Visar inlägg med etikett Tibet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Tibet. Visa alla inlägg

En namngiven tibetansk entitet i eller utanför nyhetsindexering

2016-01-09

Det är väl inte att förvänta (men åt det hållet mer och mer givetvis) att nyhets-index riktigt hunnit analysera nyheterna man ser i ex. i Google's nyhetssökning lika komplett som för sidor indexerade webbsökning. Att se nyheterna snabbt (vilket är en helt annan fråga man kan ifrågasätta om Google alltid presterar bra i för nyhetssökning) synliga för huvudsakliga / självklara ämnen och/eller sökkoncept likt kanske ofta viktigast entiteter likt personer, företag, länder, produkter m.m. (dagarna när min generation var centralitet i användandet och vi alla sökte seriösa ämnen är förbi: Nu handlar internet om den senaste PhonePodasten från Apple).


Jag vet inte riktigt hur Google gör sådant. En del om själva grund-algoritmerna tror jag i och försig finns att hitta men intresserade mig när jag noterade det för ett par år sedan eller mer inte just varande ganska just named entity och koncept relaterat kring ämnen (medan jag mer sökte då andra som tittat på kontinuerliga värde-indikationer i känslo-aspekter som motivation, risk, anger m.m. vid tillfället). Men mycket ligger i ju oavsett om man ev. har grundkoncept jämförbara i "detaljer" hanterande särskilda utmaningar: Görande saker fungerande och helst bra ligger nog i största delen i sådant.


Följande fick jag när jag sökte på en entitet (person):



Antagligen har jag fått en sådan sida som svar förr utan jag minns det (eller kanske att det är en ny respons på något man fått förr när koncept saknas i nyhetsindex).


Emellertid är entiteten jag sökte från inkopierad till Google sökningen från just ett sökresultat från Google. Indexerad både webbsökning och nyhetssökningen liksom i webcache.googleusercontent.com:



Och sidan jag citerar en bit html-kod från visande första stycket efter titel (med visuellt emellan) för denna:



Google webbsökning säger sig ha cirka 6500 - 7000 träffar (skattande eller faktiskt antal index?) för Achok Rinpoche.


Jag vet inte om en person eller företag som förekommer i nyhetssökning är samma sak som förekommande i en indexerad webbsida. Eller om det kan vara samma sak att det också kan vara mer som indexerad webbsökning.


En ev. detekterad trolig roll / named entity agerande, refererande eller talande i nyhet kanske hanteras speciellt? Medan det i webbsökning i den mån den ej är förstådd (ev. bara i meningen ej expanderande antalet named entiteter oändligt i nyhetssökning även om kanske andra sökord tillåter i princip detta för aktuell tid hanterad för sökning). D.v.s. kanske inträffar att man kastar eller missar vad man vet är named entity om man ej känner den som konkurrent aktiv för en tidsperiod eller hanterad i övrigt.


Tilltalande rent konceptuellt är ju att ta in dessa entiteter när man vet att de finns som en varaktig representation och försöka lära stabil kunskap om dom man adderar på för att underlätta ex. fortlöpande indexering nyheter. Det är ett område en försvarlig andel publicerat från flera av befintliga aktörer i segmentet finns inkl. Google (även om jag inte exakt minns i vilket område publicerat här) samt även en del projekt de handlat in eller engagerat sig i av och till inte alltid varkatigt. Ex:


  • Plattform publikation likt Blogger, deras sociala media m.m. är ju också vad som har med denna domän att göra om man så önskar. Skribenten som entitet som ju kan ses i World of Facebook grundad med kontot där eller i World of Google (som ser sig som en öppen värld förr i alla fall debatternade runt kring Facebook) grundad kontot där (eller det här öpen-login eller vad det heter som jag tror någon koppling finns hos dom också kanske).
  • En av de åtminstone för mig minst värdeskapande datakällorna för att få halv-förädlade vetskap om vad koncept, ord, ämnen, innebär i relationer till andra koncept (jämfört ex. med riktigt värdefulla likt Wikipedia, Flickr förr, mina sensorer kinesiska kommunistpartiets webcams m.m. i hemmen, diverse större ontologier som underhållits aktivt åtminstone flera år, eller Library of Congress titel headings) är Freebase som Google köpte för några år sedan. Jag spekulerade då att de köpte den kanske för en ev. bra plattform hanterande koncept och koncept-relatioenr (länken går till dokumentation hos Google beskrivande en del av strukturering synlig för användare) snarare än innehållet på den nivå med då (men inte alls då åtminstone bara en massa små "kategorier" och kunskapsrelationer relaterade high-value search words utan en del faktiskt värde om än inte direkt ej fodrande filtrering på varierad nivå).

Och utan tvivel finns ett ofantligt värde i att utnyttja samspelet sökord kommande tillsammans, förslag andra sökning och beteende runt detta när det arbetas upp under längre tid. Det är en datatyp som fint kan komplettera och bygga vidare på viss mängd stabila tillförlitliga relationer med bara själva företeelsen av samtidighet aktualitet index och där uttryckt utan övrigt data: Jfr produktlansering i ett generellt koncept som (kallas det notebook nu de här platta större bärbara telefonerna eller är de fortfarande mobiler? Apple-Phone? Flat-phone? Flat-rate kommer till mig? Kan det vara flat-rat när man surfar mobilt med UMTS? Det var ju vad alla operatörerna och telekom-operatörerna arbetade nitiskt med kund-glädjen inför framtiden 2000 år när UMTS standarderna gjordes klara.) de mobila flat-rate telefonerna som både kan telefonera, visa film, spela musik från nätet utan behov av att lagra mp3-filerna själv och surfa nätet - i koppling samtidigheten avgränsat tidsmässigt produktområdet (Fllat rate), leverantören hårdvaran (som ju vi lärt från hem-pc:en blir alltid mindre viktig år från år: Man köper bästa hårdvaran till bästa pris så kanske någon mediator till diverse lego-tillverkare i Kina, Pakistan m.m. som Amazon) "Flat-Rate Lego", och så den faktiska produkten med ett namn såväl som vad som presenterar produkten i återförsäljningen liksom mer konkret events (flygresa ner till legotillverkaren kanske skapande nytta i övrigt för ett utvecklingsland likt Pakistan: Ej som förr när det var IBM, Microsoft eller annat i någon del av USA uppenbart mycket mer välbeställt bedömt storlek kontor, luftkonditionering m.m. än här i Sverige).


Vetskap delvis lättare därför tidsbegränsad: Enklae att se vad det har att göra med särskilt och ännu lättare om du redan har en befintlig sökning där folk hjälper till sökande det du vill lära att indexera bättre över tiden. Som vi insåg från hur jag okunnig i Flat-Rate telefonerna är en människans högre förmåga att resonera och bredare vetskap kulturellt och kunskapsmässigt förankrad i en hel livserfarenhet svårslagen. Likt evolutionen strävar ju också allt till det bättre: Bättre vetande, Bättre flat rate och bättre hårdvara / mjukvara billigare.


Så frågan är vad som hänt med Achok Rinpoche? Tappades det hantering nyheten medan få eller inga andra fanns? Eller hanteras inte entiteten därför att den är udda i språk-kultur och/eller ovanlig förekomst? Och om så varför inte skapa den när förekommande om den bekräftas av statistik webbindexing om än bara via diskreta kontroller av och till. Nyheten är ju ändå från november 2015.


Det kan vara så (jag vet ej) att nyhetssökning kanske inte är så intressant rörande annonsintäkter eller de andra typer av intäkter man försökt få ut av dem (analysstöd är ju det kanske egentligen intressantare området om man lämnar tänket med massor av användare) och därför av Google, Yahoo, Microsoft m.fl. prioriteras föga. Situationen att en entitet från en / ev. tidigare i en större politisk entitet i en politiskt extremt infekterad och explosiv fråga i relation näraliggande några av de internationellt störst inte fångas upp. Förvisso rör nyheten i sig inte sådant omedelbart men det är given vetskap utan utmaning bara ej implementerat. Förutom själva sökning som sådan kan man ju tänka sig att tjänster likt dessa kunde utnyttja indikationer för riktad indexering mer eller mindre (kanske helt) automatiserat för att göra troligare att man tar upp alla nyhetskanaler (eller jämförbart webbsökning).


Ett problem finns kanske också i att nyheter har en aspekt av förtroende - mer så tror jag i Europa - så det bör ligga en motivation där också att prioritera det bättre hos alla stora. Att nyhetspublicisterna knappast alltid själva gör en engagerad insats att prestera (tycker jag i allt egentligen från egen nyhetsbevakning till plattformar och kanaler mot läsare oavsett hur skickliga en del av skribenterna är att uttrycka sig där jag idag ex. imponerades av hur jag hela vägen i artikel Expressen - tryckta versionen hörande deras rop på hjälp med nya raden förklarande att dom är billiga: Jag kom och jag handlade! Nästa gång får ni göra en tjänst åt mig - fram tills offret med far gick ut ur restaurangen utan att det egentligen sas rätt ut tog för givet att personen hade mer eller mindre halspulsådern avskuren) är inte jämförbart oavsett om de går bra eller ej. Något likt Yahoo och Google är ju fler produkter så det kanske kan ge lätt men kontinuerlig negativ-känsla påverkande allmänt utan att det lätt märks.


Men ev. får jag kanske ta att låta spindling kontinuerligt små-störa bredband i övrigt. Det ger en del i övrigt att kunna göra analys-lokalt även om ett separat nät hade varit bättre.

Esoteriska frågor när kommunism möter religion i Tibet

2015-03-09

Jag är lätt baffled här:



Det är ett argument jag själv roade mig att göra här men jag förstår ovan inte fullt vad det kan innebär. I perspektiv härifrån Sverige tycks det kanske lite komiskt men det är nu inte vi som det avser.


Stycken inflyttat resonerar jag nog fel i:


Rörande ev. kommunistisk utsedd ny lama av variant Dalai Lama är det kanske inte otroligt men det innebär inte att vad nyheten diskuterar just skulle vara motiverat av det (såvida inte man inte vet här något som jag inte vet mer omedelbart aktuellt: Ex. döende mer aktuellt just nu).


Jag undrar ändå inte om motivationen här kanske inte skiljer sig enormt från min argumentation. Samtidigt som det ju i alla fall inte stänger dörrar till ev. värde av att utse egen lama.


Troligen är jag tämligen felaktig i föregående stycke och det är just att man förbereder för att utse nästa. Jag förvirrar kring hur dom talar, ser på, och uttrycker kring sådant här bl.a. kring Tibet. Det finns mycket argumenterat religiöst som passerar under hedra historien m.m. Vidare finns som en acceptans för "variation" när dom etniska minoriteterna "hanteras".


