Adverben som visar upp talarens emotionella intensitet: I really don't understand

2015-03-21

Några till exempel på vad som avses med typiska koncept och den grammatiska formen:


I just know she is after him..

I absolutely deny I came to meet up with NN.

I only came to do under-age drinking.


Och jag vill tro att de typiskt ser ut ungefär som ovan i form där vi adverb tidigt i mening för att sätta sammanhang och kontext med intensiteten given innan vi når själva meddelandet.


Det är klart att man kan se den här ordklassen (ofta som mycket annat instoppad med adverb men jag vill uppleva föreställande mig dom ljudade att stark koppling till att vi "stryker under" (intonation i engelskan pratande ex. ett viktigt ord så HÄR vilket gör dem särskilda) som att de används för att göra vad som sägs trovärdigare.


Och jag kan tänka mig användandet är vanligare hos ungdomar inkl. för really. Ungdomar är ju allmänt mer upplevt affektiva såväl som en aning "egocentriska" i upplevelsen av verklighet för egna känslor jämfört med andras känslor (relaterat och orsakat av dom delar av hjärnan som förändras snabbare) vilket rent allmänt kan vara relaterat till ett allmänt mer affektivt förstärkt språk.


Från är emellertid för meningar som I really don't understand om det just är trovärdigheten man uttrycker så mycket som egentligen bara en affektiv förstärkning. Sägande något om en egen upplevelse av det såväl som bara att man ej förstår: Uttryckande betydelsen, intensiteten i upplevelsen, man vill fästa vid det såväl som kanske inducerande empati. Eller rent allmänt har som vana att uttrycka.


Jag skulle nog gissa att för den här ordklassen och ungdomar är de allmänt vanligare och huvudsakligen del av en allmän preferens att förstärka känsla och intensitet till vad man säger när och med en koppling till en själv (vad man upplever, vad man värderar, föredrar o.s.v. som uttryckt).


Och i det lär säkert ligga situationer där man säger något som kan bedömas mer eller mindre trovärdigt:



Kanske också vanligare där. Men jag tror likväl att det ändå är konsekvent av att uttrycka egna känslor som en allmännare företeelse.


Bredare är ju en vanlig företeelse att vi får mer "utrymme" (oavsett om vi räknar det i längd på orden, information, emotionell intensitet) när vad vi vill uttrycka är viktigare, mer oväntat eller uttrycks under stressade omständigheter där man ser överuttrycker för att säkert göra sig förstådd (om man ska rationalisera).


Det är från det inte alls självklart att effekten av den här ordklassen (i den mån de påverkar p.s.s. som de uttrycker när det gäller text vilket vi dock återvänder till) just ökar trovärdigheten givet att viss association till det mindre predikterbara - det oväntade - kan finnas. För ungdomar är det nog egentligen inget av detta som för dessa konstruktioner är orsaken utan snarare vad som är något besläktat med det sista: Egna upplevelsen av vad relaterat en själv är lätt överställd relativt upplevelsen av hur andra upplever så att säga. Och ett visst överuttryck som om viktigt, oväntat, eller uttryckt i en stressad situation där man verkligen vill säga något kommer naturligt.


Att hantera denna lilla ordklass

Är jag ej på det klara med vad som krävs om alls något särskilt. De används ju jämförbart tror jag med att TALA så här och kanske ibland så kombinerat, och de uttrycker ofta något om den givna aktivitetsnivån emotionellt hos den som talar.


För den som HÖR så eller läser vad som really writes i chatt eller annat är en respons inkluderande aktivitet kanske ej alltid otrolig. Jag vill tänka mig att användningen ofta är sådan att den mest naturliga responsen hör till att reagera på en skattning av nivån på känslorna. Kognitiva förutsättningar hos ungdomar rörande empati är lägre än hos bara några år yngre barn (runt 12 år är den ganska god för att sedan gå ner när prefrontala cortex m.m. utvecklas mer intensivt) såväl som hos vuxna: En viss inflation i uttrycken mellan dem är ju därför att förvänta och kanske så vedertaget hos vuxna som läser eller hör uttrycken.


Inflationen bör ju p.s.s. gälla för den som talar eller korrektare sagt vara anpassad för den språkliga subkulturen.


Tänkbart praktiskt särbehandlar man dessa inte alls i skattningar av aktivitet när titlar och löpande text i motsvarande nyheter, artiklar i journaler m.m. tolkas. Medan man håller öppet för ev. särbehandling i talstreck, citat, eller analys innehåll som kommer från källor likt sociala media, forum, och kanske bloggpostningar.


Med viss risk för att visa en del hål i min vetskap om alla mer eller mindre esoteriska begrepp för olika undergrupper kan jag tänka mig att denna ordklass (eller en grupp något större) kallas emphatic adverb. Detta därför att när jag sökte på ungefär dom ord jag använda i exemplen tillsammans med adverb prövade jag att sätta dit emphatic efter att ha sett det i en snippet jag fick i resultaten. Och det visade på en kategori emphatic adverb.


Emphatic stämmer mycket väl med just att begreppen i dessa konstruktioner säger något TYDLIGT om känsloläge eller en preferens / beslut emotionellt understryken där effekt på mottagaren av information i bästa fall är empati görande känslo-situationen hos den som talar lite tydligare.


Jag vill verkligen inte föreslå att detta är besläktat med de två formerna av "sanning" i Riktad Information - Informationen och Rörelsen från språk till ibland "märkbar" social motion men viss likhet med hur något om den som talar adderas till meddelandet finns nog och kanske (jag vet inte alls för ryskan där jag inte ens som här kan föreställa mig folk talande med dessa koncept vilket jag brukar komma ganska rätt med från antar allt språk man hört genom livet) relativ intonation (oavsett riktning men avvikande från det vanligare normala).

