital eller via statliga satsningar är minst sagt kostsamma och mycket inriktade på att addera mantimmar. Det kan ha värde men man måste ju också inse att energieffektivitet oavsett mätetal är brutalt sämre jämfört med ett företag lokaliserat i ex. Kalifornien, Soul eller Tokyo. En månad behöver gissar jag inte motsvara mer än vad man kan ta ut på en dag arbetande väldigt fokuserat i direkt geo-närhet.

Enkla lösningar på det finns kanske inte. Att vara beredd att addera större värde för att kompensera är antagligen nödvändigt men behöver inte självklart vara ett problem lika lite som att en låg kronkurs nödvändigtvis stärker svensk innovation.

Förutom att försöka skapa infrastruktur och ramverk via de svenska aktörer som når utåt och de internationella företag med närhet lokalt är det troligt av stort värde att försöka nå ut via media-kanaler av vad vi här väljer att kalla särskild kvalitet.

Särskild kvalitet är mindre dina vanliga tidningar inriktade mot affärs- och teknikhändelser på lite ytligare nivå. Det värde de kan addera är ju konkurrerande mycket annat ofiltrerat d.v.s. kommer uttrycka samma bias mot vad du har i din närhet.

Särskild kvalitet ligger närmare kanaler som når särskilda intressanta målgrupper och där vi har dels en tydlig filtrering, förtroende för aktörer men samtidigt inte en allt för hög tröskel för att ta till sig informationen. Värde här kan dels vara primärt via kanalens normala läsare ex. för vårt fallexempel Technology review (MIT) deras tryckta utgåva tämligen välspridd både i USA, Europa och Asien (finns att handlaa i Sverige t.ex. pressbyrån t-centralen eller senast inhandlad på resa Berlin, Amsterdam och Londom på liknande försäljningsställen) och givetvis regelbundna läsare av webbutgåva.

Vi kan jämföra särskild kvalitet med den utmaning och investering som fodras för att etablera god maskinell-förståelse av naturligt språk och koncept i specialist områden som särskilda forskningsgrenar jämfört med de jämförbart trivialare standard-koncept för vanligt ej kunskaps-djupt språk.

Jämför vi webbutgåva Technology review med numera dominerande idé för IDG.se har vi kanske mindre visuell och funktionell resp. mängd ambition på Technology review men deras koncept genomgående ligger mycket närmare den helgläsning IDG förr publicerade med längre artiklar tagna från de tryckta tidningarna. Medan IDG just är kortare information om enskilda händelser relaterat företag. Lite av tidningsvärldens Twitter-koncept ganska vanligt bland teknik-tidningar.

IDG och liknande är givetvis kanaler av värde men man måste också inse att de är mycket mer av en mängd fråga. För att nå ut bra i det engelska språkområdet bedömer jag att 100 - 500 under en kortare till medellång period kombinerat med annan bearbetning krävs om vi rör oss bland entiteter med lite läsare och visst förtroende. Säg under tre till 12 månader. För att idéer i planering om antal prospekts till faktiska kunder och samarbetspartners mer troligt ska ha viss rimlighet för en eller ett par bra konkreta resultat.

Technology review har dock särskild kvalitet. Och här är den lugnare men djupare publiceringen av värde när vi når ut på den. En kvalitativ djupare artikel kommer märkas mot läsarna under lång tid.

Vårt fall vi kan använda som exempel är deras review av den svenska visuella datormiljön och simulator-plattformen - realiserat i ett dataspel - publicerad 14 juni 2013 och fortfarande stabilt på startsida och synligt lite varstans över hela nätutgåvan via menyer och pagination:

The Secret to a Video-Game Phenomenon | MIT Technology Review Simon Parkin

Det är dessutom ett bra avbrott till upplever jag sämre kvalitet på nyheter i engelska medier relaterade Sverige vi haft i försämrad trend ganska länge ett tag.

Poängen här är ju egentligen inte ev. värde för företag och skaparen Markus Persson utan möjligheten för andra företag att dra nytta av associationen i riktad bearbetning vad dessa kanaler når. I det kan vi när man utgår med vetskap kanalerna se en mer energieffektiv väg.

Också kan ju associationsvärde gå den andra vägen spontant givet befintlig synlighet. Men självklart gör man mer ger det mer och kanske endast då.

Också ofta mycket läsvärt med viss prioritering redaktionell kvalitet är Media.mit.edu. På Technology Review finns blogg The Physics arXiv Blog med aktuellt från mycket användbara Arxiv.org (Cornell University Library. Och ConceptNet (diskuterad flera gånger här men ej bland länkarna i listan nedan men för den som letar runt och är särskilt intresserad kunskapsrepresentationer, common sense m.m. finns en del att hitta).

Tidigare om eller relaterat Technology Review på Hans Husman om Media:

Farligt enkla argument i en politiskt oseriös värld törstande efter en till månad av lugn (2013-01-16)
Är Microsofts DataUp bättre eller sämre än verklighetens DataDown? (2013-02-22)

Higgs Boson: Myt eller Verklighet? (2012-07-11)
MIT:s komiska blogg överträffar sig själv (2012-03-07)
Marknad för dataförsäljning: Sociala Media, Infochimps och US vs Wikileaks i auktion (2012-07-13)

Kommer Google Wallet lyckas? (2011-05-27)
Quid söker innovation med datamining (2011-04-20)
Revolutionen i Egypten: Vad vi lär om kommunikation och samband (2011-05-03)

Att vattna ihjäl plantor och hundvalpar & Vad telefonkatalogen säger om medias framtid (2010-09-21)
Det är bra Youtube inte censurerar för mycket (2010-09-14)
Viralheat gör statistik över sociala media tillgängligt (2010-08-24)
Chuo University: Information till energi - Direkt (2010-10-01)

Relationen mellan USA och Kina, de asymmetriska hoten och Kinas framtid (2010-10-08)

Twitter för vetenskapliga publikationer

Diskuteras i:

• The role of twitter in the life cycle of a scientific publication

Ett tror jag helt annat segment hittar vi genom att flytta vårt analyserande perspektiv från själva journalen till universiteten resp. eller och forskarna avseende vad vi söker hitta värde att donera till. Värdet vi söker att optimera för dessa om det ska vara höggradigt intressant är via metod ej redan åtminstone annat än ovanligt.

Några av de just nu mer framgångsrika publikationer resp. publicerings-tjänster skilde ju ut sig genom att tidigt gjort just det (ett ex. är Plos one genom den fria accessen och möjligheten att åter-publicera vilket ökar möjligheten att bli citerad samtidigt som kostnaden för att köpa ut rättigheten att själv publicera materialet försvinner - nu med högst impact factor). Problemet är väl att det innan något gjorts är det lätt att inte se en metod som existerande i det att den finns och ökar detta värde, tekniskt möjlig resp. affärsmässigt sund.

Energi-effektiv motivation av samhället och uppfattat fusk: National Academy of Sciences

National Academy of Sciences journal PNAS är ett exempel på hur samhället kan förstärka motivation att göra något bra (och tycks självorganisera - d.v.s. löser problem utan att jag och du behöver bidra eller göra en hjälteinsats - till att uppvisa exempel på möjliga att förstärka) d.v.s. en av flera verktyg som tycks rimligt anta hör till vad som motverkar problemet diskuterat i:

• Detroit-sjukan i nya branscher: Amerikansk defaitism kräver ansvar av medborgare såväl som politiker

Nära relaterat motivation är att vi heller inte gillar att andra fuskar i den kollektiva interaktionen medan det egna mer flock-nära (också ex. på nivå med land både för fusk och värde kan vi reflektera attityd i Sverige till EU-bidragen vi bidrar med) när för andra fuskande ibland känns mer sunt energieffektivt och fri-konkurrens-bejakande.