Det finns säkert dom som tycker annorlunda men själva det teokratiska konceptet upplever jag jämförbart problematiskt som det kommunistiska när mer direkt mätbara skador p.g.a. pågående diktatur lämnas åtsidan. Och att problemet här uppstår innebärande potentiellt minskad kontroll eller förmåga att verka påverkande i annan riktning än den kommunistiska diktaturen har ju antingen:


  • Sitt ursprung i just det teokratiska. I vilket man (eller vad man ska skriva) fall man ger möjlighet för irrationellt utnyttjande från irrationell föreställning innan.

Eller så handlar det kanske inte längre dominerande just om den irrationella teokratiska historien eller trosföreställningarna lika mycket som en symbol för ett fritt Tibet. Effekten av vad nyheten diskuterar bör föreställer jag mig bero av hur stor fördelningen är åt resp. alternativ resp. möjlighet att introducera annan symbol för ett fritt Tibet. Tämligen komplex fråga och tror jag säkert även med mycket bättre bild Tibet's folk inom Tibet. En del tänkbara reaktioner kan jag föreställa mig fodrar en kombination av resp. jag har svårt att tänka mig en motsvarighet till i Sverige eller den för den delen Västerlandet idag alls.


Hur som helst från det lilla man fått för sig att man kan förvänta av tibetanerna tycks det mindre troligt att några troende teokratiskt såväl som på ett fritt Tibet skjuter en ev. utsedd falsk ny Dalai Lama. Det får åtminstone första 20 åren i dennes liv anses vara en moralisk god sak.


Fortfarande är jag lite baffle här. Kanske pekar det på att sannolikheten är att diktaturen ev. betraktade frågan för ytligt. Det kan vara så ibland kring vad man kan se tycks enkelt men som man ändå inte ser ett enkelt svar eller förståelse av.


Jag undrar om man accepterar någon religiös föreställning tillsammans med "China's officially atheist Communist Party says it has inherited the right of the old emperors to sign off on reincarnations" etablerad före kommunistpartiets existens. Kom sådant kanske mer konkret än allmänt antaget fallet att man är gudomlig? Mycket otur i att ta Gudar och Gudinnors roll.

Varför planerar USA krig med Kina?

2015-02-08

Det vara approximativt frågan BBC News ställde:



Svaret är enkelt:


I. Vänskapen mellan President Obama och Dalai Lama är välkänd.

"I want to offer a special welcome to a good friend, His Holiness the Dalai Lama -- who is a powerful example of what it means to practice compassion, who inspires us to speak up for the freedom and dignity of all human beings."

Från: Remarks by the President at National Prayer Breakfast (2015-02-05) | Whitehouse.gov

Kompletterande "analys" där vi föreställer oss vänskapen från kommunistpartiets topp artigt transformat till en modell-värld. Vi vill inte reta upp härskarna just nu när jag behöver köpa en ny liten ficklampor till nyckelknippan då föga om något där klarar att konkurrerar i pris och kvalitet kombinerat (vi vill inte betala 90 kr för vad riktigt ska kosta 20 kr):

II. Indikationer på att laman tagit en senior roll ovanför Obama agerande andlig kompass. Laman är en viktig ställare av Obamas grundtillstånd rörande allt i den allmänna utgångspunkten när Obama ska tolka och förstå världen: Känna efter vad han vill göra med sitt liv, USA och världen.

III. Personer i Obamas närhet (ej Vice president Biden utan en hemlig källa) menar att vänskapen inte är ett problem:

Barack berättade att Dalai Laman flera gånger föreslagit att han ska gå över till kinesiska ambassaden och tända eld på sig. Men Barack har minst fem gånger stått emot.

Så jag tror knappast någon risk finns för att Dalai Lama ska dra in Obama i problem.

Dalai Lama känns faktiskt riktigt Barack-välkommen efter alla problem med Bill Clinton. Sist han besökte Barack förekom rökning av cannabis-knark (utan inhalering) exponerat mot många av den kvinnliga research personalen Bill förklarade för Barack bara är att skicka efter när helst även om bara för att prata med dem.

Dalai Lama känns moraliskt Barack såväl som barnsäker: Man måste känna respekt för någon som tror så starkt på att icke-våld alltid är den bättre lösningen att han uppmuntrar självmords-eldandet hellre än att riskera att munkarna i värsta fall skjuter på kinesiska soldater.

En bra influens och tryggt lagom: Inga kopplingar till det svarta ghetto-våldet vi alla sett på film och som jag alltid oroat mig lite för kanske finns gömt i Barack kanske plötsligt exploderande om man säger emot en gång för mycket eller står vid fel gathörn han anser sig äga för någon form av försäljning.

Laman känns bra mycket mer Barack-ok om han nu vill typiskt för minoritet uttrycka sig lite coolt annorlunda. Annars kanske det blir crack-cocain, Clinton-horande eller gäng-krig istället. Faktiskt har jag funderat om vi inte ska betala för Dalai Lamas skrifter åt våra minoriteter: Kvinnor, färgade, barn m.fl. som alla ibland kan bli våldsamma kan precis som den tibetanska minoriteten i Kina ha stort värde av detta fina moralsystem.

Problemet vice presidenten missade att se och som andra källor nu på allvar känner oro inför är att Obama hittade ett alternativ till att självmords-elda utan att behöva lämna värdegrunden som formade honom under hans hårda uppväxt i the hood: Varför dag kämpade du för att överleva om du fortfarande lever.

Planen man börjat se att Obama realiserar är i alla viktiga delar:

  1. USA startar krig med Kina.
  2. Obama går ner i sin kärnvapen säkra bunker. Kämpande också denna dag för att överleva.
  3. Kina och USA självmords-eldar varandra med kärnvapen.
  4. Resultatet blir en enormt mycket mer storslagen människo-förbränning än om bara Obama ensam hade eldat upp sig.
  5. Dalai Lama imponeras och kanske rent av lär något av Obama. Och Kina ger (hjälpande tibetanerna som inte oartigt bara vill försöka ta tillbaka det) Tibet tillbaka till Tibet.
Teckning en närastående såg att Sunny - familjen Obama's yngsta medlem - sritat. Efter att frågat honom om vad det var berättade han om den fina Big Fire for Tibet Obama berättat om lyrisk nog för att övertyga Sonny om det var något fint med massor av ben att hitta efteråt.

Amerikanska försvaret varande nu sedan några år fredsivrare på nivå med Dalai Lama (kanske har Barack sett till att lamans skrifter finns tillgängliga för Pentagon?). Slugt för att kämpa för freden kan de i rapporter ge de mest fantasifulla förklaringarna till varför man inte ska göra något alls (Nästan hela amerikanska marinen kan krävas för att klara Syriska diktaturens luftförsvar och flygplan (2013-07-23)) annat än att underhålla maskiner och i värsta fall om man alls ska göra något med andra länder ett fredligt interventions-projekt delande kompetens och mantimmar för något bra som att städa i Japan när man nu inte tillåts skrota sitt otäckt stora vapen trots föga åldrat än. Sunny är ju känt den större vän de få kvarvarande av gårdagens soldater har i vita huset: Skämtteckning: Sunny - Solid on the ground (bildbeviset också inkluderat sist i inlägget).

Övandet handlar med andra ord delvis om självförtroende.

Bättre förlora ärligt (självmords-elda) än att vinna fult (i nödvärn slå tillbaka)

Även om jag egentligen inte gillar själv-elda-sig-konceptet finns ett sportsligt värde av att realisera det med president såväl som de militära styrkorna kraftigt influerade av Dalai Lama. Tekniskt försprång balanseras av att man varken vill eller tror på våld. Det ger Kina en rättvis chans att vinna kvar sitt Tibet.

Så för att i sammanfattning förklara varför man planerar för krig med Kina: Dalai Lama ville att Obama skulle självmordselda sig med han ville varken det eller göra laman besviken. Och det hela ska ske andligt nära Buddha-nivå såväl som rent engelskt sportsligt (verkligen att det hela skulle känts bra mycket värre om man säg planerade för att fuska kriget för att vinna snabbare eller troligare: Men så rutinerad andlig ledare är Dalai Lama att han säkert klarade att prata sådan omoral ur Obama).

Sunny: Sista vännen dom gamla militära traditionen har i Vita huset

Rykten gör rent av gällande att han av och till promenerar tillsammans med republikanska senatorer kända för att tala sig varma för större försvarsbudget. Och så nära Barack kan han säkert berätta ett och annat användbart. I bilden ser vi Sunny i bakgrunden med ett granatgevär i förgrunden Bo. Bo är mycket mer feel good representation både han och Barack refererar till som deras viktigaste insatser: Bersöka hem för hemlösa hundar, uppmuntra skolelever till att läsa läxorna m.m.

Verklighetens natur helt oberoende av om vi tyckte Bo var mer kul än Sunny är att Sunny är den yngre hunden och det har betydelse här. Sunny håller i sig en sex år till och det ger en stabil vän i Vita huset till det alternativa perspektivet Baracks period ut. Lätt att ha att göra med också: Man tar med en påse godis man visar för mig nära och rörligt några gånger så berättar han allt möjligt om livet i Vita huset och vad Barack pysslar med på dagarna just nu. Efter att felskrivet redan indikerat källan kan jag lika gärna peka ut den direkt - metoden är ändå offentlig hemlighet i Washington. Sunny är den man ska prata med om man vill ha dom riktigt fina citatet och verkligt intressanta informationen på nivå med i inlägget här.

Kissinger om varför Kina försvarar Nordkorea

2015-01-27

Precis som för bl.a. Taiwan (vid tiden ockuperat av Japan) och Tibet lovade det kinesiska kommunistpartiet Korea att man fortsatt erkände och garanterande resp. gränser. Förklaringen Kissinger i The Diplomat uppges ge i bok jag ej läst till varför Kina skyddar Nordkorea är jag inte helt beredd på att fullständigt kasta bort:


"Kissinger implies that by protecting North Korea from meaningful international sanctions and enabling continuation of its nuclear program, Beijing see itself as standing up to the West, sticking a finger in the eye of the world that treated China so badly in the last century."

Henry Kissinger and the China-North Korea Reality | The Diplomat



Även om jag kanske inte tror riktigt på att den representerar huvudorsaken gäller att uppfattade linjer hos den egna befolkningen relativt de kommunikativt mest uttrycksfulla regionerna med rörande kritiska funktioner man önskar bevara (den kommunistiska diktaturen) i världen (d.v.s. Europa och Nordamerika) kan tillföra dem värde att "försvara". Där kan jag tänka mig att Kissinger's förklaring rörande Kina's försvar av Nordkorea kan komma in.


