Riktad information - Argument som övertygar trots fundamentalism

Vi förenklar princip resp. metod och område tillämpning något genom att avstå från att här uttrycka tillräcklig exakthet för att generalisering utan mänskligt deltagande är möjligt. D.v.s. vi kan se det som hur uttryckt här är en approximation men att det inte har någon betydelse när människa är naturlig del om man förstår konceptet, vant sig vid att tänka på det. Och har kanske viss grundförmåga - emellertid är detta en av de resonemangs- och språk- / symbol-koncept jag ser som ytterst naturliga och vanliga hos människan och vi därför varken enkelt betraktar eller ser i vardagen samtidigt som de ofta verkar och påverkar: Grundläggande mönster organisation kan ske efter.

• 1. Sista tanken först.
• 2. "Abstrahera" eller "Konkretisera".
• 2.1. Generellt - Anpassning
• 2.2 Flexibilitet och komplexitet i den gemensamma information problem och lösningar motsvarar.
• 2.3. Självorganiserade lösningar (ex. MediaWiki, Wordpress.org och Drupal.org) av kostnad komplexitet som funktion av flexibilitet.
• 2.4. För skjutning tid: Uppfattad punkt i tiden vs faktiskt punkt i tiden.
• 2.5. Plan- resp. Marknadsekonomi.
• 3. Fundamentalism i Battlefield Religion: Topologi över argumenten.
• 4. Argument effektiva att resonera med minimerande störningar fundamentalism.

1. Sista tanken först

Konceptet förklarades här nästan helt av exempel. Dels därför att alternativ fodrar att statistiska modeller, nät för resonerande och data görande det mer omfattande än tänkt samtidigt som metoden i sig har tillämpning ej fodrande analyssystem, och därför att jag var intresserade av att skissa ett antal exempel till ett annat behov.

Exempel söker gärna när effektiva dra nytta av befintlig inlärning som aktiveras för att skapa tilltro, intitutiv förståelse av vad som avses och insikt i var i den egna världen det kan tillämpa när motivation att läsa och söka förstå finns.

Sist för den särskilt intresserad av området kan en värdefull tanke vara vad som gör detta till samma men ofta eller ibland direkt fel utifrån principen vi diskuterar. En ledtråd är att visualisera vad vi ser resp. ej ser i de topologiska rum vi kan tänka oss aktiveras upp och vad där skillnaden mellan att fördjupat reflektera något viktigt från befintlig inlärning resp. ytligt lösa något från befintlig inlärning är.

2. "Abstrahera" eller "Konkretisera"

Snabbaste vägen att förstå egentligen princip kan vara från ekonomi där vi utgår från följande två kontrasterande par av egenskaper / principer:

2.1. Generellt - Anpassning

Kontrast (Black or White i More or Less) mellan de två polerna exemplifieras med:

• Standardprodukt / Modul-tillverkning.
Lägenheter adderade blockvis på hus nästan alltid lika.
• Anpassning mot resp. köpare / Unikt arkitektur.
Konstnärlig packetering av yta för Uppsala Domkyrka.

Ex. med domkyrkan illustrerar vidare att antalet enheter totalt i ett för oss meningsfullt sammanhang är styrande. Desto färre enheter totalt ju större mängd anpassning tycks vara fallet när normalisering är hela världen.

Emellertid är det inte riktigt så vi uppfattar det default utan när resp. enhet är stor nog att vara värd att lägga märke till ser vi lättare de komponenter av den gemensamma över alla och ger dessa större tyngd. Detta kommer delvis (kanske 1 - 1 i någon meningsfull kognitivt-mått men tror jag ligger utanför vad vi ännu vet eller klarar att mäta biologiskt).

2. Flera Mindre - Färre Stora

Gör vi en enhet mycket exakt kostande 100 "exaktheter" är det vill vi gärna tro samma kostnad som att göra 10 enheter med vardera tio exaktheter.

Vi resonerar emellertid lätt fel här med vad vi tror det betyder och innebär - av stor betydelse övergripande - och utmaningen att förstå rätt kommer av:

• Vi lär ej jämförbart enkelt över hela vår ålder.
• Yngre kan vi därför lära något väl i ny vetskap om det.
• Färre enheter vi studerar eller uttrycker med ökad ålder innebär därför:
• Ej att vi nylär ny exakthet.
• Utan repeterar samma.

Jag gör innan vi når viktig poäng i denna del ett exempel från Islam:

• Per genomsnittlig timme i genomsnitt för alla muslimer skattat gäller att:
• För yngre d.v.s. barn upp till ungdomar i koranskola eller som får undervisning på annat sätt att man lär en mängd ny exakthet.
• Man lär sig en enhet mycket exakt.
• Medan äldre som följer rekommendationer av en del av lärljungar med flera värderade islam-kunniga tenderar att repetera samma exakthet redan etablerad (d.v.s. oavsett om användbart eller inte repeteras det igen: jag tror ej det är kritiskt eller viktigt för princip men det är intressant jfr kommande jämförelse med kontrast planekonomi och marknadsekonomi i mening av självorganisation och vad i blandekonomin som fungerar bättre än resp. övriga).

Det utmanande och viktiga där jag hoppas tidigare i detta stycke gör det förståligt utan väldigt omfattande förklarande inkludernade vikter och jämförelser för dem för nät av koncept med relationer kommer vi nu till där det ev. inte är självklart att man enkelt ser det direkt vilket ibland tycks gälla för sådant som jag tror är grundläggande för hur vi tänker:

• Hur vi värderar en stycken enhet.
• När ofta repeterad.
• I sammanhang med få totala enheter i meningsfullt samma kontext.
• Styrs över en population många individer.
• Ej av konkretiserad exakthet oavsett total belastning beaktande eller processande enheten kognitivt.
• Utan av abstraherande "enklare" övergripande "moduler" vilka vi kan se repeterade hos andra enheter.

Därmed för en moske gäller att:

• Detaljer och exakthet i mönster målade eller golv kan vara extremt varierade i information.
• Men återanvänder ett fåtal övergripande grundprinciper för hur de görs.
• Arkitektur följer färre som vi uppfattar det grund-koncept för hur de ser ut.

Desto längre bak vi går i kristendom trr jag vi haft ungefär det samma i mening att detta var större tidigare än över menngsfullt kontext idag (oavsett om kyrkor ev. byggs liknande idag är mycket mer varierat kring dem inkl. heliga skrifter, kön o.s.v.).

2.2 Flexibilitet och komplexitet i den gemensamma information problem och lösningar motsvarar

Läs gärna följande tidigare inlägg för att få en känsla av hur tyngd kan skattas och typer av koncept som har hög tyngd:

• Riktat information - Blue light Intensity: Är USA och Tyskland lättare att föreställa sig är involvervad realitet än Portugal? (2013-11-22)
• Koncept: Boende - Potent i samhällets dynamik och värdering av individen (skatt och status samtidigt) (2014-01-09)
• Abstrakta och konkreta koncept (diskussion: "The semantic richness of abstract concepts") (2012-12-04)

Bluelight Intensity För illustrationer ovan användande bluelight intensity bör det förstås som ett mått för en grupp av mått bra som allmän vikt, utgångspunkt för att se meningsfullt att betrakta djuare m.m. Ev. äldre eller färskare vikter publicerade meningsfullt är därför i sig inte lämpliga alls att använda utan fler dimensioner utnyttjade.

Vidare gäller ännu - saknande en fri tjänst översättning för analys och osäker på hur mitt gamla design pattern och implementation egentligen fungerar för att översätta koncept: Användande Wikipedia's resp. Wiktionary' länkar andra språkinstanser i vänster marginal utan hänsyn grammatik, semantik eller annat språkligt i övrigt annat än att ta plural till singular presterar rörande mängd fel - har viss preferens-bias mot engelska språkområdet därför att "endast" engelska världen samplas.

Förstå begränsningen från att om vi tänker oss att resp. land använt i första inlägg är meningsfulla argument i ett sammanhang krävs mer än nivå-skillnaden mellan två länder nära varandra för att klara att få en bättre indikation om faktisk värdering från perspektiv av en individ eller grupp, och med värdering aktualitet vid tidpunkt. Men att vi kan använda BLI för att plocka ut några alternativ meningsfulla att titta på (d.v.s. om automatiserat som för mig kan man praktiskt kanske betrakta topp 10 - 15 000 indikerande koncept med viss närhet över fler dimensioner man menar har betydelse d.v.s. åtminstone sannolikhet och emotionell-potens resp. up vs down som jag gärna gör default).

För att göra sista steget förhoppningsvis enkelt och samtidigt hoppa över en del relaterat system intelligens jag åtminstone inte nu önskar dela från mer än redan gjort följer nedan ett antal exempel från områden lättare att känna igen sig i. Förståelsen de söker ge är att känna skillnaden mellan olika "generella" lösningar vi människor kan utnyttja (och i områden konvergera stabilt till en preferens för med föga av andra när föga innovation sker i området).