Vi har ett exempel på ett hos bl.a. journaler vanlig företeelse jag tror många kan uppfatta fuskande relativt dem och som i så fall skadar resp. journal och mediehus långsiktiga förutsättningar att ta betalt:

• PNAS erbjuder köp av enskilda ej fritt hos dem publicerade artiklar.
• Men som ej ovanligt allmänt finns de ofta publicerade fritt på nätet hos universitet, m.m. därför att de levererats på sådant sätt till journal att sådan publicering är tillåten.
• Om nu köparen upptäcker detta föreställer jag mig givet kostnaden (hos PNAS är jämförande andra tämligen billiga med $10 US d.v.s. cirka 50 kr per artikel).
• Vanan trogen kontrollerar jag själv detta och har både nu och tidigare kunnat konstatera att PNAS skiljer ut sig från normalt i det att deras betal-artiklar väldigt ofta istället för cirka 1/5 till 1/10 gånger beroende av journal finns fritt hos andra.

D.v.s. fler kommer uppfatta att PNAS lurar dem på pengar genom dubbel-betalning (om nu deras villkor mot levererande forskningsinstitut inkluderar att de tar ersättning för att tillåta dem att publicera artikeln).

The New York Times visar det värde media kan få från att förränta nyheter och kunskap

The New York Times är egentligen den tidning på nätet jag läser regelbundet ofta. De har ungefär de områden som intresserar mig kompletterande på lagom nivå för snabbare läsning.

Intressant är dessutom att vi kan se dem experimentera försiktigt med en del av de komponenter vi vet media behöver närmare sig för att skapa långsiktigt effektivt värde av konkret information (avseende händelser m.m. nära nyhetstidningens mitt) och vägar att nå den mer abstrakta kunskap de etablerar i områden bevakade i publicerat, strukturen och relationen av publicerat både mycket explicit genom hierarkier, relaterade artiklar m.m. såväl som samband mellan nyheter utanför det mycket konkreta men ex. uttryckande expertkunskap eller ett engagemang (ex. hur en fackförbundstidning bevakar sin yrkeskategori från sina perspektiv från medlemmar eller hur The Economist bevakar ekonomin från ett liberalt åskar-perspektiv eller hur facktidningar kan bevaka ett ämne med övergripande samband men längre ifrån idé-perspektivet ex. alla tidningar som dyker upp kring diverse prylar som säljer bra som mobiltelefoner ) och byggd i medarbetare och leverantörer.

Att ha överblick där vi också kan se delar konkret med detaljer skapar möjlighet till mycket större värde direkt för läsare (ex. genom att man faktiskt kan hitta vad man vill läsa också om det inte är det senast publicerade) och tycks troligt göra det lättare att förvälta den abstrakta eller ideologiska eller affärsidé man har. Det senare bedöms ju inte sällan ganska väl från hur vi upplever och ser det när vårt perspektiv stämmer väl med de läsare man har förutsättning att tala till. Men ju större och komplexare desto svårare blir det. Att uttrycka information och kunskap inkluderande också medarbetarna reducerar troligt den begränsningen. Samband och helhet över ex. nyheter ej konkret relaterade (konkret i meningen att det handlar t.ex. om samma företag) blir helt säkert bättre när sambandet också finns hos medarbetare som uttrycker dem d.v.s. att de har större erfarenhet, historik m.m. för det övergripande sambandet.

En mycket grundläggande men väl så viktig sak att göra vid någon punkt är att etablera vad man faktiskt avser med ett koncept. Vi kan se ett koncept bärande olika meningar. Lingvistiker är ofta mycket intresserade av dess sense ex. att jag kan döda en process i datorn såväl som att döda myror (eller begå massmord på myror utan att i juridisk mening mördat någon alls). Sense är inte det kritiska mer grundläggande utan det är här intressantare vad vi i den konkreta världen runt om kring oss avser. Vill jag läsa nyheter om massmorden i Jugoslavien under dess sönderfall vill jag inte läsa om massmord på myror. En statistisk bedömning är möjlig och kan ofta ge bra resultat men för en nyhetstidning kan vad vi avses etableras direkt när nyheten skrivs (vilket dessutom gör statistiska samband för gamla nyheter enklare att koppla ex. mot sökning och respons vidare till vad de troligt handlar om: övergripande likhet finns ofta mycket tydligt ibland mindre tydligt vilken sorts massmord vi menar och vet vi vad som avses en mängd fall blir det lättare att bedöma vad som avses där vi inte säkert vet det).

Den formen av mening har The New York Times etablerat ett "entydigt" språk för. D.v.s. har vi en stad som heter QQ och ett land som heter QQ kan skribenten beskriva vilket QQ de avser:

• data.nytimes.com

Den mening som oftare intresserar mig ligger närmare hur koncepten påverkar varandra också när de inte är direkt uttalande (mycket konkret vi associerar) och den förståelse och tolkning vi upplever oss nå ofta ganska direkt från känsla, erfarenhet m.m. vi redan har. USA är förvisso ett konkret land men det är också ett koncept i denna mening där det abstrakta och konkreta kan skilja sig ordentligt. För en del kan konceptet representera frihet medan det för andra är satans representation ovan jord, medan andra kan se USA som ett instrument-artat verktyg uppfyllande sin mening på jorden genom att konsumera korrekt mycket för att "driva" världsekonomin.

Ännu ser vi relativt lite konkret i skillnad mellan medier där etablering av att varaktigt veta vad allt publicerat egentligen handlade om också utan att läsa eller minnas miljoner nyheter men det långsiktiga värdet av att någon gång just komma igång och som här göra det riktigt i ett område som ger långsiktiga förutsättningar att kvarstå som publicist samtidigt som branschen generellt tenderar att inte addera struktur man själv kontrollerar utan snarast skära bort mer implicit sämre kontrollerad sådan (ex. fasta medarbetare) utan ersättning ska vi inte underskatta betydelsen av. Vi kan dock konkret se användning och struktur i meta-information till nyheterna i koden.

Ett bättre exempel för att se saker man kan göra med denna typ av ändå väldigt grundläggande teoretiskt enkel struktur bara av vad vi avser ger Reuters. Större delen av de tjänster de etablerat senast ett par år bakom bygger helt på struktureringen av kunskap inom flera (ev. större delen) av de motsvarande "affärsområden" de adderat. Gemensamt att de förstår vad de avser, hur det är strukturerat i områden läsare och data-kunder är intresserade av och lite programvara och tjänster för att svara på frågor relaterat det samt diverse statistiska uppgifter det som etablerad grund gör det möjligt att presentera. Rörande tjänster relaterade statistik och sifferuppgifter att jämföra med större delen av övrigt inom media som sällan också med en mycket stor inriktning på sådant (d.v.s. ekonomiska pressen på nätet) egentligen ännu inte gör annat än att publicera upp och ner på olika marknader (barriären mot andra leverantörer är här approximativt motsvarande varumärket och befintliga kunder).

Kombinationen av företagshistoria både från leverans av nyheter och finansiella sifferuppgifter gjorde det kanske lättare för dem att se möjligheten tidigt och att ha kompetens för det lättare tillgängligt. Ett till ex. på grundläggande infrastruktur något mer utvecklat är att detektera de koncept man kan namnge d.v.s. varande en statistisk bedömning från kunskapen vi vet vad den avser vilket hos dem är synliga via:

• Opencalais.com

Jag gillade den inte när jag skrev om den tidigare i Reuters Calais (Väldigt Dåligt) resp Guardian Content API (Bra) men konceptuellt är den vettig (också för informationsinhämtning rörande vad användarna gör med den) och det tycks troligt att den praktiskt är mycket mer inarbetad idag. Att döma från andra tjänster vi kan tänka oss bygger på konceptet har den åtminstone förutsättning till att leverera tillräckligt bra resultat för alla normala ändamål aktuella här.