Emellertid viktigare tror jag (vad jag först hade tänkt skriva som två frågor men som i all verklighet insåg jag direkt är en sak: GEO-närhet) är att:


  • Beijing har redan försvarliga mängder nordkoreaner boende illegalt i staden. Tar diktaturen dem skickas de vidare till den värre diktaturen.
  • Faller Nordkorea och det sker under en period av mer än normal brist på föda kommer folket göra vad vi alla skulle göra: Vandra dit vi vet att mat finns.
  • Är dom närmare norra gränsen vandrar dom norrut. Är dom närmare södra gränsen vandrar dom söderut.

Och kanske kan intensitet det tillför Beijing addera förändring där också? Även om så ej blir fallet gäller att realiserad intensitet i form av personer vandrande in gör minnet av förändringen Nordkorea mycket mer potent än annars.


Utan invandring är det troligen redan på nivå vad som ofta kallas flashbulb memory: Men fysiskt direkt upplevt adderas på ovanpå det inverkande på hur händelsen inverkan på en mängd mer eller mindre relatera frågor rörande kreativitet, ifrågasättande befintlig världsbild o.s.v.)


Hur många individer kan tänkas vandra upp till Beijing om regimen faller? Svälter man kanske gäller att man inte får mer mat direkt utan faktiskt rent av mindre mat. Tänk om en 1/4 av befolkningen vandrar in i Beijing? Wikipedia uppger att Nordkorea har cirka 25 miljoner innevånare. Tänk om bara 5 miljoner vandrar norrut och når Beijing?


Rationellt tänkande är riskabelt tänkande

En sak för hur The Diplomat uttryckte Kissingers tankar ska man se varning i allmän mening. Förr "på den gamla tiden" när länder likt "dagens" Kina var unga var de fortfarande lite oerfarna i att hantera sina egna länder såväl som internationell politik. Det tar ett tag för nya regimer och ännu mer för tämligen helt nya länder efter långa inbördeskrig att lära sig hur man styr och ställer oavsett demokratier eller diktaturer.


"[Sticking] a finger in the eye of the world" känns lite som att man tror att Kina är kvar i detta stadium. Verkligheten är att de ofta nog är rationella och agerar genomtänkt. Inte minst i domäner där risker välkända i deras egen historia eller allmän politisk forskning och erfarenhet globalt indikerat finns äventyrande om realiserade diktaturens fortsatta existens. De kan och tänker ofta fel där också men de är inte irrationella och är inte dummare än någon annan aktör som engagerat sig i att förstå sådana frågor.


För mig har den nordkoreanska möjligheten indikerat tidigare visst haft realitet. Men jag har också i någon mening sett att indirekt pro-demokratiskt värde skapats genom att Kina försvarande Nordkorea försökande hindrande detta. Kanske uttrycker man tankarna i dessa domäner av att interna potenta regioner bland dom han-kinesiska områdena vida överstiger Nordkorea, Tibet m.m. och att överuttryck av regimen rörande de senare kan vara del av en re-learning process i den egna befolkningen underlättande realiseringen av större krafter inom landet. Rent geografiskt är ju förövrigt Nordkorea direkt via så korta avstånd vad som inverkar i manchuriska regioner (inkl. Beijing) snarare han-kinesiska.


Mer spekulativt

Det finns kanske en till fråga relativt ny för mig som kan ha betydelse. Relativt ny för mig därför att jag relativt nyligen gick över inbördeskriget och bekämpandet av den japanska ockupationen i "detalj" (i detalj i mening praktiskt görligt för mig: jag gick igenom några sammanfattande verk samt analyserade rent maskinellt en mängd dokument inkl. andra böcker m.m. publikt publicerade). En hel del rörande dessa år inser man påverkat mer än man kanske innan insåg. Välkända Långa marschen såväl som en hel del annat som inträffade dessa år gav individer som skapade den initiala strukturen i det nya landet och fick eller tog senare styrande positioner mängder av relaterade flashbulb memories. Kanske var det ex. inte utan påverkan åren som kom fram till idag att tibetanerna under den långa marschen tog dem för fientliga kineser (som normalt) och välte ner stenar på dem? Och kanske att Korea (i geo lite utanför) ej engagerade sig emot dem (eller fattande dem "fel" ej välte ner stenar på dem) kombinerat med att prestige såväl som kostnad investerades under bl.a. men ej uteslutande Koreakriget ger efter-effekter ännu idag?

Detta får ses som mer spekulativt. Samtidigt förvånar det mig egentligen att entiteter likt Tibet i exil såväl som Taiwan inte gått igenom mer i detalj vad kommunistpartiet egentligen lovade resp. geo-område under dom här tidiga åren. Det är effektiva värden värda att ta upp i så via publika kanaler som under privata diskussioner. Har man nu garanterat respekterande av självstyre för en region är det för en entitet varande sekteristiskt likt kinesiska kommunistpartiet viktigt därför dessa när sig på konceptet att man en gång ska ha definierat vad som är korrekt och att många beslut därefter handlar om att slå upp i "bibeln" rörande vad som är korrekt. Särskilt som man ännu boostar mytologiska personer motsvarande personer en gång faktiskt existerande likt Mao. Det kan ha sina poänger att Kinas befolkning vet att Mao faktiskt garanterade Taiwans gränser precis som Koreas och Tibets.


Det var mer från dom möjligheterna jag valde att humpa in diskussionen under rubrik Mer spekulativt. Särskilt Tibet-flocken tycker man ju borde gått över allt relaterat det geo-politiska i detalj men lika lite här som i annat tycks det blivit av.

Dalai Lama: Sockpuppet för diktaturen eller bara svag i huvudet (Williams syndrom)?

2015-01-10

Relaterat respektive:



Adderade jag som ett försök att hjälpa resp. veka och gubb-gnälliga Dalai Lama resp. att lyfta sig till något bättre (i värsta fall försvinner en av dem och i bästa fall slipper världen båda):


Hade det har nu inte varit vekt hade han tagit på sig en uniform och gjort verklig nytta genom att ge de dum-passiverade Tibet-munkarna något enkelt nog att som första steg ut i verkligheten försvara sig mot - som man om sund och frisk gör det: För att vinna - utan att någon behöver känna obehag av att det kan vara brott mot internationell kutym om någon sunt välmotiverad hanterar risken pro-aktivt. Eller p.s.s. för fastlands-han-kineserna och särskilt Shanghai-folken. Hong Kong flocken vi såg förra året gillar jag: Jag skulle inte drömma om att ge några särskilda råd till dem. De vann ju en lagom stor första seger. Mycket sundare än att som bl.a. tibetanerna som går ut och förlorar år efter år. Hong Kong flocken gör vad de känner är rätt själva och ska ej läsa Tibet-råden i sådant här. Fungerar det och levererar resultat ska man inte försöka laga det med ej praktiskt i den konkreta lokala domänen metod som levererade.

Vek, gubb-gnällig och moraliskt defekt: Men rik (ev. dement: Men för en så lydig liten diktaturens sockpuppet är det inte trivialt att avgöra).

Som det är nu är det bara jobbigt för alla. Dom genererar alla som behöver uppleva allt strunt. Som två små sockpuppets utan mening eller substans. Något kända namn så trots att budskapet får med sig en massa gubb-gnäll reducerande effekt så får de fortsätta kanalisera information. Om Laman nu är sockpuppet för deras fiende är tämligen osäkert. Men miss-management där effekt av etablerade metoder och hantering sedan år är känt utan effekt resp. agerande mindre proto-agentativt därför att det det dolt är fienden som beslutar mycket (med eller utan Lamans förståelse) behöver i realiserad negativ påverkan inte skilja sig. Inget har ju levererat något och den egna flocken är så pass i själv-destruktiva depressiva processer att de precis som Laman parscherar ut att förlora men allt oftare inkluderande självmords-eldandet. Utan trovärdiga exempel tvivlar jag på att diktaturen hade klarat att få honom som sockpuppet att göra det bättre.


Istället för allt strunt och vansinnigheter Vek-hammed gör relaterat mer eller mindre inbillade företeelser eller egenskaper generella i människan de ej kan påverka borde dom och munkarna hjälpa varandra och komma ur respektives självdestruktion. Och gå ut och slåss rationellt oavsett om med uniform, icke-väpnade metoder i rummet, riktad information, allianser m.m. (pröva olika saker och sluta med saker ni förbrukas av eller som ej levererar mätbart värde). Men det är skillnad mellan ofriskt strunt redundant eller malignt som avlägsnas med egentligen en begränsad ansträngning och att skapa verkliga värden även när det tar ett tag och inkluderar en tämligen skicklig aktör i allt i och runt konflikter i alla sina domäner. Skillnaden mellan strunt och krigaren.


Komplettering: I association från kontrollerade jag med hjälp av Google om en alternativ förklaring kan finnas till Li Ka-shing samhällsdestruktiva beteende. Kan han egentligen vara ett offer? Fortfarande vek men förledd via utpressning han inte var människa nog att hantera korrekt? Och faktiskt verkar det som att South China Morning Post uppmärksammat indikationer på detta. Dokumenterat nedan:



Ej besökt då jag inte själv vill besöka sidan: Jag tror det kan få den kinesiska cyber-armed att bristande i förståelse nätverk att störa Telias trafik i relaterade funktioner hos dem som även om de inte behöver störa mig - ex. sparande tidigare DNS-förfrågningar lokalt om den kopplingen störs - är onödigt eftersom det kan drabba andra surfare: Men jag litar på Google här som ju har indexering som sin expertdomän - vidare när prospekterad sökning inte mer än beskrivande direkt i mening vad jag söker levererar inger det trovärdig i kontrast om jag hade suttit och kombinerat sökord tills man hittar en möjlig träff i vilket fall kontroll så klart varit nödvändig (dessutom genererar det mig att folk är så dåligt motiverade i sitt arbete: Men kanske ej otroligt en tyst-protest mot hela systemet).

Att hantera Dalai Lama: Dags att ta lärorik attityd-misshandel till ett rationellt anti-kommunistiskt människooffer

2014-07-01

Det verkar så fullt att bara håna Laman. Så jag adderade ett mini-vapen ändå potent och trots förvisso en del risker för individerna ej särskilt obalanserat vad de utsätter sig för kontinuerligt i ofta mer eller mindre meningslösa insatser (ex. visa Tibets riktiga flagga utan att bli filmade när man blir misshandlade och arresterade, elda upp sig själv och görande det ej rationellt optimerat ett faktiskt värde ex. utlösande större och planerad protests utan små-duttande tills folk vant sig vid att det ska komma ett par munkar och elda upp sig utan att man just märker det om de ej saknat där det är dags att grilla korv).

