Kissinger om varför Kina försvarar Nordkorea

2015-01-27

Precis som för bl.a. Taiwan (vid tiden ockuperat av Japan) och Tibet lovade det kinesiska kommunistpartiet Korea att man fortsatt erkände och garanterande resp. gränser. Förklaringen Kissinger i The Diplomat uppges ge i bok jag ej läst till varför Kina skyddar Nordkorea är jag inte helt beredd på att fullständigt kasta bort:


"Kissinger implies that by protecting North Korea from meaningful international sanctions and enabling continuation of its nuclear program, Beijing see itself as standing up to the West, sticking a finger in the eye of the world that treated China so badly in the last century."

Henry Kissinger and the China-North Korea Reality | The Diplomat



Även om jag kanske inte tror riktigt på att den representerar huvudorsaken gäller att uppfattade linjer hos den egna befolkningen relativt de kommunikativt mest uttrycksfulla regionerna med rörande kritiska funktioner man önskar bevara (den kommunistiska diktaturen) i världen (d.v.s. Europa och Nordamerika) kan tillföra dem värde att "försvara". Där kan jag tänka mig att Kissinger's förklaring rörande Kina's försvar av Nordkorea kan komma in.


Emellertid viktigare tror jag (vad jag först hade tänkt skriva som två frågor men som i all verklighet insåg jag direkt är en sak: GEO-närhet) är att:


  • Beijing har redan försvarliga mängder nordkoreaner boende illegalt i staden. Tar diktaturen dem skickas de vidare till den värre diktaturen.
  • Faller Nordkorea och det sker under en period av mer än normal brist på föda kommer folket göra vad vi alla skulle göra: Vandra dit vi vet att mat finns.
  • Är dom närmare norra gränsen vandrar dom norrut. Är dom närmare södra gränsen vandrar dom söderut.

Och kanske kan intensitet det tillför Beijing addera förändring där också? Även om så ej blir fallet gäller att realiserad intensitet i form av personer vandrande in gör minnet av förändringen Nordkorea mycket mer potent än annars.


Utan invandring är det troligen redan på nivå vad som ofta kallas flashbulb memory: Men fysiskt direkt upplevt adderas på ovanpå det inverkande på hur händelsen inverkan på en mängd mer eller mindre relatera frågor rörande kreativitet, ifrågasättande befintlig världsbild o.s.v.)


Hur många individer kan tänkas vandra upp till Beijing om regimen faller? Svälter man kanske gäller att man inte får mer mat direkt utan faktiskt rent av mindre mat. Tänk om en 1/4 av befolkningen vandrar in i Beijing? Wikipedia uppger att Nordkorea har cirka 25 miljoner innevånare. Tänk om bara 5 miljoner vandrar norrut och når Beijing?


Rationellt tänkande är riskabelt tänkande

En sak för hur The Diplomat uttryckte Kissingers tankar ska man se varning i allmän mening. Förr "på den gamla tiden" när länder likt "dagens" Kina var unga var de fortfarande lite oerfarna i att hantera sina egna länder såväl som internationell politik. Det tar ett tag för nya regimer och ännu mer för tämligen helt nya länder efter långa inbördeskrig att lära sig hur man styr och ställer oavsett demokratier eller diktaturer.


"[Sticking] a finger in the eye of the world" känns lite som att man tror att Kina är kvar i detta stadium. Verkligheten är att de ofta nog är rationella och agerar genomtänkt. Inte minst i domäner där risker välkända i deras egen historia eller allmän politisk forskning och erfarenhet globalt indikerat finns äventyrande om realiserade diktaturens fortsatta existens. De kan och tänker ofta fel där också men de är inte irrationella och är inte dummare än någon annan aktör som engagerat sig i att förstå sådana frågor.


För mig har den nordkoreanska möjligheten indikerat tidigare visst haft realitet. Men jag har också i någon mening sett att indirekt pro-demokratiskt värde skapats genom att Kina försvarande Nordkorea försökande hindrande detta. Kanske uttrycker man tankarna i dessa domäner av att interna potenta regioner bland dom han-kinesiska områdena vida överstiger Nordkorea, Tibet m.m. och att överuttryck av regimen rörande de senare kan vara del av en re-learning process i den egna befolkningen underlättande realiseringen av större krafter inom landet. Rent geografiskt är ju förövrigt Nordkorea direkt via så korta avstånd vad som inverkar i manchuriska regioner (inkl. Beijing) snarare han-kinesiska.


Mer spekulativt

Det finns kanske en till fråga relativt ny för mig som kan ha betydelse. Relativt ny för mig därför att jag relativt nyligen gick över inbördeskriget och bekämpandet av den japanska ockupationen i "detalj" (i detalj i mening praktiskt görligt för mig: jag gick igenom några sammanfattande verk samt analyserade rent maskinellt en mängd dokument inkl. andra böcker m.m. publikt publicerade). En hel del rörande dessa år inser man påverkat mer än man kanske innan insåg. Välkända Långa marschen såväl som en hel del annat som inträffade dessa år gav individer som skapade den initiala strukturen i det nya landet och fick eller tog senare styrande positioner mängder av relaterade flashbulb memories. Kanske var det ex. inte utan påverkan åren som kom fram till idag att tibetanerna under den långa marschen tog dem för fientliga kineser (som normalt) och välte ner stenar på dem? Och kanske att Korea (i geo lite utanför) ej engagerade sig emot dem (eller fattande dem "fel" ej välte ner stenar på dem) kombinerat med att prestige såväl som kostnad investerades under bl.a. men ej uteslutande Koreakriget ger efter-effekter ännu idag?

Detta får ses som mer spekulativt. Samtidigt förvånar det mig egentligen att entiteter likt Tibet i exil såväl som Taiwan inte gått igenom mer i detalj vad kommunistpartiet egentligen lovade resp. geo-område under dom här tidiga åren. Det är effektiva värden värda att ta upp i så via publika kanaler som under privata diskussioner. Har man nu garanterat respekterande av självstyre för en region är det för en entitet varande sekteristiskt likt kinesiska kommunistpartiet viktigt därför dessa när sig på konceptet att man en gång ska ha definierat vad som är korrekt och att många beslut därefter handlar om att slå upp i "bibeln" rörande vad som är korrekt. Särskilt som man ännu boostar mytologiska personer motsvarande personer en gång faktiskt existerande likt Mao. Det kan ha sina poänger att Kinas befolkning vet att Mao faktiskt garanterade Taiwans gränser precis som Koreas och Tibets.


Det var mer från dom möjligheterna jag valde att humpa in diskussionen under rubrik Mer spekulativt. Särskilt Tibet-flocken tycker man ju borde gått över allt relaterat det geo-politiska i detalj men lika lite här som i annat tycks det blivit av.