En helt annan aspekt kan man tycka men egentligen också vad som kommer ner till mening är hur vi adderar värde i en artikel. Följande ex. från New York Times är färskt:

• Nature’s Drone, Pretty and Deadly (April 1, 2013)

Men är ju precis som nämnt vad vi avser och vad vi redan upplever av konceptet, och hur det samspelar med informationen vi får. I vissa fall är det ytterst konkreta exakta viktigt (vi vill ex. gärna ha en sifferuppgift på hur bra eller dåligt något går kompletterande ex. skribentens upplevelse av hur det hela kändes talande med några medarbetare resp. hur dom känner att det går). I allt övrigt bär ju språket meningen inkl. bilder, rubriker, faktarutor, referenser till tidiga nyheter o.s.v.

Rubriker, bilder m.m. vi direkt ser (liksom länk vi nådde nyheten från) sätter ett kontext i vad vi förväntar oss och det styr hur vi tolkar efterföljande information. Det uttrycker de viktigaste koncepten och vår associerade mening påverkas tydligare i vad man mätbart kan detektera (bedömt från min nyhetsanalys) när vi projiserar från övergripande mening i artikeln till konceptet som ger initialt kontext. D.v.s. de båda styr hur vi tolkar efterföljande och vi tenderar att lättare lära och associera nytt till dom från texten. Motsvarande är det från det förväntat (men ej kontrollerat) att om du går en universitetskurs i X inom det större ämnet Y och kursbok refererar till metod Z känt ganska nära eller mycket nära X etableras fakta lättare som kunskap än om det berörs i en egentligen i kunskap mycket näraliggande kurs men där konceptet (ex. artificial intelligence relativt natural language processing) är mycket mindre förväntat associerat till Y.

Kunskap vi på det sättet kan sägas filtrera bort (i att vi lättare lär mot förväntade koncept från dem enklare än mellan dem lokalt) kan vi också se som att vi adderar möjlighet till djupare och mer fyllig mening i vad nyheten avser och handlar om avseende dom förväntade koncepten (som ger primacy effect).

Tittar vi nu The New York Times artikel om the Dragon fly är de visuella komponenterna rörliga. Först ges dock en stillastående bild vilken enligt samma samband som för rubrik kontra brödtext kommer sätta initialt kontext. Det visuella handlar ju också ofta tydligare om förväntad inför den omedelbara upplevelsen (precis som ansiktsuttryck m.m. fortlöpande gör det under dagen). Att ge bilden har ju därför i sig värde utan som vanlgt enorm knapp brytande intrycket men den undre bilden känns åtminstone för mig mer attraktiv (den syns ett kort ögonblick för mig). Men ännu mer hade kanske något spännande med byte eller liknande fungerat än bättre.

När en publicist etablerat att kunna publicera rörligt faktiskt fungerande med nyheten utan som vanligt en massa problem kommer ju sådant ner till verksamhet man har kunskap om hos många fler än IT. Egentligen bara att tänka igenom hur det fungerar och se till att en lämplig stillbild levereeras med filmklipp när görligt och lämpligt och adderande värde, och uttrycka det i enkla riktlinjer för skribenterna.

När vi tänker i att etablera mening, ge det djup, och systematiskt förstå vad vi säger blir det konkretiserande värdet av meningens djup lättare att visa värde för läsarna:

• Jag kan som läsare betala X kr för att få en nyhetstidning varje dag.

Eller så kan jag betala lika mycket och få tidningen och se att tidningens konkretiserade människor löser systematiska problem som stör mig eller jag ser hade stört mig om de hade hänt mig. Där ligger det samhällsvärde som för många (inte alla) är en viktig grund till ex. skattemoral eller att folk engagerar sig i Fyrisbiografen (och aktiskt betala en årlig klumpsumma för att få göra det) jag besökte igår. Djup och förståelse av hur det når helhet ger möjlighet att uttrycka mer än det smalare uttryck ofta växlande mellan okänt, otäckt och nytt med kända varumärken mellan dem (musiker och skådespelare ofta).

Vad är möjlighet att lösa problem i helhet mot nyhetsbevakning, den kunskap och den information man kontrollerar resp. som intresserar och ger läsarna värde i upplevelsen. Upplever och uttrycker man det återkommande värdet att man är tidning och att man dör är farligt då har man inte klarat att konkretisera sitt värde nyanserat så att det kan nå folk i vad de direkt kan se och uppleva värdet av fortlöpande. Inte heller har man tolkat från medias egenbild (som vanlig bland dagspressen) klarat att visa värde som mer än mer begränsade läsare tycker känns verkligt för dem (en objektiv sann verklighet finns ju inte här på samma sätt som ex. direkta uppgifter av den typ vi finner onormalt att tolka fel: här handlar det om vilka förändringar i vardagen som är viktiga och vilket samhälle i dom frågor som intresserar dig vi ska gå till).

I övrigt har jag inte prövat The New York Times konkretiserat i att ge information för att skapa positiv-förändring i det meningsfulla men kommer eventuellt göra det kring en mindre men fascinerande nyhet. Åtminstone om det inte blir löst av sig själv (och annars är vi just i engagemang: värdet en tidning ger i positiv-förändring ska optimalt vara den idealt fungerande staten där just vad du betalar i skatt löser just dom problem du tycker är viktiga men inte kan, vill eller har lust att lösa själv - resp. där tidningen kan skapa värdet mycket mer energieffektivt).

Nya otäcka försök av media att kapitalisera på påhittade "skandaler"

Vad som helst kan bland media kallas skandal. Allt för att bedrägligt locka en till läsare till att ödsla tid på vad man istället hade kunnat använda för att uppfinna något viktigt, sopsortera eller som jag ofta som barn gjorde samlade in pengar till Luther-hjälpen (hur många barn och ungdomar sitter och läser medias påhittade skandaler istället?).

Här vi ett väldigt tråkigt exempel och denna gång i MDPI AG journal Information:

• Semantic Information and the Trivialization of Logic: Floridi on the Scandal of Deduction

Kanske har Dagens Nyheter rätt i att sådant här bäst förhindras med statliga bidrag - en välkänt välfungerande metod inom många områden - för att se till att hålla saker tryckta tryckt oberoende av världens stressande verklighet där tjuvknep som dessa för att lura oss att läsa vad som visar sig mycket tråkigare än man först trodde hindras.

Jämför gärna med Dagens Nyheter jag de få gånger de fortfarande håller sig seriösa inser bara genom att läsa utsidan är tråkiga istället för att slösa tid på att bläddra tidningen. Jag tycker att vi medborgare ska kunna kräva och vara beredda att med skattepengar betala för att Dagens Nyheter är tråkiga redan på tidningens utsida.

Möjligheten att bedöma brist på korrekthet när medier gör sakfel eller överdrifter för personer utanför själva tidningarna är i dagens samhälle där dessa aktörer mer eller mindre etablerat ett system syftande till kompetens monopol är ytterst begränsat förutom enstaka ämnesspecialister (ofta just dom som ex. har fel-citerats). Med större istället för minskade pengar som är kravlösa försvinner ju motivationen till att uttrycka saker oseriöst överdrivet, smyga in småfel för att hålla politiska frågor man har egen-intresse i eller för att stimulera annonsörer samtidigt som att riktad rekrytering till att möjliggöra flera lager av media-medarbetare som läser saker och ting innan publicering kan införas.

