Visar inlägg med etikett Adverb. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Adverb. Visa alla inlägg

Att skatta emotionell intensitet för adverb och/eller adjektiv från morfologiskt nära relaterat adjektiv och/eller adverb 2: Kvot när adverb närmare portade

2015-06-09

Kompletterande:



Uppskattningsvis tror jag ej helt få adverb liggande i ej mindre antal POSITIVE kvarstår som antingen dessutom ska till UP eller helt till UP. Men ej helt långt ifrån det i alla fall har vi kvoten UP / DOWN grovt approximerat via filstorleken (vilket sannolikt ej är sämre än vad vi ska förvänta oss rimlighet exakthet även om faktiskt antal taget eftersom jag inte räknat på antal saknande klassificering normaliserat deras sannolikhet vilket varande mer komplext än man lätt tror jag antagligen inte bryr mig i här).


Kvoterna finns i Emacs-fönstret närmare slutet på dess övre fönster (ovanför diverse irrelevanta notering om POS-taggar detekterade troligt felaktiga och ska ändras en bit syns av). Nedre fönstret visar en bit av adverb UP. Till höger finns filstorlek på övriga dimensioner resp. i dem för resp. POS.


RB för adverb kvoten och JJ för adjektiv-kvoten.


Att skatta emotionell intensitet för adverb och/eller adjektiv från morfologiskt nära relaterat adjektiv och/eller adverb 2

2015-06-08

I en fortsättning (eller möjligen mer början till en) till:



Kan jag konstaterat efter att härlett via olika metoder förslag på om ett adverb antingen följer UP (mer av indikerande ökad intensitet) resp. DOWN (mer av indikerande ökad intensitet) när jag saknar uppgift om det, och därefter gått igenom ett par tusen manuellt för att korrigera eller (undantaget ett särskilt ganska stort typ-fall vi återkommer till) oftare ta bort tveksamma fall att tänkbart kanske bättre skattningsmetod är åtminstone möjlig att föreställa sig för lågfrekventa adverb.


För adverb så lågfrekventa att faktiska mätvärden för mig i mening av emotionell intensitet (eller vilken som helst dimension som jag ej beräkningar pågående för värden tänkta att vara stabila över ej korta tidsperioder) men där ex. (för troligen enklast tänkbara att räkna från) adjektiv morfologiskt och semantiskt relaterat till lågfrekvent adverb existerar med tydliga mätvärden kan man uppleva det som mycket rimligt att vi från det ska kunna beräkna intensiteten för adverb givet att det tycks troligt att människa gör det kognitivt (utanför påverkan från corpus människan möter som barn i hem och skola sämre samplat av mig vilket jag är trygg i faktiskt påverkan för en del fall men långt ifrån - inte ens 10% i all rimlighet från ämne och "komplexitet" - alla).


För NP gäller att adverb ej funktionellt speglar adjektiv direkt i UP / DOWN. Adverb ligger istället med en större andel i UP där den större andelen "kommer från" jämförande med adjektiv-motsvarigheterna:


  • Adjektiv som är uteslutande (inkl. vid manuell kontroll av säg minst 100 st och troligen färre än 400 st korrekt uteslutande) POSITIVE d.v.s. ej dessutom UP eller DOWN.
  • Adjektiv som är DOWN (och korrekt så för samma manuella kontroll i antal resp. adjektiv) och ej UP (ett fåtal - kanske 50 - 200 st adjektiv är resp. UP och DOWN: Förutom uppenbara också hanterande effektivitets-indikationer som "kompakt", "wastefull" vilka kan gå resp. riktning UP och DOWN beroende på hur använda och/eller hur vi analyserande vill se på vad som sägs utifrån behoven).

I sig är ingenting här egentligen förvånande. Adverbens natur i NP har huvudsakligen att göra med att förändra intensitets uttryck för adjektiv utefter vanligen vad som kan hanteras via sammanfattande dimensioner som UP och DOWN eller ibland icke-så resp. för ett försvarligt stort antal som jag har ej vad jag ännu vet om de kan hanteras så eller ska ses ytterst specifika funktionellt (huvudsakligen adverb som har att göra med medicinska ingrepp, sjukdomar, tillstånd i kroppen m.m. även om numera diverse grupper hanteras exempelvis betraktande laterala funktioner i hjärnan som generellt mer UP).


Samtidigt är det uppenbart för mig att jag underskattat mängden adverb som är POSITIVE i adjektiv-form och som specifikt saknats (d.v.s. under körning härletts härifrån vid behov till POSITIVE snarare än UP). Det är också verkligen lätt att förstå deras funktionalitet som använda i faktiskt språk felaktigt om man endast ser dem som ord.


Jag noterade under första försöket att adverb gärna tenderade att (när en IDF-liknande vikt ej multiplicerat med emotionell intensitet) att när trovärdiga mätvärden (i mening att ej få mätvärden från faktiskt språk finns) finns ligga oftare än kanske spontant förväntat högre än för deras adjektiv-motsvarighet. Ännu har jag inte försökt räkna fram värdena igen men det verkar i alla fall inte otroligt att den större mängd adverb i UP som beskrivet här kanske förklarar detta och åtminstone gör det lättare att försöka beräkna värdena rätt. Vi kan tänka oss att kanske indikationen av adverb UP medan adjektiv ej är UP (lämnande dock tillsvidare fallet när adjektiv är DOWN vilka jag verkligen behöver se värdena för innan jag spekulerar om d.v.s. typiskt istället att adjektiv är POSITIVE) indikerar trovärdigt om emotionell intensitet adverb kommer visa sig ligga högre än för adjektiv.


Möjligheten / Begränsningen sådan här beräkning representerar är inte direkt helt avgörande givet den försvarliga mängd koncept en god mängd mätvärden finns för. Samtidigt gäller att antalet (tänkbara) ord mätvärden saknas på i tillräcklig mängd i princip oavsett storlek på corpus använt i antal unika ord (typer om än inte samlad frekvens jämfört med de vi har mätvärden för) är enormt. D.v.s. samlad frekvens för ord mätvärden finns för i tillräcklig mängd dominerar frekvensen samlad för övriga medan antalet ord (i typ-mening d.v.s. räknande "samlad samlad" som ett ord "samlad") tänkbara mätvärden saknas i tillräckligt antal för är enormt stort. Det är därför också tillfredsställande om man precis som människan när hon möter ett ord vi kanske aldrig förr sett men där vi kan förstå dess mening genom att betrakta hur ordet skapats. Exempelvis:


uni - lateral - ly | Kontext = Hjärnan

uni - lateral: Vi betraktar eller opererar på en del av hjärnan del av en lateral struktur där vad betraktat eller som vi opererar på endast är del av den laterala strukturen i mening av att den "andra sidan" som gör det hela lateralt ej betraktas eller opereras på.

Lägger vi nu till en metod-beskrivning (enklast här i form av ett adjektiv) för att operera på hjärnan (jag kommer ej på något så vi kallar det NN) som kan tillämpas effektuellt lateral såväl som icke-lateralt vet vi att det senare gäller begränsande och tydliggörande vad som egentligen menas med metod-beskrivningen.

I exemplet gör jag just detta kognitivt som om jag mött begreppet jag ej är säkert på att jag sett någonsin tidigare. D.v.s. exemplet ovan ska inte alls förstås som en trovärdig beskrivning av vad begreppet avser eller typiskt används för (det kanske typiskt avser något helt annat).


Rörande uni med flera liknande konstruktioner har jag bara använt dem för att ta fram förslag och oavsett dem manuellt satt UP / DOWN m.fl. dimensioner. Min erfarenhet är att för den här typen av kategorisering underliggande mycket man använder många år är de flesta (kanske alla) metoder ganska dåliga introducerande en massa fel som stör på nivåer att man ändå senare får gå in och manuellt hantera fel-klassificeringar så bäst sätter man sig tidigare och kontrollerar dem manuellt innan inkludering från ganska trovärdiga automatiserade klassificeringar.


Kommer jag ihåg är det inte otroligt att jag följer upp när jag igen kontrollerat möjligheterna att räkna fram den emotionella intensiteten för adverb där den mätt saknas.

Att skatta emotionell intensitet för adverb och/eller adjektiv från morfologiskt nära relaterat adjektiv och/eller adverb

2015-05-26

Det hade varit oerhört tilltalande om en enkel princip för hur vi givet känd emotionell intensitet för adjektiv eller adverb kan beräkna nära morfologiskt relaterat adverb eller adjektiv. Ex. från bad - badly.


En teori rörande de återkommande morfologiska konstruktionerna för resp. adjektiv och adverb är ju att givet att vi saknar erfarenhet av att ha mött konceptet (i vilket fall motsvarande funktioner av normaliserad frekvens och så tillhörande beroende på område är en väg vi kan tänka oss närmare kan förklara egenheter som tid det tar att lösa m.m.) att vi från vad inlärt rörande "principer" för dessa (i statistiskt mening i alla fall) och vetskap om själva koncept-basen. Ex. ly resp. bad för badly.


Tråkigt nog ser jag inget trivialt samband att utnyttja. För särskilt adverb som tenderar att höra till ganska emotionellt starka koncept (ex. just badly) eller väldigt tydlig förstärkande adverb oavsett mot verb och/eller adjektiv kan ett i tecken-längd längre adverb ligga högre än dess närmast besläktade kortare adjektiv. Emellertid kan också det omvända också gälla. Manuell kontroll av ett antal sådana relationer föranleder mig till att tro att de också hade tillförlitliga värden snarare än som ibland kan vara fallet beror av problematik relaterade processen när den emotionella intensitet jag normalt använder för alla situationer där ej något annat krävs baserad på ett stort sample av text från flera år (d.v.s. som ej behöver beräknas om ofta men ej heller kan säga något vettigt kring vad som är mer föränderligt i tid som särskilt varumärken och alla konstruktioner av noun som relaterar entiteter men för många algoritmer välfungerande för just adjektiv, adverb m.m. som tenderar att addera ett förstått värde som används för att beskriva ett kontext snarare än formas av kontext).


