Incitamenten för kommunistiska ledare fortsätter att minska

2015-01-27

Mellan pest och kolera kan man feltolka sådant här:



D.v.s. antingen accepterar man allmänt hög korruption inom partiet och skapar höga incitament för att bibehålla nuvarande verklighet. Men tar om så samtidigt kostnad i form av fortsatt ogillande attityder relaterat korruption hos befolkning.


Men en hel del andra breda incitament för partimedlemmarna torde existera. En inte helt ointressant fråga är om dessa kanske växt snabbare närmare grundersättning sista åren. Jag har inte försökt följa upp det (och följer överhuvudtaget inte officiella ersättningar och jämförbart).


Möjligen kan man spekulera att åtgärderna kan skapa större spänningar inom partiets bredd kontra topp givet att de senare tar ut hundra tals miljarder årligen i inofficiella intäkter till sig och familj. Men jag tvivlar lätt här. Värde av uppmärksamhet kring detta område ligger nog mest hos befolkningen mer allmänt.


Frågan som sådan är kanske lätt att tolka ogenomtänkt ensidigt. Det är inte självklart att fullständigt genomrutten korruption eller i brist på det fortsatt försämring är bättre för befolkningen även om det möjligen snabbar upp transformationen till demokrati. Korruptionen i sig är realiserad skada och kan ha värde att reducera även under diktatur.


Tänker vi oss att man lyckas fortsatt bättre än för säg fem år sedan kan det ju förövrigt ändå kanske kompenseras utmärkt i effekt av information om korruption genom att föra ut vetskap om maktelitens större korruption. En del lyckade ex. på det har ju kommit de senare åren. D.v.s. inkluderande detta såväl som mycket annat rörande korruption i diktaturer: Det finns ex. att hämta från även om processen rör sig åt rätt håll.


Jag tror detta perspektiv där man accepterar positiv förändring som något bra och hellre söker hitta med större insats andra problem att föra ut är sundare oavsett om det rör korruption eller något annat (ex. luftföroreningar givet min sedan 2008 återkommande diskussion om möjligheterna där - och ett par till ej diskuterade eller som jag märkt ännu utnyttjade finns noterade som möjliga sedan några år om något nytt behövs). Medan konceptet att se värden i att verklighet blir sämre för folket i en diktatur p.g.a. förhoppningen att det kan snabba på transformationen till demokrati nog är problematisk (svårt att väga värde mot skada: risk att effekten kanske inte ens är verklig medan skada realiseras fortgående).