Jag tvivlar t.ex. på att det annat än enstaka gånger varje år hände att en läsare klarade eller hade möjlighet att upptäcka felaktigheter i Dagens Nyheter innan de optimerande upp antalet medarbetare till i antal färre. Numera kan nog många tycka att allt möjligt känns lite underligt som från en parallell-värld där det mesta är lite mer - och felaktigt - negativt och tråkigt - än som innan mer balanserat värdeneutralt format av den sunda brist på engagemang en insatslös existens skapar. Mest rädd blir jag när dom diskuterar kärnkraft och ekonomi. Tänk om det blir fel? Vilka skadligt stora konsekvenser kan inte det få? Ett argument självklart också för att avveckla kärnkraften om nu inte statsbidragen till DN m.m. för att minska risken för kunskapsfel där kan klaras.

TV-branschen nu och utvecklingen åren som kommer

• Förkortad konceptuell sammanfattning inför den längre artikeln och övrigt återkommande vanligen runt mars-april vartannat år.
• Principerna diskuterade är intressanta för TV genom att de där är mycket tydliga.
• Praktiskt för nya mätmetoder och just nu snabbare direkt möjligheter är det dock egentligen värdefullare 2013 - 2014 för tidningsvärlden. Genom att de saknat möjlighet att kompensera en liknande process lika enkelt genom förändrad relativ intensitet ligger de motsvarande före i processen.
• Medieföretag som känner att de här och genom åren fått ut värde får gärna betala tillbaka det lite längre fram när det troligare börjar röra sig mer kring demokratifrågor i Asien genom att tidigt prioritera aggressiv bevakning.

USA's ekonomiska problem relaterat media och nya produkter är (till [Red. Tar bort en skattning och mätning jag ej vill motivera eller just nu har tid att mäta färsk] ...]%) relaterat en negativ feedback-process TV-produktion i ett bayesiansk ying-yang-förhållande till vad jag väljer att beskriva med en negativ stereotyp snarare än en entydig egenskap av gruppen (för att balansera de minst lika osanna positiva stereotyperna marknadsbolagen använder för samma grupp) cannabis-missbrukare bland yngre vuxna.

Dessa är en stabil lättsam tittargrupp onaturligt lättroade samtidigt som när- och långtidsminne blir förvirrat. Att optimera kortsiktiga ekonomiska faktorer utan att utökad den faktiska produkten per intäktskrona tillsammans med den totala intäkten genom att man når fler per kundvärde i annonskanal och når fler beräknat i derivata-spridning genom tv-tips m.m.

Resultatet har blivit att tv-produktionerna för hög-kvalitativa produkter hänger kvar vid i samma antal produkter med monopol som följd. Marknaden tycks alltid i kris och produktionen dyr med det ända gemensamt alltid positivt en trogen tittarskara
den tämligen flumma marknadsanalys-branschen tycker är trendsättande, hipp och ung.

I Sverige varande en av västvärldens minsta tv-marknader i förhållande till språkområde har processen åren sedan jag började av och till följa det (inlett ganska tidigt med att skapa fallstudie-värde just genom vårt mindre språk genom att uttrycka bekräftelse av och till rörande konceptet de alla konvergerade in i¹) varit och är ytterst tydlig.

TV-kanalerna klarar bra av att visa helt ok tittare i antal och trendighet genom att rulla ett fåtal tecknade komediserier för vuxna varje dag året runt adderande ett fåtal nya avsnitt per år. Variansen är som man kan tro mycket mindre bland tittarna och tidsperspektivet ligger mer relaterat til år än övergående individuella faktorer som semester, en missbrukperiod, depression, barn som börjat titta på TV m.m.

Oavsett den individuella tittarens kognitiva förhållande till detta är stooner TV ytterst korrekt. Anledningen till oavsett vad TV är så fantastiskt populärt är att det ytterst energieffektivt genom att kombinera visuellt data med människor som är i flock beteende talande påverkar våra grundläggande motivationer relaterat möjlighet (ett välkänt mindre smakfullt exempel på detta är givetvis betydelsen till och med erotiska antydningar kan ha för en films förmåga att nå ut - och självklart den totala avsaknaden av annan kvalitet nödvändig när det gäller rent pornografiska produktioner).

TV kan därför lätt i sig själv klara att nå ett inlärt förhållande med kunden genom upprepning ökande sannolikheten för ny upprepning.

Ying-och-yang förhållandet innebär dock samma sak omvänt. Likt pornografin är TV-beroende befintliga tittare där mycket troligt just din dagliga cannabis-rökande tittare i åldern runt 25 år är en den mest värdefulla att ha för att konstnärligt kunna uttrycka rätt tittarstatistik för att få ekonomiska belöningar av annonsörer och trycka ner dina fiende kanaler på the ladder.

Inga av konceptet här indikerar ifrågasätter att TV-bolagen tillämpar fel affärsmodell. Värdet i tittarkroppens stabilitet: återkommer, accepterar oerhört många upprepningar till priset av en produktion och kundgruppens glada attityd till färgglada stolpdiagram och häftiga reklambyrå-fester gör det för mig som saknar produktionskunskap om TV (därmed inte kan föreställa mig bra nya innovationer som kan slå sönder vad som tycks vara en destruktiv-process i det att vi trots det relativa värdet för leverantörerna ändå ser att de kontinuerligt tycks reduceras) kan inte tänka mig att någon chef ex. på en svensk TV-kanal kan vara relativt övriga rimligt framgångsrik utan att besvara en stor del av vad man gör just på detta koncept. Ingenting kommer i närheten av att
leverera samma antal tittar per kostnad.

Även enskilt oerhört framgångsrika tv-serier som inte minst den i närmaste åren bakåt Rome (Impact: Wikipedia) var exempel på klarade ändå inte att slå igenom denna mur. Enorma horder med tittar i mängder av länder. Ändå väldigt dyrt och antagligen ännu på den negativa sidan.

Kanske är en del av tv-bolagens (motsvarande deras stooner-tittarres förmåga att hitta
ursäkter som flyttar förändrande beslut en dag framåt) problem samma som tidningarnas i att de ursäktar problemet genom att angripa andra företeelser de själva ej kan påverka. Dagens Nyheter är t.ex. maniskt troende på att mängden icke-redaktionell reklam skulle ha ökat utan att jämföra katalogförsäljningen och direktreklamen till dörr åren innan internet var en stor marknad med nu seriöst för att istället räkna antalet personer "officiell" statistik (och generellt för tidningarnas emotionella uttryck i området genom åren i avsaknad av seriös statistik och klara att ta sig från att naturligt för branschen förstå och betrakta problemet som vad man löser genom att förklara saker för sina läsare till att se till att man begriper situationer: i all strategi försök åtminstone att periodvis ta dig till ett tillstånd av total oförmåga att lita på något eller någon inkl. dig själv) talar om byggd på totalt antal personer som ett ögonblick kommer in på kanalen oavsett om bara några sekunder. Istället att Dagens Nyheter vågar erkänna att de åren som kommer inte längre konkurrerar med sina polare på Svenska Dagbladet och någon till utan allt svensk språkigt. Och för TV-bolagen att förstå att dom konkurrerar med sig själva nu och att det kanske skadar deras förutsättningar att utnyttja samma metod optimalt löpande in i framtiden:

1. TV-produkter med rätt grund-beroende-potential för att ge nya saker att rulla runt år efter år minskar.
2. Billiga nya produkter motsvarande någon för ögonblicket halv-känd kock, inredningsarkitekt, inspelning av fulla ungdomar på semester eller vad som helst saknar den potentialen.
3. Därmed stressas relativt hela gruppen av möjliga tittar det mest effektiva innehållet som överutnyttjas lite mer år efter år.
4. Samtidigt som låg-produktionerna kontinuerligt tappar värde i den mening att de hela tiden måste klara att uttrycka växande relativ ökning i reward-dimensioner kostnadseffektivt d.v.s. mer unknown samtidigt gärna i annat mer known (du vet att det kommer bli bra TV när programledaren redan gjort drog-skandal innan inspelningen börjat tillsammans med tävlingsdeltagarna man precis valt ut till produktionen , högre intensitet, högre uttryck av enkla visuella värden: "romantik", alkohol, relativ makt i flocken (jämför med hur lite värde det idag urtjatade Robinson konceptet levererar jämfört med när det kom "nytt" till världen), allt tydligare och större uttryck av positiv och negativ. Här återanvänder jag motsvarande tre av de tio mest grundläggande (två-dimensionnela) egen-dimensionerna i min mätmodell relaterat symbolerna och deras relationer d.v.s. Positive - Negative, Up - down (intensitet) och Known - Unknown.