Jag kontrollerade inte motsvarande samband mellan varken adjektiv eller adverb mot kortare och vanligare noun. Men det tycks troligt att enkla samband ej heller finns här.


Det är känt för mig att det förekommer bl.a. i studier publicerade att reducera ner adverb och adjektiv (såväl som annat) till base vilket mer andra ord tycks problematiskt givet att skillnaden för mig inte alls när längre adverb översteg kortare adjektiv troligare var liten. Metoden är en av de sämsta för att skatta värden åtminstone för ej helt ovanliga koncept (helt ovanliga koncept saknas ju jämförande värden vilket vi återkommer till).


Jag kontrollerade några viktsystem något så när jämförbart här (bl.a. mer "Osgood-liknande" värden adjektiv: Evaluative, Potency och Activity - Finare teoretiska resonemang för vilka dimensioner mer indikerande för adverb mot adjektiv o.s.v. är antalet koncept-par värden alls finns för få för att vara meningsfulla runt). Sådana viktsystem är typiskt små vilket får effekt här genom att väldigt få koncept att kontrollera med fanns. De jag hittade visade emellertid samma sak (också om adverb generellt var mycket mer sällsynta).


En dum algoritm jag valde att införa i funktion där acceptans approximation gäller blev tillsvidare baserad några regler resp. ett exponent-samband. Approximationerna dessa ger blev när maximal information fanns tillgänglig ofta 0.10 eller lägre i fel. Där den emotionella intensitet jag använder som jag konstruerade den är en kombination av en exponentiellt avtagande och en linjärt avtagande komponent (medan de flesta - alla jag minns jag sett i övrigt är linjärt avtagande). Värde av den exponentiella komponenten är bland annat att bestraffa värden som skapas från sämre samplade koncept utan att när värdet används behöva hantera det: Och min erfarenhet allmänt rörande sådana straff vilka jag använder regelmässigt är att de ska ha en exponentiellt avtagande form. På så sätt kan man jämföra resp. grupper med höga värden (just jämförbara) samt också de som har mycket låga värden men koncept med låga värden kan ej störa ut effekt av tillförlitliga värden (men saknas de senare ges ändå en representation som kan följas ex. framåt i tiden).


Regler-komponenterna baserade jag på konstruktioner kända av vad jag brukar kalla More or Less. Vi kan förstå det som antonymer men med något bredare definition där mening eller rent av definition av koncepten också är acceptabelt. Vidare vetskap om någon av resp. i sådan konstruktion (när EMI värde saknas för ett) är antingen UP eller DOWN: D.v.s. tenderar att indikera aktivitet större / uppåt / ökande eller omvänt. När endast ett av värdena saknades skrev jag till fil och gick över konstruktionerna kompletterande via manuell insats den andra som det motsatta när det var korrekt.


Var känt EMI UP gäller när beräkning alls görs att okänt koncept är DOWN. Beräkningen görs här reducerande d.v.s. EMI för okänt koncept approximeras som funktion av känt EMI som mindre är detta. Och omvänt.


För att få skattning av hur mycket skattningen ska ökas eller minskas prövade jag diverse konstruktioner relaterade sannolikhet för resp. koncept och längden på dem. Jag upplevde aldrig att jag fick ut särskilt mycket konkret värde av det. Det var ganska tidigt också uppenbart att ska man göra en bra konstruktion utnyttjande sådant krävs en ganska tidsödande konstruktion där man vettigt får det jämförbart med de exponentiella sambanden som de ser ut för EMI. Jag hade ej lust att göra det idag i alla fall och tvivlade dessutom på att det särskilt troligt skulle ge en bättre approximation (det finns en ganska stor begränsning alls här på hur bra approximationen kan bli: Och när så föredrar jag - kanske enklare - att uttrycka det snarare än att tendera till att "överräkna" på exakthet som egentligen ändå inte gäller med risk att man tappar bort på signifikansen senare och överskattar värden).


Istället gjorde jag en förenklad konstruktion där vi låter resp. EMI-värde själv beskriva hur mycket de ökar eller minskar. Är det större kommer det önska öka eller minska mer. I princip bara ett exponentiellt steg upp eller ner och sedan normaliserande tillbaka via det ursprungliga värdet.


Hur lyckat blev det här egentligen?

För varje koncept ej ovanligt tycker jag ej att skattade värden någonsin ska accepteras. Även för relativt vanliga adverb resp. adjektiv kan dock deras morfologiska direkt relaterade vara väldigt ovanliga. Att människan och språket ej fungerar så att man trivialt kan härleda ut en mycket bra approximation är beklagligt. Emellertid åtminstone när koncepten man skattar ej är så pass ovanliga att de i princip ej fått samplade värden (d.v.s. att jag har riktiga värden som jag kan jämföra med) blir det ofta inte helt borta i resultatet. Typiskt 0.10 eller mindre i fel.


Detta gällde emellertid just när More or Less konstruktionen användes. Jag beräknade också ut några tusen värden där sådan vetskap saknades. Här gjorde jag samma sak men med sämre regler:


  • Är konceptet värde saknas på längre i antal tecken och adverb.
  • Konceptet vi skattar från är kortare i antal tecken och adjektiv.
  • Säger vi att vi reducerar värdet känt jämförbart med metoden tidigare beskriven.

Också detta kan för många koncept kontrollerade ge begränsade fel. Faktiskt för vissa grupper av morfologiska relationer blir felet rent av mindre. Problemet här är att felet också av och till blir riktigt ordentligt. More or less metoden gav ex. en skattning på assertive som avvek mindre än 0.05 från verkligt värde (minns jag rätt någonstans ovanför 0.75 men mindre än 0.8 alternativt kanske mindre troligt ovanför 0.85 men mindre än 0.9) medan denna metod gav en skattning på 0.10, 0.11 eller något liknande värde totalt borta från verkligheten.


Tumregeln är vidare att EMI värde större än 0.05 ej kan antas vara "ofarliga" att använda. De kommer för de algoritmer denna typ av EMI som antas förändras sällan ha effekt påverkande resultat konkurrerande för defekta värden likt assertive med riktiga värden samtidigt aktiva. För assertive blir effekten i många fall problematiskt jämfört med att ej använda något värde alls (andra metoder för att hantera saknade värden finns och som skulle bl.a. för assertive fungera bättre).


Tillsvidare lät jag det särskilda API för 1-gram (d.v.s. ord) ladda in alla värden beräknade med prioritet för More or Less (skrivande över dom andra om de också existerar) så man naturligt ett tag kan känna lite på det praktiskt eftersom nu någon bra test-metod för detta ej är upp-konfigurerad just nu.


Min känsla är dock att lösningen för saknade värden när More or Less samband saknas (och jag ej manuellt skapar sådana samband) snarare än beräkning är riktad sampling. D.v.s. söka innehåll som mer troligt innehåll det saknade konceptet och addera till det på corpus och sedan köra om EMI beräkning från start. Jag har löst liknande problem med saknade värden i andra dimensioner med just riktad sampling och haft god erfarenhet av det.


Riktad sampling här praktiskt bör skilja sig tydligt i innehållstyp. Jag tvivlar att jag komma åren kommer behöva göra riktad sampling igen för någon av de dimensioner jag tidigare gjort det för. Vilket rent "socialt" kan vara en bra sak. Jag kan tänka mig att lämpliga "behållare" av innehållstyp här av första-klass kvalitet tillräckligt stora kan identifieras jag ej tidigare gjort riktad sampling mot alls.


Jag är dock ej på det klara med mer exakt vad som är förstklassigt innehåll här. Många koncept är ju trots allt ganska ovanliga. Samtidigt vill man ju ha närmare "uttrycksfullt" sammanhang så att mängden samples per koncept ej behöver bli överdrivet tidsödande att samla innan man har ett tillförlitligt värde.


Tänkbart ser jag till att sampla riktat en 50 000 - 150 000 koncept under året för detta. Varav kanske om det fungerar bra säg 25 000 - 35 000 troligt ger samples nog att beräkna från (emellertid är det tänkbart att jag grovt överskattar vad riktad sampling kan tillföra). Med lite tur är det inte otänkbart att jag har corpus lokalt vettigt för detta, stort men ej redan utnyttjat (därför att ej en innehållstyp som artikel, nyhet o.s.v.).

Adverb och Adjektiv i NP

2015-04-07

En nästan men inte helt färdig lösning rörande vad diskuterat av och till här säg sista månaden är klart och stannar som klar tillsvidare. Vad den saknar som bör till senare är:


  • Hantering av polarity dimensioner KNOWN och UNKNOWN också från determiner och diverse annan information ej hanterad nu.
  • Ej "dum-viktning" av resp. koncept identifierad bland NN-delarna av frasen. Diskuteras längre ned.

Test meningen är (med part of speech med) är (ett ej hanterat ord p.g.a. POS-taggningen borttaget manuellt: Test meningar med bara för NP-fraserna den här längden såväl som "konstiga" kombinationerna ger av och till parsning ej meningsfull att hantera i lager högre upp som här därför att de för riktig text aldrig förekommer):


'phrase_pos' => 'DT RB JJ JJ NNP NNP',
'phrase_true_old' => 'the very cool extremly Winston Churchill'

Manuellt skrivet tillsammans: 'the/DT very/RB cool/JJ extremly/JJ Winston/NNP Churchill/NNP'

Med borttaget ord:

'phrase_pos' => 'DT RB JJ CC JJ NNP NNP',
'phrase_true_old' => 'the very cool less extremly Winston Churchill'

Varje möjligt ngram som också är ett koncept

Innan hanteringen av adverb och adjektiv för påverkan emotionell intensitet och polaritet för NN-delarna betraktas kan en del av minnes-dumpen för named entities i generell koncept-mening för varje möjlighet i frasen betraktas för jämförelse rörande vikterna. Detektionen av sådana koncept görs glidande över frasen och ngram med fler ord än tre detekteras tillsvidare inte. En "korrigering" för kontroll av första och sista ordet i frasen (ex. the horse från the cool black horse) lades nyligen till.