2.3. Självorganiserade lösningar (ex. MediaWiki, Wordpress.org och Drupal.org) av kostnad komplexitet som funktion av flexibilitet

Numera är datasystem hanterande innehåll för webbsajter byggda ovanpå standardlösningar. Dessa ger låg komplexitet för den som gör en enskild sajt. Kostnad plattform kan flyttas över till egna värden unika för webbsajt utanför ett annars tidsödande område att få bra.

Samtidigt för de mest kända innehållssystemen (ex. Wordpress.org, Drupal.org och Mediawiki.org) är filosofisk-grundprincip värde projekt-deltagare flockstatus (avseende lokalt i flock i lokal kultur), märkbar flockstatus utåt görande ex. försäljning konsulttjänster lättare mot andra genom att mer kända lokalt i en kultur märks mer också utåt när någon söker riktat i den kulturen och konstnärligt uttryck snarare än att "projekten" säljer produkten. Genom att intäkter försäljning ej behöver finansiera de som arbetar med lösningarna men dessa ändå får ut ett värde ej belastande projekten har de orkat skala riktigt ordentligt i antal personer (mindre kända projekt och alternativ kanske vid någon tidpunkt bättre har givetvis mindre flockstatus default och får ej samma värde lika enkelt).

Fler personer gör att fler problem potentiellt kan lösas med viss kostnad synkronisering. Fler perspektiv och att behov motiverande personer deltagande i projekten kan vara att lösa problem från deras perspektiv ej hanterande skapar upparbetad mängd flexibilitet och anpassning redan löst i standard-moduler. Klarar man att hantera en också synkronisering av delar av projekten självorganiserat (bl.a. rörande programmering genom en enkel grundstruktur för hur delar löser problem utan att störa och förstöra för varandra, beskrivning och korrekthet vad de gör, tar ansvar för m.m. så att andra moduler kan anpassa sig) växer man dessutom effektivare per ny person i projekten.

Berkeley DB kan omvänt dels sägas vara mer flexibelt därför det löser endast grundproblemet. Samtidigt kan man mena att det är mycket mindre flexibelt för de flesta därför att kostnaden för att addera funktionalitet från ett först enklare behov kan vara onödigt hög om dessa behov motsvarar vad det finns färdiga mer kostnadseffektiva lösningar för i en mer problemområdes-fokuserad produkt likt MongoDB.

2.4. För skjutning tid: Uppfattad punkt i tiden vs faktiskt punkt i tiden

Under åren vi hade de i media mycket uttrycka webbkonsult-företagen (för två välkända starkt associerade: Framfab, Icon medialab men också mer generella varumärken likt Accenture tog hög andel här under perioden) under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet:

• Anpassning för resp. kund kunde vara mycket hög.
• Delvis låg det i konstnärliga visuella uttryck.
• Ännu dåligt utvecklade plattformar för att presentera komplexa visuella uttryck innebar ibland ökad komplexitet för besökaren. Jämför med hur vi idag faktiskt fått effektiva lösningar på nästan obegriplig nivå som först och främst bygger på vad webbläsaren redan har och ej vad webbservern behöver ha utvecklat.
• Färre och sämre generella standardprodukter över alla tänkbara kunder i världen gjorde att samma lösning utvecklades av många, mot många kunder och ofta ganska dåligt fungerande.
• Lösningar kritiska etablerade kunde också fortsatt (vanligt allmänt för IT i företag och mer så anpassade lösningar) skapa problem när behov anpassning kommer från företaget själv eller interaktion entiteter utanför därför att egen lösning av ett problem ofta generellt fortsatt krävs tills systemet kastas ut för bäst en standardlösning där mer finns löst från start betalat av många.

Många företag betalade stora pengar för mycket för dem anpassade lösningar mer eller mindre utan praktiskt värde sett över ett fåtal år. Vid sidan om problemen för kostnad komplexitet när standardlösningar ännu ej är lika vanliga som senare (eller att kunskap hos kund eller leverantör saknas för att undvika onödigt dyra koncept) gäller att:

• En del kunder vana vid samband för hur en bransch förändras som funktion av tid kan ha uppfattat att man var tidigt i en längre period för att nå en viss utvecklingspunkt.
• Att man relativt nära senare kunde få motsvarande lösningar kosntadsfria med fler problem lösta att ordna redan vid installation utan ett projekt på fem till 50 personer programmerande var nog inte alltid lätt att inse.
• Samtidigt och besläktat uppfattades branschen och området av många beslutande väldigt nytt:
• Äldre personer mer beslutande.
• Högre repeterad vetskap om organisation och management generellt.
• Högre repeterad vetskap ofta om något särskilt område för det ex. marketing, IT, fabriker m.m.
• Mindre flexibilitet att lära ett helt nytt område igen.
• Mindre etablerad egen kunskap lokalt i företaget.

Därmed - och se gärna där utan kommentar hur samma värde-resonemang kan ha blivit fel också för kommunismen senare - uppstår av och till följande problem:

• Känns för viktigt relativt tid tillgänglig: Kritiskt nu men egentligen ej lika effektivt som att vänta på gigantiskt billigare bättre lösning.
• Överdriven skattning av värdet av vad man betalar för det relativt funktionalitet andra kan få för vad man betalar. Känsla av unikt stort värde ett fåtal stora aktörer har råd med.
• Kunskapsbrist, defekter i lösning, försenningar och allt tänkbart besläktat propagerar från en aktör med låg komplexitet lösa problem (lokalt mindre grupp lösande problem utan möjlighet att skapa kostnadseffektivt: Ex. för konsultprojekt stor kostnad för varje ny person per timme resp. inlärning av vad projektet gör). I enklaste fall om projektet skapande webblösning blir sent blir också företagets webbsajt sen men praktiskt för större projekt lösande flera delar gäller att om en grupp kanske på en egen leverantör blir sena försenas också andra projekt beroende av dem. Byggs mer i komplexitet på kortare tid blir det svårare att överblicka när upparbetad förmåga att tolka och förutse problemen finns hos köparen (jämför IT-system tidigare diskuterade för Skatteverket).

2.5. Plan- resp. Marknadsekonomi

Reflektera först resonemang rörande nackdelen för planekonomin troligt menar jag en orsak till hur ekonomin växande adderade på problem:

• Komplexitet och kostnad i planekonomi kompenseras med maktens rikedom (2013-11-28)

Och se följande aspekter illustrativt viktig för principen argumentation riktad in i grupper av fundamentalism:

• Mängden meningsfulla lokala sammanhang och perspektiv var i början av 1900-talet och kanske ännu mer så i dåvarande Ryssland än under senare delen av 1900-talet.
• Värdet av ett relativt ett färre antal lösningar mycket bättre man klarar att föra ut kan därför vara mycket stort.

När antalet innovationer och lösningar växer ställer de i sin tur ökande krav eller inför större möjliga optimeringar eller upplevda värden genom större anpassningar. Det effektiva sättet att hantera det är att söka lägga så mycket av dessa behov på så många personer som möjligt med så liten total kognitiv-kostnad resp. kostnad pengar eller energi. Att välja ett tilltalande klistermärke till mobiltelefon är för de flesta ej kognitivt krävande (en del lägger mer tid men kan få andra värden i fashion alt. OCD och uppleva problem av det) och tämligen kostnads- och priseffektivt för sammanhanget.

I planekonomin skalar emellertid antal personer dåligt. Och när behovet flexibilitet växer blir därmed inte bara anpassning man ej hinner med ett problem utan också fel som begås. Och som planekonomi implementerades Sovjetunionen (och allmänt) propageras problem i en nod (ex. ett enterprise tilverkande stålbalkar) vidare till andra beroende av deras enheter.

