ISIS: Propaganda utanför intensitet och skräck i domän av "gender-politiskt balanserande" kan indikera nya risker

Perspektivet från kvinnan i vissa länder såväl som mer spritt områden eller subgrupper i den muslimska värden visar oftare än vi är vana vid i Sverige såväl som hela Västerländet (varande kulturellt längre ifrån tidsperioder när mannen varande starkande från arbetet på fältet resp. förvärvsarbetande styrde och ställde som han ville i hemmet medan kvinnan överlevde barnafödandet för att sedan hantera matlagning, kokning, städning, tvättning m.m. maskiner ännu inte förenklat) mer förtryckande.

Perspektivet är potential som kan vara del av vad som omsätts till förändring i processer verkande från den motsatta motpoolen av mer eller mindre teokrati med för oss "historiska ideal". D.v.s. bland annat processer som kräver demokrati ty demokrati inkluderar ju rösträtt även för kvinnan vilket gör områdena sammankopplade. Minns jag rätt begränsade kvinnligt engagemang hur långt de vid tiden nya reglerna (jämfört med åren innan medan jag ej känner till vilka regler som kan ha funnits längre tillbaka) om täckande av huvudet i Iran under tiden direkt efter revolutionen. Resultatet av protesterna i Tehran blev den mer begränsade huvudduk som nu krävs snarare än något mer totalt täckande (jag är inte 100% säker på detta: jag vet att jag såg det refererat men minns ej om jag kontrollerade det i andra källor).

Att en kvinna deltog i terroristdådet i Frankrike nyligen upplever jag (d.v.s. ej inkluderande utnyttjande av analysverktyg) ej som problematiskt i mening av det potentiellt "skymmer" risken för kvinnoförtryck ISIS kan resultera i (såväl som antar jag realiserat i områdena ISIS kontrollerar men ej vad jag försökt se om någon refererat faktiska problem relaterat).

Att man särskilt prioriterar att efterfråga en kvinna frigiven i möjligt utbyte med gisslan upplever jag dock har något av potential mot kulturområden lokaliserade i regionen av kunna skymma i frågan.

Det stör mig en del därför det kan tänkas indikera att man har viss kompetens hur man talar "effektivt" optimerande värden för egen del via hur man upplevs än som normalt upplever jag brukar vara fallet för såväl denna typ av organisation (i något bredare mening än bara inkluderande just terroristorganisationer med muslimsk teokratisk agenda) som för länderna i regionen. Sådan kompetens om den tillämpas bredare kan vara problematisk genom att göra förändringsprocessen svårare. Det kombinerar värden i upplevelse "uppåt" med värden som istället går nedåt där de senare inkluderar i varje fall skräck. Görande kanske det senare lättare att rationalisera som ett delsteg ev. nödvändigt snarare än som jag övertygad om etablerade den nivå som kommer gälla fortsatt.

Nyligen har vi även sett en hel del liknande exempel i regionen där dock istället länder talande var fallet. Faktiskt har jag endast (utan att sökt efter det bredare) för Saudiarabien och ett exempel diskuterades i Saudiarabien: Religiösa polisen föregrep Kung Abdullah's, Saudiarabien, död (inlägget länkar tillbaka till de som ursprungligen diskuterade det hela). Möjligen kanske en gemensam kreativ-impuls eller att den ena lärt av den andra. Vi kan reflektera att lämnar vi Saudiarabien har andra länder i regionen arbetat mycket mer systematiskt (och arbetat upp försvarliga mängder kompetens tydligt när vi jämför budskap förra året mot för flera år sedan) mer marketing ut i världen (Qatar är ett sådant land). Kanske ska dimensionen av att Saudiarabien tagit inspiration av ex. Qatar adderas till de förklaringar jag implicit lade i min diskussion från bias av att faktiskt sökande tecken på volation i diktaturen (som vi ju senare kunde se också troligt varit fallet när kungen dog efter pågående sjukdom). Kanske är kross-förbättring mellan organisationer och länder också intressant att följa för den som vill söka förstå dynamiken i konflikten?

Inte otroligt är vad som representerar kompetensen i ISIS här (om nu just kompetens är försvaret) resultatet som förekomst i organisationen av att rörelsen som jag uppfattat det är mer internationell än förr varit fallet (ex. jämfört med Afganistan). Inkluderande muslimer i större antal från länder utanför de huvudsakligen rörande religiösa trosföreställningar muslimska. Därmed kan man kanske sugit upp folk utbildade eller som rent av arbetat med marketing. Hur som helst känns det trots få tecken på att ISIS orkat längre än att paketera effektiva budskap kring egen agentativ intensitet resp. skräck oroande bara från detta exempel. Intensitet och skräck är när effektivt kommunicerade problematiska i sig både relaterat rekrytering såväl som hanterande folk i regionen resp. potentiellt entiteter som kan tänkas försöka hjälpa folken i områdena och kanske avstår troligare med effektivare skräck-propaganda trots inte mer problematisk i risk dessa faktisk än ex. Afghanistan var (frågan kring personer som återvänder i sådana länder från konflikter skiljer sig men av allt att döma har ju dessa regelmässigt utnyttjat riktiga pass vilket torde ge goda möjligheter hantering). Men när andra budskap läggs ovanpå intensitet och skräck kommer mycket mer i effekt: I värsta tänkbara effekt av mer systematiska uttryck kan det handla om att man uttrycker nationsbyggande till något som kan bli mer än bara stridens intensitet. Sådan effekt kan tänkbart göra hela processen mer problematiskt än jag tror någon riktigt förväntar sig idag (men verkligen att vi har sett föga om något vid sidan om detta som ens pekar i en så pass problematisk riktning: troligast spammar man nog fortsatt på men intensitet och uttryck av relativ makt och skräck från perspektiv av ej del av rörelsen när det nu tycks ha fungerat bra för rekryteringen särskilt givet att jag föreställer mig att flygunderstödd bör ha kostnat en hel del i förluster skapande fortsatt behov av rekrytering).

Det finns kraft i konceptet av nationalstaten - landet - riket. Kraft som kan lösa problem likt den pågående processen i Sydsudan eller som jag tror är möjligt ett Kurdistan. Lösande problem genom att reducera krig, våld, övergrepp o.s.v. Att ta den kraften till att etablera varaktiga länder - eller jämförbara entiteter - cementerande system av terror i staten är ett enormt missbruk av koncept vi istället vill mer än bara i faktiska uttryck av värde resp. problem associerade till realiserade koncept bör söka associera till positiva värden generellt. D.v.s. att försöka få konceptet stat associerat till att bygga riktiga värden för medborgarna i förhoppning om att starkare sådan association både kan stimulera till realiserat mindre terror i befintliga länder såväl som att processer mot nya länder mer troligt tidigt får in sådana tankar.

Att acceptera att ISIS uttrycker någon form av stat istället för att vara en terroristorganisation är vad jag avstått i mening av hur jag refererar till dem från i andra inlägg. Konkret verklighet är dock att de associerar till stat i hur media skriver om dem. Det är också vad som kan göra annan propaganda än vi idag typiskt ser från ISIS mer problematisk än vad den annars skulle vara.