'ngram' => {
 'the' => {
     'CONCEPT_AS_GIVEN' => 'the',
     'CONCEPT_BASE' => 'the',
     'ME' => {
   '3' => 1
   },
     'TYPES' => {
    'type_marker_tmp' => {
        'DET' => 1
      },
    'type_marker' => {
      'SMALL_ONESELF_MEANING' => 1,
      'NGRAM' => 1
       }
    },
     '_NGRAM_STOP' => 1,
     'NOT_ME' => {
     '8' => 1,
     '6' => 1,
     '4' => 1,
     '7' => 1,
     '9' => 1,
     '5' => 1
     },
     'VALENCE_HH' => {
    'BLI' => '0.002973483730976',
    'WP' => '4.84713464804905e-05',
    'HH' => 0,
    'WE' => '0.0191927167310695',
    'EMI' => 0,
    'IDF' => '2.18494743528912'
    },
     'POS' => 'DT'
   },
 'winston churchill' => {
     'ME' => {
     '8' => 1,
     '9' => 1
      },
     'CONCEPT_AS_GIVEN' => 'Winston churchill',
     'CONCEPT_BASE' => 'winston churchill',
     'TYPES' => {
      'type_marker_tmp' => {
        'NOUN' => 1
        },
      'type_marker' => {
         'NOUN' => 1,
         'ADJ_DESC' => {
           'winston churchill' => {
            'WE' => '9.41410269104761e-05',
            'EMI' => '7.88779688846691e-05'
             }
           },
         'NGRAM' => 1
         }
       },
     'NOT_ME' => {
       '6' => 1,
       '4' => 1,
       '3' => 1,
       '7' => 1,
       '5' => 1
     },
     'VALENCE_HH' => {
      'BLI' => '0.00742533128386961',
      'WP' => '1.5034531069852e-07',
      'HH' => '8.751750971893e-09',
      'WE' => '9.41410269104761e-05',
      'EMI' => '7.88779688846691e-05',
      'IDF' => '16.1534531706533'
       },
     'POS' => 'NNP NNP'
     },
 'very' => {
    'ME' => {
    '4' => 1
     },
    'CONCEPT_AS_GIVEN' => 'very',
    'CONCEPT_BASE' => 'very',
    'TYPES' => {
     'type_marker_tmp' => {
       'ADVERB' => 1,
       'ADVERB__INTENSIFIER' => 1,
       'ADVERB__INTENSIFIER_UP' => 1
       },
     'type_marker' => {
     'ADVERB' => 1,
     'ADVERB__INTENSIFIER' => 1,
     'ADVERB__INTENSIFIER_UP' => 1,
     'ADJ_DESC' => {
       'very' => {
          'WE' => '0.508625270632673',
          'EMI' => '0.536390369778984'
          }
       },
     'NGRAM' => 1
     }
     },
    'NOT_ME' => {
   '8' => 1,
   '6' => 1,
   '3' => 1,
   '7' => 1,
   '9' => 1,
   '5' => 1
    },
    'VALENCE_HH' => {
     'BLI' => '0.0605634639161009',
     'WP' => '0.00206387302012249',
     'HH' => '0.536390369778984',
     'WE' => '0.508625270632673',
     'EMI' => '0.536390369778984',
     'IDF' => '4.2379447383781'
   },
    'POS' => 'RB'
    },
 'less' => {
    'ME' => {
    '6' => 1
     },
    'CONCEPT_AS_GIVEN' => 'less',
    'CONCEPT_BASE' => 'less',
    'TYPES' => {
     'type_marker_tmp' => {
       'ADVERB__MANNER' => 1,
       'PP' => 1,
       'DET' => 1
       },
     'type_marker' => {
     'PP' => 1,
     'SMALL_ONESELF_MEANING' => 1,
     'NGRAM' => 1
     }
     },
    'NOT_ME' => {
   '8' => 1,
   '4' => 1,
   '3' => 1,
   '7' => 1,
   '9' => 1,
   '5' => 1
    },
    'VALENCE_HH' => {
     'BLI' => '1.64203321501955e-05',
     'WP' => '3.95138316579442e-10',
     'HH' => '0.449313992677461',
     'WE' => '3.40993862350838e-07',
     'EMI' => '0.449313992677461',
     'IDF' => '16.6299837527714'
   },
    'POS' => 'CC'
    },
 'extremly' => {
   'VALENCE_HH' => {}
   },
 'churchill' => {
    'ME' => {
    '9' => 1
     },
    'CONCEPT_AS_GIVEN' => 'Churchill',
    'CONCEPT_BASE' => 'churchill',
    'TYPES' => {
     'type_marker_tmp' => {
       'NOUN' => 1
       },
     'type_marker' => {
        'NOUN' => 1,
        'ADJ_DESC' => {
       'churchill' => {
          'WE' => '0.00248742449395854',
          'EMI' => '0.000201714111080674'
           }
       },
        'NGRAM' => 1
        }
   },
    'NOT_ME' => {
      '8' => 1,
      '6' => 1,
      '4' => 1,
      '3' => 1,
      '7' => 1,
      '5' => 1
    },
    'VALENCE_HH' => {
     'BLI' => '0.00132495202850299',
     'WP' => '5.12314697575614e-06',
     'HH' => '0.000201714111080674',
     'WE' => '0.00248742449395854',
     'EMI' => '0.000201714111080674',
     'IDF' => '11.3813757695686'
      },
    'POS' => 'NNP'
    },
 'cool' => {
    'ME' => {
    '5' => 1
     },
    'CONCEPT_AS_GIVEN' => 'cool',
    'CONCEPT_BASE' => 'cool',
    'TYPES' => {
     'type_marker_tmp' => {
       'ADJECTIVE' => 1
       },
     'type_marker' => {
     'ADJECTIVE' => 1,
     'ADJ_DESC' => {
       'cool' => {
          'WE' => '0.0559318832441363',
          'EMI' => '0.845253554650459'
          }
       },
     'NGRAM' => 1
     }
     },
    'NOT_ME' => {
   '8' => 1,
   '6' => 1,
   '4' => 1,
   '3' => 1,
   '7' => 1,
   '9' => 1
    },
    'VALENCE_HH' => {
     'BLI' => '0.0150655364825916',
     'WP' => '0.000160628421289225',
     'HH' => '0.845253554650459',
     'WE' => '0.0559318832441363',
     'EMI' => '0.845253554650459',
     'IDF' => '6.6827273018918'
   },
    'POS' => 'JJ'
    },
 'winston' => {
    'ME' => {
     '8' => 1
     },
    'CONCEPT_AS_GIVEN' => 'Winston',
    'CONCEPT_BASE' => 'winston',
    'TYPES' => {
   'type_marker_tmp' => {
       'NOUN' => 1
        },
   'type_marker' => {
        'NOUN' => 1,
        'human_name' => 1,
        'ADJ_DESC' => {
       'winston' => {
           'WE' => '8.82010608683303e-05',
           'EMI' => '0.000177654641714373'
         }
        },
        'NGRAM' => 1
      }
   },
    'NOT_ME' => {
    '6' => 1,
    '4' => 1,
    '3' => 1,
    '7' => 1,
    '9' => 1,
    '5' => 1
    },
    'VALENCE_HH' => {
      'BLI' => '0.00132791134473617',
      'WP' => '1.40237814713836e-07',
      'HH' => '0.000177654641714373',
      'WE' => '8.82010608683303e-05',
      'EMI' => '0.000177654641714373',
      'IDF' => '12.7993113820127'
      },
    'POS' => 'NNP'
     }
 },
  'phrase' => 'the very cool less extremly winston churchill',
  'phrase_pos' => 'DT RB JJ CC JJ NNP NNP',
  'phrase_true_old' => 'the very cool less extremly Winston Churchill'
}


Adverb delarna

Adverb delarna detekteras och beräknas först. Om adjektiv följer direkt och är "naturligt" utvärderande avseende NN-delarna sätts adverb-delarna som verkande på dessa därför att det så vitt jag sett alltid är korrekt. P.s.s. senare om adjektiv har motsvarande egenskaper antas det verka avseende NN-delarna oavsett vad mer allmän preferens grammatik (som testkört lite olika andra parsers än mina tenderar att visa) därför att avseende detta är det regelmässigt korrekt när adjektiv följs av något mer property-indikerande (och om ej så ofta nog även om en viss liten extra kontroll görs).