Man vill ju inte verka bara brand potens - här i det komiskt vågade - utan något konkret förslag alls rörande något folk kan göra mer än att se andras idioti. Så därav att jag försökte vara lite mer än Laman även om jag egentligen tycker en ändå stor och välorganiserad organisation vid det här laget borde blivit vuxna och kunniga nog att tänka vettigt nytt själva när nu saker år efter år leverar ingenting alls mer än ständigt förlora så fort man gör något p.g.a. av dumhet samtidigt som man talar och uttrycker mer och mer om att ge upp och meningslöst lova att man vill allt mindre till sitt eget folk såväl som till fienden.


Kan man möjligen överskattande ordens potens såväl som kanalens räckvidd när vi modifierar texten till skämtteckning nummer två från jag gjorde i tiden runt Libya-revolutionen (tidsmässigt föregripande Laman's tid spenderad på hälso-institution relaterat depressiva problem vilket möjligen ej är helt orelaterat då jag tänker mig att han är lite ovan med mer negativt liknande det här oavsett tibets kinesiska ockupativa fiende eller västerländska feeling good as concept eller non threating stuff as rule is so more relaxing for us if the ethnics focus on rather than real life risk management and value creation men också kan vara relaterat stress, ålder, kost, såväl som en mängd mer bevisade faktorer depressiva symptom kan vara i korrelation till för populationer):


Ny text. Mitt tappra försök till att transformera laman till ett fritt Tibet:


Sending knifes to Libya?

How will that affect the book someone will write for me or wrote for me already which is planned to hit the alternative - middle age of pre rational thinking age - life style categories in the stores next year?

Ursprungligt försök till attityd-adjustment av Laman med uttryck av hur jag tror vi enkla jordnära människor runt om världen ser på honom eller i alla skulle se på honom om de brydde sig att seriöst titta vad för verksamhet han kontrollerar inmutad och vad resultat man levererar där.



Konceptet Dalai Lama: Personen fullständig nolla - Ok brand building men ej utnyttjat konstruktivt sunt för att befria Tibet

Och har jag nu fel ovan får man korrigera mig. Jag har då försökt hitta någon bok han skrivit. Det unikt svårt långt ifrån är "hans" meditationer vilket är små sedan historisk evighet konvergerade små-sanningar av allt att döma skrivit av en grupp värde-bärande-förvaltande munkar runt om honom för "brand adding" av personen som tros ha undervisat samma satser en upprepat över kropp efter kropp en mindre evighet utan att riktigt nått fram till en skrift bra spridd annat än väldigt geo-lokalt förrän kommersiella - i böcker oftare krigiska - bokhandlare och bokförlag hittade en spännande flykt historia och sälja "djupare" tankar via.


Och åtminstone jag klarar ej att se något värde konkret levererat från ett ändå uppbyggt spritt varumärke. Uppblåst utan leverera Tibet eller någon annan fråga jag kan tycka hade varit värt en massa myt-byggande om eviga sanningar vilka oavsett rationell verklighet ska styra och förbesluta hur vi försöker hantera verklighet just nu.


Dalai Lama håller alltid med alla han talar med: Om ej förberedd och coachad i bullet points innan

Och direkt vill jag säga: Inget i rubriken pekar på ett problem i sig. Tvärtom är det perfekt med en individ-symbol som förstår att följa anvisningar från en större grupp istället för när ej vald i fria val bestämma en massa själv. Lite som svenska kungen (och ganska nära hur Laman är tänkt att fungera formellt oavsett frågorna om att inget värde tas ut från symbolen i frågor som betyder något).


Rent av känner jag ibland - utan något rationellt att söka motivera det sunt från (samtidigt kommer jag inte förvånas när eller om det kommer fram ett antal år efter hans död att han hade en försvarlig andel anlag relaterat Williams syndrom givande spektrum-problem med en del symptom därifrån om än inte i närheten av hela vägen: Åtminstone jag håller reda på de få hår-sample jag röck åt mig en gång) - att Dalai Lama tänkbart egentligen är ganska dum. Kanske lättare förståndshandikappad men att detta föga inverkar på hur han upplevs utanför munkarna nära honom därför att han nära nog alltid håller med mirror-svarande positivt glatt på allt någon föreslår honom: ett excellent exempel är hans möte med västerländska forskare inom neuroscience som ger spännande intressanta tankar om möjliga mötespunkter - ganska ytligt egentligen - mellan tibetansk buddhism och meditation med neuroscience medan Laman sitter och håller med i allt (också sin egen religion han ska återföds för att delge oss en mindre evighet: Om vetenskap menar att jag har fel och det verkar bevisat har vetenskap rätt - Känns säkert och sunt för oss så klart när vi ser ner lite på the ethnics ute i världen men med Laman varken börjar och slutar det här utan han håller med utanför inlärda bullet points jag tror ett kulturbärande råd förbereder honom att klara att ge utan att verka uppenbart förståndshandikappad).


Folk pratar inte med Dalai Lama. Folk pratar till "honom" och får i svar sig själva fint gömda i "ålders-kultur" paketering i hans roll: Alltid hållande med. Och utan en massa tråkig komplex diskussion. Bekräftande precis lagom därför att in i komplexitet där det faller sönder för tyngre tänkande personer går han inte (och tror jag vet att han ej kan p.g.a. sitt handikapp: Eller implicit lärt sig från hur munkarna runt om kring lärt honom att samtala).


Om folken i Kina och Tibet inte känner att de ännu är mogna för att rösta: Är inte vissa kontrollsystem bättre än diktatur där några hundra tal tar 95% av makten? Kanske att vi i Europa och Nordamerika röstar åt er

Och i all ärlighet även om det visar en fulare sida hos mig: Om det nu inte är Laman som är defekt börjar man ju av och till undra en del kring mindre tekniskt utvecklade folk som tänker jag dom i Tibet. Finns kanske någon mognads-process som krävs innan de likt oss kan tänka rationellt? Eller är det något biologiskt? Nu vill jag ju inte hamna i racism med alla problem som kommer med att försöka förklara världen från det (retar mest upp folk utan att det tycks utveckla dem alls jfr kolonial-tiden i Kongo m.fl. eller det amerikanska slaveriet) men om nu Laman är så kunnig och intresserad associerade böcker uttrycker, man har en så god organisation o.s.v. utan lokala fel är väl frågan om man inte mest apat efter något man läst mer utvecklade civilisationer gjort utan att riktigt begripa eller klara av det riktiga innehållet. Kan det kanske vara så? Lite som kineserna och deras svårigheter att erkänna att man tänkte fel med kommunismen och ständiga sammanblandning rörande det och några få år av osunt uttryck av relativ makt från diverse länder i Europa, Nordamerika resp. Japan: "If they think we got they did wrong doing this dictator thing they will come and make fun of us." Lite "ethnical dumb" kanske fodrande många fler år av civiliserad-mognad innan de ev. orkar till att kunna rösta och tänka själva på individ-nivå som vi i Europa och sedan några år av vuxen-år och en myckenhet av stöd från oss också USA (se ex. The Freedom Riders så att Gudinnan i New York inte fritt får gömma diktatur där den fanns) och Japan. Men om nu så: Är det inte bättre att vi civiliserade i Europa och Nordamerika när folk lokalt inte känner att de är vuxna nog själva röstar om vem ska styra över dem eller att vem som helst som klarar att försvara makten gör det fritt utan några krav på moral?


Resonerar jag fel här någonstans? Inte nu och bakåt i tiden vad någon trivialt kan påvisa. Men tänkbart kan Tibet såväl som Kina motbevisa detta åren som kommer uttryckande något mer än dum okunnig kines som inte klarar att rösta själv eller blåst munk-djävel som gång efter gång går ut och eldar upp sig själv och tror det betyder något.


Konvertera Laman till frihet innan han hinner självdö utan att Tibet fått något alls av hans varumärke

Innan Laman nu är för gammal alt. - troligt mer skamligt självdör som en gammal ko snarare än så praktiskt frihets-inducerande att fienden känner det tvingat att ta PR-kostnad av att mörda honom - avlider är det nu om det alls någonsin ska bli av dags att all brand building används till något faktiskt värde-skapande. Rationellt skattat och mätt. Ej samma sak ej skapande något av värde år efter år men förändring endast i mer av kissing up och giving up i hur man uttrycker sig när man pratar om fienden, till fienden eller tar sig för att uttrycka vad folket i Tibet vill ha för framtid:


Teokrati lite - bli inte arga nu kommunist-ockupant-diktatur för vi tänker oss väldigt lite rent av mindre än Hong Kong - självstyrande med kommunistisk diktatur ovanför men ej petande runt lika mycket som nu...)

Strunt utan tänkbar substans ej krävande något innehåll. Fråga efter lite mindre varje gång därför man vant sig med att förlora och är för låst i koncept man vant sig vid för att sunt värdera verkligheten och pröva något nytt (och om det ej fungerar bra - värdera verkligheten igen och pröva något annat o.s.v. byggande upp och vidare på vad som rör saker åt rätt håll istället för att försämra verklighet fortsatt).


Tibets frihet kräver att man begriper att det är faktiskt möjligt och inte säkert ens särskilt svårt: En enkel potent metod för att ge lite nya perspektiv

Fodrar mer än den som ör förståndshandikappad rörande planering och implementation såväl som maximering PR och allmän sund risk management (inkl. hanterande fientlig intelligens i Tibet såväl som Indien vilket just nu tycks för mig ej hanterat vettigt förberedande för åtgärder som faktiskt gör skillnad och betyder något). Men givet ett bra varumärke förståndshandikappad eller inte långt innanför vad båda de två större organisationerna var för sig tillsammans kan såväl enas som vettigt lämnande övriga frågor och genomföra:


  1. Utnyttja nätverk och struktur i Tibet.
  2. Implementera utnyttjande och rimlig verifikation av strukturer av by upp till stads-nivå.
  3. Primärt med kärna i alla munk-kloster och personer där räknade och förstådda rörande vem de är.
  4. Placera ut kanaler till omvärlden via det s.k. internet bland dem.
  5. Genomför tidslångsam röstning i kärnan.
  6. Marschera ut dessa som röstat att istället för att bränna sig ta en meningsfull risk för att låta resp. ort rösta.
  7. Ett fritt icke-teokratiskt val om exil-regering Tibet.

Ett verkligt alternativ och sund framtid att se och uttrycka istället för denna år efter år meningslösa dialogen och tomma åtgärderna som i all rimlighet måste övertygad fler än mig om att Dalai Lama är antingen förståndshandikappad eller förrädare eller kanske utpressad rörande något.