Delvis stör det mig något att media så lätt accepterar att en ny stat kan vara en stat och ändå baserad på terror. Fortfarande helt uppenbart är nationalstaten som definierad av geopolitisk kontroll dominerande möjligen något kombinerat med deltagande i gamla mellanstatliga organisationer som tydligast FN. FN är ju också en organisationer som inte har några egentliga hinder när det kommer till att stoppa in representanter från länder styrda i terror-regimer i arbetsgrupper kring människorätt m.m. Nationsbyggandet rörande vad associerat till det har därför föga egna barriärer mot problematisk propaganda.

Att förstå händelsens avgränsning: I tid och rum, ekonomisk effekt och inverkan på processens kreativa volation

Ett analysområde av meningar som har likhet med diskussionen i Utan passiv: Proto-patient första NP och agent subjekt genom att metoder vanligen diskuterade förvisso ger mycket men inte allt är att förstå hur en händelse begränsas över aktuella dimensioner.

I Utan passiv: Proto-patient första NP och agent subjekt särskilt i kompletteringen först såg vi att förståelse och vetskap om själva NP-fraserna fodrades för en praktiskt förståelse för tillämpningar där förståelse av hur personen (eller annat mänskligt som kan fatta beslut) påverkar utgången av flödet en händelse en mening uttrycker del av (d.v.s. ex. möjlighet att automatiserat från analys kunna när indikerat görligt göra fördjupat analys för att indikera välkända "lösningar" som är bättre men som vi mänskligt kanske gärna missar ex. rent av så övertydligt som att tolka väderfenomen som en agent fattande medvetna beslut).

För skattning av händelsen begränsning i effekt har vi samma fenomen. Välkända metoder för att fånga mycket av indikerade begränsningar finns för tid och rum via bl.a. (och om inte helt uteslutande så här är övriga ofta refererade metoder i referensböcker jämförbara i vad man åstadkommer och krav på vetskap om verb och grammatik) PP-fraser (after monday but before saterday) resp. verb:et kombinerat tense och mood (ex. kan användning av imperfect indikera fortfarande pågående men används praktiskt även för processer som egentligen i all rimlighet är avslutande när meningen har lästs d.v.s. fodrande viss common sense vetskap relaterat verb:et).

Rörande förståelse av själva verb:et och förståelse av NP i enklare "typ-mening" direkt förklarande händelsen kan vi ta meningen Jag föll på isen som ex. Händelsen är avslutad och var begränsad till när personen drabbad befann sig på isen. Medan Jag faller mentalt pågående allt djupare in i nördig kunskap visar att det är en pågående process. Allt rörande denna form av analys av avgränsning är utmärkt beskriven i referensböcker bl.a. Semantics av Saeed ger en excellent sammanfattning (och minns jag rätt finns den att läsa som PDF-fil på nätet).

Libyen är internationellt agerande geografiskt såväl som i effekt mer avgränsad än USA

Men dessa metoder bottnar ut när effekten förväntad av vad verb och PP-fraser påverkas även om tyngden i NP-fraserna. D.v.s. säg att vi har agent styrande händelsen verb:et indikerar. För ett exempel säg att först gör nya regeringen i Libyen ett stödprogram till revolutionen i Syrien och senare gör USA det samma. Avgränsningen i effekt i Syrien är väsentligt mindre när Libyen gör det (förövrigt rörande kritiken i av diverse i USA rörande den tämligen förvirrade Syrien-politiken de senaste tre åren kan jag tydliggöra att jag mer avser att informationen man tycks det medvetet givit eller läckt varit lätt att missuppfatta snarare än den nyligen i media refererade kontrollen av grupperna man ger vapen vilket jag tror är väldigt sunt - Sedan har jag blandade känslor här ty "dispergenserna" - eller om vi så vill inkorrektheten i hur de inducerar tolkning kontra verklighet - detekterades utmärkt av mina analyssystem).

Sverige är ekonomiskt mer avgränsat än EU

Ett till exempel lättare att se annorlunda geo-påverkan är mellan när Sverige sänker räntan jämfört med när EU gör det. EU är världens största ekonomiska område och enormt stor både i import och export. Både geo-områden man påverkar i medborgare resp. effekt mot andra länder är mycket stor. När Sverige sänker räntan är effekten huvudsakligen för egna medborgare vilka är få till antal.

För att förstå begränsningen av händelsen sänka räntan krävs att vi via common sense förstår aktören som sänker räntan.

Spridningseffekt

För i hur vi enkelt direkt förstår effekt luddigare koncept (men nog så viktiga och när vi gör analys via data görliga) är spridningen i påverkan utifrån aktör. Klassiskt länge har jag skattat detta via vad jag kallar Blue Light Intensity. Högre värde indikerar att entiteten tenderar att ha fler kulturella, sociala eller i övrigt relevanta relationer till andra entiteter och därför påverkar mer som approximativ skattning utan hänsyn till område (för hänsyn område i effekt ex. så avgränsat som mellan två entiteter kan vi bestämma effekten mer exakt genom att kombinera med similarity mått).

Diskussion om hur jag beräknar det ungefär (jag brukar förövrigt regelmässigt varje gång jag räknar om det någon gång per år eller ibland mer sällan då det tar väldigt lång tid att beräkna variera algoritm emellertid ännu har variation i metod ej givit variation i värden d.v.s. konvergensen är väldigt stabil trots variationer i relationer som i genomsnitt numera är cirka 120 upp till tio tusentals för länder).

Sverige har bättre spridning än trivialt förväntat

Sverige hör till de länder som har bättre spridningseffekt än som förväntat endast från antal relationer, storlek på dessa relationer, antal innevånare, ekonomi m.m.

Varför ligger Sverige ovanligt högt? Eftersom beräkningarna av Blue light intensity sker i epoker där varje enskild beräkning sker över en relationer tagande hänsyn inte bara till likhet mellan dem (i aktuellt perspektiv) och initialt värde på donerande entitet utan även det upparbetade värdet - d.v.s. just att spridningen över en mängd jämförbara beräkningar över hela nätet med flera miljonr entiteter och idag om jag minns rätt sista gången något över 300 000 000 miljoner relationer totalt - går det ej genom att tänka se orsaken när de enkla direkta skattnings-vägarna som bara antal relationer och storleken på dessa ger svaret.

Jag tror emellertid förklaringen ligger i ett "fenomen" associerat Sverige (som ev. är en kultur-preferens skapad under det Kalla Kriget som neutral aktör) vi kan illustrera med följande talesätt jag skapade (lämpligt för fenomenet uttryckt på engelska):

- Where is always a bloody swede.

Och det är inte alltid sant som man kan tro att de sitter tämligen tysta under möten för att under de sista tio - 20 minuterna skrämma slag på övriga genom att suttit och gjort en lista på arbeten var och en ska ta med sig hem inför nästa möte. Sådant varierar. Men det finns verkligen ovanligt ofta jämfört med normalt för något land en svensk i allt möjligt runt om i världen: Från maoistiska gerillor i Sydamerika till NATO hittar vi svenskar. I NATO läste jag i SvD eller DN att svenskarna skilde ut sig typiskt för fenomenet genom att vara det ända land som satt sig i varenda "arbetsgrupp" som fanns. Väldigt svenskt.