Se följande egenskap för kommunism - särskilt tidiga år - viktig när vi argumentar riktat fundamentalistiska grupper:

• Nytt koncept upplevt färskt lösande problem där endast ett fåtal generella system ännu fanns (några av "klassikerna" från "historien": , , och förutom Marx).
• Erfarenhet mycket annorlunda områden (jämför generell management-kunskap men här absolut inkluderande både sådana roller resp. specialiserade yrken eller expertområden) är vanligare där många kan ha sett att man hade generella allmänna lösningar mycket effektiva när man lärt dem.
• En känsla av att man kan lösa problem just nu och att det ej lönar sig att vänta med mindre av extremt intensiva snabba förändringar för att göra om allt nu, eller lösa alla problem på en gång, därför att det tycks som att de problem man ser och tolkar generellt ej blivit lösta på lång tid (missande att se utvecklingstid relativt komplexitet jfr vetenskap allmänt byggande på vetskap resp. andra områden man ej alls kanske vet om eller kan tolka rätt).
• Bra exempel är fattigdom bland arbetare i fabriker.
• Där Marx såg egentligen bara att de problem industralism börjat uttrycka och som ökat i mängd skulle fortsätta öka.
• D.v.s. skattande i Markov-mening från föregående tillstånd föreslående emergens för att lösa det med helt nya regler för systemet men föreser inte att andra former av emergens också kan vara möjliga och att naturen hos människans kreativitet inom allt vi gör innebär att många system dyker upp från ett eller de flesta perspektiv mycket nya.
• Samtidigt några år senare visade det sig att ett parallellt koncept som uppstått just från problemområdet (och som kommunismen tog in rörande namnet men i Sovjetunionen såväl som andra kommunistiska diktaturer idag är något helt annat) - fackförbund - kom att ge en balansering effektivare i mening av att övergripande förändring av allt byggande om hela ekonomin ej krävdes.
• När självorganisation och komplexitet i ekonomin fortsatt i Väst gått från stora lösningar i färre stora företag med många personer till mindre mer anpassade enheter har en större andel av fackförbund gått till mer generella paketerade lösningar gemensamma i behov (ex. trygghetslösningar i försäkring) som större fokus än som längre tillbaka typiskt för stora fackförbund där många medlemmar gör ungefär samma arbete en total löneförhandling för alla och vid ev. behov ett övergripande beslut om att strejka eller inte.
• Och utvecklingen har vanligen varit ganska självorganiserad utan hög belastning stat. Den amerikanska lösningen som jag uppfattat den är möjligen den mest självorganiserande där medarbetarna för resp. företag gemensamt röstar om man ska vara i fackförbund eller inte i övergripande flexibilitet men självklart för resp. individ på ett företag mindre anpassningsbart.
• Ett fåtal undantag finns där utvecklingen ej alltid varit naturligt friskt balanserad utan ingrepp av stat. Detta gäller när en för hela samhället kritisk resurs förvaltats som ej uttrycks eller hanteras via prisbildning. I Sverige kan vi tänka oss detta på en lägre nivå ex. för skola (vi har också relativt komplexitet arbete ovanligt goda villkor för lärare) då det kan tvinga föräldrar att stanna hemma mer från arbetet samt reducerar hela samhällets kunskapsnivå in i framtiden, på något högre nivå akutsjukvård - samt hypotetiskt men ej fallet om all leverans av energi till hemmen hanterades av en organisation i något kritiskt steg där alla medarbetare av en grupp som när de försvinner alla från arbetet samtidigt stänger ner el, olja m.m. för allt samtidigt. Något närmare det sista var United Kingdom under några år (se UK miners' strike (1984–85) | Wikipedia i nivå störning samhälle från i brist på flexibilitet avspeglade smma brist på möjlighet att hantera komplexitet effektivt för alla i samhället byggande stort totalt värde i klasssamhället resp. samtidigt kolonialväldet (se ex. The British Empire In Colour III (stort uttryck mycket uppfattat fel av den ena ger gärna mycket åtgärder av den andra när värdet för resp. att bibehålla sitt överuttryck är stort: Andra kända exempel på samma fenomen är Amerikanska inbördeskriget som lösning bl.a. på slaveri resp. skillnad perspektiv på övergripande samarbete mellan delstaterna).
• Liksom de större av webbkonsulterna fick kommunismen och Marx kraftig brand recognition. Att nå ut till potentiella "kunder" eller troende på förändring till den kommunistiska standardlösningen för hela ekonomin blir lättare. När dispergens förmåga att jämföra och anpassa filosofiska eller expert-koncept till verkligheten för ett givet sammanhang (företag köpande hemsida för hundratals miljoner eller arbetare / bönder i Nordkorea som med vänskaplig hjälp av bl.a. Kina och Sovjetunionen plötsligt blir sittande fast i ett gammalt samhällssystem med stora kostnader men samtidigt uppenbart riskfylld att börja ersätta) uppstår gärna mer problem eftersom större relativ kraft i varumärket gör att alternativa lösningar att jämföra med känns mindre viktiga eller inte når ut alls till många.

3. Fundamentalism i Battlefield Religion: Topologi över argumenten

Topologi mening av att vi bör se organisationen inlärning topologiskt av hur koncept förhåller sig till varandra för ett sammanhang styrande vilka dimensioner och vilka koncept i det som aktiveras upp. Starka koncept imploderar lättare antal dimensionerna och görande all jämförelse fodrande andra dimensioner meningslösa. Över argumenten därför vi kan se koncept här som svävande över alla där det är ytterst kostsamt att försöka klättra upp till det deras nivå jämfört med att göra som man ska och hur dom skapades: etablera dimensioner genom snabbare kopplingar neuronerna etablerande dimensioner vi från perspektiv under dessa koncept ej ser eller kan påverka.

Repeterat: En av de förenklar vi infört är att ej välja att generalisera metod. D.v.s. vi antar ej att det är generellt för all fundamentalism utan viss kontroll och resonerande manuellt krävs för de analyssystem saknas motsvarande i detektion de jag har (för detektion fundamentalism i text finns många alternativ och det är ej ett svårt område teoretiskt: praktiskt finns möjligen en del överdrift på konkretiserade metoder detektion fångande mindre diffust värderelaterat medan mina lösningar egentligen havande ett annat fokus tagande sådant här som möjlighet i följd av det istället har kanske något för lite av det samma som default).

Jag väljer islam i arabvärlden som exempel därför problemområden är välkända här, islam tillsammans med övriga av bokens folk är bredare (ej berört här) är all aintressanta i denna domän (jfr judiska enklaver bokstavstroende mitt bland främmande kulturer under hela historien resp. dom kristna korstågen: Religioner födda i öken - få koncept av resp. typ).

1. Koncept kritiska för de nätverk av trosföreställning, resonemangssystem om beslut att fatta, värdering och tänkande i sammahang aktiverande dessa system bär egenskaper med kraftig preferens till en särskild kombinationer av de egenskaper åt resp. sida jag sökt förklara med indirekta ex. istället för att mer omfattande definiera det som statistiska modeller analyssystem.

2. Resonerar man på nivå med dessa koncept d.v.s. agerande i deras samlade system på samma nivå av komplexitet vs självorganisation (med vilket jag lägger in fler aspekter enligt tidigare exempel och mer av detta återkommer vi till mer konkret) gäller att:

2.1. När inlärning av systemet är etablerat är färsk inlärning allmänt svårre och i samma domän mycket utmanande i allmän princip för människan. Detta primärt avseende relationer mellan koncepten i systemet resp. repetition till tanke-situationer man lärt sig att auto-aktivera dem i för att utnyttja dem som standardlösningar.

2.2. Vidare har resp. koncept en väldig kraft genom allmän repetition upparbetat i alla aktuella kulturer såväl som världen allmänt. Och förstärks ytterligare genom individuell repetition återkommande genom bl.a. läsande av religiösa skrifter, och uttryck av mindre sociala grupper där kostnaden för komplexitet av att uttrycka en enkel övergripande tolkning med föga eller ingen variation är mindre och därmed med färre störningar kan stänga ner konkurrerande tolkningar.

2.3. Samspel kultur resp. geografiska utmaningar allmänt gör att påverkande från besläktande faktorer till dom vi resonerat med här men i annat område påverkar dynamiken: Man har vana av att lösa problem flexibelt självorganiserande med ganska små resurser. Jämför med SIDA när de vill lära afrikas bönder undvika svält med utmärkta standardlösningar runt gödsling m.m. Dessa är excellenta här och hade varit det i alla aktuella områden om det inte vore för att utmaningar i övrigt i samhället gör att lokala lösningar med sämre återbäring i princip fungerar bättre därför att de klarar åren när samhällets supply management av gödsel försvinner ett par år utan att man svälter till döds. Organisationer likt och skapar ej tillväxt eller förbättring i grupper eller regioner de organiserat men givet att individ är i del av en sådan mängd är de lösningar med få resurser de har en ganska effektiv väg för att undvika att svälta konkret resp. motsvarande risker (ex. fångas eller dödas i strid eller äta mycket sämre om de ej är någon av lantbrukarna och handelsmännen direkt deltagande i stridande delar beskattar).

2.4 Argument med dess koncept formade från kultur med högre andel självorganisation mot en bredare mängd av problem, möjligheter och anpassningar förmår föga här. Deras brist på kraft kan jämföras med att ifrågasätta värdet av att bedriva fri publicering, att forskning är viktigt och kan lösa problem, att rökning orsakar lungcancer, att det betalar sig för alla oavsett hur mycket resp. individ betalar i skatt att vi försöker lära alla barn att läsa o.s.v. D.v.s. inarbetade standardlösningar vi tar för ytterst givet existerande underliggande för Sverige och tror jag alla länder i västvärlden egentligen allt i övrigt för samhället. Anställer ett företag någon som gått i skolan antas de kunna läsa - och alla antas som default gått i skolan (och numera gymnasium mer än endast grundskola).