Trots min avsaknad av TV-produktionskunskap nog att ge konkreta lösningar är lösningen i den tilltalande enkla abstrakta värden tydlig och hoppas jag självklar för alla. Skapa den optimala TV-serien genom att bedöma den från alla värden:

1. Antalet tittar vi kan få nu relativt kostnad. D.v.s. när endast detta värde skapas din typiska vulgär-tv-produktionen med fylla inspelat med två-kameror och en programledare i någon lågpris-del av världen.
2. Skapa TV-serier du kan visa i repris inte tre gånger utan 100 gånger, 1000 gånger... År efter år. Relativt kostnaden att producera dem.
3. Göra ett och två på ett sätt som förvältar ett långsiktigt värde i kanalens varumärke och därmed bygga förutsättning att reducera kostnaden för 1 och 2 genom att lättare ta tittarna till att pröva nya paketeringar av TV-droger. Ex. Jag gillade Simpson, Family Guy i TV6 och vet att alla vi hippa-ungdomar som vågar inse att cannabis är nyttigt med alkohol jag ska sluta dricka när som helst är onyttigt, så jag ska ta en risk här och pröva deras nya tecknade vuxen-program."

Innan man rusar iväg oavsett bransch och försöker realisera dessa värden menar jag att det finns värde att både erkänna den kreativa konstnärliga aspekten i skapande och att inse att konkreta mätmetoder har värde och att de som tillämpas inom ekonomi och tittare saknar korrekt-värde-levereande motsvarighet för produktion i det att metoderna ej förändrats på många år och fungerar allt sämre.

Även om jag via implemeentationer av delar av modell excellent kan följa reward-uttryck för och relationer mellan nära nog alla koncept som förekommer i engelska och prediktera kort- och långsiktigt ser jag ändå inte att det skulle vara direkt trivialt att ta samma koncept till utvärdering av en ny TV-produktion. Prediktionen kommer ju alltid på att åtminstone visst data finns bakåt för aktuell time frame (prediktion framåt i kortare tid) resp. både aktuell time frame och åtminstone ett antal sådana bakåt för prediktera längre in i framtiden.

När ex. en ny TV-produktion, konstverk eller vad som helst utan historik ska skattas är det enda vi kan utgå från de reward-associationer som finns till komponenter i helheten vi kan identifera. Trivialt ex. ett känt namn och praktiskt viktigare i det kostnadseffektiva symboler som har mer varaktig kulturellt värde och är väsentligt billigare, samt effekten av samband mellan dem som tenderar att ha abstrakta egenskaper i hur vi reagerar på dem.

Emellertid ligger en stor del av något nyskapat i dess potential i det kreativa. Det kreativa inkluderar inte minst förmåga att se nya relationer mellan koncept här tittare accepterar som tilltalande och börjar konsumera. Det är svårare utan den fortlöpande statistiken för introducerad produkt relaterat koncept vi runt denna produkt tenderar att konvergera symboler (ex. dess varumärke).

Skattningar av denna typ går att göra men det är svårt för mig att skatta deras värde, och min är jag övertygad om mycket underbyggda tolkning är att man här aldrig kan fastna i en typ av lösning, därför att processen är aldrig exakt utan kommer med nödvändighet viktigast handla om att indikera enskilda möjligheter till kraftig förstärkning genom förändring eller visa på problem som därefter kan kontrolleras riktat djupare med en kunnig människa. Fler metoder och verktyg är bra för att hitta sådant vi blivit hemma-blinda på.

Dagens nyheter önskar bredbandspengar medan leverantörerna finansierar "piratkopiering"

I Tidningarnas framtid: I teknikens klor, Dagens Nyheter, ger inte minst rubrikens komprimerade sanning ett viktigt perspektiv på förändringarna media sedan flera år konstant befunnit sig i utan att någon riddare ännu kommit och räddat dem trots många rop på hjälp och av och till försluter vända till vinst genom eget arbete.

En möjlighet åtminstone för DN men långt ifrån alla är att inse att förändringen där fler läser innehåll med lägre vinst per tidning också kommit med fler läsare hos de största nätpublicisterna och möjlighet till billigare publicering. Fler läsare ger högre vinst under förutsättning att branschen konsolideras och via för normalt alla branscher med konkurrens utrensning.

För Sverige t.ex. kan tänka oss anpassade versioner av ett fåtal rikstidningar till mindre orter där endast ett fåtal medarbetare arbetar riktat. Internationellt för engelska språket tycks det väldigt troligt att vi får ett antal mycket bra nyhetspublikationerna där några av de sedan många år inarbetade (ex. Guardian som DN ger exempel på) allt mer tar allt större utrymme. Jag tror de kommer på flera år sikt vara större i medarbetare än någonsin tidigare. Många andra tidningar där som i Sverige kommer dock dö.

Så länge konkurrens bibehålls långsiktigt tror jag dessutom att detta kommer med högre kvalitet. I Sverige som exempel kan vi se att konkurrens-utsatta tidningar jfr DN, SVD, Expressen och Aftonbladet levererar högre kvalitet per medarbetare.

Den moraliska risken

Idéen att man ska klara att ta betalt via infrastruktur-leverantörer har varit trendig ett tag genom ganska begränsade lyckade case särskilt för mobiltelefoner. Det tycks emellertid inte otroligt att ju mer den upplevda skillnaden jämfört med vanligt bredband reduceras minskar motivation för enkla bättre anpassade lösningar samtidigt som inlärda surf-mönster från övriga datorer tar över.

En alternativ väg är givetvis att ta betalt direkt för innehåll lite jämförbart prenumerationer eller lösnummer.

God moral är i det viktigt. Flera mediehus vana att sälja access till journal-artiklar ex. universiteten redan köpt eller fått rätt att publicera och som finns gratis gör att man bäst inser att man som också potentiell reklamköpare bör ha mycket god kontroll över statistik rörande visningar m.m., vad som exakt avses rörande köp m.m. så att man jämförbart inte behöver köpa samma sak massor av gånger. Eller att de säljer samma reklamutrymme till flera och fel- / över-rapporterar antalet sidvisningar. D.v.s. strunt-summor man tar in för hela försäljningen stör den större annonsmarknaden äventyrande hela verksamheten om bibliotekspengarna på det skulle störas väsentligt.

Betydelsen av den moraliska aspekter som den uppfattas av media-köparen när de ställs inför möjlighet att handla produkten, avstå från den eller inte sällan via begränsad ansträngning "stjäla" den via elektronikens fascinerande förmåga att kopiera gång på gång utan just någon kostnad alls illustrerades nyligen i en studie publicerad i Mary Ann Liebert's där internet-läsarna av New York Time undersöktes:

• Cyberpsychology, Behavior, and Social Networking
Cyberpsychology, Behavior, and Social Networking, doi:10.1089/cyber.2012.0251

Artikeln kan tänkas ge en del idéer och förståelse av området för den intresserade även om man absolut inte ska tolka resultaten som i sig själva trovärdiga. För det krävs flera och andra studier. Det är närmare en "test- eller prospekterande-studie" (för andra studier gjorda inom psykologi där frivilliga eller betalda för småsummor samlats och hanterats över nätet har jag flera gånger märkt problem i datat för forskningsområden där jag har ett större intresse och möjlighet att mer omedelbart verifiera eller jämförbara datat - jag har inte tittat på det här eller ens vilken tjänst och metodik de använde).