Hur det ligger till i EU vet jag föga om. Jag har emellertid uppmärksammat att i områden där jag enkelt kan se att nivå av kostnad olika länder tar för verksamheten tenderar större länder uttrycka stor förekomst. Ett ex. är forskning där inte minst Tyskland gärna dominerar upp i leverabler vi kan se på nätet (och det trots att de oftare än andra EU-länder tenderar att efter en tid gömma resultaten från arbetena och det inte bara när det efter en tid kan ha gått in i affärsverksamhet oavsett befintliga eller nya företag: det är en tidskostnad då att försöka få fram leverabler som enligt systemen i EU skulle ha publicerats d.v.s. implicit förstått som att det i all rimlighet borde vara fortsatt tillgängligt och om ej från projekt-hemsidor deltagarna valt att stoppa undan åtminstone från EU-själv via samlade access-punkter vilka idag saknar allt verkligt intressant åtminstone för projekten som orsakar problem här). Oavsett det skulle det inte alls förvåna mig om en samarbets-"övermotiverad" svensk stoppat in sig det mesta av "arbetsgrupper" m.m. fodrande mer än att besöka parlamentet ibland: För att det är viktigt att vara med (i allt inom EU såväl som Sydamerikas maoistiska gerillor, Ukrainas höger-radikala frivilliga grupper eller något annat uttryckande samarbete runt om i världen) eller hur nu svensken ser på sig själv när de individ per individ bygger upp till det här fenomenet.

- Finns det en riktig svensk här nu i gruppen? Om inte vill jag göra klart att jag inte är svensken. Jag saknar fallenhet - är negativ - kring att göra mötesanteckningar med saker att göra till nästa möte. Jag är mer från den kulturen som glömmer bort att göra det svensken sagt att jag ska göra innan nästa möte. Jag tappar bort anteckningar om jag gör dem: Jag är inte svensken!

Erfarenhet / Hur ofta en agent gör motsvarande händelsen

Ett mått liknande Blue Light intensity kan kombineras vidare med något så enkelt som förekomst av entiteten i historiska data (jag har större framgång för detta mått via en entropi-liknande funktion av samma typ jag använder för Blue Light intensity antagligen p.g.a. exponentiella effekt-nivåer). Hög effekt spridning nu kombinerat med att entiteten brukar göra vad som är jämförbart med händelsen kan ex. för vissa händelser visa på större erfarenhet (och dyrare analys peka på väg till historiska resultat att analysera djupare).

Vi inser att utan möjlighet att kunna göra samma typ av operation utnyttjande similarity som för Blue light intensity fordras en fullständigt enorm mängd förberäknande värden om generella beräkningar för alla händelser vi ser i nyheter ska vara möjligt: Ett förekomst mått för varje entitet över alla händelser möjliga (praktiskt avgränsat till allt de historiskt gjort). Jag utnyttjar därför similarity här också och med stort förtroende för effekten inte behöver testas från nyhetsprediktion utan också genom att det ger acceptabla approximationer av P ( händelse/entitet A | händelse/entitet B) när data för samförekomst ej utnyttjats direkt utan värdet begränsas via similarity från ej endast besläktade utvalda områden utan alla relationer existerande i Bluelight för resp: Avdriften ligger bl.a. för länder och internationella organisationer såväl som områden inom forskning innanför normala fel för vidare beräkningar samlat (vilket är en reflektion av en typ jag anar är en form av skryt över vad man är särskilt nöjd med som kanske långsiktigt egentligen vinner på att hålla för sig själv men vi tillåter oss det eftersom tämligen enorma upparbetade insatser ligger nedanför själva operationerna i vetskap etablerade om världen).

Hur emotionell laddat är entitet: Mer laddad större spridning (mindre avgränsning) i form diskussion, nyheter, film m.m. från händelsen man är involverad i

Söker vi just spridningseffekt närmare kulturellt av händelsen är ju uttrycken av händelsen medan och efter den pågår i nyhetsmedia, film m.m. inte oviktigt. Ett enkelt default-mått jag använder ofta tillsammans med de två föregående är emotionell potential. Höga värden visar att entiteten normalt uppfattas som emotionellt inducerande (föga tråkig och istället mer stimulerande mot omtyckt eller hatad).

USA är kul genom att det är en entitet som ligger högt på alla tre av dessa värden. Dessutom är de historiskt och fortfarande idag mer globalt agerande. Det sista kan vi få en bättre riktad spatiell skattning av genom att följa historiska data över vilka geografiska lokaliseringar man agerat i. Mängden data även när vi "endast" utnyttjar säg sista sex åren från news headlines ger tillräcklig god skattning för länder och internationella organisationer via inget mer komplicerat än grammatisk-analys av titlarna (X verb IN location o.s.v.).

Övergripande förståelse entitet viktigare för övergripare analys

Samtidigt är en begränsning av en händelse via enklare analysmetoder i grammatik normalt refererade (men självklart helt nödvändiga som grund) inte allt särskilt intressanta. För en pågående process (ex. kriget i Syrien) är det kanske inte alltid just vad som är intressant eller vad man söker begränsningen av en "bombardment" av en viss stad. Ofta nog betraktas processen inte mer än om den blir intensivare eller verkar gå ner i intensitet, komplexitet antalet aktörer representerar o.s.v.

Om det är en ny aktör som skjuter med ett avancerat vapen (d.v.s. indikerande att man får stöd man tidigare saknade eller alt. mer avgränsat erövrat ett fåtal vapen) kanske är mer intressant än när händelsen började eller slutade.

Kombinerat med nivå av proto-agent (också en fråga om avgränsning)

Resonemangen här kompletterar man med fördel med den typ av avgränsning i form av nivå av proto-agent diskussionen i:

• Alternativa dimensioner för nivå av proto-agent (2015-01-09)

Det är ju analys man allmänt enklast och bättre gör samlat tolkande ut vad agenten egentligen är.

Kreativitet

Mer komplex avgränsning / effekt-skattning är i område kreativitet. Jag har säkert sista åren av och till ganska ofta kommit nära området men undvikit att diskutera det djupare. Vi kan i vad sökt utnyttjande samma typ av ex. som tidigare och undvikande mer avancerade metodområden se en möjlighet att ta ut en nivå av hur repeterat same same en process är (ex. fastnat i konflikt utan indikationer på nya impulser tillförda utifrån eller skapade av aktörer i processen som mer sannolikhet adderar effekt inför fredsförhandlingar). Eller mer avancerat söka förslag resp. nivåskattningar på vad som kan tillföra impulser effektiva nog för att ge resultat. Det sista tror jag egentligen att jag bara diskuterat ett ex. på genom åren och då från resultat av det första primitiva försöket (ty jag föredrar att hålla området mer egoistiskt för mig själv byggande egna värden inför framtiden och när nu ingen annan rörande just kreativitet nått där man egentligen alls har någon nytta av publicerad forskning, prototyper, referenslitteratur o.s.v. känns det mindre korrekt i rättvisa att dela tyngre värden i algoritmer: Och jag lär knappast börja dela här nu eller i framtiden heller).