Verkligheten: I mening av framtid vi har rätt till, de flesta har och som möjlig. När konkretiserad. Det är the shit dictators fall on när folk når att se det som möjligt bara några nära steg - en påbörjad process - framåt. Vad man når om man vinner bara lite till nu.

Det finns hur mycket som helst jämförbart potent: Föga - ingenting tycker jag bra med två eller tre undantag vilka åtminstone ett är medan övriga ej är vad jag bedöma under-finansierade i kapital såväl som personer och tekniskt dåligt gjort - har Tibet's folk p.g.a. av undermålig ledning prövat.


Och en bra sammanfattning av vad det hela handlar om. Följande är inte bra alls och från en grupp av mycket bättre får man så klart pröva sig fram och se vad som tycks addera. Men en illustration i brist på att nu exil-organisationerna kommit sig för att göra något annat än att tänka koncept flera tusen-år-gamla (i som branded: i all verklighet är enkla sanningar utan situations-förståelse lika gamla som familjer med barn där det är sunt att lära barnen några enkla sanningar rörande stora risker de ej klarar att resonera runt):


Time for a great change. Time for the Lama and the chinese communists to go to a rational non religious hell. Hi communists: Join the Lama in India and let us vote if any of you should return to power not once, not twice but ever X years.

Eller i brist på det att vi civiliserade i Europa och Nordamerika ser till att få lite ordning på Kina och tar över Tibet i mening att vi röstar åt deras folk. Oavsett om man nu röstar på Lama-rollen eller om det istället blir bara symbol och vi i Sverige o.s.v. röstar fram av och till kanske i samband med vårt val deras regering. Tills tibetaner och kineser känner att de är vuxet-civiliserade nog att göra saker med verkligt innehåll själva utan att det bara blir att elda upp sig eller försöka simma till en ö 100 mil bort med en säck-ris att äta på vägen och om ej upp-samlad av diktaturen några hundra-meter ut drunknad inte senare än en 1 km ut - så fort kommunisterna tror att lite nationalism gör partiets makt tryggare.


Om det sensre föreslår jag att vi kallar dem cultural psychology korrekt i respekt och medkänsla ethnics istället för begrepp besvärade av gamla negativa stereotyper som infödingar, gul-nigger (jag tror araben är the sand nigger men tänkbart kanske kinesen som ju är sand-gul), cognitiva due to genetical defects just children o.s.s. där dom som har begreppen mer färska säkert kan associera ut. Fokus på vad dom klarar av idag: Ethnic stuff vi roar med respekt i saker som ej betyder något (ex. kallande Linux Ubuntu för just Ubuntu roande the african ethnics) medan vi röster åt dem tills de känner att de vågar sig på det själva (och klarar det utan att hela landet brinner upp gående in i brutalt U-land allt sämre under mer än 50 år likt Kongo eller Kina: den första närmare 40 - 50 år senare än Kina och kanske inte fler år efter Kina).


Ethnics hör upp: Er Lama-överstepräst är förståndshandikappad men nu begriper vi att det är normalt för er. Ni behöver bli vuxna några år. Så vi hjälper er genom att rösta rätt regering åt er några år. Som nu men med mycket mindre uttryck av diktatur och en sund inarbetad kanal-funktion för obereonde media-kontroll. Fan nu när kineserna till och med känner att de vågar sig på att ha polis med vapen utan att det ska riskera att bli ett nytt krigsherre-välde med 100 små-riken förstörande varandra en efter en tills endast Krigsherre Mao och Krigsherre Chiang Kai-shek den första slutligen kom segrande ur huvudsakligen därför att man nått fram till en enkel religion med viss vetenskaplig yta som orkade ge folk hopp om positiv-förändring samtidigt som allt övriga menade indikerades defekt som default: Ty vill inte folk slåss blir det inte bra även om man försöker betala eller tvinga dem. Så ska väl munkarna kanske kunna få en batong om några år patrollerande med motsvarande en FN-soldat för att se till att regeringen vi röstar åt dem ett tag får sina lagar om stöld, elda upp sig m.m. efterföljda.


Hopp för oss som känner att praktiskt verklighet riskerar att få en att verka lite "smutsig" som en aning rastisk. The ethnics kan lära om man ger dem tid och en hård-ledargrupp som mer civiliserat västerländskt sköter om saker såväl som donerande värde för resten av världen likt kommunistpartiet med deras fina välskötta små fabriks-enheter företag viktiga för världens tillväxt kan hyra kapacitet utan att riskera att infödingarna bränner ner miljardinvesteringar därför att de tyckt sig se något på himlavalvet. Först polis med ethnics implementerande civilisationen så de lär sig värdera den. Sedan om de känner att de vågar kanske få rösta lite själva med sund distans till lagarnas skapande (preferens ethnics utbildade och som bott hos oss tillräckligt år rörande första perioden godkända personer att rösta på när de kinesiska och tibetanska infödingarna först får pröva att rösta lite själva).


Här är en tanke: Kanske kan man kalla att vi röstar åt dem för Grundskola i civilisation? Så att det inte blandas samman med rasism. Att vi lär dem bra saker därför att vi bryr oss i att dom får det bättre och dom ännu inte vågar sig på att göra det själva eller gissar jag kanske ofta ens klarar det på bra många år om nu inte för alltid som det bör gälla i motiverande regelverk så att vad som blir bättre inte missas och blir eviga ethnics.


Vad dumma okunniga infödingar gör

Kina och Tibet behöver grundskola i civilisation där vi fria länder röstar år dem som ett mellansteg från diktatur till frihet de själva vågar ta ansvar för. Jag donerar villigt flera timmar varje rå för att följa deras politik så jag kan rösta världsförbättrande åt kineserna och tibetanterna. Kanske rent att vi skickar lite saker till dem. Gamla tidningarpressar de får lära sig att vara fria och öva upp sig tills de får fritt internet senare. Eller mer realistiskt kanske mer likt dom gamla stencil-maskinerna vi hade i skolan där antalet kopier blir praktiskt väldigt begränsat. Så dom inte börjar elda upp sig i flock eller tror att de alla kan simma till Japan. D.v.s. just sådant - lånande en lite smutsig term - dumma infödingar gör därför dom ännu inte nått dit där man begriper bättre: Lätt lurade, irrationella och orkar ej ännu att förstå vad samhälle är och kräver (kräver föga mer än att låta bli att elda upp sig, dränka sig eller elda ner själva landet).


På sitt inte ovanliga lätt "California hippie" flummiga feel-good paketering förstår Google - en stor maskin-intelligens värderande hela världens vetande utan något anti-tibetanskt bias så vitt jag någonsin märkt exakt vad detta handlar: Att vi civiliserade tar vårt etiska och moraliska ansvar för världens barn. Smart machine: Föreslår exakt rätt när man just vet att man har rätt och behöver en illustration. Lite Dalai Lama värde där. It is ethnical to vote for the ethnics! Lets do it...

Grundskola-byline koncept-idé:


The Swedish voter will leave no ethnics in Asia behind in the middle-age no matter how dumb mostly or all due to lack of experience and education (not genetical dumb so to speak which one really would never give up on cause that would probably not add any value in understanding limitation more effecient).

Tell a Swede who will vote for you how you think about bread prices! And he might vote as you think is good for you dumb uncivilised people.

Sydsudan, Japan och Tibet: När motiverande abstrakt kraft behöver möta konkretiserad realisering

2014-05-10

Givet Japans allt större donerande av kraft och vetande för en bättre värld resp. Tibet under diktaturen resp. i exil år av misslyckanden upplever jag rimligt att särskilt se det möjlighet att de från resp. kultur som känner sig kallade att läsa och begrunda konkreta möjligheter. Att jag har något nyttigt att lära Sydsudan i den konkreta verkligheten tvivlar jag dock på och i det abstrakta känner jag god förhoppning om att man ska orka till stabilitet och ett enklare, trevligare och lugnare land varaktigt.


Passande temat korrekt rytmisk jämntakt utan allt för mycket av upp och ner:



Inspirerad v President Reagan och dennes korrekta uuttryck för upplevelsen att Born in the USA var sunt nationalistiskt med mening av vad han såg representerade USA's själv menar jag nog att vi här uttrycker den korrekta pro-militära valence-bilden. Vad vi bäst förebygger därför att det är dyrt i liv och ekonomi men som vi ändå av och till kan behöva realisera.


Bland någras upplevelse att President Reagans var fel eller att det var underligt att han tyckte så - främst tror de som befann sig långt ifrån honom i den amerikanska politiken - missar man att se det större han tror jag såg just i Born in the USA.


Emellertid även om - där Mr Springsteen sägs reagerat själv - menade att lyriken avsåg att kritisera just vad man upplevde att Reagan var symbolen för var det knappast vad han såg som exempel på något anti-antiamerikanskt liksom heller inte just vad han såg värdet av skapelsen låg i.


Lyriken uttrycker ju just den frihet han såg som det viktigaste i landet såväl ut i världen. Möjligen var Reagan kanske inte en mycket exakt personlighet - de hör inte till de vanligaste inom politik även om President Obama utifrån kan upplevas mer exakt - hade han god förståelse av konceptens betydelse för att ge ett budskap djup och mening där inte orden i sig alltid är det viktigaste (allra minst i lyrik med eller utan muskk).


Att lyriken upplevdes av några som kritik av honom (den konstnärliga tolkningen såväl som direkta upplevelsen är ju ej vad konstnären kan styra över) förändrade inte de abstrakta symbolernas mening, inverkan och de symboler och associerade mening som adderades in av många fritt i upplevelsen. Springsteen uttryckte i det konkreta budskap han tänkte sig en riktning för vad han såg var den logiska slutsatsen om de djupare mer allmänna koncept om ex. "firhet". Men sådana mer riktade inte minst inom politik budskap är mindre påverkande än det abstrakta känslotunga och hamnar helt under.



President Reagan hade i hur han klarade att skapa politiskt nytta av det sällsam förmåga i området av de abstrakta symbolerna (bland det mer fascinerande i hur konkretiserat ändå inte riktigt vad man uttryckte så effektivt i den riktade informatione kan vi minnas "Star wars": en av flera komponenter som hjälpte den politiska eliten i Sovjetunionen att tänka praktiskt nödvändigt närmare i tiden från det gigantiska ekonomiska problem man skapat där strukturen var så icke-flexibel att den svårligen enkelt klarade att lösa upp det hela. Projektet var ju kostsamt och ej vad Sovjetunionen såg att de klarade att kapprusta mot. Detta talade ju bl.a. om att sätta alla kärnvapen strategiska urspel. Det mesta rörande sådant var vid den tiden ej i närheten av korrekt. En efectos especiales - special-effekt - fodrande också mycket av presidenten i den direkta kontakten med Gorbatchev.


