Jag har tidigare pekat på att våra större tidningskoncerner åtminstone haft och troligen ännu har stora outnyttjade värden att realisera genom större samarbete. Här diskuteras några få av många möjligheter kortfattat rörande vad som tidigare diskuterats.
1. Samarbete inom koncerner vid stora nyheter
2. Gemensamma verksamhetssystem
3. Specialisering mellan olika tidningar
4. Gemensamma verksamhetssystem för business intelligence
5. Visuellt riktigt tilltalande tidningar
6. Att köpa in billiga nyheter rätt
1. Samarbete inom koncerner vid stora nyheter
Jan Guillou avslutade sin karriär i media branschlojalt genom att ge förutsättning till enorm försäljning av lösnummer, väckte debatt via okynnesanmälan till PO och skapade samhällsvärde genom att sätta fokus på ett försummat kanske riskabelt område som i bästa fall under flera år kommer ge tidningsbranschen fina intäkter via trevliga avslöjanden.
|
Samarbete inom större koncerner representerar ett enormt värde i en mängd områden. Låt oss här illustrera det för hur en ovanligt stor nyhet kan presenteras samlat för att ge största möjliga värde utan att någon enskild entitet i koncernen tappar värde men en mycket större i hela koncernen byggs.
Målet är att vid avslöjandet dra nytta av det i alla tidningar, TV-kanaler och webb-TV med ett samlat tänk där man också tar hänsyn till alla trafikkanaler som finns lokaliserade i sociala media med mera:
1. Huvudsakligt avslöjande läggs i kvällstidning därför att det säljer lösnummer.
2. Det bevakas emellertid med förhandskunskap i morgontidningarna också som kan täcka upp området mer konservativt kompletterande. Man kan rent av se en möjlighet att använda dem som marknadsföringskanal av kvällstidningen där de får föregripa avslöjandet samma dag eller enklare när historien utvecklar sig vidare i uppföljande avslöjanden.
3. Alla tidningar både på nätet och tryckt marknadsför kompletterande publicering som sker i webb-TV och andra jämförbara kanaler. Dessa konkurrerar inte med dessa utan bara ger utökat värde. Värdet är åtminstone delvis också långsiktigt genom att det skapar nya regelbundna tittare.
4. Alla kanaler på nätet marknadsför den sajt man långsiktigt använder för att konvertera trafiken tydligast. Det bör i normala fall vara just kvällstidningarna därför att de har mer av "lateralt nöje" över sig där hårdare konvertering troligen bättre accepteras av läsarna. Därmed finns knappast heller något motsatt förhållande mot den tidning som gör avslöjandet.
Detta för att först föra över trafik trafik dit. Betänk att det är trafik man redan visat annonser för antingen i den tryckta tidningen eller på tidningens sajt och det möjliggör därför en andra annonsvisning. Implicit handlar det också om trafik från sociala media m.fl. kanaler dessa tidningar använder där de marknadsför den primära sajten.
Vidare bör det ge fler inlänkar från bloggosfär dels via den större synligheten men också för att personer som länkar bevakningen i morgontidningen påverkas av vad den tydligt länkar vidare med och oftare tar med.
Viktigast med tunga länkar från betrodda tidningar - även om de ligger i samma koncern och säkert så fortsatt - stärks ranking på Google för målet. Det ger värde under många år om avslöjandet rör något långsiktigt intressant. Särskilt gäller det om man arbetar med specialist sidor enligt vad jag tidigare diskuterat bl.a. för produkttester, orter och politiska frågor:
Tidningar kan bli "feta" via förändrad struktur
Publicera tester och recensioner rätt för störst värde
Geografisk lokalisering för anpassad presentation på nättidningar
Socialdemokraternas strategi för trafik på nätet
Längre artiklar med mer känsla blir virala
5. Jag tror också att morgontidningarna kan hitta värde genom att hämta inspiration från:
I detta fall skulle det innebära att man ser att engagera de tyckare inom politik, vetenskap o.s.v. att skriva inlägg om aktuell fråga.
2. Gemensamma verksamhetssystem för kompetens
Att ha kompetens kartlagd och tillgänglig för alla entiteter gör möjligheter. Det bör självklart också handla om arbetslivserfarenhet, personer och organisationer man känner till och allt likartat. Detta behöver ligga i ett gemensamt verksamhetssystem där behöriga på tidningarna kan nå det när bevakning planeras initialt.