Då avseende Israel-Palestina konflikten och systemet klarade vid den tiden ej av att indikera "verb-liknande" förslag, entiteter (ex. länder eller organisationer) lämpliga o.s.v., utan arbetade endast med ett fåtal "emotionella" dimensioner. Förslaget det gav var att höjning av generell "cute" eller om vi så vill "fun" var kreativt positivt kompenserande förinlärda negativa dimensioner fyllda av otäckt, skräck, PTSD o.s.v. Metodområdet roar mig dock mindre att diskutera då jag ej känner till något annat analyssystem som försökt sig på att tänka kreativt i denna mening samtidigt som jag upplever att systemet utvecklat sig acceptabelt (rent av riktigt bra även om det ej fått gå på igen nu på ett tag då ett nytt subsystem för språkanalysen arbetats med en tid liggande under det kreativa som det är tänkt att fungera efter medan detta traditionellt både före och efter det första språkanalys-systemet låg före detta d.v.s. tagande ej hänsyn till grammatiken istället närmare i hur man betraktar ett stycke information som hur typiska sökmotor indexerande internet gör analys).

Utan gjort analys med något av mina datorsystem kan man dock spekulera att händelsen att Libyen precis efter en lyckad egen demonstration engagerar sig kreativt i en liknande process i ett annat land kan ha större kreativ-potential än ett land som kanske aldrig varit i samma process.

Att rätt förstå entitetens effekt: Soluppgång

Att solen går upp kan vi givetvis trivialt för områden där vi förstår det som viktigt beräkna från tabell-värden för olika positioner runt om i världen. Denna händelse illustrerar dock utmärkt (om jag i all ärlighet inte kan översätta just soluppgång till ett verkligt analysområde där problemet kan uppstå) en till dimension av behovet av förståelse.

Omfattningen i relevant effekt behöver ju inte vara alla områden i världen där soluppgången inträffar för den tid indikerad i en händelse-process vi analyserar. Relevant effekt för vad som pågår som vi analyserar kan ju just bara vara den plats där man i texten noterar att solen nu gått upp.

Detta är också en fråga om vetskap i common sense men nu inkluderande ibland men inte alltid i kontext av pågående discourse. Fall där vi ej behöver pågående discourse handlar det snarare om implicit discourse förstådd som typiskt verkande d.v.s. att krigare som sitter och väntar på soluppgången troligen är intresserade av att kunna se praktiskt framför sig själva d.v.s. geo-lokaliserat snarare än att betrakta ett område långt ifrån dem via web-cam eller kanske satellit.

Utan passiv: Proto-patient första NP och agent subjekt

Komplettering: Vet någon vad det hela kallas i första ex. är jag intresserad då jag ej hittat det och ser gärna att jag döper labels till något jag direkt kan slå upp från om det längre fram känns otydligt vad det egentligen är samtidigt som man inte riktigt hittar koden som genererat aktuell del. Det finns ju förövrigt en del mer än detta som ligger kanske närmare passiv utan att ev. vara riktigt passiv. Egentligen kan man uppleva att det ev. är lite opraktiskt att passiv är så form-strikt definierat (ex. I was attacked in my leg by the evil cat vs mindre form-strikt Fate or one of anything attacked my leg eller lite roligare The bad weather we called by a human name and treated as a human agent in grammatiics came and did bad weather on me vill vi göra det sista ex. ännu tydligare kan vi inse att om jag i discourse precis valt att gå ut genom dörren är jag i all rimlighet orsaken i allt agentativt till att det blåser kallt på mig medan det i andra mot-poolen ej är ett väder kallat Gudrun om än kanske dynamiken lokaliserat relaterat luftmolekylerna: Därmed försöker jag prata med vädret Gudrun genom att ex. offra fungerar det inte).

Typiska exempel är för passiv att vi har proto-patient som subjekt till verb och agent via by. Och för de vanligare fallen icke-passiv agent som subjekt. Faktiskt är dessa exempel oerhört vanliga och jag är inte säker på att jag har en referensbok som tar upp fler fall. Fler finns dock och de förekommer bl.a. i titlar (förutom normal brödtext).

Vi kan nöja oss med:

The dog inside the castle that I killed during lent.

Eller pedagogiskt bättre mer grounding i vad man lika gärna ser: The dog inside the castle I killed during lent.

Exemplet torde vara alldeles utmärkt i sig för att illustrera en försvarlig andel av ej ofta diskuterade typer (med några i delar likartade). Sedan kan man så klart lämna själva formen av den grammatiska strukturen som räcker mer än väl för det mesta (kanske allt normalt praktiskt) och reflektera vilka PP-konstruktioner vi troligare kan tänkas föregripande verb d.v.s. modifierande eller "placerande" NP (ovan the dog).

Agerar jag i en scen eller överväger att agera är perception kritiskt. Utan perception är det akut under kortare tidsrymd problematiskt att agera om händelsen ej är trivial (ex. ducka). Perception är i någon mening kontroll av scenen.

Scenen är normalt spatiell där vi i mån av behov när vi uttrycker den tydliggör var objekt vi agerar med, mot eller tillsammans. Scenen realiseras tidsmässigt samtidigt med vad som sker. I brist på det har vi en händelse av att betrakta.

D.v.s. som ex. här havande agent som subjekt i ej passiv men ej varande det objekt som föregriper övrigt (del av händelsen) som istället för agent är vad vi tar initialt fokus från för händelsen har vi tror jag kanske lite annorlunda från normalt aktiva situationen av att kanske mindre oftare än annars är mindre direkt lokaliserat. Men också tänker jag om man kan komma på någon grupp av typ-exempel görligt att jämföra ännu mindre än annars lokaliserade direkt i tid. Emellertid är nu detta (om vi alls accepterar det) också så klart verkande på normala aktiva meningar så jag ser inte ex. där vi har lokalisering i tid så ofta för proto-patient att man skulle kunna jämföra med hur det realiseras för denna konstruktion.

Begränsningen är egentligen upplever jag (från erfarenhet av data men väljer att motivera det kognitivt) mindre relaterat lokalisering spatiellt kontra temporalt så mycket som den spatiella organisationen av kunskap i vår kognition. D.v.s. att säga att en NP-fras - säg ex. The raindancer - är lokaliserad i vår etablerade vetskap som The raindancer from the XX-tribe, eller The raindancer of black marketing methods o.s.v. sätter den topologiska positioner i våra organisation av kunskap p.s.s. som för i rummet rent spatiella scenarier.

Tiden är emellertid potentiellt något väldigt annorlunda. Potentiellt men inte alltid därför att vissa indikationer tid är i princip bara symboler troligen hanterande jämförbart: Ex. 2014 eller bättre 1800-talet. I övrigt ju närmare vi är upplevelse och praktisk verklighet blir ju tid mer och mer en fråga om möjligheten för aktivitet att nå ut och ta ut interferens, se möjlighet o.s.v. per absolut tid. Om känner möjlighet att göra A givet B räcker det bra om tiden inte är knapp. Är tiden knapp kanske det dessutom krävs att du övat flera gånger att det att göra A givet B. Övningen etablerar snabbare kopplingar rent topologiskt i hjärnans neuronnät och aktivitet kan propageras snabbare.