'1' => {
     'WORD' => 'very',
     'BASE' => 'very',
     'W' => {
        'we' => '7.62195954462639',
        'we_nidf' => '1.87038423273255',
        'idf' => '0.351918445398088',
        'emi' => '0.536390369778984',
        'wp' => '0.44134228929289',
        'w_spread' => '0.129223128311843',
        'wc_1' => '0.188765665059126',
        'wc_2' => '1.21216152125221',
        'wc_3' => '1.40092718631134'
        },
     'SUB_PH' => {
           '1' => 1
           },
     'WORD_TARGET' => {
              'S_TYPE' => 'ADVMOD',
              'S_TARGET' => 2
            },
     'TYPES' => {
          'RB' => 1,
          'UP' => 1,
          'ADJECTIVE__OVER_STATEMENT' => 2,
          'JJ_RB' => 1,
          'JJ' => 1,
          'INTENSIFIER' => 2
          },
     'POS' => 'RB',
     'POS_LONG' => 'RB'
   },

Och adjektiv

Men nu att ev. adverb verkande på dem värderas in. Först resp. adjektiv utan pay-load från adverb:



$VAR3 = 'I';
$VAR4 = {
'4' => {
     'WORD' => 'extremly',
     'BASE' => 'extreme',
     'W' => {
        'we' => '2.88671852159224',
        'we_nidf' => '0.288570571860342',
        'idf' => '0.412774883806266',
        'emi' => '0.500394158940241',
        'wp' => '0.0436629985203084',
        'w_spread' => '0.0135792191974688',
        'wc_1' => '0.206550140813892',
        'wc_2' => '0.169455887590782',
        'wc_3' => '0.376006028404674'
        },
     'SUB_PH' => {
           '4' => 1
           },
     'WORD_TARGET' => {
              'S_TYPE' => 'AMOD',
              'S_TARGET' => 6
            },
     'TYPES' => {
          'UP' => 1,
          'ADJECTIVE__OVER_STATEMENT' => 1,
          'ADJECTIVE__PROPERTY_QUALITY' => 1
          },
     'POS' => 'JJ',
     'POS_LONG' => 'JJ'
   },


'2' => {
     'WORD' => 'cool',
     'BASE' => 'cool',
     'W' => {
        'we' => '2.44494729059667',
        'we_nidf' => '0.229545456026173',
        'idf' => '0.439066836519084',
        'emi' => '0.845253554650459',
        'wp' => '0.0343490682256616',
        'w_spread' => '0.0336672412914001',
        'wc_1' => '0.371122804296888',
        'wc_2' => '0.128759658811431',
        'wc_3' => '0.499882463108318'
        },
     'TYPES' => {
          'ADJECTIVE__EVALUATIVE_QUALITY' => 2,
          'JJ' => 1,
          'DOWN' => 1,
          'POSITIV' => 1
          },
     'WORD_TARGET' => {
              'S_TYPE' => 'DOBJ',
              'S_TARGET' => -1
            },
     'POS_LONG' => 'JJ',
     'POS' => 'JJ'
   }

Därefter dels resp. värderad med ev. adverb-pay-load samt vidare mellan-stegs-värden för adverb-subfras. Rörande polarity har genomgående använt engelska på allt förutom just "positiv" och "negativ" sedan år och fortsätter så.



$VAR5 = 'SUB_PH';
$VAR6 = {
'4' => {
     'W_JJ' => {
           'W_JJ' => '0.206550140813892',
           'W' => '0.206550140813892',
           'W_EMI' => '0.500394158940241'
         },
     'POLARITY_I' => 'UP',
     'MEMBERS' => {
            '4' => 'extremly'
          }
   },
'1' => {
     'TARGET' => {
           'S_TARGET' => 2
           },
     'POLARITY_I' => 'UP',
     'W_ADVERB' => {
             'I_ATYPE' => 'MONOLITHLY',
             'W' => '0.188765665059126',
             'W_2' => '0.536390369778984'
           },
     'MEMBERS' => {
            '1' => 'very'
          }
   },
'2' => {
     'W_JJ' => {
           'W_JJ' => '0.371122804296888',
           'I_ATYPE' => 'RB_UP',
           'W' => '0.455248839574356',
           'W_EMI' => '0.845253554650459',
           'W_EMI_BOTH' => '0.939636387180022',
           'q_emi' => '0.223324307860718',
           'q_e3' => '0.45335955809479'
         },
     'POLARITY_E' => 'POSITIV',
     'MEMBERS' => {
            '2' => 'cool'
          }
   }
    };

Effekt NN

Här ser vi "dum-viktning" av resp. ngram möjligt avseende Winston Churchill. Just Winston Churchill och mycket liknande kan man göra det enkelt för sig medan när det bl.a. gäller ämnesområden är det lämpligt att låta resp. detekterat att få vara med viktat därför att vi kan vetskap bland vissa ngram gynnsamt att värdera in medan få har nära nog ingenting för typiskt ett längre mer exakt ngram. Tillsvidare därför att jag inte har bestämt på någon generell lösning för detta (där jag på ungefär den "logik-nivå" vi är på här vill ha snabb och vettigt fungerande lösning vilket bl.a. gör en del lösningar för detta jag har ej användbara varande för långsamma). Vad som tillfälligt används är IDF vilket man kan förstå som jämförbar med Inverse document frequency (men ej tf-idf) även om den inte utnyttjar riktigt samma typ av data (snarare mer jämförbar med contextual diversity) eller riktigt samma formel.



$VAR7 = 'NN';
$VAR8 = {
'STR' => 'Winston Churchill',
'N_MEM' => 3,
'W' => {
     'UP' => {
         'emi' => '0.500394158940241'
         },
     'INTENSITY' => '1.34579259811542',
     'POSITIV' => {
            'emi' => '0.845253554650459'
          }
   },
'MEMBERS_ALL_POSSIBLE' => {
              'Winston Churchill' => 1,
              'Winston' => 1,
              'Churchill' => 1
            },
'MEMBERS' => {
       'the' => {
            'idf' => '2.18494743528912',
            'emi' => 0
            },
       'Winston Churchill' => {
                    'idf' => '16.1534531706533',
                    'emi' => '7.88779688846691e-05'
                  },
       'Winston' => {
              'idf' => '12.7993113820127',
              'emi' => '0.000177654641714373'
              },
       'Churchill' => {
                'idf' => '11.3813757695686',
                'emi' => '0.000201714111080674'
              }
       }
    };

Efternamn Churchill högre i ex. emotionell intensitet (emi ovan) än Winston är förövrigt indikation om att värdet med färre förväntade problem kan värderas tillsammans med Winston Churchill (men används ej ovan).


Upp - Upp eller Ner - Upp?

Hur vi nu värderar adverb när verkande på ett adjektiv har jag sett en del varianter av publicerande. Typiskt för dessa var att man utgick från mycket sämre effekt-vikter från första början (ex. hand-skattade enkla heltal eller liknande, eller i något fall viktsystem jag väl känner igen och som jämförliga på en lägre komplexitets nivå än var mina viktsystem befinner sig i det här steget). Jag prövade en del varianter i försök att få några stycken som såg rimliga ut och försökte därefter jämföra dem med kända samband för komplexitet för kombinationer av adjektiv-noun. Jämförelse komplexitet kom jag fram till inte gav någon tillförlitligt alls (huvudsakligen eller helt relaterat hur jag omvandlade det till något användbart här tror jag).


Algoritmen jag slutligen valde upplever jag känns mer tung att minnas än jag hade trott här. Så tillsvidare kanske vi får nöja oss med att mitt minne inte vill komma ihåg den fast jag trott att jag skulle så. Vi kan i alla fall i väntan på eventuell komplettering peka på att effekten av very från:



'1' => {
     'TARGET' => {
     'S_TARGET' => 2
     },
     'POLARITY_I' => 'UP',
     'W_ADVERB' => {
       'I_ATYPE' => 'MONOLITHLY',
       'W' => '0.188765665059126',
       'W_2' => '0.536390369778984'
     },
     'MEMBERS' => {
      '1' => 'very'
    }
   },

Viktas in via q_emi i två fall (förstärkande eller reducerande) och q_e3 nedan:



'2' => {
     'W_JJ' => {
           'W_JJ' => '0.371122804296888',
           'I_ATYPE' => 'RB_UP',
           'W' => '0.455248839574356',
           'W_EMI' => '0.845253554650459',
           'W_EMI_BOTH' => '0.939636387180022',
           'q_emi' => '0.223324307860718',
           'q_e3' => '0.45335955809479'
         },

Slutligen rörande polarity effekt av adjektiv mot NN-delarna om positiv eller negativ finns för adjektiv sätts ej ev. polarity för Up och Down. Detta för att underlätta sam-hanterande av resp. adjektiv. Om ett adjektiv indikerar intensitets-förstärkning via Up och efterföljande har ex. Positiv satt kan detta ibland hanteras som att föregående förstärker efterföljande istället för att verka på NN-delarna direkt men det är ingenting vi vill göra om Positiv eller Negativ är satt. Det går att göra via andra metoder men kanske ingen annan bra metod som ej fodrar hänsyn till ett större kontext vilket jag helt vill undvika här (ingenting större än motsvarande en mening d.v.s. en titel).

Adverben som visar upp talarens emotionella intensitet: I really don't understand

2015-03-21

Några till exempel på vad som avses med typiska koncept och den grammatiska formen:


I just know she is after him..

I absolutely deny I came to meet up with NN.

I only came to do under-age drinking.


Och jag vill tro att de typiskt ser ut ungefär som ovan i form där vi adverb tidigt i mening för att sätta sammanhang och kontext med intensiteten given innan vi når själva meddelandet.


Det är klart att man kan se den här ordklassen (ofta som mycket annat instoppad med adverb men jag vill uppleva föreställande mig dom ljudade att stark koppling till att vi "stryker under" (intonation i engelskan pratande ex. ett viktigt ord så HÄR vilket gör dem särskilda) som att de används för att göra vad som sägs trovärdigare.


Och jag kan tänka mig användandet är vanligare hos ungdomar inkl. för really. Ungdomar är ju allmänt mer upplevt affektiva såväl som en aning "egocentriska" i upplevelsen av verklighet för egna känslor jämfört med andras känslor (relaterat och orsakat av dom delar av hjärnan som förändras snabbare) vilket rent allmänt kan vara relaterat till ett allmänt mer affektivt förstärkt språk.


Från är emellertid för meningar som I really don't understand om det just är trovärdigheten man uttrycker så mycket som egentligen bara en affektiv förstärkning. Sägande något om en egen upplevelse av det såväl som bara att man ej förstår: Uttryckande betydelsen, intensiteten i upplevelsen, man vill fästa vid det såväl som kanske inducerande empati. Eller rent allmänt har som vana att uttrycka.