Det gör att man får bättre chans att nå fram och viktigare att tiden det tar reduceras. Därmed bör det över tiden både öka intäkterna och reducera kostnaderna. Förutsättningen är självklart att man klarar att bygga verksamhetssystemet kostnadseffektivt.
3. Specialisering mellan olika tidningar
Grävande journalistik liksom annan bevakning som kräver mer kompetens och tid är traditionella områden bland tidningarna och vad de kan bra åtminstone utanför avancerad informationsanalys mer liknande vad som används inom business intelligence och underrättelseanalys. Där kan jag se att åtminstone Expressen och SvD 2009 mer synligt tydligt riktat in sig på området. Expressen gjorde ett stort och menar jag viktigt avslöjande som jag också kan uppleva borde leda till mer under 2010 och 2011:
Jan Guillou hemlig agent åt Sovjet Fotnot: Agent
Svenska Dagbladets prioritering på området framgår t.ex. av deras blogg:
Här kan jag se att samarbeten mer kontroversiellt även utanför koncernerna är meningsfullt. Sverige är ett litet språkområde och än bara implicit utan uttalad överenskommelse rikta in sig på något skilda områden är mer effektivt både ekonomiskt och möjliggör större för läsarna realiserat värde. Det är vad som ändå kommer utveckla naturligt och påverkar givetvis inte man explicit tycker sig se något intressant.
4. Gemensamma verksamhetssystem för business intelligence
Ett ännu större potentiellt värde som större tidningskoncerner har ligger inom samma tillämpningar som används inom business intelligence och underrättelseanalys. Nätet har givit nya möjliger samtidigt som tidningskoncernerna redan har tillgång till ett flertal databaser få utnyttjar. De har också själva enorma arkiv med gamla nyheter, foton, erfarenhet hos medarbetarna m.m.
 Eentiteter och deras relationer uttryckta dataprogrammet ONT i en superdator som nu finns i en lösning från SGI där access kan hyras: Ontologies (SGI.com) |
Att samlat strukturera detta för analys kan ge värden. Det handlar dels om att göra grävande journalistik av samma typ man idag bedriver mer effekt. Vidare skapas helt nya möjligheter där vi har ett fint exempel i vad Sunlight foundation försöker realisera i en tävling:
Mer finns också att läsa hos Google:
Let the Sunshine in (3/19/2010)
Det här är möjligheter som har diskuterats Nyhetsbloggen ett flertal grundläggande artiklar och guider hittas via:
Särskilt tror jag följande artiklar och tips är värda att läsa. De första är mer lättsamma och illustrerar enkelt olika möjligheter:
Exempel - "Dashboard" med Geo-information för business intelligence
Google Public Data Explorer för att visualisera statistik om världen
Geografisk lokalisering för anpassad presentation på nättidningar
Tidsanalys i grävande journalistik
Forskning hos "viktiga" entiteter berättar om branschen
Geografiskt lokaliserad information för insamling
Ontologi är ett mer komplicerat område men vad som krävs långsiktigt:
Ontologi låter mediekoncerner följa entiteter och deras relationer
Att strukturera nyheter och artiklar liksom övrig kunskap ontologiskt är grundläggande får att värdet ska gå att realisera:
Google living stories i öppen källkod
Följande är mer avancerade diskussioner:
Hur mediekoncerner i underrättelseanalys kan visualisera och navigera geografiska data
Att se olämpligt rapporterande i nutid inringade av historien
Skärning mellan historia och nutid i underrättelseanalys med stridsflygplan som exempel
Även avancerat men menar jag ett viktigt begrepp om man ska klara att även se utveckling av frågor över tiden är vad jag kallar nuhet:
En lättsammare och rekommenderad förklaring av nuhet har i följande dikt jag skrev:
Poesi till rumstid, tid, datum (tidslinje) och nuhet
5. Visuellt riktigt tilltalande tidningar
Ett lika viktigt område för större tidningar att behålla det försprång man delvis fortfarande har och utveckla det fram är visuell presentation. Det har diskuterats bland annat i:
Färger och ljussättning är viktigt för tidningar
Två exempel hur röda bilder får innehåll att synas
Multimedia i tidningar på nätet
Illustrera med foto, filmklipp, kartor, teckningar m.m.
