I Why No Second Internet Bubble?, Technology review, MIT, hade jag nöjet av att återigen möta föreställningen att folk gör mer onyttigt på internet än annars i livet. Det gör mig alltid glad att läsa skribenter som fortfarande har illusioner.
"There is also a second, more sinister implication of Greenstein's analysis, however: it's entirely possible that, by occupying our time more cheaply than ever, the web has actually been a force for decreased economic activity. How much does it cost Zynga to occupy you with an hour of Farmville? Now imagine what those millions of users would have been doing with that time had they not been distracted.
[...]
They simply aren't looking at the value of what the Internet has destroyed when getting all starry-eyed about what it's giving us in lieu of what we once had. (I.e., physical books, record stores, getting out of the house, etc.)"
Många spännande tankar men vad som baffles är:
"How much does it cost Zynga to occupy you with an hour of Farmville? Now imagine what those millions of users would have been doing with that time had they not been distracted."
Titta på TV medan godis och skräpmat äta? Tala i telefon och röka? Hämta kaffe och gå och störa någon kreativ skapande person? Surfa på Expressen? Spela datorspel på spelkonsol. Titta på fotografier av lättklädda personer? E-posta skämtteckningar och kul foton till arbetskamrater och lösa bekantskaper de träffat en gång på en massa för åtta år sedan, läsa följande studie om att icke produktiva personer bidrar med värde under i alla fall goda tider: För organisationer är individer som äter utan att skapa bra under goda tider.
Eller tror någon att Farmwille konkurrerar med operan, lära sig ett nytt språk, skriva en programvara för att lösa den globala uppvärmningen, skriva en insändare om en viktig fråga, ge sig ut i förorten och vara mentor åt ungdomar i svårighet som efter många prövande men spännande och förvecklingar får ett samhällsnyttigt men plågsamt tråkigt jobb som matematiska forskare, läsa en bok...
Själv har jag ingen TV. Det känns bra. Jag har i perioder i mitt liv TV-missbrukat och särskilt som barn där riktigt otäcka strumpor hjärntvättade oss barn medan vi plågade fick sitta och vänta på fem minuter Disney - Vi visste inte bättre. Inte heller har jag spelat Farmwille men däremot begav jag mig modigt ut och matade en väldigt gullig häst med ett rött äpple och klappade den på mulen (jag var innan lite hästrädd så det stimulerade mig trevligt och fortsatt - Trevliga djur hästar). Men jag kan respektera att många andra aldrig skulle våga samma sak och kanske kan de bearbeta ut en hästskräck svårare än min i Farmwille (eller troligast vara lika onyttiga som de annars är framför teven).
Telefonkatalogen var en dominerande kanal mellan annonsör och konsument när jag var barn
Nyligen i Technology review läste jag också en analys där slutsatsen var att marknadsföring på nätet inte bara är annorlunda mot förr utan principiellt annorlunda. Skillnaden är väldigt stor mellan de båda möjligheten men här menade de att annonsörer tidigare nådde kunderna via media som mellanhand men att det i princip är på väg att försvinna där annonsörerna når kunderna direkt och att det också traditionell reklam ersätts med sökordsinriktad reklam (där det dock också kan gå utanför just den direkta kontakten).
Det är i princip fel även om det kan tyckas riktigt. När jag var liten och vad som fortfarande trycks är telefonkatalogen. Där slog man upp butiker som sålde små varor, pizza m.m. där varumärke hade föga betydelse och representerades av om man var missnöjd med väntetiden på pizzan förra gången man handlade. Det är samma sak så någon principiell förändring har inte uppstått.
Den världen har gått över till nätet men är inte längre begränsad till små geografiska områden vilket gör att de tekniska lösningarna skiljer sig mer åt. Världen är global i den meningen att vi importerar fler olika sorters varor, folk är mer kreativa och gör mer saker själva o.s.v. och vi har därför fler leverantörer.
I princip är detta dock fortfarande telefonkatalogen men betydligt mer utspridd. Telefonkatalogen hade ju också större annonser för särskilda varor där nu den möjligheten är större och därför också blir mer exakt förutom mycket större i bredd och antal.
