SEED magazine kan av och till vara trevlig att läsa för nya idéer. I följande titel har de dock generaliserat för mycket (där jag egentligen inte ser heller hur texten riktigt har med den att göra):
För att här göra en tredje och avslutade postning med en överblicksbild av hur arbetet med den samlade modellen av människans språk befinner sig kan det vara intressant att kommentera titeln (oberoende av texten) där man först bör läst de två första inläggen:
Bra om och för "analytiskt" problemlösning från CSI (CIA)
Varför språk kan vara inexakt och vikten av att babbla en massa
Att idéer, kunskap, språkets symboler o.s.v. håller avstånd till varandra är en teori jag delar (och som har mycket stort vetenskapligt stöd) och det är i min modell ett av de grundläggande benen. I t.ex. följande artikel drar vi nytta av det fenomen man pekar på att till problemet "irrelevanta" intryck om det är rätt utformat kan koppla samman befintlig kunskap för att ge nya intryck (där man bäst gör det dagligen och systematiskt):
Att det inte går att säga när nya idéer uppstår av intryck är dock en uppfattning jag inte delar. Det beror helt på vilket perspektiv vi har där det kan vara för en slumpmässig person praktiskt svårt att bedöma därför vi inte känner dennes befintliga kunskap och intag av information samt där det om vi känner det kan vara för stort för att gå och modellera.
Emellertid menar jag att detta är rekursivt ut över populationer där det faktiskt blir lättare att följa och modellera liksom att dra slutsatser från. Vad vi räknar som en ny idé meningsfull att detektera ökar i "storlek". Praktiskt reduceras antalet "symboler" och "integration" mellan sådana vi behöver följa och vi kan utmärkt detektera innovationer på väg att inträffa, politiska förändringar, nya trender inom musik o.s.v.
Vad som begränsar det är att för att approximera effekt till en hanterbar modell behöver man sätta upp användningen för respektive område med kunskap om det. Där gör jag det numera nästan automatiskt inom forskning där jag följer några entiteter utifrån egentligen numera ganska få parametrar men de är tillräckliga för att fånga när det är meningsfullt att börja följa dem mer intensivt. Det tycks och fånga det mesta som visat sig ha värde.
Ännu har jag inte sammanfattat metoder inom detta område därför att det är önskvärt att mer grundläggande koncept är färdigställda först. Några koncept om än inexakt beskrivna finns dock diskuterade i:
Karta över vetenskapen: Innovationens hastighet och ämnenas relationer
Ett uppenbart värde precis som jag där skriver är att detta gör det möjligt att optimera hastighet för innovation där skillnaden något så när riktigt gjort är stor oavsett om perspektivet är en person, en liten grupp eller något större.
Tekniken har dock - därför idéer och hur vi relaterar till dem är generellt och ingenting lokaliserat till bara konst eller vetenskap - på samma sätt värde för att stimulera till kreativ matlagning eller för den delen underrättelseanalys eller för att detektera när politiska skeenden börjar bli mer "intensiva" (där jag utmärkt fångat upp diverse så sent som 2009 där flera saker för mig tycks ha missats av alla andra innan jag behövde smalna av vad jag följde då övrigt arbete med modellen tar tid där konst och musik har större allmänt byggande värde).
Det här är en av de applikationer jag roat mig med längst i modellen och en av anledningen till att det kändes naturligt att generalisera det till en allmän modell av språket.
Slutsatsen är därför att vi kan se vad som ger nya idéer men att det ibland helt enkelt saknas parametrar eller att det är för stort. När det inträffar är ofta en bra teknik enligt samma modell att flytta ut fokus. Därav att följa något stort ska med rätt modell inte vara svårare utan lättare.
