Droger: Analys av varorna som säljs via anonyma marknadsplatser

2012-08-08
Först publicerad i Hans Husman om Information Warfare: Droger: Analys av varorna som säljs via anonyma marknadsplatser.

Traveling the Silk Road: A measurement analysis of a large anonymous online marketplace (PDF) är en analys av vilka varor som säljs på en anonym nätbaserad marknadsplats. Kanske inte helt oväntat gjord vid Carnegie Mellon.

Inte helt förvånande är en betydande del av varorna droger.

Droger är scarce för många d.v.s. de upplevs ge hög belöning och därmed motivation i förhållande till hur tillgängliga de är relativt besvär, kostnad, risk o.s.v. Även för personer som faktiskt inte använder droger eller någonsin gjort det kan de upplevas scarce i den mening att en troligt mycket lägre approximativ skattning görs av värde relativt särskilt kostnad och risk.

Relaterat till uppfattad risk ligger kollektivt språk. Tittar vi förenklat mer allmänt på hur det hanteras i min modell för nyhetsanalys ligger att ju mindre similarity du har mellan den som ger information och tar emot desto mindre blir värdet. Det gäller nu under en grupp förutsättningar vi kan sammanfatta med att den som ger information heller inte är omedelbart relevant. Exempel:

  • En myndighet kan uppvisa lägre similarity jämfört med mottagarna av informationen både i språk och dess relationer som entitet.
  • Myndigheten är troligt heller inte omedelbart relevant på något sätt.

Skolledning kan tänkbart uppvisa samma distans genom lägre similarity. De blir emellertid omedelbart relevanta om de direkt påverkar scarce ex. genom att förändra risk genom narkotikatester. Att informationen blir relevant säger i sig ingenting om förändring av scarce är mätbar och om så påverkar motivation resp. realiserad motivation men om omedelbar relevans finns är förenkling där "endast" similarity betraktas svårare att utgå från som en god ensam indikation.

Vi kan göra samma jämförelse med skatteavdrag. Distans i dålig similarity kan vara stor i information från skatteverket men informationen är omedelbart relevant direkt påverkande faktorerna runt scarce.

Både för droger och skatt värderas mycket mer kollektivt språk än vad myndigheter, skolledning och skatteverk ges. Problematiken för individen som gör bedömningar från sådant språk är att vi lätt värderar informationen fel när similarity är hög och omedelbar relevans är hög för personen med för det trovärdig som betrodd relation. D.v.s. vi tenderar att övertolka irrationellt vänners råd.

Givet scarce är det inte helt trivialt att hantera problematiken runt droger. Psykiatriska tillstånd som ökar benägenhet att över-reagera på motivation relativt risker är rationellt (d.v.s. evidensbaserad medicinskt behandling av depressiva tillstånd, ADHD m.m.). Substitutionsbehandling av opiat och opiod-missbruk reducerar också scarce enormt mer än kompensera för förändrade "hjärnkemi". Vad som är ständigt tillgängligt kan vi sakna när det försvinner men vi tenderar inte att uppleva kraftig belöning av det vilket minskar risken för irrationella beteenden.

En ganska talande jämförelse är de belöningar man ibland ger apor i försök relaterat till belöningssystemen: väldigt lite sockrad jos. Det ger tillräcklig belöning för dem. En del socker-överkonsumerande människor äter så mycket godis de hinner utan att överdrivet störa vardagen och mår ändå inte annat än dåligt av det om än inte lika mycket som de tycker sig må när de slutar.

Klarar de att sluta och mår väldigt mycket bättre är problematiken inte slut med det därför nu är socker scarce. Och ju mer scarce det blir desto högre predikterad belöning förespeglar hjärnan.

Dessbättre sitter nu hjärnan inte och predikterar belöning konstant annat än initialt. Vi ska betänka att systemet i mycket är anpassat mot jakt och samlande. Men går du nära "bytesdjuret" ex. en godisbutik där jaktlyckan varit god tidigare kan det utlösa intensiv längtan efter socker. Fascinerande nog gäller att predikterad belöning är baserad på den tidiga inlärningen och sedan är ordentligt falskt mindre.

Det är ändå bara den ena sidan av problematiken. Den andra är att pengar är scarce. Och droger ger pengar därför att de värderas falskt genom beroendesjukdomar abnormt högt.

Elektroniska betalningssystem har goda förutsättningar för att öka risk associerad till pengarnas scarce men anonyma betalningssystem går givetvis också utmärkt att skapa. Dessa är absolut ingenting nytt just för internet. Western union m.m. är tämligen väl använd det också och en del betalningssystem är inte ens elektroniska på den nivå Western union är.

Vi kan dock nöja oss med det och sammanfatta de tre problemområdena:

  • Kollektivt språk tenderar inte att uttrycka effektiv similarity.
  • Droger är scarce.
  • Pengar är scarce