3. Också om antalet är stort tillsammans kan endast ett begränsat antal aktiveras samtidigt konkurrerande ett eller flera av de tyngre delarna av nätet representeande fundamentalism:

• Vi kan se det som att de representerar inlärning organiserad i hippocampus förstärkt och kopplat till händelser, delar av livet m.m. mer än bara den i sig starka repetitionen och inlärningen av idésystemet.
• Ex. livet när man mött någon viktig för att intressera sig för ett nytt område eller om i liten kultur med få utbyten andra i ett givet sammanhang - förstå betydelsen av domän i kontext jfr | Lunds Universitet) som fundamentalistisk fyllande upp befintligt liv med växande stor andel.
• Medan de argument vi vill presentera effektivt behöver representeras upp i arbetsminne ovanpå de repeterade koncepten av de kopplingar våra argument gör till befintligt resp. de fundamentalistska koncepten nästan direkt till sig själva i långtidsminne.

4. Problemet är ej att argument vi ger behöver vara svagare utan att hur de uttrycks, representeras och förklaras gör att de ej enkelt utan en väldigt utökad motiverad insats av någon kan vägas mot andra. Ofta görs det så att själva typerna ej stämmer med varandra. Ett ej perfekt exempel från vår kultur i illustration skillnad men väl i del av problemet är den "fundamentalistska" inställning ganska många (formad av en i flocken standardmetod för minska vissa vanliga risker krävande mindre av inlärning och resonerande hos individ) att se substitutionsterapi av rökning med nikotin som lika problematiskt trots reducerande lidande och samhällskostnad. Standardmetoden här är att folk lätt börjar röka, supa m.m. rent allmänt och kan man repetera individ till att se ett generellt fel där ej generellt ifrågasatt är det effektivt över hela flocken. Men i riktade områden avvikande krävande större kunskap och förmåga att resonera anpassat faller effektiven över till det irrationella: det är "naturligt" bara fel.

4. Argument effektiva att resonera med minimerande störningar fundamentalism

5.1. Domän behöver flyttas så att jämförande är möjligt för individen. Argument för och emot måste vara vettigt i samma enheter för att gå att jämföra.

5.2. Ett argument kan aldrig väga över trots att det rent av är tyngre om inlärning är etablerad och skillnad i likhet är hög resp./och/eller nivå tyngd ej skiljer sig radikalt. D.v.s. kristendom vinner ej över islam som idésystem och visa versa men kan vinna över folk i via andra domäner (ex. de som konverterade i Spanien för ej att bli brända på bål eller afrikaner längs kusten nära Zanzibar som tros ha konverterat islam ibland p.g.a. minskad risk att tas som slavar).

5.3. D.v.s. rätt domän är en konkretiserad nivå där resonemang ej via övergripande inexakta allmänna principer (fel med nikotin och ej kostnad samhälle och ekonomi) vilka via repetition, händelser befintligt liv o.s.v. ansluter situationer där motsvarande förutsättning etablerats i relationer till de generella koncepten.

5.4. Vidare behöver domänen vi vill positionera i ha ett värde att reflektera. Risk är generellt också möjligt men här gäller lokalt att fundamentalism är väldigt riskfyllt redan så det anknyter nog ofta redan till standardlösningar (typiskt tänker jag undvika att komma nära vad som uppfattas ha olikhet).

5.5. Och även om ej konkurrerande i som vi uppfattar det typ bör åtminstone i stora delar i nivå av tyngd jämförbara koncept undvikas. Dessa är färre i antal och kan genom viktning och relationer alltid komma att värderas mot varandra kontinuerligt där befintligt etablerad inlärning hos befolkning utanför barn, ungdomar och yngre vuxna tenderar att förlora.

Tillsammans:

• Rätt domän indikerande något som ligger utanför befintligt repeterat anslutet till koncepten i tänkande, beslut och situationer där beslut fattats från religiösa föreställningar.
• Ett värde genom att reflektera information bör finnas. Ex. lösande ett samhällsproblem energieffektivt för mottagare information resp. den som levererar (d.v.s. lösningar som kan saboteras är sämre och sundare är att värdet ligger i informationen som sådan).
• Och ej kräva bredare aktivering befintligt samlat över tid nödvändig att reflektera (minskad risk att relationer aktiverar upp tunga fundamentalistiska koncept) relativt uppenbart värde av att läsa och reflektera.
• Och mer konkretiserat än abstrakt. Men aldrig konkretiserat där resonemang tidigare varit abstrakt mot fundamentliska koncept.

Och möjligt men ej testat tillräckligt ska effekt som kan nås via ett ganska litet antal argument i serie under några månader ej underskattas under förutsättning att resp. individ beaktande den faktiskt reflekterar den. En serie ger möjligt att etablera ett pågående tillstånd under förutsättning att varken behov av ständigt hög koncentration (matematikernas överdrivna arbetsminne) krävs eller att långtidsminnets inlärning redan är etablerat utan den lugnare vardagliga etablering av minne vi har på ganska god nivå också som äldre följande livets och vardagens händelser (denna ligger till grund och etablerar förutsättning för att lära nytt som äldre utan att kräva ökad pris jämfört med ungdomar p.g.a. av lägre nivåer substanser stimulerande högre nivå neurogenesis som funktion av topologiskt växande hjärna med större möjlighet nya relationer nervceller relativt pruning av gamla utan att det hela blir instabilt).

Och är situationen i sig sådan att den aktiverar koncepten i fundamentalism. Ex. att situationen känns som fiende flock kommer och ska lura över dig tenderar många oavsett om vad sitta och auto-aktivera inlärda starka symboler utan att reflektera informationen. Möjligen helt beroende av att associationen vidrör koncept abnormt förstärkta. Det i sig tror jag också bra illustrerar varför liknande aktivering i tidigare berört bör undvikas:

Stereotypiska koncept med kraftig association och stark viktning i värde-uttryck för flocken ger oss stanardkoncept att utnyttja med ett trivialt värde eller risk (påverkande oss eller påverkande andra positivt eller negativt).

Men de gör oss verkligen dummare i mening av att det sker på bekostnad av att resonera nytt med aktivitet friare från invanda föreställningar.

Undviker vi dem och etablerar verklighet utanför dem stegvis skapas förutsättning i konkurrerande nät för att resonera om situationer och föreställningar etablerade i fundamentalism och därmed se andra lösningar och problem ej enkla att förstå innan.

I ev. uppföljning vill jag gärna illustrera detta ganska annorlunda mot här via uttryck i visuellkultur från kristendom och islam och storlek för typiska samhällen.

Söka bredare vetskap koncept-association: Wikipedia / Wiktionary på många språk

Enligt principen enkel att förstå från:

• Vi har definition på engelska (vi säger är vårt "mitt-språk" eftersom det är mitt) ex. integral i Wiktionary.
• Där konstruktionen är sådan att motsvarande sida länkas i andra språkområden. Vi utgår där från länkning i vänstra marginalen motsvarande samma system i Wikipedia.
• Vi utgår där från integral (svenska) som exempel.
• Och gör översättning: integral (Google Translate).

En metod för att skapa system översättning bygger på alignment mellan text motsvarande samma definition eller jämförbart i olika språk. Vi inser att ex. Wiktionary är vad som tänkbart kan vara en del av data möjligt att använda för det. Jag kan föreställa mig att Google Translate är ett ex. på system som tydligt tidigt prioriterat denna typ av data för inlärning av statistiska relationer (nu antar jag att feedback från användare är den märkbara delen för förändring görande finare nyans korrektioner och inlärning).

Här är en av de två utgångspunkterna att denna inlärning är befintlig i systemet för översättning. Därmed görande översättningen från språk två (i exemplet svenska) får vi där indikerande koncept med sin troliga engelska motsvarighet. Det är vidare ytterst rimligt att anta att Wiktionary såväl som Wikipedia hör till datakälla ofta utnyttjade för väl-använda översättningssytem såväl i inlärning som feedback d.v.s. att ex. Google Translate utmärkt klarar översättning mellan definitioner eller uppslagssidor.

Därmed får vi kompletterad vetskap om associationer aktuella för aktuellt koncept och koncept i definitionen eller relationer mellan de koncept i definitionen.

Denna vetskap kan vara kontextuellt för språkområdet eller mer aktuellt för mig (där kontextuell inverkan hanteras via logiska beräkningar över generell vetskap association av ett antal typer) behandlade alla relationer detekterade p.s.s. för att bygga vetskap association.

I någon mening är det egentligen samma sak man gör när man tränar översättningssystem med tidigare indikerad algoritm. Och det var därifrån jag fick idéen till algoritmen.

