Det här inlägget på Svenska Dagbladet diskuterar ett arbete av studenter vid Södertörns högskola och kan vara läsvart:
Köp rätt videokamera Detta är både möjlighet och vad tidningar på nätet måste anpassa kostnader för att konkurrera med. |
Därför finns det så lite multimedia på svenska nyhetssajter
För att göra en kommentar kan man först ta sig en funderare vad som egentligen menas med multimedia. Bilder är åtminstone våra största tidningar även på nätet excellenta på. Utanför det är filmklipp i princip det enda som är intressant.
Gällande allt sådant handlar det om:
1. Värdet det till för läsaren.
2. Om värdet för läsaren gör att fler läsaren innehållet.
3. Kostnaden för att producera det värdet.
4. Att väga kostnaden för att lägga "multimedia" mot värdet i läsare och intäkter ett större antal nyheter bredare eller djupare ger utan multimedia.
Att dra nytta av befintlig bevakning
Givetvis är det möjligt att läsarna kan efterfråga huvudsakligen reportage i filmklipp och det behöver i vissa fall inte innebära någon särskild utökad kostnad att arrangera. När det gäller både Schibstedt och Bonnier finns åtminstone i koncernerna sådan verksamhet. Filmklipp som bevakas i annan webb-tv- eller TV bör självklart gå utmärkt att använda även i tidningarna.
Det kan ju rent av ge värde för marknadsföra satsningar TV onDemand dessa har:
TV OnDemand måste orka till Nöje OnDemand
Givet det värde TV onDemand kan förväntas få och hur lätt dessa koncerner kan tappa större delen av detta om man inte klarar att kontrollera en egen kanal är detta ytterst prioriterat.
När kan egna filmklipp vara aktuella?
Ändå är detta redaktionellt kompletterande material till den komprimerade bevakning i text läsarna är vana vid och efterfrågar. Egna filmklipp kan komplettera den befintliga redaktionella bevakning man gör och då även producerad av skribenterna själv. Här ligger trots allt kvalitetskraven rent visuellt mycket lägre jämfört med TV och webb-tv och filmklippen kan därför skapas av vem som helst. Inte minst när man arbetar med frilansare är det säkert enkelt att utöka leveransen med filmklipp.
Även om ingen särskilt utökad kostnad föreligger som saker inte sällan fungera i större mediehändelser finns det andra där man idag arbetar för dyrt. Det finns inte alls något behov av att vid varje reportage skicka reporter eller fotograf att direkt träffa folk i person. Sådant kan mycket effektivare lösas via e-post och telefon där folk ofta kan ordna eget foto.
Jag upplever att många aktörer inom tidningar på nätet mest vinner på att utveckla effektivare verksamhet snarare än innan det titta på bevakning i flera former än text och bild.
Hur är det med annonseringen?
Sedan är frågan om detta verkligen är ett område där tidningar enkelt kan utöka sina annonsintäkter. Jag tror knappast det oavsett övrig diskussion av följande anledningar:
1. Jag tror inte att det skapar fler läsare i någon mätbar utsträckning.
2. Det är inte självklart hur annonsering fungerar med filmklipp och ger man det lite tid tror jag det kommer vara mycket mer utvecklat där värde från centralförsäljning i koncernerna kan utvecklas.
3. Därmed handlar det om befintlig annonsering på hela sajten och givet att utökad och framför allt värdefullare trafik mycket lättare nås på andra sätt är det föga meningsfullt.
Att utveckla detta område inom egna reportage är heller inte särskilt svårt och går därför enkelt och snabbt att inleda. Att vänta är därför mycket mindre kritiskt än att se till att få saker gjort i de segment där tidningarna på nätet redan tappat och fortsätter att tappa möjligheter d.v.s. från väsentliga trafikkanaler (Google m.m.) ämnesfiltrerad trafik (läsare som söker information om billig och bra filmkamera).
Enkel och bra nytta med snabba billiga resultat
Ett enkelt undantag från alla föregående resonemang där man kan se värde är när tidningar inte behöver producera multimedia (utanför redaktionella filmklipp). Det handlar i detta fall om dra nytta av filmklipp som är tillgängliga utan kostnad:
1. På samma sätt som tidningarna kan utnyttja bilder för att komplettera redaktionellt innehåll kan man utnyttja filmklipp för detta. Det är just ett komplement till detta och kan gå att få från associerade aktörer i samma koncern. För Expressen och DN t.ex. från TV4.
Tidningarna vill också att SVT ska låta dem använda deras innehåll och varför inte? Det kan ge ett kompletterande värde och det är absolut ingenting som har ett sådant värde att det övergripande kommer påverka trafikbilden på nätet. Just det sista jag säger är viktigt att inse: Värdet det kan ge trafik och ännu mer hur trafik som hamnar i filmklippet kan konverteras är lågt. Det är något ni kan visa för befintliga läsare.