Själva verbet - eller mer generellt kanske bättre uttryckt händelsen - vi refererar är ju i brist på ev. adverb eller PP-fraser indikerande manner, intensitet, temporala indikationer vad som ger en första indikation om vilken "hastighet" i situationen som egentligen gällde. Ex. springa kontra gå, eller massmörda kontra mörda, atombombing kontra carpet-bombing, heart attack vs pain from bad circulation in the lag o.s.v. Tidslokaliseringen börjar ju därför först vid verb:et och i ex. efter agent.

Vidare är ju första NP d.v.s. the dog existerande och därifrån åtminstone indikerat från verb med dess argument. Så kanske oavsett att grounding direkt temporalt är mindre vanligt för NP kanske följande konstruktion just här blir ännu lite mindre vanlig (egentligen tror jag i den mån resonemanget stämmer att det inte i effekt här har utrymme att realisera sig mätbart):

The dog existing during lent I killed in the castle.

Lent för den intresserade är "påskfastan". Praktiskt om man inte enkelt vid varje behov kommer på tidsangivelser varande ord såväl som religiöst som man kan testa lite bredare (praktiskt men antagligen sämre: varierade testfall är så klart bättre men vanligen om jag testar förhand och behöver detta blir det alltid lent eller ramadan - Bland oss som tillber Gudinnan brukar vi offra en fångad munk, påve, imam eller ayatollah efter frossande i föda och vin, såväl som "fruktbarhetsriter" men alla får så klart fira som dom tycker bäst och jag respekterar dom kristna och muslimernas rätt att självsvälta sig även om det känns mindre acceptabelt att man inte gender-balanserat hur man refererar till sin "Gudinna" eller dennes profeter oavsett Jesus eller Mohammed: Båda hade så klart lika bra kunnat varit kvinnor).

DNS-förgiftning känns väldigt retro

DNS-förgiftning har mycket av retro i sig. Det hade sina tunga dagar - när ibland alternativen till och lösningen för känsliga konstruktioner krävde så mycket mer att få till än idag - innan 2000. Är det nu inte egna defekter som orsakar detta (såväl som en del antagligen tekniskt besläktade incidenter förra året såväl som 2013) kan jag tänka mig att de har en försvarlig mängd timmar framför sig att reda ut säkerhetsarkitekturen. Min erfarenhet av DoS (om vi väljer att spekulera att det kan vara just det) är också den tämligen retro (Hans Husman: Introduction to denial of service skriven ca 1997 - 1998 om jag minns rätt) så mer moderna koncept avstår jag nog bättre att spekulera om.

• Great Firewall of China blasts DDoS attacks at random IP addresses | The Register
• Accidental DDoS? How China's Censorship Machine Can Cause Unintended Web Blackout | Forbes

Ett uttalande i den senare kändes lite udda. Det argumenterades att regimen knappast skulle utnyttja censur-konstruktionen för något olämpligt drabbande världen i övrigt därför att man knappast kan neka till det. Samtidigt är nu kanske just det vad som skett. Om än svårt att veta säkert. Oavsett vilket bör nog perspektivet vara mer från pågående verklighet.

Icke relaterat???

• Facebook outage
• China praises Facebook's decision to censor dissident

Men så klart själva nyhetsbredden normalt gör att man kan passa samman diverse tillsynes relevant utan att det verkar orimligt. Tills något konkret indikerats ska man nog ta det som troligast att diverse runt Facebook kan vara orelaterat.

Japan kanske besegrar Kina's ballonger: Sverige oroande efter båda

Intressant kontrast mot de kinesiska ballong-förarna som försökte nå de japanska "öar" Kina menar borde ha varit deras:

• Balloon pilots in quest of world records take off from Japan (2015-01-25) | Reuters

För mig som inte bara svensk utan en svensk för vilken svenskheten är viktig - logdans, svensk-bonndräng-kampsport med snusdosa i handen, supa brännvin istället för vodka, spotta snus på främlingar, äta saltat fläsk o.s.v. - att med oro undra var de svenska ballongerna är? Är de kvar infrysta lǻngt ifrån nordpolen? Gör ungdomen något nyttigt alls? Hade jag varit runt 20 år hade jag med glädje försvarat svenskheten här genom att försöka mig på en till tur till nordpolen med ballong.

Japan tänker bäst Sydkorea

Japan och Sydkorea kan potentiellt ha enorm nytta av varandra åren som kommer. Såväl som många andra länder vars länder och vatten Kina börjar trycka sig in. Givet det är det nog klokt att höra upp på Sydkorea:

• South Korea, China warn Japan not to backtrack on apology over wartime past (2015-01-27) | Reuters

Låt Sydkorea skriva något de upplever paketerar historien. Och i den mån det tycks historiskt korrekt är det säkert en lika bra väg att lämna historien där den hör hemma som något annat.

Spara krigsansiktet till där det behövs.

Jag tror ju att om man tänker framåt en bit kan större avstånd för resp. Sydkorea och Japan innebära onödigt höga kostnader för försvar. Medan större samarbete istället kan reducera kostnaderna för båda såväl som för USA som ju är gemensamt för dessa såväl som många andra länder i regionen är ytterst engagerade.

Så slipper vi som stor bonus dessutom här såväl som återkommande sista året se Sydkorea och Kina gemensamt likt ett team motsatt Japan i nyhetstitlar. Jag tror verkligen inte det är bra.

Incitamenten för kommunistiska ledare fortsätter att minska

Mellan pest och kolera kan man feltolka sådant här:

• China says 15 Communist Party leaders in Tibet guilty of graft (2015-01-27) | Reuters

D.v.s. antingen accepterar man allmänt hög korruption inom partiet och skapar höga incitament för att bibehålla nuvarande verklighet. Men tar om så samtidigt kostnad i form av fortsatt ogillande attityder relaterat korruption hos befolkning.

Men en hel del andra breda incitament för partimedlemmarna torde existera. En inte helt ointressant fråga är om dessa kanske växt snabbare närmare grundersättning sista åren. Jag har inte försökt följa upp det (och följer överhuvudtaget inte officiella ersättningar och jämförbart).

Möjligen kan man spekulera att åtgärderna kan skapa större spänningar inom partiets bredd kontra topp givet att de senare tar ut hundra tals miljarder årligen i inofficiella intäkter till sig och familj. Men jag tvivlar lätt här. Värde av uppmärksamhet kring detta område ligger nog mest hos befolkningen mer allmänt.

Frågan som sådan är kanske lätt att tolka ogenomtänkt ensidigt. Det är inte självklart att fullständigt genomrutten korruption eller i brist på det fortsatt försämring är bättre för befolkningen även om det möjligen snabbar upp transformationen till demokrati. Korruptionen i sig är realiserad skada och kan ha värde att reducera även under diktatur.

Tänker vi oss att man lyckas fortsatt bättre än för säg fem år sedan kan det ju förövrigt ändå kanske kompenseras utmärkt i effekt av information om korruption genom att föra ut vetskap om maktelitens större korruption. En del lyckade ex. på det har ju kommit de senare åren. D.v.s. inkluderande detta såväl som mycket annat rörande korruption i diktaturer: Det finns ex. att hämta från även om processen rör sig åt rätt håll.