Troligt ej aktuell för mig praktiskt förrän nästa omgång att söka kompletterande vetskap association från långsamt föränderliga datakällor i "uppslagsboks-tiden". Ett tänkbart problem praktiskt för mig är att jag ej har egen lösning översättning med den trovärdighet korrekt rörande olika sense på orden nödvändig här och ej heller underhålligt eller använt samtidigt som jag ej vet riktigt hur många request Google gillar per tyngd innan man stängs ner till nästa eller alternativt börjar betala för dem. Förr ett antal år sedan gällde ofta ungefär totalt 10 - 12 k requests medan stycke-prisen var sådana ovanför att jag ej ser praktisk meningsfullt för den här typen av användning när många miljoner requests behöver ske över en mängd datakällor (d.v.s. ev. krävande kanske rent av en budget på ett par miljoner).

Alternativa lösningar finns säkert men jag har ingen uppdaterad bild. Jag tror förövrigt att Google Translate är mycket ledande just i dom algoritm-system och deras maskin-inlärning viktigt för denna lösning. Mer regelbyggda lösningar och/eller statistiska med mindre eller ingen feedback från de som gör översättning (d.v.s. etablerande goda översättning mellan välbesökta sidor representerande motsvarighet - särskilt här där författare, redaktörer m.fl. kanske själva gör kvalitetskontroll) kan vara mycket sämre när kontext antingen lokalt mellan och i stycken resp. meningar eller aktuellt för något mer lokaliserat språkområdet är intressant. Men som sagt jag har väldigt dålig bild av hur väl alternativa lösningar fungerar här.

Komplettering: Jag vet ej (läste ej artikeln) om man gör samma sak i Polish and English wordnets - statistical analysis of interconnected networks men är jag ganska säker på utnyttjar en till uppenbar (men mycket mindre för språkområden såväl som data koncept-associationer) datakälla - Wordnet anpassningar för olika språk - jämförbart rörande metod ta ut statistiken för associationer. Ett problem med Wordnet-varianter utanför Princeton's välkända (wordnet.princeton.edu) är att åtminstone ett fåtal skapades med EU-finansiering föga genomtänkt rörande värdeskapande för medborgare och företag i unionen innebärande att de ej är tillgängliga för användning utan betalning licens resp. troligen inte normalt är tillgänglig för någon oavsett om betalning sker. Jag har fått intrycket att detta problem allmänt är vad EU nu ska ha börjat sett över med förändrade riktlinjer rörande finansiering av grundforskning med avgränsade leverabler. Ett annat problem jag ej vet om man hanterar ännu är att sidor med leverabler och redovisning av skapade saker (ex. resultat av intresse för alla som ska vara fritt) ofta efter en tid försvinner från nätet (ibland relaterat med att anpassningar av det sålts till kommersiella företag).

The New York Times visar det värde media kan få från att förränta nyheter och kunskap

The New York Times är egentligen den tidning på nätet jag läser regelbundet ofta. De har ungefär de områden som intresserar mig kompletterande på lagom nivå för snabbare läsning.

Intressant är dessutom att vi kan se dem experimentera försiktigt med en del av de komponenter vi vet media behöver närmare sig för att skapa långsiktigt effektivt värde av konkret information (avseende händelser m.m. nära nyhetstidningens mitt) och vägar att nå den mer abstrakta kunskap de etablerar i områden bevakade i publicerat, strukturen och relationen av publicerat både mycket explicit genom hierarkier, relaterade artiklar m.m. såväl som samband mellan nyheter utanför det mycket konkreta men ex. uttryckande expertkunskap eller ett engagemang (ex. hur en fackförbundstidning bevakar sin yrkeskategori från sina perspektiv från medlemmar eller hur The Economist bevakar ekonomin från ett liberalt åskar-perspektiv eller hur facktidningar kan bevaka ett ämne med övergripande samband men längre ifrån idé-perspektivet ex. alla tidningar som dyker upp kring diverse prylar som säljer bra som mobiltelefoner ) och byggd i medarbetare och leverantörer.

Att ha överblick där vi också kan se delar konkret med detaljer skapar möjlighet till mycket större värde direkt för läsare (ex. genom att man faktiskt kan hitta vad man vill läsa också om det inte är det senast publicerade) och tycks troligt göra det lättare att förvälta den abstrakta eller ideologiska eller affärsidé man har. Det senare bedöms ju inte sällan ganska väl från hur vi upplever och ser det när vårt perspektiv stämmer väl med de läsare man har förutsättning att tala till. Men ju större och komplexare desto svårare blir det. Att uttrycka information och kunskap inkluderande också medarbetarna reducerar troligt den begränsningen. Samband och helhet över ex. nyheter ej konkret relaterade (konkret i meningen att det handlar t.ex. om samma företag) blir helt säkert bättre när sambandet också finns hos medarbetare som uttrycker dem d.v.s. att de har större erfarenhet, historik m.m. för det övergripande sambandet.

En mycket grundläggande men väl så viktig sak att göra vid någon punkt är att etablera vad man faktiskt avser med ett koncept. Vi kan se ett koncept bärande olika meningar. Lingvistiker är ofta mycket intresserade av dess sense ex. att jag kan döda en process i datorn såväl som att döda myror (eller begå massmord på myror utan att i juridisk mening mördat någon alls). Sense är inte det kritiska mer grundläggande utan det är här intressantare vad vi i den konkreta världen runt om kring oss avser. Vill jag läsa nyheter om massmorden i Jugoslavien under dess sönderfall vill jag inte läsa om massmord på myror. En statistisk bedömning är möjlig och kan ofta ge bra resultat men för en nyhetstidning kan vad vi avses etableras direkt när nyheten skrivs (vilket dessutom gör statistiska samband för gamla nyheter enklare att koppla ex. mot sökning och respons vidare till vad de troligt handlar om: övergripande likhet finns ofta mycket tydligt ibland mindre tydligt vilken sorts massmord vi menar och vet vi vad som avses en mängd fall blir det lättare att bedöma vad som avses där vi inte säkert vet det).

Den formen av mening har The New York Times etablerat ett "entydigt" språk för. D.v.s. har vi en stad som heter QQ och ett land som heter QQ kan skribenten beskriva vilket QQ de avser:

• data.nytimes.com

Den mening som oftare intresserar mig ligger närmare hur koncepten påverkar varandra också när de inte är direkt uttalande (mycket konkret vi associerar) och den förståelse och tolkning vi upplever oss nå ofta ganska direkt från känsla, erfarenhet m.m. vi redan har. USA är förvisso ett konkret land men det är också ett koncept i denna mening där det abstrakta och konkreta kan skilja sig ordentligt. För en del kan konceptet representera frihet medan det för andra är satans representation ovan jord, medan andra kan se USA som ett instrument-artat verktyg uppfyllande sin mening på jorden genom att konsumera korrekt mycket för att "driva" världsekonomin.

Ännu ser vi relativt lite konkret i skillnad mellan medier där etablering av att varaktigt veta vad allt publicerat egentligen handlade om också utan att läsa eller minnas miljoner nyheter men det långsiktiga värdet av att någon gång just komma igång och som här göra det riktigt i ett område som ger långsiktiga förutsättningar att kvarstå som publicist samtidigt som branschen generellt tenderar att inte addera struktur man själv kontrollerar utan snarast skära bort mer implicit sämre kontrollerad sådan (ex. fasta medarbetare) utan ersättning ska vi inte underskatta betydelsen av. Vi kan dock konkret se användning och struktur i meta-information till nyheterna i koden.

Ett bättre exempel för att se saker man kan göra med denna typ av ändå väldigt grundläggande teoretiskt enkel struktur bara av vad vi avser ger Reuters. Större delen av de tjänster de etablerat senast ett par år bakom bygger helt på struktureringen av kunskap inom flera (ev. större delen) av de motsvarande "affärsområden" de adderat. Gemensamt att de förstår vad de avser, hur det är strukturerat i områden läsare och data-kunder är intresserade av och lite programvara och tjänster för att svara på frågor relaterat det samt diverse statistiska uppgifter det som etablerad grund gör det möjligt att presentera. Rörande tjänster relaterade statistik och sifferuppgifter att jämföra med större delen av övrigt inom media som sällan också med en mycket stor inriktning på sådant (d.v.s. ekonomiska pressen på nätet) egentligen ännu inte gör annat än att publicera upp och ner på olika marknader (barriären mot andra leverantörer är här approximativt motsvarande varumärket och befintliga kunder).

Kombinationen av företagshistoria både från leverans av nyheter och finansiella sifferuppgifter gjorde det kanske lättare för dem att se möjligheten tidigt och att ha kompetens för det lättare tillgängligt. Ett till ex. på grundläggande infrastruktur något mer utvecklat är att detektera de koncept man kan namnge d.v.s. varande en statistisk bedömning från kunskapen vi vet vad den avser vilket hos dem är synliga via:

• Opencalais.com

Jag gillade den inte när jag skrev om den tidigare i Reuters Calais (Väldigt Dåligt) resp Guardian Content API (Bra) men konceptuellt är den vettig (också för informationsinhämtning rörande vad användarna gör med den) och det tycks troligt att den praktiskt är mycket mer inarbetad idag. Att döma från andra tjänster vi kan tänka oss bygger på konceptet har den åtminstone förutsättning till att leverera tillräckligt bra resultat för alla normala ändamål aktuella här.