Varumärkesbyggande är inte riktigt samma sak som detta. Bra gjord för rätt varor via tydliga visuella annonser kan det ge riktigt mycket men på nätet ser jag väldigt få annonser som har kvalitet där de kan ge detta värde (tvärt om är de ofta skadliga för varumärket genom att irritera mottagaren) och det är mycket möjligt att annonskanaler utanför nätet kommer ta det utrymmet tills vad som nu gör aktörerna att inte klara av denna typ av annonser på nätet att lära sig det.
För mig tycks det dock inte svårare än att identifiera vad som fungerade bra i traditionella media och sedan utifrån för platsen och publiken aktuella parameter räkna om annonsen avseende storlek, kontrast, rörlig visuell entropi (vilken om vi höjer annat tenderar att gå att hålla nere på noll vilket är bättre om vi vill bygga varumärke), val av ord, perspektiv i bilden, visuella sekvenser o.s.v. (i väntan på en färdig sammanställning är anteckningar i olika generationer en bra start: Modell av människans språk, Fallstudier och Människans kreativitet och språk).
Så nej jag tror inte vi ser en förändring i grundläggande princip däremot är internet inte samma sak som vad vi hade förr och det gör att det uttrycks ganska annorlunda. Du spelar inte Uno utan Farmwille och du köper heller inte en bok som verkligen lär dig något nyttigt om du inte är "ovanlig".
Folk vattnar inte ihjäl plantor och hundvalpar av kärlek utan girighet
Ett till färskt exempel på en person som har illusioner där han tror att människor egentligen är bättre än vad de är är denna japanska forskare som nu för fjärde gången ska koppla en planta till Facebook. Där kan folk vattna den för att visa att de bryr sig och är gulliga kärleksfulla personer.
De tidigare tre plantorna dog p.g.a. övervattning. Det tolkade de som att folk älskar plantan för mycket. Själv tror jag att folk okynnesvattnade plantan för att deras profil skulle synas mycket på en välbesökt Facebook-sida för att få fler besökare på sina profiler. Precis som människan allmänt gör med växthusgaser, olja från bilar och allt vi förstör naturen med.
Men visst jag kanske har fel. Folk skulle lära sig något eller göra något nyttigt om de inte spelar Farmwille. Och folk vattnade verkligen plantan så att den dog därför att de älskade den så mycket. Låt oss pröva med en riktigt gullig hundvalp nästa gång och se till att ha en riktigt stor bild som indikerar att den är övervattnad när det inträffar. Det bör hindra folk att övervattna. Men för att göra det roligt borde forskarna se till att det bara går att vattna hundvalpen som ingen trafik doneras på annat sätt.
Ett värde av att kommentera Technology review
Ett värde jag fått av att kommentera som jag inte tidigare tänkt på är att det kan stimulera nya idéer. Flera artiklar har varit inte bara intressanta utan intressanta artiklar som jag annars inte hade tänkt på att läsa.
I detta inlägg pekade jag på betydelsen av att Att uttrycka sig för att förstå. Att uttrycka en spontant reflektion kan vara vad som hjälper dig komma ihåg haka upp vad du läst och bearbeta det även om den kort. Där jag på Technology review finns här: Hans Husman för fler spännande kommentaren skrivna sällan utan ens några sekunders eftertanke modigt kämpande för att inspirera andra läsare som gillar att tänka längre än så att kanske uppfinna en ny energikälla eller väldigt billiga robotar som kommer hem och städar hos oss.
En mycket bra artikel ett fint exempel på just hur Technology review haft för mig väldigt intressanta artiklar där jag inte kände till vad jag missat är: Code Quest Claude Shannon - SM '40, PhD '40, threw down an irresistible challenge to those who would be pioneers of information theory. A young grad student soon met the challenge, but his solution languished in obscurity for decades.
Först och främst därför att Gallager och hans komprimeringsalgoritm hade jag glömt bort trots att jag tittat just på träd bl.a. via fraktaler som växt ut just på detta sätt där en bit indikerar en av två vägar. Jag lade därför till den som ett citat i Larry Hardesty i Code Quest från Technology review som tack.
Dessutom hade jag - vilket är helt obegripligt givet att Shannons samband fascinerat mig sedan 1996 - missat att Shannon troligt hörde samman i fallstudien över Ögonblickets alkemister där Technology review fick en till länk till artikeln.
Därmed vill jag ha ha sagt att Technology review är en av de trevligaste nättidningarna inom forskning som jag läser. Och det är inte så att de saker jag gjorde mig lustig över är typiskt eller ens var är dåliga artiklar (tvärtom var både väldigt intressanta).