Jag skulle nog gissa att för den här ordklassen och ungdomar är de allmänt vanligare och huvudsakligen del av en allmän preferens att förstärka känsla och intensitet till vad man säger när och med en koppling till en själv (vad man upplever, vad man värderar, föredrar o.s.v. som uttryckt).


Och i det lär säkert ligga situationer där man säger något som kan bedömas mer eller mindre trovärdigt:



Kanske också vanligare där. Men jag tror likväl att det ändå är konsekvent av att uttrycka egna känslor som en allmännare företeelse.


Bredare är ju en vanlig företeelse att vi får mer "utrymme" (oavsett om vi räknar det i längd på orden, information, emotionell intensitet) när vad vi vill uttrycka är viktigare, mer oväntat eller uttrycks under stressade omständigheter där man ser överuttrycker för att säkert göra sig förstådd (om man ska rationalisera).


Det är från det inte alls självklart att effekten av den här ordklassen (i den mån de påverkar p.s.s. som de uttrycker när det gäller text vilket vi dock återvänder till) just ökar trovärdigheten givet att viss association till det mindre predikterbara - det oväntade - kan finnas. För ungdomar är det nog egentligen inget av detta som för dessa konstruktioner är orsaken utan snarare vad som är något besläktat med det sista: Egna upplevelsen av vad relaterat en själv är lätt överställd relativt upplevelsen av hur andra upplever så att säga. Och ett visst överuttryck som om viktigt, oväntat, eller uttryckt i en stressad situation där man verkligen vill säga något kommer naturligt.


Att hantera denna lilla ordklass

Är jag ej på det klara med vad som krävs om alls något särskilt. De används ju jämförbart tror jag med att TALA så här och kanske ibland så kombinerat, och de uttrycker ofta något om den givna aktivitetsnivån emotionellt hos den som talar.


För den som HÖR så eller läser vad som really writes i chatt eller annat är en respons inkluderande aktivitet kanske ej alltid otrolig. Jag vill tänka mig att användningen ofta är sådan att den mest naturliga responsen hör till att reagera på en skattning av nivån på känslorna. Kognitiva förutsättningar hos ungdomar rörande empati är lägre än hos bara några år yngre barn (runt 12 år är den ganska god för att sedan gå ner när prefrontala cortex m.m. utvecklas mer intensivt) såväl som hos vuxna: En viss inflation i uttrycken mellan dem är ju därför att förvänta och kanske så vedertaget hos vuxna som läser eller hör uttrycken.


Inflationen bör ju p.s.s. gälla för den som talar eller korrektare sagt vara anpassad för den språkliga subkulturen.


Tänkbart praktiskt särbehandlar man dessa inte alls i skattningar av aktivitet när titlar och löpande text i motsvarande nyheter, artiklar i journaler m.m. tolkas. Medan man håller öppet för ev. särbehandling i talstreck, citat, eller analys innehåll som kommer från källor likt sociala media, forum, och kanske bloggpostningar.


Med viss risk för att visa en del hål i min vetskap om alla mer eller mindre esoteriska begrepp för olika undergrupper kan jag tänka mig att denna ordklass (eller en grupp något större) kallas emphatic adverb. Detta därför att när jag sökte på ungefär dom ord jag använda i exemplen tillsammans med adverb prövade jag att sätta dit emphatic efter att ha sett det i en snippet jag fick i resultaten. Och det visade på en kategori emphatic adverb.


Emphatic stämmer mycket väl med just att begreppen i dessa konstruktioner säger något TYDLIGT om känsloläge eller en preferens / beslut emotionellt understryken där effekt på mottagaren av information i bästa fall är empati görande känslo-situationen hos den som talar lite tydligare.


Jag vill verkligen inte föreslå att detta är besläktat med de två formerna av "sanning" i Riktad Information - Informationen och Rörelsen från språk till ibland "märkbar" social motion men viss likhet med hur något om den som talar adderas till meddelandet finns nog och kanske (jag vet inte alls för ryskan där jag inte ens som här kan föreställa mig folk talande med dessa koncept vilket jag brukar komma ganska rätt med från antar allt språk man hört genom livet) relativ intonation (oavsett riktning men avvikande från det vanligare normala).

Att räkna numeriskt med adverb intensifiers i NP-fraser II

I ett litet tillägg till Att räkna numeriskt med adverb intensifiers i NP-fraser II att nämna att man praktiskt för realistiska meningar behöver erkänna en särskild typ inkluderande såväl adverb och adjektiv agerande intensifier (och som märker ut sig rörande en del av dem vara just adverb intensifiers som även kan fungera som adjektiv men ej uteslutande så och även inkluderande vissa grupper av adjektiv).


Det är inte vad som direkt ska förvåna oss. De flesta typer som förekommer i NP-fraser är väldigt flummigt inexakta typer ens när ej är särskilt flytande in i andra av dessa i mycket styrda av tradition och vana samt viktigare just att verkan och utnyttjande av orden kan vara så glidande ej vad som försöker "överuttrycka" exakthet.


Jag tror knappast någon intresserad bör ha någon svårighet att se behovet eller skapa kategorisering resp. logik för att igenkänna dem. I princip om tänkbart intensifier från ord-kategorisering utan hänsyn meningen alls är det bara att kontrollera vad vi har framför oss (ev. med något undantag - om det inte visade sig onödigt alt. var vad som behövdes läggas till - för tänkbart först ord som adjektiv och potentiell intensifier resp. p.s.s. sista).


Vidare har vi epitet (i mening av från början noun) som indikerat i första inlägget som i princip fungerar som intensifiers. Där vi ev. beroende på kraft i större lösningar för att hantera intensitet över olika dimensioner för kontext kanske kan behöva påverka beslut för ord som exemplet med Spanish för att avgöra om det givet kontext är en intensifier eller mer av en egenskap. Den som ej propagerar eller bättre sagt utnyttjar intensitet slutgiltigt konvergerad själva NN-konceptet får antagligen ut föga av den sortens intensifiers. Men för vissa situationer tycks troligt att läsare såväl som praktiskt bedömande vad saker handlar om utnyttja stereotypiska epitet (jämför etniskt grupp i Irak rörande någon nyhet om vad helst troligt ämne för sådana nyheter just nu: Jag brukar dela in dem i kurder, iranier och ännu oklassifierade araber efter tänkbara länder när vi tittar på "Irak" om säg tio år men sådant beror tveklöst också på demokratiutveckling och generell stabilitet för resp. aktör).


Och mycket möjligt kan vi praktiskt inse beroende på vilken kontroll i delstegen man önskar - d.v.s. noterande tänkbara optimeringar - resp. om propagering av intensitet för "del-koncept" på vägen fram till sista steget för NP-frasen är intressant att vi kan se varje koncept i frasen som en intensifier d.v.s. i begrepp i av första inlägget kommer samtliga åtminstone generera "lingering" aktivitet som kan också gynna vid sidan om att störa nästa konvergens (gör man det som jag gör enligt ovan och tidigare inlägg så slipper man frågan om hur sådan aktivitet gynnas eftersom del-konvergenser tas ut noggrant som kan flyttas framåt med additiva egenskaper inkluderande också ev. gynnande lingering).


Ett mer udda ex. jag råkade ut för - helt säkert p.g.a. en direkt udda test NP-fras som försökte inkludera en massa adjektiv och adverb för att se mycket på en gång - var att decreasingly blev POS-taggad som JJ. Jag vet egentligen inte hur vanligt sådant är för normala meningar men en effekt av att ha en intensifier typ är att detta får mindre betydelse. Vi uppmärksammar att Wiktionary - mycket korrekt men illustrativt relaterat intensifier - använder begreppet manner för att förklara decreasingly (inte otroligt är decreasingly kanske normalt använd för att modifiera verb: men allt möjligt i aktuell NP-fras med kanske åtta till tio ord inkl. två NN kan förklara det):


1. In a decreasing manner.

Vi behöver konkret avvika något från hur man generellt ser på intensifiers för adverb även om åtminstone det mesta redan betraktat som intensifiers fortsatt är det. Praktiskt är vi på manner-adverb som sista efterföljande intensifiers har det heller ingen betydelse om den också kan tolkas vara intensifier bedömt endast från ordet utan sammanhang. Korrekt expansion tycks för mig att om manner adverb i sig i grundläggande normal mening indikerar att vi kommer göra något ex. snabbare eller långsammare har vi även vad vi lägger en aktivitets tolkning - speglande i någon mening - för åtminstone "upp-aktivitet". Begrepp visande på att mer händer, snabbare, mer spännande, mer dådkraftigt behöver ses som intensifiers så att de kan leverera påverkan framåt till där vi får en stabilare mening i form av kvalitet hos själva NN-konceptet längre. I den mån vi inte ser behov av att erkänna och hantera indikerande förändrings-egenskaper hos properties (annat än implicit genom att kontinuerligt följa vad som publiceras om en entitet och därmed fånga upp det): Även om jag inte vill påstå för mycket rörande vanligheten eller "korrektheten" för meningar som "a very green decreasingly ugly horse". Men givet att vi nu kan göra jämförande konstruktioner antagande något implicit annat (less, more) tycks åtminstone vettigt att vi också kan göra det för egenskapen i sig och vad som har mer av möjlighet till det är just adverben från deras ännu vanligare användning för att modifiera verb (kanske inte helt orelaterat till en diskussion för ett tag sedan om den tänkbara skillnaden mellan aktiva och passiva meningar rörande just konvergens av aktivitet till representationer).


Men i sanning mycket onödig komplexitet kan vara vad som text mot slutet ger som defekt bild. Att göra en liten intensifier typ är verkligen inte vad som kräver särskilt mycket alls om man redan kan klassifiera adjektiv och adverb. Inte svårare än att avgöra egentligen om ett adverb är en intensifier.