En helt annan aspekt kan man tycka men egentligen också vad som kommer ner till mening är hur vi adderar värde i en artikel. Följande ex. från New York Times är färskt:

• Nature’s Drone, Pretty and Deadly (April 1, 2013)

Men är ju precis som nämnt vad vi avser och vad vi redan upplever av konceptet, och hur det samspelar med informationen vi får. I vissa fall är det ytterst konkreta exakta viktigt (vi vill ex. gärna ha en sifferuppgift på hur bra eller dåligt något går kompletterande ex. skribentens upplevelse av hur det hela kändes talande med några medarbetare resp. hur dom känner att det går). I allt övrigt bär ju språket meningen inkl. bilder, rubriker, faktarutor, referenser till tidiga nyheter o.s.v.

Rubriker, bilder m.m. vi direkt ser (liksom länk vi nådde nyheten från) sätter ett kontext i vad vi förväntar oss och det styr hur vi tolkar efterföljande information. Det uttrycker de viktigaste koncepten och vår associerade mening påverkas tydligare i vad man mätbart kan detektera (bedömt från min nyhetsanalys) när vi projiserar från övergripande mening i artikeln till konceptet som ger initialt kontext. D.v.s. de båda styr hur vi tolkar efterföljande och vi tenderar att lättare lära och associera nytt till dom från texten. Motsvarande är det från det förväntat (men ej kontrollerat) att om du går en universitetskurs i X inom det större ämnet Y och kursbok refererar till metod Z känt ganska nära eller mycket nära X etableras fakta lättare som kunskap än om det berörs i en egentligen i kunskap mycket näraliggande kurs men där konceptet (ex. artificial intelligence relativt natural language processing) är mycket mindre förväntat associerat till Y.

Kunskap vi på det sättet kan sägas filtrera bort (i att vi lättare lär mot förväntade koncept från dem enklare än mellan dem lokalt) kan vi också se som att vi adderar möjlighet till djupare och mer fyllig mening i vad nyheten avser och handlar om avseende dom förväntade koncepten (som ger primacy effect).

Tittar vi nu The New York Times artikel om the Dragon fly är de visuella komponenterna rörliga. Först ges dock en stillastående bild vilken enligt samma samband som för rubrik kontra brödtext kommer sätta initialt kontext. Det visuella handlar ju också ofta tydligare om förväntad inför den omedelbara upplevelsen (precis som ansiktsuttryck m.m. fortlöpande gör det under dagen). Att ge bilden har ju därför i sig värde utan som vanlgt enorm knapp brytande intrycket men den undre bilden känns åtminstone för mig mer attraktiv (den syns ett kort ögonblick för mig). Men ännu mer hade kanske något spännande med byte eller liknande fungerat än bättre.

När en publicist etablerat att kunna publicera rörligt faktiskt fungerande med nyheten utan som vanligt en massa problem kommer ju sådant ner till verksamhet man har kunskap om hos många fler än IT. Egentligen bara att tänka igenom hur det fungerar och se till att en lämplig stillbild levereeras med filmklipp när görligt och lämpligt och adderande värde, och uttrycka det i enkla riktlinjer för skribenterna.

När vi tänker i att etablera mening, ge det djup, och systematiskt förstå vad vi säger blir det konkretiserande värdet av meningens djup lättare att visa värde för läsarna:

• Jag kan som läsare betala X kr för att få en nyhetstidning varje dag.

Eller så kan jag betala lika mycket och få tidningen och se att tidningens konkretiserade människor löser systematiska problem som stör mig eller jag ser hade stört mig om de hade hänt mig. Där ligger det samhällsvärde som för många (inte alla) är en viktig grund till ex. skattemoral eller att folk engagerar sig i Fyrisbiografen (och aktiskt betala en årlig klumpsumma för att få göra det) jag besökte igår. Djup och förståelse av hur det når helhet ger möjlighet att uttrycka mer än det smalare uttryck ofta växlande mellan okänt, otäckt och nytt med kända varumärken mellan dem (musiker och skådespelare ofta).

Vad är möjlighet att lösa problem i helhet mot nyhetsbevakning, den kunskap och den information man kontrollerar resp. som intresserar och ger läsarna värde i upplevelsen. Upplever och uttrycker man det återkommande värdet att man är tidning och att man dör är farligt då har man inte klarat att konkretisera sitt värde nyanserat så att det kan nå folk i vad de direkt kan se och uppleva värdet av fortlöpande. Inte heller har man tolkat från medias egenbild (som vanlig bland dagspressen) klarat att visa värde som mer än mer begränsade läsare tycker känns verkligt för dem (en objektiv sann verklighet finns ju inte här på samma sätt som ex. direkta uppgifter av den typ vi finner onormalt att tolka fel: här handlar det om vilka förändringar i vardagen som är viktiga och vilket samhälle i dom frågor som intresserar dig vi ska gå till).

I övrigt har jag inte prövat The New York Times konkretiserat i att ge information för att skapa positiv-förändring i det meningsfulla men kommer eventuellt göra det kring en mindre men fascinerande nyhet. Åtminstone om det inte blir löst av sig själv (och annars är vi just i engagemang: värdet en tidning ger i positiv-förändring ska optimalt vara den idealt fungerande staten där just vad du betalar i skatt löser just dom problem du tycker är viktiga men inte kan, vill eller har lust att lösa själv - resp. där tidningen kan skapa värdet mycket mer energieffektivt).

Beslutsteori och kreativitet: Fano inequality och diskriminerbarhet

Betraktar vi problemet vi löste i Möjlig lösning: Aktivering av tillstånd relativt likhet i kontext precis omvänt har kanske en motsvarighet i vad som indikerades här:

"In a new study, published March 27 in the online, open-access journal PLoS Biology, Anne Collins and Etienne Koechlin of Ecole Normale Supérieure and Institut National de la Santé et de la Recherche Médicale, France, examine frontal lobe function using behavioral experiments and computational models of human decision-making. They find that human frontal function concurrently monitors no more than three/four strategies but favors creativity, i.e. the exploration and creation of new strategies whenever no monitored strategies appear to be reliable enough."

Från: Creativity and human reasoning during decision-making | EurekAlert!, AAAS.

Här är ju släktskapet med Fano inequality ger oss en skattning av tydligare. Det handlar ju just om ett mått på hur "fel-tolkningen" påverkar gränsvärdet för meddelandets information:

"Then, for each incorrect output message the correct input message must be identified. The number of possible input messages is N−1 because the output message is known to be incorrect. Thus the amount of information necessary to identify the input message cannot exceed log(N−1) , and the corresponding average amount of information to be provided cannot exceed P(e)log(N−1) , the second term on the right hand side of (2)."

Från: Robert Mario Fano (2008), Scholarpedia, 3(10):6648.

Så vi kan kanske se det som att när strategier falerar här blir vi kreativa och söker något nytt och spekulera att kostnaden för att hantera det ökar med ökande n (och oavsett om en möjlig kostnad hade existerat innan är det kanske inte vad vi i klassiskt evolutionär-verklighet någonsin riktigt har rutiner för givet kända samband från mänskliga beteende relaterat hasardspel. för snabb-inlärning kring irrationella ej väsentliga faktorer på 1 till 2 träffar ej påverkat av många fall därefter o.s.v). Innan tre (för andra logaritmen) är ju tänkbar information vi behöver tillföra inte definierat alternativt 0 (vad vi saknar uttryck för). Stämmer det behöver kanske inte antalet strategier vara så hårt bundna till tre och fyra utan kan kanske variera också en bit uppåt beroende av hur sannolikheterna upplevs.

Åtminstone om vi ser det från Fano inequality världen. Vi kan ju också tänka oss att det åtminstone handlar om diskriminerbarhet d.v.s. det måste gå att särskilja vad som hör till strategier eller varför inte n stycken objekt vi håller i arbetsminne. Är ex. objekten features till visuella bilder har vi en enorm-mängd träningsdata vi plöjt igenom under vårt liv och skattningar av osäkerhet ex. enkelt relaterat gränsvärden via normalfördelningen för variansen blir därefter, och vi kan hantera många fler detaljer. Handlar det istället bara om vanliga ord räcker det inte lika långt därför för dom har vi mycket större varians. Det här resonemanget har en del praktiska värden också ex. blir det möjligt att resonera praktiskt görligt jämförbart mellan en individ i beslut och kollektiva beslut för populationer under antagande av funktioner för att uttrycka motsvarande pooled variance (bättre uttryckt som volativitet).