Något av vad jag gjorde i det lilla när jag fritt adderade de stereotyper jag tyckte hade mer praktiskt värde i mening av förebild snarare än att med exakta mätinstrument och förstoringsglas gått igenom University of California Boss Napolitanos karriär:



President Bush II menas ibland varit mindre exakt i detaljer - oftare nu kanske - men har oavsett ev. riktighet i det något av av Reagans förståelse för det mer abstrakta och symbolernas betydelse. Lämnande hans egna uttryck kan vi aktuellt med aktuella (nu sedan igår mer hoppfulla) nyhetshändelser i Sydsudan att hatten så passande för President Kir när landet var nytt och investeringar i att bygga upp realisering av vad som tänkbart är världens största oljereserv på land (och mycket troligt är riktigt stor) var en gåva just från Bush II. Den hjälpte tror jag medier i väst att se möjligheterna och förde upp oljan i Sydsudan som en fråga av och till.


Hatten med flera symboler finns i:



Aktuellt magasin fotograferat är New African - den relativt värde med sin kostnad av 32 kr per lösnummer den mest prisvärda politiska pulikationen - från år 2009. En del av min privata samling av magasin med en från symbol-inverkan utsida intressant att spara (ex. när i funktion till lösnummers försäljning)- Nedan åublicerad igen...



Och bland mina favoriter bland aktiva politiker har vi en just nu med hög naturlig förståelse av de abstrakta symbolernas betydelse. Och jag tror det är precis vad Japan behöver för att få lite sund fart i ekonomin där man vågar lite förande in rörelse.



Foto: クリンク-2
Abe är ledare både i konkretgörande och i att visa att man kan göra saker. Det viktigare behöver i stillastående ekonomi inte vara alltid om man håller med om något konkret beslut rörande skatt eller ränta. Ger det förändringar och höjer upp känslorna en aning oavsett riktning är det strålande.

Jag är mycket imponerad. Har rent av gjort mig en aning mer än pro-japanskt än jag normalt är. Kanske är Abe när vi har fler år att bedöma det från kan passera Reagan i förmåga att förändra det övriga vant sig vid att ta för givet därför det pågått så många år utan förändring. Samma värde exil Tibet har stort behov av sedan länge men ännu saknar ledarskap för. Problemet menar jag är:


  • De kämpar i form bättre och mer regelbundet än de flesta i och utanför diktaturen Kina.
  • Men någonstans bakåt i tiden vande de sig vid - lärde in det kanske hårt - att det varje gång är givet att de kommer förlora.
  • Jag har diskuterat det förr genom åren men inget där kan illustrera det bättre än sidta årens abnorma ökning av antalet självmords-eldare. Förlusten är så given att det känns för en försvarlig andel relativt normalt sunt att gå iväg till en politiskt protest med en dunk bensin och tända eld på sig.
  • Problemet begränsar Tibets möjligheter till att komma ifrån de ständiga övergreppen och förtryck.
  • Det kan vidare tänkas göra transformation till demokrati svårare för hela Kina.
  • När protester uppstår mer potent längst kustoområdena har folket alla möjligheter att föra det till rätt slut med begränsade kostnader.
  • Viktigt är att man klarar en symbol-tung seger över para-militär. Motsatsen med hur till blev förra gången på ett känt torg.
  • Orkar man dit har vi ett nytt markov-antagande med pågående befintligt nutid - nytt i emergence - hur folket bredare och djupare bedömer möjligheter.
  • D.v.s. att man reser sig i fler och fler städer och regioner.
  • Och där bottnar strukturen oavsett hur slösaktigt överdriven idag snabbt ut även om vi antar att varje inskriven i arme eller polis faktiskt lyder order (när familj är på andra sidan d.v.s. växande troligt när i emergence minskar sannolikheten att alla står kvar samtidigt som nytt markov-antagande är lika verkligt för dem).
  • Men marscherar nu tibetanierna igen ut - kanske fler rent av - tagande för givet att de ska förlora.
  • Ställer upp sig på rad. Några eldar upp sig för att hjälpa fiende-soldaterna. Andra försöker le åt dom. Eller prövande vad som helst av allt de redan prövat och förlorat med gång på gång.
  • Ges i värsta fall en initial tydlig förlust förstärkande motstånden mot att man ska orka till ett nytt markov-tillstånd från en annars trolig seger. Folk tycker att det känns dåligt, att det inte går, och resonerar att nu förlorade tibetanerna igen och de har ju tränat på sådant här så många år så då kan det inte gå här heller.

Vem om inte i en störd subkultur som resultat av egna idésystem såväl som ständigt förtryck, tortyr och förstörelse av vad som gör sunt tänkande möjligt går ut när det hela redan börjat förlora?


Tibet behöver se det symbolvärde man förvisso har i laman. Men också se att något av samma problem är lika verkligt hos honom och bland exil-tibet såväl som i landet. Tid av emergence fodrar mer av den åttonde Buddhans kraft att ta det fast störda till en friskare varaktighet om inte evigt så till nästa större transformation. Förändringens kraft associerad den är bredare men med ett annars så strålande exempel på vad som behövs i Abe kan vi ta ninja-munkarnas åkallade av denna Buddha som ett lämpligt föredöme. Namu ´[Amu] amida butsu. Äre vare Amidha Buddha i tyst åkallad ej röjande närvaro via dumt såväl som onyttigt eldande.


Åtgärder i exil likt detta kan tyckas oskyldigt ellr rent av bra. Men vem ber dom till?



Laman de har representerar ju just det undantag från trosföreställningen i övrigt som kan ingripa i världen. Övriga har lämnat den konretiserade världen. Om laman duger inte. Man behöver någon yngre som klarar att uttrycka kraftfulla symboler och vet att man både kan och kommer segra. Vill man vara otrevligt fundig (om än osmakligt talande på nivå med ) kan vi konstatera att dom förlorade redan två dar innan:



Tibet imponerar inte här. Den kinesiska diktaturens avlönade imponerar heller inte. Ingen utmaning för dem i Tibet. Bara att gå och om ny på tjänsten kanske fotografera några självmords-eldare som minne och sedan peka för ungefär var man hellre vill att de ska komma någonstans nästa gång för att göra administrationen av arresteringar m.m. enklare.


Sluta be och skaffa ett par som kan leda politiskt resp. i religion istället för dom man nöjer sig med nu. Vad som visar att lösa tillståndet man ligger fast i istället för att visa upp samma imponens år efter år. Klarar man inte att skaffa sig sunda ledare undr exil i demokratiskt land ska man inte förvänta sig att något blir bättre i Tibet heller.


Skämtteckning jag gjorde i samband med Libyens transformation (det finns en till lika oartig från ungefär samma tid):


Och munken Dalai Lama inte minst känd för sina bästsäljande böcker och en lång karriär som politisk och religiös ledare utan något egentligt faktiskt resultat alls i större frågor han drivit:



Fler (inte alla) från samma period kompletterade långt senare (leta bakåt så hittas övriga).




Abe är ledaren fler länder behöver men mest Japan har även om hans utrikespolitiska engagemang för en bättre värld är en god möjlighet till resurser och kunnande från en av de fem i vetande, teknik och ekonomi ledande länder. Engagemang är dessutom möjlighet att skapa långsiktiga relationer med delad kultur till länder ut i världen gynnande båda många år - samtidigt som det nu och några år för Japan är rätt tid att investera en del i det eftersom ökat en aning av tryckande av pengar knappast är problem men kan ge lite av den rörlighet Japan behöver (jämför momshöjningen p.s.s. här: lite högre priser, lite högre löner, lite mer rörlighet bland arbetskraften där många strukturer är ganska förstockande vilket är en del av dom probleme som gav Japan förstockad ekonomi så många år och förändring redan tidigt märkt även om Japan högre i "nyhetskraft" än Syrien, Iran och Kina
2012-02-22
mer pekar på värdet veerkligt att ta ut i ljuset).

Sydsudan med dess enorma oljereserver är möjlighet för både Sydsudan och Japan:


  • Sydsudan behöver en moraliskt sund aktör som investerar för att bygga upp industrin.
  • Japan behöver något av mer stabilitet i möjlighet att säkerställa energi oavsett ursprung. Mer så nu än åren bakåt givet katastrofen i kärnkraftsindustrin.

Värdet givet säkerställer investeringarna under förutsättnng av politisk stabilitet nu kan bibehållas. Stabilitet kommer vara möjligt att bibehålla enormt enklare när alla aktörer, alla medborgare, alla strukturer och allt i övrigt inte ständigt står om inte genomgående på svältgränsen inte långt ifrån. Statlig lön till beväpnade grupper med inkludering antingen beväpnad gemensam styrka eller ett civilt arbete är ju bara en av de möjligheter som direkt ges


Cirka 100 miljarder svenska kronor räcker tror jag långt när stabilt givet utbetalat under några år. 300 miljarder vore ännu bättre och tror jag kommer enkelt nog bara det första steget blir gjort.


Abe bör se här att för att fylla Japan till frisk nivå av kraft i känslor så att saker rör sig krävs också att pyntar upp när det krävs att en entitet vågar, kan och orkar leda samarbete större i bredd och högre upp i ansvar. utan den lätt kortsiktiga ej lönsamma små-snåla attityden med irrationell föreställning om att man ex. i Sverige har något att lära bbönder på hornet som överlevt en mängd svältkatastrofer när övriga dött.


Mycket värde finns i att erkänna kraften i starka kultuirer och ta den till positivt värde. Men att konkretisera till stabil framtid kräver att man också vågar paying the cost to business utan magiskt tänkande eller förnöjsamhet i att man lärt sig att saker är fel. Det gäller Japan såväl som Tibet. Två starka kulturer vi kan få mer värde av och där båda redan bidragit med mycket till världen i lite olika domäner från perspektiv här i alla fall. Och Japan är påväg att skapa mer för världen och dom själva genom att se vad man är. Tibet tycks fortfarande förvina.

Sista April Uppsala: Flykt disk, eldsläckare, eldstålets gnista, pistolen och den tibetanska sensmoralen

2014-04-30

1. Tools of the Trade: När elden kommer

Brandsläckare kommer raket träffar i närheten av datalager men ogärna om brinnande nära (pulver- och vatten-släckare är nog lika problematiska). En del år tycks det beskjutas. Möjligen något religiöst extremistiskt och tänkbart kristet och varande gender-politiskt i svenskt tradition efter reflekterande efterföljande forskning som indikerade att viss tro kan vara bra pagan tillbedjande gudinnan har jag väpnat upp mig.