Att räkna numeriskt med adverb intensifiers i NP-fraser II

I ett litet tillägg till Att räkna numeriskt med adverb intensifiers i NP-fraser II att nämna att man praktiskt för realistiska meningar behöver erkänna en särskild typ inkluderande såväl adverb och adjektiv agerande intensifier (och som märker ut sig rörande en del av dem vara just adverb intensifiers som även kan fungera som adjektiv men ej uteslutande så och även inkluderande vissa grupper av adjektiv).


Det är inte vad som direkt ska förvåna oss. De flesta typer som förekommer i NP-fraser är väldigt flummigt inexakta typer ens när ej är särskilt flytande in i andra av dessa i mycket styrda av tradition och vana samt viktigare just att verkan och utnyttjande av orden kan vara så glidande ej vad som försöker "överuttrycka" exakthet.


Jag tror knappast någon intresserad bör ha någon svårighet att se behovet eller skapa kategorisering resp. logik för att igenkänna dem. I princip om tänkbart intensifier från ord-kategorisering utan hänsyn meningen alls är det bara att kontrollera vad vi har framför oss (ev. med något undantag - om det inte visade sig onödigt alt. var vad som behövdes läggas till - för tänkbart först ord som adjektiv och potentiell intensifier resp. p.s.s. sista).


Vidare har vi epitet (i mening av från början noun) som indikerat i första inlägget som i princip fungerar som intensifiers. Där vi ev. beroende på kraft i större lösningar för att hantera intensitet över olika dimensioner för kontext kanske kan behöva påverka beslut för ord som exemplet med Spanish för att avgöra om det givet kontext är en intensifier eller mer av en egenskap. Den som ej propagerar eller bättre sagt utnyttjar intensitet slutgiltigt konvergerad själva NN-konceptet får antagligen ut föga av den sortens intensifiers. Men för vissa situationer tycks troligt att läsare såväl som praktiskt bedömande vad saker handlar om utnyttja stereotypiska epitet (jämför etniskt grupp i Irak rörande någon nyhet om vad helst troligt ämne för sådana nyheter just nu: Jag brukar dela in dem i kurder, iranier och ännu oklassifierade araber efter tänkbara länder när vi tittar på "Irak" om säg tio år men sådant beror tveklöst också på demokratiutveckling och generell stabilitet för resp. aktör).


Och mycket möjligt kan vi praktiskt inse beroende på vilken kontroll i delstegen man önskar - d.v.s. noterande tänkbara optimeringar - resp. om propagering av intensitet för "del-koncept" på vägen fram till sista steget för NP-frasen är intressant att vi kan se varje koncept i frasen som en intensifier d.v.s. i begrepp i av första inlägget kommer samtliga åtminstone generera "lingering" aktivitet som kan också gynna vid sidan om att störa nästa konvergens (gör man det som jag gör enligt ovan och tidigare inlägg så slipper man frågan om hur sådan aktivitet gynnas eftersom del-konvergenser tas ut noggrant som kan flyttas framåt med additiva egenskaper inkluderande också ev. gynnande lingering).


Ett mer udda ex. jag råkade ut för - helt säkert p.g.a. en direkt udda test NP-fras som försökte inkludera en massa adjektiv och adverb för att se mycket på en gång - var att decreasingly blev POS-taggad som JJ. Jag vet egentligen inte hur vanligt sådant är för normala meningar men en effekt av att ha en intensifier typ är att detta får mindre betydelse. Vi uppmärksammar att Wiktionary - mycket korrekt men illustrativt relaterat intensifier - använder begreppet manner för att förklara decreasingly (inte otroligt är decreasingly kanske normalt använd för att modifiera verb: men allt möjligt i aktuell NP-fras med kanske åtta till tio ord inkl. två NN kan förklara det):


1. In a decreasing manner.

Vi behöver konkret avvika något från hur man generellt ser på intensifiers för adverb även om åtminstone det mesta redan betraktat som intensifiers fortsatt är det. Praktiskt är vi på manner-adverb som sista efterföljande intensifiers har det heller ingen betydelse om den också kan tolkas vara intensifier bedömt endast från ordet utan sammanhang. Korrekt expansion tycks för mig att om manner adverb i sig i grundläggande normal mening indikerar att vi kommer göra något ex. snabbare eller långsammare har vi även vad vi lägger en aktivitets tolkning - speglande i någon mening - för åtminstone "upp-aktivitet". Begrepp visande på att mer händer, snabbare, mer spännande, mer dådkraftigt behöver ses som intensifiers så att de kan leverera påverkan framåt till där vi får en stabilare mening i form av kvalitet hos själva NN-konceptet längre. I den mån vi inte ser behov av att erkänna och hantera indikerande förändrings-egenskaper hos properties (annat än implicit genom att kontinuerligt följa vad som publiceras om en entitet och därmed fånga upp det): Även om jag inte vill påstå för mycket rörande vanligheten eller "korrektheten" för meningar som "a very green decreasingly ugly horse". Men givet att vi nu kan göra jämförande konstruktioner antagande något implicit annat (less, more) tycks åtminstone vettigt att vi också kan göra det för egenskapen i sig och vad som har mer av möjlighet till det är just adverben från deras ännu vanligare användning för att modifiera verb (kanske inte helt orelaterat till en diskussion för ett tag sedan om den tänkbara skillnaden mellan aktiva och passiva meningar rörande just konvergens av aktivitet till representationer).


Men i sanning mycket onödig komplexitet kan vara vad som text mot slutet ger som defekt bild. Att göra en liten intensifier typ är verkligen inte vad som kräver särskilt mycket alls om man redan kan klassifiera adjektiv och adverb. Inte svårare än att avgöra egentligen om ett adverb är en intensifier.