Tveklöst ett fascinerande intressant ämne också för många läsare. Eller kanske hade varit det om mer applikationsnära-tillämpningar diskuterats (det hade nog varit lika tråkigt ändå om problemet och dess lösning diskuterats men det är bara nyttigt för mina läsare att få lära sig lite självbehärskning eller i brist på det avstå från något utvecklande: här kan jag se ett moraliskt ansvar att bygga upp läsaren till en kanske mindre glad men nyttigt produktiv samhällsmedlem som skapar tillväxt inom långsiktiga nyckelområden viktiga för Nationen och Världen).

Möjlig lösning: Aktivering av tillstånd relativt likhet i kontext

Här har vi en tänkbar lösning på Aktivering av tillstånd relativt likhet i kontext jag lutar åt att de praktiska testerna mot data (dröjer något dygn tills nytt cache-data för similarity beräknats klart) kommer visa sig är korrekt fungerande.

Jag började med att titta igenom de sidor Wikipedia hade för information criterion och experimenterande en del praktiskt med miniräknaren i första lagret. Ingen uttryckte direkt vad som var funktionellt gav en idéer som ledde fram till ett uttryck.

På det sätt similarity beräknas står det i nära relation till förhållandet mellan feature relations (andra symboler inlärda relationer existerar till: vanligen cirka 40 - 10000 st) som är lika respektive olika, och den relativa associationen (i princip P ( symbol | relations | "prototypiskt" kontext)).

Vi kan därför också tolka similarity måttet (alltid [0,1]) som sannolikheten eller vår tro att när det i ett givet kontext är relevant för symbolen från dess perspektiv (för vilket man ev. kan reducera från prototypiskt kontext - vilket dock för de flesta situationer inte tillför värde relativt beräkningskostnad att avvika från cache-bart-data - genom att aktuellt kontext ger att vissa relationer där inte är meningsfulla att bedöma rörande likhet).

Tolkning / tron / beslutet att symbolen / gruppen av symboler vi beräknar similarity med är relevanta för aktuell symbol från dess perspektiv vi undersöker hur lika det är motsvarar hur troligt (där vi här förenklat ej inkluderar andra faktorer) det är riktigt att symbolens neuron / neuron-grupp ska aktiveras. Approximationen som görs just här från det är att styra aktiveringen av resp. sådan symbol-neruon från similarity vilket är funktionellt här därför att det totalt handlar om för ett också begränsat kontext oftast för vanliga "nyhets-starka" symboler t.ex. två länder och något kraftfullt mellan dem som "handelsavtal", "krig" o.s.v. flera tusen neuroner som kommer aktiveras.

Oavsett antalet symboler i kontext vi beräknar similarity mot gäller att de enda symboler vi behöver ta hänsyn till är vilka likhet är större än noll därför att om likhet är 0 för en symbol kan ingen kunskap om denna ha nått oss just därför att similarity approximerar aktivering utlöst av kontext.

Antalet symboler vår trosföreställning om att det är "riktigt" för "oss" (menande neuronen som beräknar similarity mot kontext) styrs därför uteslutande (när vi här uttrycker det förenklat utan andra faktorer begränsat till denna problemställning) av:

• N uttryckande antalet symboler som similarity är större än 0 för.
• Total similarity för dessa N symboler (andra sätt att värdera samman similarity är givetvis också tänkbara men detta tycktes för mig en god utgångspunkt man kan argumentera för och om praktiskt funktionell mycket beräkningseffektiv givet endast addition).

Vår tro på att aktivering är korrekt är inte orimlig att anta växer med ökat N oavsett similarity. Det är ju också vad som var indikerat i utgångspunkten för själva problemet där det i väldigt mycket finns en fascinerande viktig undre gräns vid som jag ej förstått men som denna lösning inte otroligt förklarar.

Skattningen av vår tro på att vår aktivering är rimlig som uttryckt i hur mycket vi aktiverar oss från N st. värden för givet kontext är om ingen historik vi också kan skapa legitima skattningar från existerar kan vi skatta gränsvärdesriktigt med:

WP = Total similarity * 1/N = W / N

Betraktar vi de N symboler vi uttryckt likhet större än noll med som varsin symbol i ett meddelande hade gällt att vi utan annan information kan uttrycka informationen de för en given sådan sekvens när deras ordning saknar betydelse som:

ln (N) / ln (2)

Där om vi hade kunnat betrakta en historiskt d.v.s. hanterande att förutsättningarna för similarity kan vara olika vid olika kontext utanför själva symbolerna som anses vara identiska vad vi bättre hade uttryckt som (om det nu hade alls varit rimligt att anta "slumpmässighet" snarare de meningsfulla kunskapsdrivna förutsättningarna här mycket given kunskap finns för intelligensen att tillgå)

(1/n) * ln (N^n) / ln (2) -> gränsvärde när n -> oändligheten

Det tillsammans skulle (uttrycket liksom ovan är ej vad jag gjorde och menar jag bygger på felaktiga antaganden men en god start för att försöka förklara mitt uttryck från traditionella relationer inom informationsteori) ge oss ett kombinerat uttryck enligt:

WP * ln (N) / ln (2) = (W/N) * ln (N) / ln(2) = W * ln (N^(1/N)) / ln ( 2 )

Det uttryck jag fick indikerat motsvarar dock inte detta där skillnaden är att vi har (N - 1) istället för N. Jag noterade precis av en slump att det motsvarar (om vi antar att övriga antaganden är rimligt motsvarar varandra) uttrycket för gränsvärdet i Fano inequality.

Efter en del funderande tycks det inte orimligt för mig men jag vågar mig inte på att söka förklara det åtminstone nu. Och det var ju heller inte vad jag utgick från att acceptera att sätta N - 1 i logaritmen var rimligt.

Vad som fick mig att acceptera N - 1 (acceptera i meningen givet att nu detta praktiskt gav ett mer beräkningseffektivt uttryck utan större fel - tvärtom utan andra åtgärder något bättre från och med tre) är att vi inte kan ha samförekomst rörande similarity som är N.

Om vi akiverar neuronen på första likheten exiserar ingen samförekomst. Aktiverar vi på första och därefter andra vet vi (lämnande elektriska potential-förändringar o.s.v. i neuronen och hållande oss till vad vi kan se som numeriskt uttryckande nivåer givet neuron-gruppen statistiskt) att vi uttryckt likhet innan och får ett nivå uttryckt givet motsvarande den biologiska neuronens återupptagning.

Det ger oss nu N - 1.

Relevant i detta sammanhang är Weber's lag med flera liknande relationer konstaterat rörande så mycket relaterat perceptionen. För att kunna resonera om samtidighet krävs i dessa sammanhang denna typ av uttryck snarare än en absolut-nivå. Låt oss uttrycka Weber's lag på den form jag personligen föredrar:

(Aktivitet ( t = 2 ) - Aktivitet ( t = 1 ) ) / Aktivitet ( t = 1 )

Samtidighet uttryckande meningsfulla samband kan antingen i en situation röra samband inlärda eller vad efter att de konstaterats meningsfulla ska uttrycka inlärning.

Är händelse A känd i inlärning som meningsfull i situationen kommer detta uttryckas via för det anpassad aktivitet. Vi väljer här att se det som motsvarande ökad aktivitet (för att få en rimligt enkel förklaring här).

Händelse B har vi ej inlärda samband för rörande situationen. Den uttrycker därför ej anpassad aktivitet genom förstärkning utan endast aktivitet relaterat att den förekommer.

Söker vi meningsfulla relationer i samtidighet utan att normalisera för magnituden kan i endast identifiera samband mellan händelserna vi som A redan delvis lärt oss och med andra sådana vi lärt oss med en nivå av meningsfullhet jämförbar.

Jämför gärna med ett kollektivt exempel. Antag att organisation A agerar enligt "verktygs-domän" Q positivt verkande för ett kontext. Mycket mindre organisation B med för oss dolda relationer till A agerar också på motsvarande sätt men i mycket mindre magnitud.

Normaliserar vi för magnituderna och utgår från att söka samband med händelser känt meningsfulla blir det mycket mer beräkningseffektivt att identifiera dessa. Det tycks heller inte för mig självklart att det är särskilt enkelt att för hjärnan att söka dem på annat sätt. Rörande organisation av kunskap, geo-rum m.m. tycks ju grid-celler vara vad som uttrycker detta. För händelse-kedjor ex. motsvarande att vi vandrar i dessa kan vi göra Markov antaganden, och vi kan också se hur kedjan kan representeras motsvarande en länkad-lista (jämför med hur vi uttrycker samband i närminne där det sker genom att uttrycka beräkningseffektivt ökad närhet mellan en neuron och en annan neuron i statistisk-centralitet). Emellertid gäller för samtidighet vi ej känner och som vi ej motsvarande sökt vandrande en väg att dessa ligger utspridda i motsvarande denna grid och därför inte på detta sätt självklart kan identifieras.