Förutom idéer för media resp. indikera kommande forskning tror jag att studien var en bra väg att förklara situationen för läsarna. "Metoden" som sådan tror jag fungerar bättre än att själv uteslutande tala direkt till läsarna, och detta som ev. motiv förutsätter absolut ingenting inkorrekt i forskningen.

Ta-betalt på nätet fodrar precis som tryckt tidning fungerande leveranser

(Och också att en skurk inte smyger sig in med tidningen och försöker stjäla dina pengar).

En besläktad moralisk aspekt för hur vi glada kanske lite naiva media-konsumenter genom smärtsam erfarenhet lär oss att läsa in i tidningarna tror jag mycket mer mätbart påverkande svenska aktörers vinstmarginaler bland de största tidningarna när det gäller internet-publiceringen.

De stora rikstidningarnas genom åren återkommande problem att klara att presentera särskilt reklam utan att störa den normal funktionen hos läsarens dator. Dagens Nyheter misslyckades t.ex. precis nu med att visa ett stycke rörlig reklam på sidan som tog abnorm prestanda i samband med en helt onödig reload DN:s sida initierade (hur påverkar det statistiken jag som annonsköpare får?).

När jag senast hade de problem man ofta råkar ut för hos de svenska tidningarna hos någon av de stora amerikanska och brittiska minns jag inte ens. Och från ett färre antal surfningar i Japan, Australien och åtminstone rörande större kinesiska tidningarna på engelska kan jag inte minnas annat än att motsvarande problem där är märkbart ovanligare.

Orsakerna till problemen kan nog oftast bero på kompetensproblem. En del varianter av problemen har jag dock genom åren noterat kanske varit orsakat respektive av att tidningarna ev. försökt ta betalt för överdrivet antal sidvisningar och att reklamköpare presenterat reklam som inte otroligt givit en del fascinerande resultat i tidningarnas uppföljning av den (och kanske mellan-lösningen när det hänger sig ett tag därför att annonsen försöker skydda sig mot manipulerade överdrivna reloads m.m.). För mig är det där internet är idag helt oacceptabelt att en sajt påverkar datorn märkbart. Det är fullständigt sanslöst att man ens klarar att skapa lite rörlig reklam som slöar ner en modern dator.

Spekulativt rörande störningen jag fick idag vill jag nog inte utesluta att koden till den rörliga reklamen är så pass illa skriven eller försöker göra så pass olämpligt försökande på olika sätt fula saker att den allokerar abnormt stora resurser i Google Chromes säkerhetsfunktioner.

Oavsett orsak är störningar av dator på hemsida vad vi alla lärt oss att associera fientligt angrepp. När hemsidan hänger oss är det ofta allvarligare problem. Det associerar DN via likhet i det beteende med aktörer mycket värre än vad dom är. Vad vi kan uttrycka med denna fråga:

- Hur mycket mer tjänar DN på reklam genom att störa min dators funktion?

Måste vara stora summor per visning givet att jag föga troligt alls återvänder igen annat än sällan rörande något väldigt speciellt som när jag nu skrev detta. Kanske några hundra extra relativt vanliga annonser per sida jag surfar på?

Att beskatta bredbandsleverantörerna

En praktiskt hos media mer inarbetad metod för att ta betalt från motsvarande bredbandsleverantörerna är självklart annonser. Media av DN:s typ tillför förtroende och oavsett vilken ev. implicita påverkan det också kan ha på redaktionellt material gäller att flera stora reklamköpare av och till tenderar att köpa mer från stora aktörer vars innehåll de gillar.

Möjligt kan ett exempel vara den mediala bevakningen av spelmonopolet där försvar av det såväl som förslag att det ska tas bort kan ge vad som tycks vara toppar i reklamförsäljning. Stora pengar på båda sidorna. Det behöver inte vara problematiskt utan kommer just ner till moral där huvudsakliga problemet för en del tidningar kan vara att även om de hanterar redaktionellt innehåll korrekt litar läsarna mindre och mindre på dem genom spill-över-effekt från vad journalisterna kanske uppfattar som rena tekniska trivialiteter.

Bredbandsleverantörerna är också stora annonsörer bland tidningarna. Dagens Nyheter är dock knappast helt fel-ute när de pekar på att dessa leverantörer gynnas av ett kraftigt attraktivt internet som är utanför själva kostnaden för bredband är gratis. Det ger ju möjlighet för dem att ta mer betalt (jämför med hur den ekonomiska "krisen" ökat bevakningen och intresset för att inte sällan inte göra mer än att lyfta telefonen och prata 10 minuter med banken för att ha sparat många tusen genom lägre ränta på bostadslånen).

Inte heller är bredbandsleverantörerna lika lite som aktörer för resp. emot spelmonopolet annat än motiverade att skapa värde för sig själva från reklamen utan annat än nödvändiga krav på dess utformning och moraliska dimension. Ex. att annonser på sajter i huvudsak eller i princip helt inriktat piratkopiering knappast gör annat än nytta därför att sajternas besökare knappast ser något moraliskt problem.

En del andra aktörer har dessutom i reklamfilmer gjort antydningar om värden det piratkopierade ger där det oavsett hur de personligen värderar det i egen-nytta eller uppfattat samhällsproblem indikerar en brist på sund moraliskt respekt för de lagar det demokratiska systemet skapat. Jag minns där ett exempel på ett svart-får symboliserande någon av de mer nationella lite mindre aktörerna som delat upp den svenska mobil- och fasta-bredbandsmarknaden.

Att jag indikerar den aktörer ovan har mindre att göra med någon särskild önskan att irritera dem eller generellt särskilt engagemang. Snarast ser jag det närmare en rättvisefråga för att inte Com hem ska känna sig mobbade och utsatta. Och båda tycker jag kan känna glädje i skildras mer som sluga teknik-värde-skapare smart navigerande runt diverse föråldrade moraliska och praktiska idéer. Sund uppmärksamhet den trendiga annonsköparen smart uppmuntrar via belönande annonsköp medan mer imbecilla ofta män i övre medelåldern ett par år från pension reagerar felaktigt riktat på. Att bli förolämpad i rätt sammanhang är så mycket mer rätt än genom teknik-inkompetens felaktiga komplimanger i föråldrade medier som gör läsarna misstänksamma.

Nedan har vi Com hem implicit transfererande pengar till en av de större aktörerna inom visning av piratkopierad film och TV på nätet. Ett segment som trots branschens stora omfattning i det mer rumsrena inte alls behöver ha särskilt lätt att få in vettig finansiering för att ge den nödvändiga prestandan. Metoder som att starta videosajter satellit måste vanligen kompletteras i stor-omfattning genom mer direkt parasitering av gratistjänster man ej kontrollerar. Särskilt gäller det nu när länder som bl.a. Ryssland verkat blivit mer motiverade att hantera problem (inte otroligt korrelerat att vissa amerikanska företag numera är stora annonsörer hos dem).

Den indirekta sajten utnyttjad ovan hör förövrigt till en av flera som gärna och ofta manipulerar presentationen för att ge intryck av att webbläsaren inte korrekt klarar att visa aktuell film för att därigenom lura surfaren till att installera en massa förslöande skräp som i värsta fall läcker information eller gör att datorn utnyttjas för angrepp på andra. Nedan kan vi se att Google Chrome varnar för den (dessbättre framhärdar Chrome heller inte hindrande mig från att lösa problemet själv och acceptera risken för att se innehållet).