Att räkna numeriskt med adverb intensifiers i NP-fraser

2015-03-20

Är praktiskt inte fullt så enkelt man kan förutsätta. Viss utmaning finns först från att det ej finns (jag har ej hittat) relevanta studier på människor. Vidare genom att vi kan se att potential finns från att utnyttja faktiska egenskaper utanför resp. adverb's vikt vilka dock tänkbart har "rest- / implicita- / flummiga- sidoeffekter" (jag kom att ofta kalla det "lingering" som också ska förstås havande en avtagande egenskap som funktion vad vi enklare här kan kalla tid) utanför själva principen.


Vi tänker oss att vi har en vikt existerande per ord med mycket hög kvalitet och för flergram med också god kvalitet med tråkigt nog ej riktigt jämförbara med 1-gram (p.g.a. hur generering skedde där 1-gram fick vikta in extra ursprungliga feedback vikter vilket som sidoverkan gav två skalor utan att jag då insåg det). För adverb räcker dock alltid 1-gram utanför specialistområden som medicin.


Antar vi först att vi ej bestraffar konstruktioner likt:


very very

Är det kanske ett bra första exempel ty meningen är förväntat exakt den samma för resp. very såväl som vikt.


Tar vi nu istället:


very decreasingly

Har vi istället att very har dimension UP indikerande att det pekar på förhöjd aktivitet medan decreasingly istället har dimension DOWN indikerande minskad aktivitet.


Hur konvergerar aktiviteten och till vad? Säg att konvergens först sker per ord vilket ger oss ordets aktivitet.


Är efterföljande ord identiskt för de förenklade menings-dimensioner (UP-DOWN, POSITIVE-NEGATIVE, KNOWN-UNKNOWN) vi nöjer oss att utnyttja kan vi se dem göra en särskild konvergens tillsammans i mening av att de endast viktas samman.


Skiljer sig efterföljande åt tycks vi normalt alltid ha motsvarande ett 2-gram (när betraktade ensamma) motsvarande sista exemplet. Konvergens kommer här (föreslår jag) ske på sista adverb's mening. Förstärkande aktivitet UP verkar vid konvergens på DOWN hos decreasingly.


Vi kan när adjective införs laborera med samma lösning med en slutgiltig konvergens för dessa. Emellertid precis som gränsdragning mellan adjective och noun är tämligen flytande får vi för adjektiv förutsätta att vi inte självklart kan propagera konvergensen framåt till ev. efterföljande adjektiv (lika lite som ev. via mellan-liggande adjektiv). Vad som avses i "känslokall egenskap" (de bruna löven) eller "känslo-nära bias evaluation" (den inkompetenta, flummiga och tråkiga Maria) och emellan det blandas inte perfekt med varandra.


Och vad som avsågs när implicita- och flummiga-utmaningar föreslogs eventuellt existerande är när intensifiers även har kända dimensioner rörande evaluation som positiv och negativ resp. implicit påverkan av ex. UP från very till DOWN i decreasingly. Vi exemplifierar med det sista:


  • Förstärkning av emotionell intensitet från very verkar i princip och huvudsakligen på DOWN för decreasingly.
  • Likväl har en UP egenskap aktiverats och kommer tänkbart ha efterverkande aktivitet från sitt första uttryck därför att nedbrytning ej behöver vara så snabb som färdig när konvergens nästa ord sker (mycket från hur vi tolkar ord i tal visar att så inte är fallet genom att möjlighet att tolka för ord i dess mening från såväl bakomliggande ord som framförvarande ord).
  • Vidare kanske bakomliggande ord avfyrar igen med den lägre toppen - eller igen med först stor topp - för att möjliggöra ev. konvergenser över större avstånd. Det krävs ju för att möjliggöra flera grammatiska mönster föga (om alls) aktuella för NP-fraser men för diverse verb-konstruktioner.

Så inte orimligt får vi dessutom en parallell UP som verkar på lägre nivå. Så har vi nu säg ett adjektiv efterföljande adverb två som innebär en fullständig slut-konvergens innan noun-delarna kommer möjligen båda dessa verka eventuellt praktiskt begränsat av tröskelvärden. Samtidigt anar jag att tröskelvärden huvudsakligen berör om vi alls kan konvergera för adjektiv medan eventuellt verkande såväl svag UP tillsammans med stark DOWN tillsammans nästan oavsett aktivitet kan påverka konvergensen för adjektivet därför att både verkar och når neurongrupper aktuella för konceptet och kan styra vinklarna får vägen till konvergens.


Samma sak (och här kan det börja bli lätt komplicerat) gäller allt vi har i frasen (såväl som generellt även om nu tror jag "rekursiva" steg ex. från en fras motsvarar ett ganska duktigt avstånd reducerande ner lingering svaga aktiviteter som mycket små jämfört med samlad konvergens / samlade konvergenser).


Närheten mellan adjektiv och noun är ej oviktig och faktiskt möjliggörande förenklingar. Epitet som tenderar att få part of speech som noun behandlas (åtminstone för mig för detta) enklast utan nackdel p.s.s. som adjektiv inkluderande exempelvis:


1. Följande ex. där jag normalt (men mer sällan för väldigt långa och varierade komplexa NP-fraser direkt otroliga utanför tester ibland adjektiv) får NNP för Spanish.


[... diverse adverb och adjektiv ...] Spanish woman.

Spanish är en egenskap stabilt associerad med kvinnan vi bredare för epitet allmänt kan ha positiva eller negativa egenskaper associerade till såväl som indikationer om aktivitet upp eller ner. Vet vi ex. att en yrkesroll kommer med regelbundet obligatorisk träning kan vi tänka oss högre UP indikation för en beskriven situation där man springer runt och gör krävande saker (ex. en hinderbana för en soldat).


2. Roller såväl som titlar är ett till exempel på epitet. De skiljer sig inte särskilt i användning från föregående. Exempel kan vara statsminister eller President. Vi inser att viss utmaning finns bl.a. för King eftersom det också är ett namn. Dessbättre (vilket jag inte är säker på att man ska räkna med för alla roll-titlar även om jag ännu inte känner till något undantag):


"The title of a king.

An English and Scottish surname​, originally a nickname for someone who either acted as if he were a king or had worked in the king's household.

(UK, rail transport) King class, a class of steam locomotives used on the GWR.

Även om nickname användningen tänkbart kan ställa till med problem varierat med hur det med kontext kan avvika från antaganden om positiv och negativ.


Komplexitet och Kostnad

Att läsa långa fraser är mer komplext. Att tolka ovanliga udda ord är mer komplext. Sådant kommer med aktivitet i hjärnan men det är ej motsvarande aktivitet som vi laborerat med tidigare.


Görande tolkning av det komplexa kommer med aktivitet divergerande mer när tolkningar söks och alternativa vägar för ett ögonblick öppnas.


Detta expanderar motsvarande tidigare egenskap lingering / flummig / implicit och gör fortsatta tolkningar lite svårare i varje steg därför att det hela tiden är lite mindre tydligt hur konvergensen sker.


Låt oss anta att lingering från allt sådant ej är vad vi låter verka på dimensioner i mening av att vi räknar upp på dimensioner. Jag tror det är rimligt antagande att vi om inte rena skyddsmekanismer från det lär oss att kasta allt som ej konvergerat minst en gång i mening av en efterföljande konvergens.


Kvarstår är att skatta kostnaden för detta och beroende på om vi antar att det trycker ner faktiskt aktivitet (tråkar ner den) hur vi beräknar det.


Säg att om vi konvergerar very bad har endast en eller ett par mycket tydliga toppar att välja mellan. Övriga ev. toppar är små och mycket mindre. Komplexiteten är låg.


Säg nu att vi gått igenom en mycket komplex NP-fras med alla möjliga ovanliga ord och underliga ordningar på adverb och adjektiv. När vi når en slutkonvergens för ett adjektiv eller noun har vi nu en mängd toppar förvisso kanske mindre än den korrekta konvergensen men ej tydligt mindre. Vi behöver kanske rent av stanna upp och "tänka efter" (vad vi kan kanske kan förstå som att lingering aktivitet som givit mindre men ej brutalt mindre toppar hinner minska ner något görande toppar från det tydligare lättare att diskriminera).


Egenskaper hos respektive ord vi kan tänka oss ökar komplexitet är:


  • Antalet dimensioner av sådana typer som är nära besläktade till aktivitet. Kanske just dom tidigare diskuterade.
  • Statistiska egenskaper hos ordet indikerande om det är ovanligt.

Egenskaper gemensamt över föregående ord vi kan tänka oss påverkar komplexitet är:


  • Upparbetat antal dimensioner aktiverade lingering orsakande dispergenser vi kan jämföra med "Festinger-egenskaper" (dissonanser): D.v.s. precis innan vi når vår närmaste slutkonvergens har vi resp. UP och DOWN båda med tämligen stark lingering activity kanske ej särskilt skilda i nivå heller (eller jämförbart för POSITIVE och NEGATIVE, eller KNOWN och UNKNOWN).
  • Att ordningen på orden och valda ord givet övriga valda ord är sådana att de är ovanliga eller mer eller mindre underliga. D.v.s. vad som normalt skattas via NGRAM-modeller. Här kanske - eftersom vi nu redan antaget att vi har en första konvergens för resp. ord snarare än för kombinationer av flera ord vilket givetvis blir mer aktuellt längre fram i frasen för noun ex. för en kombination av förnamn och efternamn - lösningar tagande för varje ord hänsyn till endast det föregående ordet.