Jag tror detta perspektiv där man accepterar positiv förändring som något bra och hellre söker hitta med större insats andra problem att föra ut är sundare oavsett om det rör korruption eller något annat (ex. luftföroreningar givet min sedan 2008 återkommande diskussion om möjligheterna där - och ett par till ej diskuterade eller som jag märkt ännu utnyttjade finns noterade som möjliga sedan några år om något nytt behövs). Medan konceptet att se värden i att verklighet blir sämre för folket i en diktatur p.g.a. förhoppningen att det kan snabba på transformationen till demokrati nog är problematisk (svårt att väga värde mot skada: risk att effekten kanske inte ens är verklig medan skada realiseras fortgående).

Nordkorea försöker attrahera Sydkorea att komma varaktigt norrut

Idéen att skapa ett gemensamt industriellt område mellan Nord- och Sydkorea var inte dum. Tvärtom. Tänker vi oss att en faktor i all allmän problematik runt Nordkorea är att de helt enkelt är "ovana" med samarbete internationellt där diverse (kanske propaganda relaterade) vanföreställningar adderats över åren kan det tänkbart addera värde. Samtidigt ger det landet en icke-brottslig väg att ta in kapital som man kanske kan vänja dem vid är mer stabil skapande vägar till att få dem ut från internationell brottslighet utan att det behöver lämna folket utan indirekt medel som omsätts föda m.m. (om det nu någonsin varit fallit för brottslig verksamhet: Jag kan inte bedöma om folket i mätbart antal någonsin fick värde av sådan verksamhet).

Men någonstans är det nog lika bra inse att projektet fallerat några gånger för mycket och innan den form av radikal förändring i attityd man förr kanske hoppades att projektet i sig skulle bidra med kommer så är det lika bra att lägga ner. Efter allt semi-psykotiskt strunt runt verksamheten i denna konstruktion - låt mig korrigera oavsett efter för det här i sig är ganska saftigt att acceptera - är det nog nu dags att lägga ner:

• North Korea raises prospect of detaining South Koreans at complex (2015-01-27) | Reuters

Fabriksarbetare, management, ägare m.fl. besökande området ska i all rimlighet inte behöva förvänta sig att Nordkorea ska kunna hantera som egna medborgare. Det är ju bara medverkande till att hjälpa Nordkorea sprida vansinnet till fler drabbade.

Sådant här kan man förövrigt uppleva är indikerande rörande "Nordkoreas" verklighetsförankring (jag tror nog folket i sig är ganska verklighetsförankrat kring vad som gäller där men avseende själva diktaturen rörande omvärlden).

Jag hör nu till dom som inte riktigt tror på Nordkoreas leveranskapacitet militärt men ser mig inte som insett nog startande från grundkunskaper vapen o.s.v. att min tolkning inte bör om alls utnyttjad inte bör värderas mot mycket mer (om nu risk för det alls fanns vilket kanske inte är fallet). Och menar att om Nordkorea börjar hålla kvar sydkoreaner här eller i övrigt i ej försumbart antal hämtar man dem om diskussioner inte presterar. Det skulle inte förvåna mig - tvärt om faktiskt - om regimen faller samman av att Sydkorea går in relativt begränsad sträcka norrut i Nordkorea över gränsen (sedan bör man förstås därefter titta efter surface-to-air-ground-missiles likt de icke-existerande problemen i Syrien: Kanske har dom skeppats till Nordkorea om? De tycks ju inte märkts i Syrien alls trots massor av flygande).

Korea likt Persien och Sovjetunionen har egenskapen av välrepeterat koncept lämnat för kanske något i framtiden att ta upp (tolkade jag inbördeskriget i Ukraina rätt rörande vad utbrytar regionerna satte för typ på sig kanske de sökte något av historiens släktskap med Sovjetunionen). Fast här med allt fler år med Syd- och Nordkorea istället för Korea blir man nästan lite sugen själv att hugga ut en bit av Sverige och kalla Korea: Så fint etablerat namn på en nationalstat): "Husman, Koreas president, uppmanade de två utbrytar regionerna Sydkorea och Nordkorea att sluta smita från att betala utbrytar-regions-avgifterna".

Tänker Iran ekonomiskt rationellt eller hungrar man efter "the international black cross-country market"?

I uppföljning till:

"Hela den här alternativa internationella regionen som börjar förstärkas och kanske mejslas ut mer nu i år och fortsatt är ju heller inte bra på något sett. D.v.s. ökad närhet mellan entiteter som är mindre engagerade i att kräva rimlig nivå på människovärde i dom regioner man vill handla med: Kina, Ryssland och kanske Iran. Iran kanske betyder något mätbart i hela den dynamiken. Att man riskerar att gå över något av ett tröskelvärde där det blir etablerat att en alternativ världsregion rörande sådant här finns."

Från: Iran: Ett oanvänt ekonomiskt verktyg för "I-världen" (2015-01-21)

Har vi kanske ett tänkbart steg närmare problematisk realisering (för såväl västvärlden som Iran tänker jag):

• Iran Is Ditching The Dollar In Foreign Trade (2015-01-27) | Business Insider

Jag tror att det finns önskan om att nå fram till varaktigt pågående verklighet i detta mer än vad som redan är fallet (inkl. handel Iran och Kina) och att man kanske upplever det som att det kan vara rätt tid att ta några steg framåt i detta. Det är tror jag riktigt dåligt. Och jag tror att ett hindrande område kanske möjligt att realisera är att nå en från samförstånd med Iran. Samförstånd där redan inverkande andra dimensioner om vad man menar är acceptabelt agerande för en stat inte glöms bort utan snarare att man anstränger sig lite extra för att få Iran att acceptera dom (kanske tydliggöra ekonomiska värden för regim såväl som befolkning konkretiserat till värden enkla att förstå).

Kanske i värsta fall är Iran på väg in i något mer formaliserat vi inte förr haft sista 20 åren på samma sett. Och därmed om inkluderad också gör det till pågående realiserad verklighet möjliggörande andra i inkludering som annars aldrig blivit aktuella därför att deras ekonomiska värden aldrig i sig själva varit tunga nog för att motivera Kina och Ryssland hela vägen. Jag kan tänka mig att det är en risk. Och är det en påbörjad process gäller det att motivera Iran seriöst genomtänkt till att acceptera vad som nu krävs för att sanktionerna ska tas bort ty värdena där i all rimlighet och verklighet måste överstiga många magnituder vad andra vägar kan ge dem.

Kissinger om varför Kina försvarar Nordkorea

Precis som för bl.a. Taiwan (vid tiden ockuperat av Japan) och Tibet lovade det kinesiska kommunistpartiet Korea att man fortsatt erkände och garanterande resp. gränser. Förklaringen Kissinger i The Diplomat uppges ge i bok jag ej läst till varför Kina skyddar Nordkorea är jag inte helt beredd på att fullständigt kasta bort:

"Kissinger implies that by protecting North Korea from meaningful international sanctions and enabling continuation of its nuclear program, Beijing see itself as standing up to the West, sticking a finger in the eye of the world that treated China so badly in the last century."