Värdet annonsköp från bredbansleverantörer skapar för filmindustri, tidningar m.fl. traditionella medier måste därför vägas mot säkert mindre men ännu säkrare betydligt effektivare summor som går till sajter som konkret skapar en alternativ gratis-värld som gör sundare betallösningar, reklam till aktörer där kostnaden ligger o.s.v. svårare att realisera. Dessutom en värld som liksom exemplet ovan kommer med andra problem inkl. virus, trojaner och kanske medieprodukter som bygger på att människor utnyttjas ännu längre utanför lagen.

I slutknorr: Dagens Nyheters upplever jag höga moral troligt tenderas att upplevas problematisk p.g.a. tekniska problem alla förutom ett fåtal klarar att lösa medan aktörer man sällan märker problem med tenderar att fatta väsentligt flexiblare beslut relaterat annonsförsäljning resp. annonsköp.

New York Daily News stödjer Romney och Hans tar fram swahili-böckerna

New York Daily News som Wikipedia uppger är den the fourth most widely circulated daily newspaper in the United States (har ej kontrollerat uppgiften men uppgifter om spridd m.fl. ska oavsett vem som sammanställer dem tas som väldigt ungefärliga: ofta att tidningarna i toppen är ungefär lika stora).

Tidningen växlar nu stöd från Obama till Romney. Jag tror det är exempel på ganska potenta fördelar när det ske:

• Det är förändring i stöd motsvarande den potentiella förändring valet handlar om.
• Tidningar är ofta gamla inarbetade varumärken med visst förtroende hos läsarna.
• Möjligen kan viss preferens hos läsarna avspegla det tidigare stödjet vilket kan addera värde.

Förutom kraften i ett gammalt inarbetat varumärke med stor räckvidd mot väljare och som uppgift att bevaka och tycka är tidningar dessutom alltid intressant för tidningar. Det är mer nyhet att en tidning flyttar stöd än när ett annat företag oavsett vad gör det.

Området diskuterade jag nyligen i:

"En till traditionellt demokratisk tidning som stödjer Romney eller en liknande överraskande händelse i ett segment med högt associerat förtroende skulle betyda mycket. Jag tror att några starka sådana i slutstridens högre intensitet betyder mer än många lätt-viktigare (jfr Bush tidigare utrikesminister vs ex. en större tidning). Fokus på de verkligt tunga man ser till att synas och att de har tyngd där de räknas."

Från: Presidentvalet: Kvinnorna (2012-11-05)

Vad jag upplever lite obehagligt i det här valet och som jag ska prioritera risk management på under dagen eller imorgon är idéerna som nu av och till föreslås om att stöd till Romney ofta eller i alla fall inte sällan är ett utslag av rasism.

Bakomliggande orsaker till att jag i det lilla här flyttade stöd Romney diskuterade jag när det skedde. Efter antydningar också här i Sverige i Dagens Nyheter som kanske inte just berör mig men gör mig politisk rädd. Det har ju dessutom gått mode i Sverige att blanda in negativa stereotyper associerat påstådd rasism i politisk diskussion trots att vi vet att det är skadligt.

Hellre än att vika mig den här kampanjen i negativa stereotypen och i rädsla börja själv-censurera mig från att ge Romney det stöd den amerikanska politiken i både Afrika och Asien behöver initierar jag projekt visa upp mitt afrikanska engagemang i visuell liten webb-bokserie idag och imorgon.

Det är levande verklighet som givit mig glädje flera år liksom sorg över de smärtsamma brott mot mänskligheten inte minst Kongo och Rwandra drabbats av så många gånger. Vad som betyder något för mig och andra medan alla dessa dåligt underbyggda antydningar i debattartiklar sällan har motsvarighet i någon bakomliggande sund verklighet annat än att föra fram inte mer än idéen att Obama ska vinna presidentvalet.

• Min afrikanska konstsamling.
• Mina afrikanska musikinstrument.
• Mina swahili-böcker.
• Mina språkböcker i forn-egyptiska och hieroglyfer resp. swahili.
• Den afrikanska thesaurus jag byggt via text mining och en försvarlig andel manuellt arbete.
• Åtminstone delar av boksamling med referenslitteratur där dock mycket förutom relaterat Kongo är nerpackat eller utlånat.

Tills jag hittat kameran och återkommer med det Afrika vars kultur jag älskar som min egen:

iw dd.n=i nfrt
Forn-egyptiska: Jag sa vad som var gott.

Hakuna Matata
Swahili

Stark i tro att frihet är det största och en gåva vi skyldiga att dela.
Svenska

Hans Husman

Bort med matten! DN:s sifferlösa IQ ska bli hel-svensk

Vi som av och till läser DN regelbundet (kostnatt fritt) vet att även om Dagens Nyheter har många kvaliteter finns områden där de lämnar de mesta ansvaret till läsaren. Det gäller inte minst allt som berör tillämpad matematik. Att deras medarbetare propagerar mot behovet av matematik i skolan beror dessbättre på en enkel missuppfattning:

"Kanske är det så att lägre matematik-intresse speglar det faktum att matematik inte längre är så väsentligt som äldre generationer inbillar sig. Kanske bör det inte ens betraktas som ett huvudämne i skolan, utan ett ämne för att yrkesinrikta sig på i gymnasiet? Som latin?"

Från: Matematik som huvudämne tillhör dåtiden politikerna bör satsa framåt

Jonas Thente's missuppfattning ska vi först tydlig göra för honom genom att peka på de verksamhetsproblem Dagens Nyheter har. DN själva skrev ju igår att är man i kris vill man höra hela sanningen och inte att problemets fulla vidd förtigs fören. Trots Thentes märkbara förvirring ser vi ändå fram emot den kommande fortsättningen så vi får läsa vad han byggt sina fantasifulla åsikter på. Troligt statistiska undersökningar, databassökningar, textanalys av publicerade artiklar, litteratursökningar bland forskning och djupintervjuer hos olika för Sverige viktiga typer av arbetsgivare.

Vi motiverar dock upp Thente här genom att peka ut en bunt kvalitetsproblem med DN som visar att de bättre hade anställt någon som kan de område Thente föraktar. På så sätt blir han motiverad och fuskar inte bort fortsättningsartiklar som dagens krönika.

Problematiken med DN:s mattemat märks redan i deras faktakontroller där allt annat än grundläggande statistik och sannolikhetslära ligger utanför vad de ens rör vid. Mest märks det i alla uppgifter som aldrig dyker upp därför att den pedagogiska omvandlingen till läsbart inte har gjorts redan åt dem istället för att de läser och förstår och förklarar för läsarna. statistiken har det och kommer det aldrig refereras.

Kring en mängd nyheter relaterade till forskning, politik, katastrofer, natur m.m. finns utmärkt statistik att hämta från databaser, publikationer eller nyhetsmaterial. Sådant material presenterar långt ifrån alltid siffrorna redaktionellt färdigskrivna för dagstidningsläsare och på den nivån bottnar DN normalt ut. De behöver nästan få statistik för att inte tala om annan matematik filtrerad färdigt från någon som berörs av nyheten eller är engagerad (ex. ett opinionsinstitut vilket i sig är ett ordentligt problem inte minst i samband med valrörelserna därför att tidningarna kan inte tillräckligt för att handla om undersökningarna och låter sig luras att köpa skräp medborgarna sedan med tidningarnas och TV:s förtroende tror betyder något).

Dessa sedan många år välkända problem kanske ändå inte är särskilt viktiga numera när DN inte längre är en lika dominerande nyhetskanal utan kanske vad som i en mer varierad värld konvergerar mot sitt uttryck av lite mysigare lättsamma nyheter med en litterär och humanistisk prägel med vetenskap-light lite lagom otäck utan att skrämma någon på allvar (ex. artikeln om riskerna för bankrusning).