Däremot är det ett enkelt problem att helt enkelt söka mängden neuroner som aktiveras av en viss typ. Men när vi tar dem ut ur kontext för att söka meningsfull samtidighet gäller att om vi inte normaliserat rörande magnituden innan det lokaliserat att vi behöver (så vitt jag kunnat se) mer information för att klara att bedöma den d.v.s. att vi måste dyka ner för varje sådan symbol i vilket fall vi inte alls har någon beräkningseffektiv lösning.

Vidare gäller att vi här i princip har enorma hyperkuber med hundra tusentals praktiskt implementerat men helt säkert mer i hjärnan antal dimensioner. Antar vi att dimensionerna när likställda varandra inte uttrycker andra enheter än vilka dimensioner de för kontext är anslutna till gäller ju att vi kan få bort dessa genom att titta på den relativa skillnaden. D.v.s. vi behöver inte förstå varför neuronen uttrycker en viss aktivitet när vi söker samtidighet med en annan neuron.

Om denna förklaring är närmare hjärnans verklighet än andra för Weber's lag vet jag inte men den är närmare den praktiska verkligheten av att söka beräkningseffektiva implementationer i dator.

Slutligen: Är gränsvärdet vi får med WP * ln ( N - 1 ) / ln ( 2 ) den övre eller undre gränsen? Egentligen tror jag att det är det undre-gränsvärdet men praktiskt har jag lärt mig att jag alltid först kommer till den slutsatsen när det är det övre-gränsvärdet. Också erfarenhetsmässigt vet jag att det praktiskt bara varit positivt-värde i beräkningseffektivitet inte mätbara reduktion i korrekthet att utnyttja övre-gränsvärden relaterat informationsteori. D.v.s. jag är inte helt säker på vilket ännu och bryr mig inte att härleda det innan jag gjort testningen mot data.

Komplettering: Aktivering av tillstånd relativt likhet i kontext

Kompletterande Aktivering av tillstånd relativt likhet i kontext är något man kan fundera över varför tre är ett praktiskt fungerande tröskelvärde. Tre är dessutom ganska väl underbyggt både i analysstudier praktiskt här och från situationer som kan betraktas som jämförbart med detta för en individ.

Jag har egentligen ingen bra teoretisk-förklaring av det som jag upplever att jag särskilt tror på eller har något konkret indikerat annat än att det skulle förklara det.

En lätt statistiskt inspirerad förklaring är att vi för första och andra fallet kan skatta en idé om hur vi ligger relativt vår inlärda centrality för similarity- / salience-aktivering medan vi i och med den tredje har minsta möjliga för att också söka skatta hur avvikande från denna kontext är d.v.s. om vår inlärda centrality är 0.5 i similarity stämmer kontext väldigt olika med det om vi har {0.1,1.0,0.5} resp {0.5,0.5,0.5}.

Tänkbart är BIC (Bayesian information criterion) fungerande här. Jag har ingen riktig känsla för det därför att den ligger ganska långt ifrån kriterium jag tenderar att välja (normalt för situationer där sådana är aktuella har den tycks tveklöst sämre än alternativa). Men kanske uttrycker den just praktiskt fungerande värden här för hur varianserna för similarity typiskt kommer fördela sig relativt antal koncept vi uttrycker någon likhet med?

Aktivering av tillstånd relativt likhet i kontext

Jag tror mig minnas att jag förra året skrev något om aktiveringsfunktionen jag antog kunde gälla inlärning utifrån likhet. Nyligen upptäckte jag den för första gången beskriven någon annanstans vilket gav den viss trygghet (samt praktiskt gjort den mer tidseffektiv därför att en del konsekvenser var färdigt uttryckta där utan att kräva att jag härleder dem) i The Statistical Approach to Learning Theory, W.K. Estes i Psychology: A Study of Science bok General Systematic Formulations, Learning and Special processes.

Frågan just nu är inte helt oviktig därför att jag har en praktisk utmaning i hanterandet av hur fortlöpande kontextuellt tillstånd (se Drifting thoughts i kartan: Common sense - Arkitektur) ska påverkas av similarity med aktuellt kontext.

För den effekt detta korrekt har jag konstaterat tre saker (bl.a. via avstämning mot "reaction time forskning" i psykologin):

1. Similarity är från perspektiv av noden snarare än resp. koncept i kontext. Det är ju också högst rimligt i att informationen påverkande aktiveringen biologiskt måste överföras från resp. konvergens i kontext via signalsubstanser (eller om man vilket jag sällan gör betraktar det från elektriska vågformationer) till noden.

2. Aktiveringen styrs av nivå av similarity med respektive koncept i kontext alternativt styrs samlat av kontext.

3. Aktiveringen styrs av antal koncept noden uttrycker likhet skild från noll mot.

Att föra samman två och tre till ett uttryck har jag dock inte klarat av på ett bra sätt.
Filtrerar jag bort via en enkel threshold antal (tre är den fungerande här) gäller att man kan uttrycka RT-värden transformerat till salience-aktivering [0 - 1] rimligt.

Beräknar jag istället bara similarity med resp. koncept och summerar kan det ge "korrekta" värden. Men det går också att hitta fall där det ej översätter korrekt. I princip gäller att en hög likhet med ex. ett koncept och noll likhet med övriga koncept ger ett för högt värde.

För att lösa det här problemet elegantare än att direkt filtrera på antal har jag sökt lösningar i forskning inom psykologi, neuronnät m.m. resp. tittat över välkänt fungerande algoritmer. Jag upplever bl.a, att ganska stor konceptuell likhet med inverse document frequency gick att se. Men min första definition för information utifrån det falerade.

Det tycks väl för mig heller inte otroligt att man mer insiktsfullt hanterande detta i beslutsträd med värdena transformerat till sannolikheter kanske klarar att fånga detta. Ev. något beslutskriterium från bayesianska strukturer eller från diverse liknande. Just i detta ligger vi dock väldigt nära medvetande som koncept och där är det mycket rimligt att undvika Markov-inspirerande lösningar (därför att dessa har demonstrerat relaterat bl.a. semantik vara fungerande hos människa också utan eller med nedsatt medvetande: inte minst intressant för vissa modeller som söker uttrycka medvetande den vägen ).

Just den här utmaningen har hängt kvar ganska länge nu. Mest elegant vore givetvis att hantera det via inlärningsfunktionen för similarity. Elegansen i det är dock mer irrationell personlig därför att jag är lite missnöjd över att jag inte praktiskt sett någon naturlig plats för uttrycket i övrigt där det adderar värde.

Frågan är ju också hur man ska förklara detta teoretiskt? Grundförutsättningen måste ju vara att aktiviteten uttrycker en "konvergens" till resp, WP-nod. Vidare gäller antagandet från modell att neuronen har vissa möjligheter givet dess inlärning att i neuron-gruppen och dess dendrit-träd detektera grad-skillnader utifrån vinkeln trafiken når den (d.v.s. om aktiveringen innan har preferens mer i en riktning på större avstånd blir vissa delar av dendrit-trädet mer sannolikt relativt trädets centrality). Kanske är därför förklaringen förstärkning från samaktivering av större delar av neuron-gruppen och/eller dendrit-trädet.

I så fall skulle i princip gälla att om vi i kontext har ex. tre nära nog identiska koncept blir aktiveringen per total similarity lägre än om similarity varit skild.

Vidare gäller att om similarity mellan ex. tre koncept är sådant att vi för ett ligger kraftigt i en riktning ("vänster" sida av trädet), för ett nära centraliteten och för det tredje tydligt till höger, bör aktiveringen bli större.

Samtidigt är som vi inser särskilt från sista exemplet frågan vad större aktivering är.
Här i den tänkta formen för dendrit-träden för de neuroner mer troligt motsvarande tycks för mig att det inte är orimligt att se dessa uttrycka approximativt en sfär resp. approximativt en platt cirkel, vilket gör att normalfördelningen är rimligt fungerande. Det blir en värd av vinkel och aktiveringsnivå där vad vi önskar normalisera olika uttryck med är mitten (centraliteten).

Praktiskt känns det mindre intressant att testa denna idé även om den kanske teoretiskt är troligare därför att det är ganska omfattande programmerings-logik samtidigt som att faktiskt värde är åtminstone för mig oerhört svårt att kontrollera innan. I princip behöver man skatta hur sannolik en vinkel är i aktuellt i kontext och ev. givet tidigare kontext och ev. också inkluderande aktiveringsnivå.

Istället vad jag känner troligt finns men att jag inte ser p.g.a. design fixering eller något annat är ett enkelt och bra ganska välkänt uttryck som klarar att fånga sådant här. Kanske något beslutat inverse document frequency eller divergenser (jfr Kullback). Jag hade väl hoppats att formulera problemet här skulle lösa det åt mig men inte: så tips uppskattas.