Jag vet ej att den indikerande enkla NGRAM-modellen tillför värde om man har bra viktvärden för orden. Är man dock begränsad till sannolikhet för ett kontext tror jag nog att statistik på samförekomsten ordnings-känslig tillför värde. Annars kanske det egentligen inte adderar särskilt mycket därför att den typ av realisering av komplexitet vi normalt kan förvänta annat än åtminstone tämligen (kanske mycket) sällan har mindre att göra med ordningen så mycket som med enskilda ord ovanliga som en väsentlig andel läsare ej kan förväntas direkt rätt ta ut mening av utan en extra kostnad (fallet när de är obegripliga utan att slå-upp orden vet jag inte hur man skattar in kostnaden för).


En lösning för komplexitet (ev. även om den fortsatt visar sig fungerande / lovande kanske inte tillräcklig ensam) är att för varje ord beräkna:


KOSTNAD = ( 1 - WE )

WE är ett mått som i skala och magnituder är ungefär jämförbart med EMI men som ej beräknats från projektioner av emotionella vikter till koncept från kontext de befinner sig i. WE har beräknats av hur vanligt konceptet är i kontext av innehåll av typen titlar, taggar och för forskning eller jämförbart seriösare innehåll än nyheter även abstract samt för nyheter istället för abstract innehåll vi kan jämföra med snippets. Likheten mellan abstract och "snippets" är att de båda är kontextuellt beroende från ett givet övergripande koncept eller en kombination av koncept. För artiklar presenterande forskning övergripande ämne för artikel resp. journalen, medan för snippets de koncept man matade för att extrahera sammanfattningen utifrån (d.v.s. tagande ut och förande samman innehåll relevanta runt dessa koncept). Och från innehåll publicerat med början någon gång under 1500-talet (för artiklar från JSTORE vilket faktiskt går fint att ta ut via deras utpekade lösningar utan behov av särskild access eller att det slutar med - som för ett omtalat fall - att man tar livet av sig efter att JSTORE börjat förfölja en juridiskt och kanske också utanför det). WE är därför i formen för beräkningen lik annan sannolikhetsberoende beräkning men skiljer sig tydligare i kontext och sammanhanget på datat: Och slutberäkning görs genom att skalningen i hur beräkning sker jämförbar med hur entropi beräknas.


För en grupp av adverb intensifiers summerar vi resp. (1 - WE) för att få den samlade komplexiteten. Vi betraktar först en serie bestående av endast ett adverb.


(1 - WE) kommer för detta fall vara mindre än ett. Vi därför om man som jag gör dividerar med summan av komplexiteten för att skala värdet här få en förstärkning istället för reduktion.


Låter vi summan påverka fortlöpande från vad den står på kan man tillåta sig (tänka sig / argumentera) att vi ser något som talar för att detta ej är orimligt:


  • Första och sista ordet i vilken som helst serie av ord eller flergram vi lär oss utantill minns vi lättast.
  • Funktionalitet för att hantera upparbetad "lingering" / störande aktivitet finns troligen.
  • Samtidigt gäller ju att aktivitet spenderad på resp. ord lär påverka den faktiska konvergensen för det. Kanske (mycket troligt tänker jag mig men svårt att veta säkert) del av våra mekanismer för att lära oss resp. förstärka närhet till ord vi innan ej kunde eller som var nästan "borta" från vårt minne.
  • Så för ett ord kan vi gynnas av att ordet är ovanligt. Samtidigt som jag också vill argumentera att vi också har en aktivitets-förstärkning när vi laborerar med emotionell intensitet där ord vanligare gynnas något mot EMI: Emellertid kan det för mig vara delvis hanterat i genereringen av EMI (men jag behöver följa upp hela det området bättre).
  • Medan vi störs av upparbetat ovanligt hos föregående ord.

Önskar man göra detta ännu bättre kan man börja laborera med fler vikter vilka kan indikera andra egenskaper som resulterar i större eller mindre aktivitet föregripande och därför påverkande hur mycket lingering acitivity vi får som stör konvergenserna framför. Här börjar det emellertid bli minst sagt väldigt komplicerat även om det kanske från hur jag beskrivit kanske inte framgår bra.


Resp. kan man försöka förbättra skattning av lingering utifrån risk för spreading activity d.v.s. mer eller mindre att upparbetad lingering orkar tända upp samband och kontext runt omkring sig. Detta är ett koncept när man gör det över stora dimensionsrymder - d.v.s. känner och förstår ett stort antal relationer runt resp. koncept - närmast anmärkningsvärt kraftfullt för att ta ut associativ förståelse av relaterade frågeställningar, möjliga lösningar på problem som man annars svårligen ser (som lösningar inom problemområde A från ett helt annat problemområde), tolkning av upparbetat kontext m.m. Men här ser jag dessa lösningar som riktigt ordentligt dyra jämfört med värdet även när fungerande perfekt. En förenklad föga dyr lösning tänkbar är att utnyttja min BLI-vikt (bluelight intensity) förr diskuterad i andra inlägg. Emellertid är den välfungerande huvudsakligen för koncept som har att göra med kunskapsområden, kultur-områden, geografiska regioner, personer, forskning m.m. medan adjektiv och adverb inte hör till vad som ska förväntas ge stabila BLI värden jämförbara med substantiv eller flergram pekande ut koncept (men har ej tagits bort från Bluelight kuben därför att vissa algoritmer för beräkning av BLI tillåter dem för tänkbart värde som kopplingar mellan koncept besläktade med varandra därför att de delar likhet i adjektiv-rymd: Troligen vad som skärs bort förr eller senare men det är ännu inte klart för mig om de tillför värde därför att det är mycket tidsödande att jämföra resultaten med kostnad av även för reducerad kub i värsta fall många veckor för resp. genering - Att konvergens till BLI värden är entydig med resp. utan dessa kanske pekar på att de gör något ej bara underligt men det är kanske inte en tolkning helt lätt att känna bygger på att man verkligen förstår hur sådan här multidimensionell mång-epok implementerad algoritm egentligen fungerar i detaljer).


Dessbättre finns här faktiskt en hel del forskning på människor som tycks peka på att vi för tolkning av meningar - d.v.s. ännu i snabbt-arbetsminne - ej behöver ta hänsyn till tänkbar lingering activity som ökar upp sin komplexitet via fortsatt över orden spreading activity. Vid resp. ord kan koncept aktiveras upp kort men det är ej att förvänta att dessa aktivering ger tillräcklig lingering för att väsentligt tillsammans med annan lingering av sig själva väcka upp andra koncept. Utnyttjande BLI är därför ej aktuell för mig (vilket tilltalar mig förövrigt därför att BLI ej är på samma skala för adjektiv och adverb med WE och EMI).


Slutligen (här i alla fall) kan man även införa multi-dimensionella paradigm påverkande aktivitet lingering såväl som för resp. konvergens utifrån hur multi-modal konceptet är. Exempelvis om det är tydligt visuellt såväl som ett normalt ord. Eller om det är vad vi nästan helt bara hör och aldrig ser, såväl som knappast läser som ett "vanligt" ord, eller om det som vanligt ord beskriver vad som låter (katten i trädet fräser åt fåglarna medan hunden skäller nere på marken). Det finns resultat i forskning talande för eller mot för ev. effekt. Huvudsakligen som jag vill minnas det (utan att kontrollerat det relaterat detta eller överhuvudtaget näraliggande i tiden) gäller att vad som talar för är föga aktuellt för vad vi här gör algoritmer för att efterlikna. Ej heller jämförbart om det handlar om "motoriska" ord.


Dock som tidigare åtminstone kort indikerat gäller att grova övergripande grupper av typer för adjektiv (och "noun-epitet jag anar normalt alltid är en slutkonvergens som dessa normalt används när också 1-gram) ungefär (jag tror man kan dra ner antalet till ännu grövre grupper) motsvarande de som går att se har preferenser för positionering i frasen är vad som kommer påverka. De ger avslutande konvergenser åtminstone när de växlar från en till en annan resp. går från adjektiv till adverb (medan om vi har två eller flera efter varandra är det eventuellt inte så: Jag har ej experimenterat dessa klara bra men det tycks troligt att vi ej växlar men ändå för att kunna förstå det gör någon form av konvergens p.s.s. som tidigare men ev. med något särskilt för den ändå).


När dessa slutligen propageras till vad frasen pratar om (exempelvis en person eller kanske en djurart) gäller att fler kostnader för komplexitet i all rimlighet är nödvändiga. Om dissonanser uttrycks där en propagering uttrycker något med viss preferens övergripande positivt såväl som negativt (för att ta ett ej gender-politiskt perfekt exempel: Kanske vi ser positivt värde med en kvinna från att hon är vacker men tycker att hon klagar en massa om att behöva laga mat och göra andra "traditionellt kvinnliga" arbetsuppgifter). Om vi nu hade samlat egenskaper uttryckta med tillhörande indikationer som ex. positivt och negativt är det argumenterat ej ett problem men om vi som här propagerar intensitet som indirekt kommer från adverb intensifiers är det när vi också samlat endast vill ha ett mått på intensitet ej självklart att resp. dimension ska adderas eller ens komma utan kostnad på det slutliga uttrycket. Detta är dock en minst sagt komplex fråga som jag tror normalt mycket styrs av hur vi tänker oss använda måttet. Och önskar vi bara efterlikna hjärnan krävs en del mindre säkra antaganden om hur detta fungerar vilka åtminstone till stora delar också tror jag styrs av hur vi antar att aktiviteten ska användas d.v.s. propagerar vidare "uppåt" i hierarki till sammanhang (det kanske ej är aktivitet relevanta att hon lagar mat därför att mannen i exemplet ej antar att hon kommer stanna kvar och laga mat eller ens kommer medverka till att det är möjligt därför att han "vet" att vackra kvinnor aldrig är bra på att laga mat annat än på teve där han tror att fula kvinnor eller manliga kokar hjälper till när kameran inte är på).


Fotnot: Varför är Hans inte alltid lika föredömligt gender-politiskt korrekt numera när han gör exempel?