Ett större problem existerar dock. Utan att ha den kompetens som saknas kommer DN knappast klara den omställning varje klok tidning redan påbörjat där man ser till att uttrycka IT-system för att hålla access med en mängd databaser runt om i världen liksom världens pågående informationsuttryck. Behovet är kanske i Sverige ännu inte lika tydligt därför att det märks från urvalet av nyheter, en del fakta missar, att personkontroller på egna medarbetare via fritt tillgänglig information detekterat jäv korruption till en religiös sekt hos en skribent (ej DN) o.s.v. att ingen tidning på allvar infört denna typ av system än.

I den världen är matematik viktigt. Dessa system möjliggör oavsett hur elegant välgjorda de är. Och de är lika benägna att lura journalisten med underliga siffror och tecken som PR-konsulterna och opinionsinstitutet är idag. För varje år som går blir värdet av nyheter publicerade i en matematik inkompetent dagstidning mindre. De förtunnas och så sakta och försiktigt har omvandlingen till en dagstidningarnas Det Okända börjat där ett smygande tidigt steg kan ha varit gårdagens "nyhets-vetenskaps-skräck-triller" om IT och bankrusningar.

Kanske är jag för elak. Men det börjar verkligen kännas som att bl.a. DN börjat uttrycka viss fördumning lite varstans. De hade bättre förändringsfart för ett tag sedan där man såg att problem löstes. Nu kan jag se att man försöker något men jag tycker mycket i tidningen inte verkar orka med det. En del av DN:s utveckling de kommande åren tror jag bäst är motsatsen till Thentes idéer om skolan: Fler experter inom områden viktiga för DN verksamhet men som de idag saknar.

Dagens Nyheters bankångest balanseras av gigantiska konkreta värden

Vad en konceptuell artikel i dagens DN pekar på är som fenomen riktigt. Många skattningar av värden baseras på hur vi värderar något där situationen att alla med en typ av tillgång (ex. ett hus eller ett bankkonto med pengar) inte säljer eller "konkretiserar" värdet på annat relevant sätt.

Av och till förändras ett kanske innan lugnare jämvikt till att fler än annars vill realisera tillgången eller att färre vill det men ingen vill ändå köpa vad det nu är och priserna ändras. Vår skattade totala förmögenhet kan helt visst röra sig med det.

Det i detta sammanhang extremt fascinerande är absolut inte detta där vi ju faktiskt ändå har mycket färre problem om vi oftast upplever jämförande från vår livstid utan ordentligt mycket mindre jämfört med lite längre tillbaka. Utan att en enorm mängd gigantiska konkreta värden som inte påverkas av detta eller några volativa rörelser aldrig "korrekt" eller rimligt "värderas" i våra förmögenheter därför att vi:

• Inte handlar med dem.
Eller:
• Det konkreta värdet är enormt jämfört med samma uttryck tidigare men där det gamla sämre ej finns att jämföra med idag då det inte längre handlas.

Antibiotika är ett utmärkt exempel vilket säkert är att föredra framför sårbehandling av infekterade sår med kvicksilver. Mer miljövänliga bilar är ett till exempel vilka dessutom reducerar blynivåerna vi som växte upp under 1970-talet har i ordentliga nivåer fortfarande. Nybyggda hus och lägenheter håller också i de billigaste alternativen högre kvalitet än någon egentligen haft i historien också när vi jämför med de rikaste rörande allt från energiförsörjning, vatten, säker luftkonditionering, brandsäkerhet m.m.

Priserna på varför som för bara ett fåtal år var mycket dyrare kostar idag nära nog ingenting. Nackdelar med det finns. När utomhusbelysningen till villaträdgårdarna blev nästan gratis med inbyggda solpaneler tycks folk regelmässigt lägga väsentligt mindre energi på att sätta dit dem snyggt trots att de i utseende ser ungefär lika ut. Inte sällan är arbetsförhållandena i Kina och jämförbara länder dåliga men genom att varorna säljs här uppmärksammas problemen i Svenska media av och till inköpare i Sverige får positiva ett incitament genom möjligheten att synas kanske också efter att löst problemet, infört riktlinjer m.m. i tidningen igen och världen går närmare något bättre som den alltid tenderar att göra med av och till små dalar och mer problematiska platser som genom huvudsakligen långa perioder av traumatiserade våldskonflikter har allvarliga kvarstående problem som ibland förlamar deras utveckling nästan helt (regelmässigt med antingen många små-väpnade-skurgäng eller en diktator).

Teknisk utveckling gör att samma sak som levereras till oss blir mer för mindre. När jag började surfa på nätet utanför universitet var modem-hastigheten 16 600 bits att jämföra med 60 * 1024 * 1024 = 62 914 560 bits. Dessutom kan jag tala i telefon samtidigt, ha flera datorer uppkopplade och trådlös-access kommer med det.

Kvaliteten på vad som publiceras är dessutom mer varierat och inte sällan bättre. 1997 tror jag att jag skrev ett e-post till en IT-hantverkare på DN som byggt deras hemsida och berömde den. Minns jag rätt körde den i ett litet eget fönster som såg trevligare ut. Experimentet blev inte långvarigt. DN lärde sig rimligen något av det även om många antagligen tvivlar kring det eftersom DN regelbundet nästan årligen tror jag gör nyhetsrubriker där de själva uttrycker hur misslyckade de är på nyhetsrapportering på nätet och hur allt är fel och måste prövas på något nytt sätt. Senast tror jag att det var endast små nyheter och prenumeranter betalar lite extra för mer nät. Och året innan var både internet och media helt omöjligt och behövde statliga pengar.

DN skulle inte förlora på att åtminstone dessutom tänka igenom hur DN blivit större genom effektivare teknikutveckling, kunnigare medarbetare, en organisation som utvecklat sig och mer inarbetade lösningar vars problem reduceras årligen, och lyfta fram det också. Då blir läsarna glada när det blir tydligt att de faktiskt får mer DN-värde för pengarna varje år även om kvalitetsförbättringen kanske inte uttrycks i större värdering därför att alla tidningar tenderar att bli bättre eller reduceras bort.

Varje god DN-skribent borde börja sin dag innan arbetet med att tänka igenom vad de kan göra för att bättre göra Rikets Tidningsläsare mer produktiva, friska och glada. Det kommer helt säkert ge en varm glädje när arbetet är slut för dagen över efter en dags arbete för kvalitet och ger dessutom för alla roligare artiklar än de nuvarande regelbundna sedan ca 1998 återkommande DN-internet-ångest-självförtroende-reduktionen.

I den meningen känns SVD lugnare mer positiva och sedan jag nu mestadels surfat dem från Ubuntu har de tidigare problemen med att de hängde webbläsaren via deras flash-reklam försvunnit (eller om de nu kanske inte riktigt uppfattade riktigt hur någon annonsmäklare praktiskt räknade laddningar relativt hur tänkt lite spekulativt: kan handla om en hel del pengar så att ha kontroll på sådant tror jag säkert SVD har).

Jag ska här modigt föregå med exempel på hur den för Riket goda skribenten ska sätta dagens mål:

• Idag ska jag ge information relaterat till en mycket stor tekniksatsning med enorm potential Tyskland smyger med för att ta utrymme i enorm bransch nu nästan helt dominerad av USA och asiatiska lego-tillverkare.
• Ett segment där Sverige kan bli kraftfull "partner" leverantör.
• Mitt mål är att ge den svenska medborgaren indikationer om kunskapsområden han eller hon bör fördjupa sig i för att stå redo att bygga det svenska välståndet vidare.
• Jag tänker också öka lyckan genom att skriva något komiskt.

För att stärka mig inför den satsningen har jag här både pumpat upp mitt självförtroende genom att små-mobba DN och haft riktigt roligt under tiden. Allt för det bästa dock eftersom jag ger dem små tips på kvalitetsförbättrande.