Ballonger hjälper Malin Crona att synas på Dagens Nyheter
Bilder gör Google Nyheter (News) bättre
Stämningshöjande bilder tillämpade redaktionellt
Mer visuell kunskap Elisabet Höglund och Expressen lär upp oss i
Här går det att se att samarbeten både inom koncerner och mer allmänt ger värden. Det även internationellt där ett flertal tjänster finns även om de inte diskuterats på Nyhetsbloggen annat än för de som rör kostnadsfri användning.
6. Att köpa in billiga nyheter rätt
Utmaningen för kommersiella nyhetsleverantörer handlar givetvis fortfarande att täcka upp även dussin nyheten och göra det så billigt som möjligt. Att köpa in enklare bevakning från nyhetsbyråer där flera delar kostnader förekommer sedan länge och bör fortsatt öka särskilt på nätet. Nyhetsbyråer är ett indirekt samarbete mellan alla aktörer.
Rörande den här typen av dussin nyheter ska man tänka på att de utanför läsarna som når tidningen på nätet via andra nyheter eller regelbundna läsare har ett begränsat värde. De kan ge en del trafik från sajter som syndikerar nyheter, Google News m.m. men där konkurrerar alla med likartad eller samma nyhet. Detta innebär också att långsiktig trafik från sökmotorer är mer problematisk och att på det sätt prioritera dessa nyheter i den egna hierarkin som de flesta idag gör känns föga genomtänkt. Det här kraft både rörande direkta läsare och sökmotorer vad som bäst läggs på innehåll med långsiktigt värde.
Följande nyhet kan vara värd att titta på och rapporterar om samarbete mellan San Francisco Chronicle (en av mina favorittidningar i USA) och Bloomberg i San Francisco:
Hey, Silicon Valley, Get Ready For Bloomberg!
Det samarbetat har likheter med dom möjligheter media i Sverige debatterat om rörande bevakning av nyheter på landet.
Även om landsbygden är ett idylliskt harmoniskt landskap med massor av gulliga djur, folk klädda i färgglada dräkter som kastar lasso på sina flockar av rådjur, massor av kul personer som saknar rinnande vatten och el pratande svenska som på medeltiden, skidbackar med tillhörande restauranger med ständiga folkfester (för att avsluta politiskt korrekt snarare än att jag egentligen är engagerad i landsbygden eller kan så mycket jag ger sken av) innebär det inte att också samhällsviktiga nyheter av och till inte inträffar:
"Avloppsnätet har satt stopp för Bensbyns expansion. Nu byggs nätet ut och det gör det möjligt för fler att bosätta sig i den gamla byn."
Från: Byn som gräver för att växa
Den typ av rapportering kräver mer samarbete för att fungera bra. Att ge sig ut på landsbygden är tidskrävande och förutom att avloppet kan fungera dåligt är det farligt utan omfattande kunskaper. Du kan fastna i snöoväder och gå vilse. Alla djur är heller inte lika gulliga som rådjuren: Farliga björnar och vargar finns. Samarbete med en lokal stigfinnare som hittar i skogen är säkrare och troligen också billigare. Dessa har ofta gevär de kan försvara sig med vilket journalister saknar trots att det är vad som krävs bara ett fåtal mil utanför Sveriges civiliserade trakter runt huvudstaden och övervakade områden nära inpå landsbygdens skidbackar.
Foto: Malene Thyssen Licens: CC by 2.5 Ger man sig ut utanför städerna kan man möta annat än gulliga rådjur. Farliga rovdjur kända för att äta människor inklusive journalister finns: björnar, vargar, tigrar och lejon.
Fotnoter
Fotnot 1:
Att det är fel att använda begreppet agent menar jag är falskt och det byggd på omfattande kunskaper i språk i media, informationssäkerhet och informationsanalys. Tvärtom är det korrekt och en allmänt använd benämning i och utanför den branschen på någon som i hemlighet tar emot pengar av en främmande makt (oavsett om det är lagligt eller olagligt) för att leverera underrättelseanalys. Jag väljer därför att låta agent kvarstå i ankartexten överensstämmande med nyhetens titeln.
Likväl är det korrekt att ge läsarna PO Stenius bild av detta. Hon känner att det är ett allvarligt - kanske farligt - fel och hon har prioriterat statliga resurser, ämbetets förtroende och vad jag hoppas är hennes privata tid på att skriva långa debattartiklar. Detta har tidigare diskuterats i:
PO Stenius osakliga påhopp på Expressen luktar illa
Yrsa Stenius måste pensionera sig