Mer avskräckande snarare än nödlösning är det även förberett med eldstålet. Eldar man upp mina hårddiskar kanske jag kommer över och slår gnistor på fiendens hårddisk. Vidare viss mängd vatten om det går fel mer tillbaka riktat.



Kultur-atavistiskt såväl som mer eld-relaterat hade så klart ett spjut gjort hårt med eld. Samtidigt behöver man bibehålla viss realism och tänka praktiskt såväl som att ej onödigt divergera mellan det i information elegantare och konkret verklighet (jag vill t.ex. inte ha på ansvar att någon ger sig på att försvara sig vid beskjutning med ett spjut: det är viktigt att minnas att man är föredöme för en försvarlig andel av befolkningen).


2. Korrekt eld-relaterade skämt

I all sanning alltid gällande:


"Jag tog förövrigt inte med först tänkta algoritm nedan. Texten var endast för att tänka så när utgångspunkten tänkt avslutades det. Ev. kan jag av en del upplevt förolämpa läsare som skrivet. Det för de som de berör ska inses för uttryck för en hos dem mycket osäker självbild snarare än något besläktat hos mig. Riktigare ska förstås som en hyllning till läsarens visdom varande alltid min ledstjärna här i livet. "

Från: Minimalistiskt sido-algoritm-skiss beräknande läsare nyhetsmedier (2014-04-30)

Och med läsarens nöje styrande allt här korrekt för högtiden eld-relaterade skämt.

`

2.1. Anpassat Dalai Lama tänkande: Leende mot fienden.



2.2. Tibetanskt kärnvapen. Alla tillsammans hemma i Tibet.



I någon mening illustrerar resp. skämtteckning problematiken i effekt rörande självmords-eldandet: Det tenderar - lämnande övriga invändning - att ge reducerad effekt när tillämpat minst sagt ofta och regelbundet. Och en personlig verkan av det är att jag inte upplever något problem att göra skämtteckninganra vilket jag inte kan se överhuvudtaget hade varit möjligt 2010 - 2012.


Riktat skapade linjer vi invant väljer att komplettera med tro utanför verklighet

2014-03-01

Det är tror jag bra att understryka att jag i all konkretiserad verklighet skapad resp. ej värde-utnyttjad menar att riktat skapade linjär där en motsatt entitet pekas ut för att skapa flockkänsla tagande motivation bort från egna problem och ansvaret dessa pekar ut hos de som accepterats ägande makten (oavsett om via val eller därför att man ej vågar kräva rätten att välja dem via val) är delvis (i mycket självald).


Dagens verklighet med mycket större möjlighet att etablera bandbredd (jämför gärna med Sovjetunionen och dom kanaler som där finns att utnyttja friare: dessa tycks i mycket handla om personliga möten i privata hem för mindre grupper oavsett om subkulturer eller mer motiverat riktade grupperingar med större bredd i medlemmar) kommer utmaningen delvis ner till världsbild vi vant oss vid gäller bl.a. från gårdagens verklighet upplevd hos stor andel av aktiva generationer nyhetstid längre bak såväl som relaterat dom åren bearbetat under skolår resp. möjlighet vi kreativt men ofta mindre korrekt gäller för entiteter som storlek i bredare mening konvergerar kring nära allt relaterats symbol (jämför ex. Kina som symbol utnyttjad för diktaturen snarare än kinesiska folket och Kina i verklig mening).


Kompletterande särskilt:



Men i menar jag verklig betydelse snarare än både överdriven tolkad betydelse såväl som omvänt kompensatoriskt i relativt värde sökande sig tillbaka till som för Ryssland: Vad kinesiska diktaturen nu sedan några år - och pågående mycket intensivt - söker stimulera rörande nationalism och Japan som fiende (utan något hot överhuvudtaget uttryckt efter besegrat WII och demokrati etablerades). Dessbättre egentligen inte i kompetens speglande vetande etablerat rörande dessa mekanismer: fortfarande inte uttryckande stort avstånd till dom metoder utnyttjade redan under Diktator Mao's tid (diskuterat tidigare här bl.a. med Sovjetunionen som uttryckt fiende som exempel).


Möjligheter finns ej verklighet under 1960-talet. Men ett ansvar finns för folken direkt berörda att välja att söka förändra sitt land och där våga acceptera även viss kognitiv-ansträngning föregripande volativ-förändring för att minimera risker relaterat skadeverkning såväl som tid fram till ett fritt val. Mindre teokrati och självmords-eldande, och nöjdhet med att vara mötes-symbol för andras Diktatur-Kina-missnöjes-yttrande föga relaterat dom egna frågorna (ex. Tibet givetvis) - och mera tänka effektivitet och mätbar förändring uppnådd. Ett bra tips tror jag är att årligen summera effekt man klarat av jämförande ett antal konkretiserande mål och metoder man försökt för att klara av det. Klarar man inte av något ett år alls är nog något fel. Och efter flera år utan något värde skapat kan man vara helt trygg i att allt man har i system och metod är defekt och i bästa fall kanske inte spelande diktaturen i händerna (d.v.s. mer relaterat andra etniska minoriteter i Kina än aktuellt för ockuperade Tibet).


För så många grupper agerande - uppenbart - för demokrati i Kina finns seda många år ingenting som imponerar eller någonsin orkat etablera värde ännu uttryckt (och ej heller för vad jag närmast tänker på relaterat cirka 10 - 15 st. planerande för någon annan metod än man öppet uttryckt tillämpar: ej vad som just lär bromsa förändring men ej heller tagande möjlighet att skapa riktade värde jfr tidigare här välkända ex. med Lama-tänket runt Tibet-åtgärder eller optimerande värdet av transformationen genom att minimera risker ex. relaterat skada infrastruktur, traumatisering m.m.). Underprestation där man utnyttjar områdets övergripande "goda-karaktär", möjlighet bidrag ej särskilt värderande annat än relativt diverse ungefär samma sak resp. att i konkret verklighet ligger ansvaret just på dessa aktörer och folket i Kina där omvärld ej behöver känna särskild önskan att "just nu" se förändring (och ej ska behöva känna det heller: ansvaret är resp. lands folk - där bor seger såväl som misslyckande och moralisk eller ekonomisk korruption). Visa oss resultaten eller lämna plats för nytt ledarskap.

Upp, ner eller stilla? Terrorism och Självmords-eldande

2013-11-05

I Större eller Mindre? Tekniskt under eller legotillverkad lågpris-standard? Chihuahua eller Grand danois? kort uttryckande skillnad mellan en förstärkt symbol i sig understryckande eller indikerande en varaktig vetskap jämfört med när hastighet och riktning finns kan vi våga oss på två grupper av mer problematiska exempel.


Vi kan ha en i sig pågende intensitet med både hastighet och riktning lokalt - ex. en person som hällt bensin på sig och springer brinnande - men händelsen i sig gör ingenting annat än att understryka (i bästa fall tydligare men begränsningar finns vi återkommer till) den symbol protesten det sker i representerar. D.v.s. bär protesten betraktad som antingen symbol mer statisk eller symbol i en serie av symboler med meningsfull riktning finns heller ingenting den brinnande intensiteten kan verka på.


Om vi så vill behöver ptoesten i sig vara bra nog för att åstadkomma något större. Snarare en av flera samtidiga och med tyngd.


Också från diskuterat i Större eller Mindre? Tekniskt under eller legotillverkad lågpris-standard? Chihuahua eller Grand danois? och mer tidigare berört (bl.a. just rörande självmords-eldarna) gäller markov-antaganden.


Första gångerna detta sker är det "kraftfullt" och påverkar väldigt många som skriver om det, läser det eller för ett mindre antal upplever det direkt. Fortgår det - i värsta fall som vi vet att det blev utan att något vettigt kom från det - gäller att effekten i påverkan rduceras jämförande med föregående tillstånd och "normalt" för det. D.v.s. i någon mening närmade ma sig som värst en normalitet där brinnande människor var att förvänta för "normal" uppelvelse men utan att ökande uttrycka mer ej heller tolkat på samma nivå som första gången: Tillbaka där man startade innan subkulturen tog fart. Rent av när man korrekt slutar med det är viss reduktion mot normalt i påverkan att förvänta. Det är nu knappast något problem och passerar snart nog: genom att planera sunda mer genomtänkta åtgärder kan det dessutom mer än väl kompenseras.


Att jämföra detta med terrorism är tämligen problematiskt därför att det är praktiskt verkan på andra människor helt olika saker. Men i båda fallen handlar det typiskt om divergerad subkultur. För muslimska terrorister sekteristiskt tolkning av islam och för själveldande divergerade grupperingar bland klostren (som jag förstått uppgifter givna 2011 alt. 2012 om jag minns rätt). Världsbild styrs av ett likriktat språk med ökad distans till närhet verklighet. Utan att fördjupa den diskussionen mer jag har diskuterat här längre i samband med att subkulturen tog fart för några år sedan är vad intressant att:


  • Våra typiska terrorist-dåd är riktningslösa p.s.s. som självmords-eldarna.
  • Det skapar en intensivare situation i ett kontext.
  • Men når utanför vad som inträffar där under begränsad tid (ex: exploderar, brinner o.s.v.) sällan ut.

De kan av och till i geo-plats vid en tidpunkt utlösa större skeenden men när ej så tidigt vet jag inte om det någonsin därefter klarat att göra mer än att skapa ständigt nya små symboler förstörande samhälle utan att något värde någonsin skapas av det.


Och p.s.s. som dom tibetanska subkulturerna uttryckande likartat kontext föranledande vansinnigheterna eldande upp sig knappast var för sig pågående det eller tillsammans har mycket till taktiskt eller strategiskt tänkande relaterat att nå ett faktiskt öreställt mål ovanför elda upp sig gäller tror jag normalt att föga egentlig taktik eller plan för att uppnå vad man tänker sig och talar om finns.


Ett exempel på det är att när problematik allmänt i en geo-region är mycket hög där de destruktiva symbolerna och andra uttryck för kraftfullt symboliskt våld (ex. stenande någon) skapar förutsättning att komma närmare dessa koncept leder det aldrig till något annat än långsamt sönderfall alt. konflikt med samhällen och kultur man divergerade från.


Afganistan innan amerikanska invasionen är ett exempel. Syrien torde vara pågående risk. Somalia är ett till exempel.


Och vari ligger problemet? Om alla dina metoder etablerade sedan år - med eller utan alla dom över generationer ärvda problem våld meför - är symboler utan riktning och mening för att konkret lösa problem meningsfullt förbättrande något där vi står för att närma oss något annat saknar du andra verktyg än att understryka gång på gång enkla symbol-koncept (ex. budorden, ej äta gris på en söndag, om beordrad så eller upplevande kraftig relativ social-värde-reduktion långt utan flykt promenera till en lugn plats, skriva en dikt och vid solnedgången göra en elegant gärna legendariskt självmord m.m.)