Svaret är inte så enkelt att jag inte upplevt mig få tillräcklig positiv feedback tillbaka från det ex. via trevliga möten med kvinnor som attraheras av det. Utan faktiskt har det mer med annat att göra (också). Även om nu annan påverkan säkert mer än väl kan kompenseras via reward learning belönande mig när jag är gender-politiskt korrekt.


Jag har börjat så smått förbereda för QA-arbeta och komplettera diverse relaterat stereotyper kring könen vilket möjligen förklarar varför jag nu av och till börjat gå ifrån gender-politiskt korrekta exempel till mer av relaterat kvinnoförtryck eller vad man ska kalla det. Att sådant arbete när det görs mer intensivt för större frågor än dessa (större i mening att de kan vara mer främmande för en: Kvinnligt och manligt har vi ju alla viss erfarenhet av medan andra stereotyp-områden kan vara helt främmande för ens egna kultur) kan tydligt märkas på en och jag tror det samma gäller men mindre märkbart områden mer hemmavana för en. Det demonstrerar indirekt tror jag också hur övergripande kontext i en kultur konkret fortsatt påverkar resp. individ.


Jag märker ex. fortfarande viss påverkan av ett par områden jag gick över noggrant under ett par månader med några timmar per vecka. Propaganda, fördomar m.m. påverkar när man väljer att ta perspektiv från dem och fodrar bäst att vi är medvetna om det. Och det är i särklass det mest osmakliga i allt relaterat detta analyssystem relaterat manuellt arbete runt dess vetande. Även i allt väsentligt perfekt moraliskt såväl som i vetande preferenser man haft får viss störning ibland efter det gjorts: Jag förväntar mig att det ska reduceras helt bort med tiden men det irriterar mig. Också testbart efter att man själv ej märker det för att senare kontrollera för "lingering" påverkan ändå via implicita tester av attityder vilka jag har tror jag tillräcklig generell statistik från studier människor samlat såväl kunskap om för att ta fram (om jag ids). P.s.s. påverkas vi självklart av det urval nyheter vi ser dagligen. Är en mindre grupp problematisk dominerande ex. alla nyheter från de arabiskt dominerande kulturområdena påverkar de oss generellt med bias för hela kulturerna oavsett ev. andra sidor vi ej ser eller märker och det oavsett om vi själva märker det eller inte (att "enkelt" om man kan det visa med samma implicita tester av attityder).

Vad är ett adverb egentligen?

2013-05-17

Det störde mig en del när jag förde över adverb och adjektiv prototyp för verb-modifikation till implementation att egentlig samlad förklaring till adverb saknades i min kunskap. Jag hittade heller inget som försökt förklara dem men en egenskap i hur de klassificeras som går igen och ofta verkar upplevas som det mer enhetliga förde mig till en förklaring även om jag innan tvivlade lätt och kanske lutade mer åt den inte ovanliga idén att diverse olika förts in mindre enhetliga egentligen.


1. Den väsentliga skillnaden i grupp är ju position och om de verkar modifierande på det nära stående som verb, adjektiv eller ett annat adverb.


2. Vidare har vi dem som verkar på hela motsvarande en mening.


3. Samt viktigt då det knöt till något befintligt i hur jag beskrivit andra funktioner i mötet grammatik och symbol-relationer också implicit kan modifiera hur motsvarande två meningar möts. Ex:


    She was quite problematic. Because she picked fights with drunk men in bars.

Jämfört med:


    She was quite problematic. Although she picked fights with drunk men in bars.

Desto närmare ett adverb modifierar (ex. ett verb eller adjektiv) ju mer troligt är det koncept som modifieras närmare i aktuellt kontext dess inlärda representation i mening. Ju längre ifrån och bredare desto troligare avseende en komponent i vad det verkar på har dess mening formats till kontext vid behov genom samspel arbetsminne.


Mest typiskt väldigt lokalt representerar därför ett adverb relationen mellan instansieringen och "mitten" - mest sannolika lokala kontext konceptet har från vår representation i inlärning.


När vi modifieerar bredare d.v.s. typiskt motsvarande en hel mening och relation till föregående är föga eller ej tydligt tycks för mig att vad vi konvergerar till samlat för kontext lokalt för mening relateras till den upparbetade representationen av aktuell "dimension" i discourse fortlöpande också i arbetsminne. Ex. Now där det annat än i vår egen situation just nu måste sättas i relation till tolkningen av dimensionen. Beskrevs exempelvis i stycket föregående dagen innan behöver vi indikera att vi nu är i den övergripande situationsförändringens "nutid".


Och jämförbart när delar av meningar knyts samman är funktionen som mellan mening även om vi troligt också har flera adverb-operatorer möjliga där som kanske inte förekommer mellan meningar genom att vi i mening har större närhet i aktivitet i arbetsminne mellan delarna medan vi mellan meningarna har större avstånd där vissa delar mer detaljerade inte gärna vill relatera sig genom att de via decay blivit lite otydliga.


Ex. Hans told someone to walk in the moonlight because he thought it might remove that person from the daylight.


Först har vi because där vi föregående har ett tillstånd representerat. Givet det tillståndet normalt tämligen utan annan kunskap och vetskap om det hela lika aktuellt representeras ges en efterföljande förklaring. Genom att vi har föregående tillstånd och efterföljande förklaring mest aktiverat är det funktionellt motsvarande hindsight bias och p.s.s. för övriga liknane adverb-kopplingar av den här typen beskriver de hur de två tillståndet ska föras samman.


Vi kan relatera diverse mer likartat och kanske viktigast oavsett klassifikation som kan variera lite this kontra that, och a / an kontra the.


This indikerar att vi i upparbetat tillstånd befinner oss närmare något. Detta tillstånd kan vara och tycks för mig oftare vara det när det verkar mycket lokalt ex. på ett substantiv vara dess mer övergripande i långtidsminne representation. Jämför vi och dom i svenskan.


För a dog indikerar vi att vi relationen till vår förståelse i långtidsminne av hunden i dess allmänna gemensamma mening. Medan om vi indikerar the avser vi närmare en instansiering i arbetsminne.


Vad jag upplever som lite underligt är hur mycket av koncepten oftare använda för att knyta samman meningar som finns i mer praktiska discourse-system medan hur lite i övrigt kring adverb som överhuvudtaget tycks tillämpas i natural language processing utanför samlad tolkning (jfr bag of verb).


Jämför vi med de mer grundläggande dimensionerna i Symbolmind där vad vi tycker om koncept samlas från nyhetsanalysen får vi motsvarande:


UP / DOWN
Adverb indikerande UP säger oss att representationen än normalt för konceptet som representerat i Symbolmind eller från det upparbetat i aktuellt kontext. DOWN p.s.s. men i riktning minskad aktivitet.

POSITIVE / NEGATIVE
Attityden relativt flocken i vad vi tycker och tänker om något. Jag utelämnar den från resonemangen här även om den är vanlig nog hos många andra för att förklara allt möjligt.

KNOWN / UNKNOWN
The är ett ex. på vad som indikerar högre KNOWN. Det finns också en större funktionell grupp av adverb uttryckande motsvarande sannolikhet.

BLUE LIGHT INTENSITY
Uttrycker i Symbol mind konceptets kopplingar i relationer andra koncept där värdet härleds med påverkan utåt under flera epoker. Jämför enklast - och jag vill ogärna försöka mig på i en första anteckning mer komplexa modifierande operatorer - a och an där resp. viktigare (men vådligt brytande mot vad jag trodde mig avstå från) hur vi faktiskt konvergerar resp. sats på sådant sätt att det kan relateras via operatorerna.

Vad är konkret och abstrakt och i vilken resp. utsträckning? Det sista förstår vi nog enklare från adverb skapade från adjektiv resp. verb just när de verkar på samma "ordklass". Vi kombinerar in ex. den intensitet (motsvarande UP och DOWN) från denna till det koncept som beskriver vad som sker. Desto mer abstrakt högre BLI som funktion av kontext ju lättare överförs detta utan att styras av det specifika här och nu medan något konkret oftare förekommande mer precis troligare modifierar själva meningen av ex. verb:et i hur det är organiserat i liknande ordning.

I det senare fallet ex. att det inte förändrar bara ex. intensitet utan närmare i konvergensen av verb och adverb snarare ger oss ett nytt verb vi ej har ett lika informationseffektivt namn på (om alls ett namn) d.v.s. språklig emergence i någon mening.

En äldre kirurgisk-metod i nutid mer sällan tillämpad för att ta bort en tumör som är mer riskabel än en annan kanske modifierar i huvudsak intensitet och känslor hos patienten medan det för kirurgen fokuserande på hur det nu var man gjorde det handgreppet och i vilken mån ingrepp kanske modernare kan tillämpas tillsammans med det för att reducera riskerna är mer vad vi avser.


Avslutande har vi tycks det för mig en till i resonemanget underförstådd gemensam egenskap: de relaterar vad som i sig själva eller med andra koncept hunnit konvergera klart på vägen. När vi relaterar två events i nära interaktion ex. Hans told him to walk... eller Has want to walk... är event-integrationen nära och kovnergerar tillsammans till antagligen övergripande symbol eller kanske vanligare för verb en sekvens. Medan vi för Hans want to see that the hound is eating the vegan diet. Här får vi två logiska konvergenser där vi behöver representera upp särskilt vad vi har efter that för att kunna slutföra det föregående medan om vi fortsätter konvergens begrepp för begrepp blir det lite underligt.


Några initiala tankar från lite funderande under kvällen.


Givetvis är övergången mellan adverb och övriga ordklasser flytande. Men av samma anledning intressant (skapande möjligheter men också i praktisk analys just därför svårare om man ska gå längre än ex. relativ UP och DOWN) kreativare.