Henry Kissinger and the China-North Korea Reality | The Diplomat

Även om jag kanske inte tror riktigt på att den representerar huvudorsaken gäller att uppfattade linjer hos den egna befolkningen relativt de kommunikativt mest uttrycksfulla regionerna med rörande kritiska funktioner man önskar bevara (den kommunistiska diktaturen) i världen (d.v.s. Europa och Nordamerika) kan tillföra dem värde att "försvara". Där kan jag tänka mig att Kissinger's förklaring rörande Kina's försvar av Nordkorea kan komma in.

Emellertid viktigare tror jag (vad jag först hade tänkt skriva som två frågor men som i all verklighet insåg jag direkt är en sak: GEO-närhet) är att:

• Beijing har redan försvarliga mängder nordkoreaner boende illegalt i staden. Tar diktaturen dem skickas de vidare till den värre diktaturen.
• Faller Nordkorea och det sker under en period av mer än normal brist på föda kommer folket göra vad vi alla skulle göra: Vandra dit vi vet att mat finns.
• Är dom närmare norra gränsen vandrar dom norrut. Är dom närmare södra gränsen vandrar dom söderut.

Och kanske kan intensitet det tillför Beijing addera förändring där också? Även om så ej blir fallet gäller att realiserad intensitet i form av personer vandrande in gör minnet av förändringen Nordkorea mycket mer potent än annars.

Utan invandring är det troligen redan på nivå vad som ofta kallas flashbulb memory: Men fysiskt direkt upplevt adderas på ovanpå det inverkande på hur händelsen inverkan på en mängd mer eller mindre relatera frågor rörande kreativitet, ifrågasättande befintlig världsbild o.s.v.)

Hur många individer kan tänkas vandra upp till Beijing om regimen faller? Svälter man kanske gäller att man inte får mer mat direkt utan faktiskt rent av mindre mat. Tänk om en 1/4 av befolkningen vandrar in i Beijing? Wikipedia uppger att Nordkorea har cirka 25 miljoner innevånare. Tänk om bara 5 miljoner vandrar norrut och når Beijing?

Rationellt tänkande är riskabelt tänkande

En sak för hur The Diplomat uttryckte Kissingers tankar ska man se varning i allmän mening. Förr "på den gamla tiden" när länder likt "dagens" Kina var unga var de fortfarande lite oerfarna i att hantera sina egna länder såväl som internationell politik. Det tar ett tag för nya regimer och ännu mer för tämligen helt nya länder efter långa inbördeskrig att lära sig hur man styr och ställer oavsett demokratier eller diktaturer.

"[Sticking] a finger in the eye of the world" känns lite som att man tror att Kina är kvar i detta stadium. Verkligheten är att de ofta nog är rationella och agerar genomtänkt. Inte minst i domäner där risker välkända i deras egen historia eller allmän politisk forskning och erfarenhet globalt indikerat finns äventyrande om realiserade diktaturens fortsatta existens. De kan och tänker ofta fel där också men de är inte irrationella och är inte dummare än någon annan aktör som engagerat sig i att förstå sådana frågor.

För mig har den nordkoreanska möjligheten indikerat tidigare visst haft realitet. Men jag har också i någon mening sett att indirekt pro-demokratiskt värde skapats genom att Kina försvarande Nordkorea försökande hindrande detta. Kanske uttrycker man tankarna i dessa domäner av att interna potenta regioner bland dom han-kinesiska områdena vida överstiger Nordkorea, Tibet m.m. och att överuttryck av regimen rörande de senare kan vara del av en re-learning process i den egna befolkningen underlättande realiseringen av större krafter inom landet. Rent geografiskt är ju förövrigt Nordkorea direkt via så korta avstånd vad som inverkar i manchuriska regioner (inkl. Beijing) snarare han-kinesiska.

Mer spekulativt

Det finns kanske en till fråga relativt ny för mig som kan ha betydelse. Relativt ny för mig därför att jag relativt nyligen gick över inbördeskriget och bekämpandet av den japanska ockupationen i "detalj" (i detalj i mening praktiskt görligt för mig: jag gick igenom några sammanfattande verk samt analyserade rent maskinellt en mängd dokument inkl. andra böcker m.m. publikt publicerade). En hel del rörande dessa år inser man påverkat mer än man kanske innan insåg. Välkända Långa marschen såväl som en hel del annat som inträffade dessa år gav individer som skapade den initiala strukturen i det nya landet och fick eller tog senare styrande positioner mängder av relaterade flashbulb memories. Kanske var det ex. inte utan påverkan åren som kom fram till idag att tibetanerna under den långa marschen tog dem för fientliga kineser (som normalt) och välte ner stenar på dem? Och kanske att Korea (i geo lite utanför) ej engagerade sig emot dem (eller fattande dem "fel" ej välte ner stenar på dem) kombinerat med att prestige såväl som kostnad investerades under bl.a. men ej uteslutande Koreakriget ger efter-effekter ännu idag?

Detta får ses som mer spekulativt. Samtidigt förvånar det mig egentligen att entiteter likt Tibet i exil såväl som Taiwan inte gått igenom mer i detalj vad kommunistpartiet egentligen lovade resp. geo-område under dom här tidiga åren. Det är effektiva värden värda att ta upp i så via publika kanaler som under privata diskussioner. Har man nu garanterat respekterande av självstyre för en region är det för en entitet varande sekteristiskt likt kinesiska kommunistpartiet viktigt därför dessa när sig på konceptet att man en gång ska ha definierat vad som är korrekt och att många beslut därefter handlar om att slå upp i "bibeln" rörande vad som är korrekt. Särskilt som man ännu boostar mytologiska personer motsvarande personer en gång faktiskt existerande likt Mao. Det kan ha sina poänger att Kinas befolkning vet att Mao faktiskt garanterade Taiwans gränser precis som Koreas och Tibets.

Det var mer från dom möjligheterna jag valde att humpa in diskussionen under rubrik Mer spekulativt. Särskilt Tibet-flocken tycker man ju borde gått över allt relaterat det geo-politiska i detalj men lika lite här som i annat tycks det blivit av.

Kurderna löser egna såväl som större problem andra valde att ej se: Långsiktighet är nu en kurdisk nationalstat

Precis som diskuterat några gånger här sedan Syrien turbulensen började ska vi nog ej förvånas över att kurderna man orkat till fortsatt - kanske mer stabil avseende vad kontrollerat - framgång:

• Battles continue outside Syria’s Kobani after Kurds claim victory | Euronews.com

Emellertid är nu mycket av problematiken inte minst när vi sätter centrum i Syrien vad som blev värre därför att man mindre än tänka långsiktigt helst inte vill se problemen - och tråkigare på vägen tappade färska starka möjligheter. Så vilket långsiktigt värde för regionen kan tänkas tappas bort nu? Eller sundare mer positivt uttryckt vilket värde finns att fånga upp?

Kurderna erbjuder en av de mer stabila entiteterna i regionen. Mer så vågar jag mig på (men tveklöst är jag i den gissningen ej en entitet som tittat djupt i data) att spekulera Irak i dess helhet.