2. Medborgarjournalistik skapar intressanta möjligheter runt filmklipp. Här tycker jag emellertid tidningarna redan arbetar alldeles utmärkt även om de verkar saknar nätverk eller kontaktnät mot de nätverk som finns för att efterfråga specifik sådan och mest verkar plocka upp vad som redan uppmärksammas.
3. Enskild presentation av intressanta filmklipp liksom bildserier tycks bli vanligare bland tidningarna. Själv är jag lite skeptisk till hur uppskattat det egentligen är bland läsarna och tror att man får betydligt större utdelning när det presenteras med åtminstone viss redaktionell text. Dock om det är kostnadsfritt så visst bör det betala sig?
Det väsentliga och intressanta värdet
Den stora mängd filmklipp som idag finns för fri användning via inbäddade mediespelare från framför allt och helt dominerande Youtube skapar också möjligheter att skapa större pakteringar där annat värde kan läggas.
Där uppvisade Svenska Dagbladet ett elegant (här det bästa jag sett bland tidningar på nätet) exempel på hur det kan göras:
100 känslor har ett långsiktigt värde:
1. SvD kan regelbundet marknadsföra den och vid sådana tillfällen uppdatera samt komplettera det redaktionella innehållet utan större kostnad.
2. Uppdatering och utbyggnad ökar dess långsiktiga värde kontinuerligt.
3. Varje gång ser läsarna det och det är verkligen nytt för de flesta av dom (om det inte sker osunt ofta). Detta ger fler länkar till innehållet.
4. Fler länkar och andra kontinuerliga vägar till trafikkanaler befintliga läsare aktiverar gör att innehållet över tiden donerar fler och fler läsare till hela tidningen. Det rankar bättre och bättre över tiden på Google med flera trafikkanaler, och blir mer känt bland annonsörer som riktat kan vilja annonsera.
5. Lika intressant är det lätt att se att det inte alls behöver vara nödvändigt att köpa in expertis till det redaktionella innehållet. Mycket väl att experter av dignitet kan vara intresserade att bidra med värdefullt innehåll utan betalning där innehållet blir välkänt och rankar högt. Utvecklingen av innehållet minskar i kostnad över tiden.
Ser man istället satsningar som 100 Känslor som en kortsiktig sak man bara gör och sedan glömmer bort likt bland tidningarna på nätet idag i princip allt material inklusive riktade bloggar får man dock endast en försumbar del av det möjliga värdet:
Det är endast ett stycke innehåll som presenteras för befintliga läsare.
Det är inte innehåll som bidrar med egna läsare från Google m.fl. kanaler.
Det är inte innehåll som donerar trafik till sajten.
Det är inte innehåll som genererar egna annonsörer.
100 Känslor är ett så bra exempel Svenska Dagbladet behöver om vad man just nu bäst prioriterar för att skapa intäkter på nätet. Både avseende vad man gör som är bra och allt som man inte gör.
Röda äpplen är möjligheter och det finns massor av röda äpplen i det här segmentet. Samtidigt finns det dyrare röda frukter men verkligen att äpplen är lika nyttiga eller nyttigare än dom. Tidningar på nätet tänker bäst kostnadseffektivt. Det största röda äpplet som finns just nu är möjligheterna som ett koncept som 100 känslor betraktat långsiktigt ger.
Att inte skapa nya kostnader
Ett problem med tidningar på nätet är att de var tidiga på nätet och skapade väldigt påkostade plattformar med egna IT-avdelningar, hosting o.s.v. Samtidigt är bloggosfären väldigt kostnadseffektiv i detta segment.
När det gäller filmklipp kostar de en del bandbredd. Givet att de kan driftsättas kostnadsfritt hos Youtube är det i varje fall där det inte kan bedömas vara en nackdel konkurrensmässigt bättre. Youtube står för kostnaden samtidigt som de typiskt för läsaren bör strömmas mycket snabbare givet att Google placerar servrar lokalt hos ISP:er och köper leasade linor för snabb trafik. Ett sätt att se på Youtube är som ett content delivery network som är kostnadsfritt att använda.
Relaterat att läsa
Skapa fred i världen med Youtube i sex enkla steg
Kul filmklipp illustrerar känslor på SVD
Tittarsiffror för webb-TV
Kangaroo hoodie demonstrerar smart marknadsföring
Ta besökare från TV till TV-kanalens egna hemsida
Maximalt retrovärde i TV - "Conan - barbaren"
Låt Conan få och ge Värde på internet