Symbol-handling utan meningsfull riktning med hastighet fryser i bästa fall etablerade "sanningar" (Grand danois mycket större än Chihuahua eller att bordercollie alltid har bollen om nu riktning hade saknats också i dom bilderna jfr. kvinno-förtryckande ideal) och när uttryckande våld utan acceptans för symbolhandlingar helt säkert mer allmänt sönderfall om de fortgår eller rent av är i tillväxt.


Meningslöst om det inte direkt utlöste något större skapande idealet föreställt. Orkar det inte där kan metoden bara göra mer med samma eller sämre effekt medan samhället skadas.


Ett par av de senare diskussionerna mer utvecklat rörande självmords-eldarna:



Vid sidan av att föda nationalism, relativt maktförtryck kompenserande kommunistpartiets övergrepp, att avleda med händelser i Tibet från de egna brotten m.m. är orsaken till att kinesiska kommunistpartiet är lätt oroade av munkarna inte att några av dem tänder eld på sig utan därför att de är uniformerade som standard och uppfattas av många som en logiskt sambandspunkt ute på fältet. Vilket om något indikerar faktiskt resursslöseri relativt vad man istället hade kunnat göra av sig själv.


Från samma pågående tema vi relaterat att rikta information med kraft till att röra sig mot en förändring hellre än att bra understryka en ide.


Strid över många och långa år kräver för gott resultat vuxet tänkande

2013-10-18

Vi ska förövrigt med utgångspunkt från Allt ofog i Libyen orsakar endast mer bråk och det är dags för flera att växa upp och börja ta ansvar för samhället man bor i (2013-10-18) se att en bromsande styra en diktatur kan ha relativt förändrande dynamik är en över längre tid och större etablerat verksamhetssystem och inarbetat management i säkerhetsfrågor för deras flock mot folkets gemensamma flock ligger i att enklare klara perspektiv utanför ögonblicket.


D.v.s. det kan ha värde att rent direkt konkret försöka skapa skugg-organisationer och se långsiktiga frågor. Och självklart inte underskatta risken när föga redundans i linjer såväl som synkroniserade personer över och i dem för att fatta självskadande beslut p.g.a. ej genomtänkta beslut orsakade ex. av kraftig ilska i ögonblicket. Förståelse och accepterande av att människans natur är sådant att hat och ilska i ett begränsat kontext särskilt när pågående tid där gör individerna i samma kontext till lite som barn minskar risken av att förfalla till att realisera dom svagheterna. Det är ju verkligen inte för de flesta (även om mer problematisk impulskontroll av en eller flera andra orsakar kan svåra det) att när medveten lära sig eller bara från medvetenhet klara att hantera det såväl som i organisation etablera säkerhet för att enskilda irrationella beslut inte förstår värde och möjlighet.


Förutom mer volativa exempel vi säkert alla kan komma ihåg från alla möjliga destruerande konflikter ska dom själveldande munkarna heller inte glömmas. Det är ju dessutom ett utmärkt exempel på att när vi söker metoder i dom kognitiva domäner för att hantera problem gäller oavsett hur populärt ex. buddistiska idéer och säljer i konceptuella självhjälpsböcker istället metoder och vetskap kulturellt närmare eller etablerat i redovisade kontext av evidensbaserad forskning och gärna evidensbaserad i mening också av att värderats i evidens för tillämpning i samarbeten där kostnad relativt effektivt är kritiskt (det är ju vad det handlar om).


Att munkarna mindre effektivt klara att skapa nytta från dom organisationer de har etablerat (och övergripande symbol-gemenskap rent av verklig i uniform) gör resurs-förlusten en feg själveldare skapat mindre verklig. Snarare hade denne lämpligare om dennes nuvarande kontext ej ger möjlighet att konstruktivt i en verklig mening försöka avlägsna diktaturen sökt sig till något mer konkret och verklighetsförankrat. Jag ser i det heller inte att något relaterat munkarnas religiösa föreställningar bör vara hindrande. Bara grund-arbeten med all verklighet kvarstår ju normalt helt att göra som att försöka ta in och få på plats en modern infrastruktur. Mycket värde i att riktat delvis från refererad infrastruktur göra långsammare insatser ex. för att utnyttja den givna kanalen till ett större antal potentiella informations-spridnings-noder diktaturen skapat (d.v.s. vi vet ju att censur eller kontroll när det sker direkt av en människa just inkluderar att du skriver till denna människa och vi vet vidare att dessa tar in information från många källor över hela den större flockens uttrycksnät och föreställer jag mig ej hålls isolerade utan vid dagens slut går hem till familj eller lika troligt för en del arbetar från hemmet). Och på samma sätt delvis speglande samma spridningsnod koncept kommunistpartiet - gärna riktat yngre personer resp. familj. Att detta kan vara svårare för en tibetan givet kulturell distans jämfört med andra kinesiska folk är verkligen ingen ursäkt för sådant här strunt oavsett om själveldande eller göra meningslösa små-aktioner ingen människa mer än arresterande polis märker (ska sådant ske bör man åtminstone få det fotograferat såväl som inspelat i filmklipp och vara noga med "detaljer" så att folk bryr sig att titta på det).


Exakt samma omogna beteende vi har bland dom själveldande munkarna som dom här libyerna som skjuter på polisen. Ger inget värde för någon relaterat något. Meningslöst därför att man inte tänker efter och eftertänksamheten kan i sig vara divergerad p.g.a. sekteristiska små-flockar man är del av. Att libyerna förstör en demokrati som föds medan munkarna i alla fall försöker motverka en diktatur (även jag inte irekt är hundra på hur trovärdiga de alla egentligen är kring demokrati: det bär ju så mycket av historiens teokrati kvar i tänkande såväl som verksamhet både i Tibet och i Indien). Tråkigt nog gäller att när repeterade varumärken (ex. Dalami Lama) är ordentligt repeterade genom i historien i sig såväl som religion övergripande blir vi både i och utanför religionen i sig mindre benägna att ifrågasätta saker och ting: Sätter man ett barn att styra ett land och han visar sig vara på ungefär samma emotionella ålder som vuxen röstar man dit någon annan i demokratin. För Dalai Lama ännu inte trots vissa förändringar i ledningen. Om inte ser man heller inte konkreta resultat. Kommunistpartiet är inte enkla att knuffa framåt och tänker man som barn är det bara bortkastade resurser. Man behöver vara slugt-rationell och inte som ett barn tro att det ledr något till att reducera sig själv jfr själv-elda sig. Tänk mer som skrev:


Citatet diskuterar Malcolm Gladwell senaste bok inkluderande citat från den.


"In public, Martin Luther King and his aides maintained a dignified facade, but behind the scenes, King's organiser in Birmingham, Wyatt Walker, used cunning to turn the movement's weaknesses into strengths. By delaying street protests until late afternoon, when Birmingham's black residents were walking home from work, he led authorities to believe that onlookers were actually protestors. ('They cannot distinguish even between Negro demonstrators and negro spectators,' Walker later recalled. 'All they know is negroes.') By luring police into arresting hundreds of children, they overwhelmed Birmingham's jails, turning police commissioner Bull Connor's eagerness to arrest black people against him. Perhaps it wasn't 'right', by some definition of that word, to send children for arrest, or to engineer confrontations between passers-by and police dogs – but Gladwell argues:


'We need to remember that our definitions of what is right are, as often as not, simply the way that people in positions of privilege close the door on those at the bottom of the pile." Underdogs have to use whatever they've got. And in the end, 'much of what is valuable in our world arises out of these kinds of lopsided conflicts … the act of facing overwhelming odds produces greatness and beauty.'"


Från: Malcolm Gladwell: 'If my books appear oversimplified, then you shouldn't read them' (2013-09-29) | The Guardian

Vidare 'Underdogs have to use whatever they've got' alla vet idag rimligen att det oftast inte är normalt att lyckas med t.ex. en gatu-protest. Att bibehålla struktur man kan använda flera gånger är därför viktigt. P.s.s. är det för fienden trevligt om fienden eldar upp sig, hänger sig eller dömer sig själv till livstidsfängelse i ett arbetsläger. Det gör arbete för dem samtidigt som det (rent av delvis korrekt) demonstroerar att aktuell population är mer av barn som antagligen inte skulle klara av att sköta om landet själva utan att röka elda upp det så fort det blir bråk kring något. Mr King och många andra i aktuell rörelse var tänkande personer som begrepp att tiden är en evig serie av ögonblick men vad du har för ögonblicket som kommer skapar du nu och förloras inte sällan enkelt nog om man är oförsiktig.


Någon form av vuxen intervention tycks väl om det där någonsin ska börja producera vara nödvändigt men är knappast särskilt troligt. Men visst vi ska heller inte glömma att vi står där vi faller. Just nu är det i verkligheten helt ointressant vad tibetanerna gjort eller inte gjort för att bekämpa diktaturen och hur effektivt det varit. Intressant är hur de förbättrar slagkraften för att leverera resultat åren som kommer. Når man högre adderande värde bredare tror jag dessutom att det blir enklare - enkelt rent av - att korrekt uttrycka Tibet som nation (jag har aldrig betraktat det som annat än en strunt fråga jämfört med det enorma problem och potentiella risk diktaturen i sig är kontinuerligt samtidigt som Tibet heller inte riktigt är en potent faktor i förändring av vad man kan se och därför just är enklare att bara glömma som del av en större bakgrund: Men samtidigt varför inte om det kan motivera tibetanerna att göra något vettigt - åtminstone jag är trygg i att jag kan "orda" det vid behov i argument givet indikerat om nu ingen annan vet hur man etablerad det som koncept man under transform ser som en av flera vettiga prioriteringar att titta på efter det första fria valet). Man ger värde i skapandet och etablerar något i infrastruktur och vuxen eftertanksamhet lika i sig värdefullt under och efter den större transformationen.


Slutligen förstå mig rätt här. Inget av detta reducerar det lika verkliga värdet av att när vi tar strid just nu utnyttja mänskligt för det optimerat. Där finns kraft. Men beslutet att det är rätt tid att gå ut behöver vara rationellt och gärna värderat med förståelse hur man där bäst tänker från lugnare år (jämför gärna hur små-pratande systematiskt mot nyckelgrupper kan förbereda fler av att följa rörelse till en i ögonblicket större locomotion av människor: och den rent statistiska givet det också större sannolikheten för att kanske rent av många döttrar och söner till lokala militära befäl vandrar med).