Det är möjlighet. Men det viss finns även en risk i att man kan tappa vad som nu gör det till positiv möjlighet. Det är viktigt att den stabilitet och vad som liknar "geopolitisk kontroll" tas till varaktigt trevligt värde.

Erkännande såväl som intagande av dom kurdiska områdena i normala system för "jämförbara" entiteter ger större insyn för omvärlden och krav man normalt gärna ställer på länder (oavsett om de konstant struntar i dem likt Kina eller sköter sig ganska bra som Sverige) rörande allt från människorätt till deltagande och korrekt hanterande av internationella samarbete rörande smuggling är också viktigt.

De är väg till stabilitet samtidigt som det nuvarande icke-definierande tillståndet om de ej tas längre knappast försvinner och istället riskerar att realisera varaktiga systematiska problem. D.v.s. det är dags att ge kurderna en demokratisk nationalstat.

Områden i Irak kompletterande med ev. i huvudsak kurdiska man vid tiden kontrollerar i Syrien torde räcka utmärkt. Jag kan inte annat än uttrycka min övertygelse att oavsett vad Turkiet spontant reagerar kring det så lär det minska all turbulens där såväl som allmänt i regionen.

Och jag hoppas att kurdiska grupper inte kommit dit att de ser sin roll i Irak som så mycket bättre än vad man egentligen bättre för sig själva såväl som övriga bör ha och från det expansivt roll-tagande (som nu för hanterande av de problemen regionen fick när andra som mutat in ansvar för området struntade i problemen) missar att be om det man behöver. Och det skulle förvåna mig om man börjar analysera regionen långsiktigt - mer än från hand till mun p.g.a. problem eget tidigare kortsiktigt tänkande skapat - skulle föreslå annat än att ta Kurdistan in i normala kontrollsystem kommande med nationalstaten är det bästa alternativ området har.

Fortsätter man istället att tänka kortsiktigt eller värre väljer att ej se problem är det nog inte otroligt att vi kommer se "nya" realiseringar av i intensitet åtminstone jämförbara problem. Och sådana problem kan fodra att de hanteras praktiskt och kanske är det inte alls enkelt nästa gång om problemen då ej direkt berör kurderna om man blåser dem nu. Tar vi perspektiv från USA kan vi uttrycka det som att kurderna är en av få stabila vänner man har i området.

Propagandistiska lögner om Syrien amerikanska väljarna utsatts för fortsätter falla sönder

Den centrala amerikanska frågan rörande detta givet att så mycket redan indikerat att man säger sig göra saker man faktiskt inte gör förvandlar varje frågeställning relaterat det till redan realiserad utan varför man implementerat "läckage" till media, givet officiell information m.m. till det egna landet (d.v.s. ägare och uppdragsgivare såväl som den demokratiska kontroller) som är falsk.

Mer problematisk vill jag föreslå är att jag upplevt att sökt läcka information som indikerar A utan att riktigt säga A. Kanske för att sedan kunna påstå när folk senare kommer och påtalar att man sagt A men att det var lögn. Det säger jag är indikation om att något gått mer fel än det någonsin gick fel under Clinton eller Bush II (många menar att under Bush II lurdades det amerikanska folket av stat men vad jag minns läckte man inte information som var till att missuppfattas som att risker realiserade ute i världen faktiskt hanterades utan det handlare snarare om att man antingen inte sa något alls eller att man indikerade att risker man indentifierade var mer problematiska än de egentligen var).

Varande svensk snarare än amerikansk väljare (mitt perspektiv här) gäller samtidigt givet att USA såväl traditionellt mutat in hela det här området (agera) i regionen såväl som att man konkret har tekniska förutsättningar och erfarenhet nog för att implementera att man kan välja att se det hela som en process. Oavsett hur cyniskt man ev. tycker det är så är det i alla fall vad som har grounding i verkligheten och om vi utgår från några punkter under den processen som tidigare berörts i inlägg börjande för nu bra många år sedan:

• Tiden när uppror börjar och jag såväl som många fler indikerar att det är möjlighet för Västerlandet att etablera närhet till kulturen genom att hjälpa. Och hjälpa i vad som är rätt d.v.s. stödja pro-demokratiska grupper. Samtidigt som problematiska entiteter kan motverkas genom att de får relativt mindre stöd.
• Senare säg kanske 1.5 år senare (leta bak i Syrien-inlägg) indikerar jag att jag inte längre tror att föregående lösning kommer fungera som jag argumenterat. Därför att möjlighet att se i Syrien är helt dött medan extremist-grupper förstärks i varje region pro-demokratiska grupper resp. regim lämnat. Internationella entiteter upplevde uppenbart detta inte som någon risk eftersom man ej agerade mer för det.
• Mellan föregående och nästa punkt har vi diverse underligheter i publik information från bl.a. USA jag de gånger jag noterade det valde att kommentera. Bl.a. att som jag tolkade informationen mer eller mindre "hela amerikanska flottan" skulle fodras för vilket som helst ingripande i Syrien p.g.a. av ett fåtal föråldrade ryska surface-to-air-ground-missiles (om sant väcker det givetvis frågor rörande besparingar möjliga i upphandling eftersom de nu köpt hantering av detta såväl som förr realiserat det i faktiska incidenter mot samma luftförsvar utan något problem alls).
• 2014 någon gång vaknar man dock till (jag tror detta bör ha varit två eller tre år efter föregående punkt) när extremist grupperna etablera geopolitisk-kontroll över stora delar av Syrien och Irak i form av en "nationalstat".

Nu har ju processen kommit till skott och man gör något. Att göra saker relaterat problem är vanligen bättre än att strunta i dem. Mycket tycks indikera att det är så här också. Men hur bra var det egentligen att små konstant små-ljög för sina egna väljare för att slippa göra något alls? Hade man inte kunnat nöjt sig med att ej göra något? Utan att överdriva risker till löjliga nivåer (som surface-to-air-missiles i Syrien) eller påstå sig göra saker man aldrig gjorde?

Och hur generande måste sådant här när det nu igen läcker ut (d.v.s. att påstått sig göra en massa saker man aldrig gjorde) vara:

"After the program was launched in mid-2013 [Jag bestrider "launched in mid-2013": Inget praktiskt vad jag vet förrän september / november 2014.], CIA officers secretly analyzed cellphone calls and email messages of commanders to make sure they were really in charge of the men they claimed to lead. Commanders were then interviewed, sometimes for days.

Those who made the cut, earning the label “trusted commanders,” signed written agreements, submitted payroll information about their fighters and detailed their battlefield strategy. Only then did they get help, and it was far less than they were counting on."

Från: Covert CIA Mission to Arm Syrian Rebels Goes Awry | The Wall Street Journal

Jag tror varken att lösningen är en republikansk eller demokratisk president. Denna typ av problem lider båda partierna av såväl som agencies av, av och till.

Lösningen jag vill peka på åren som kommer är istället någon som faktiskt visat att hon klarar att realisera kostnadseffektiva åtgärder som levererar allt önskat. Hillary Clinton klarade detta för Libyen. Hade inte republikaner tillsammans med Obama känt sig patriakliskt hotad av en kvinna större krigare än någon av dem skjutit ner henne hade Libyen idag varit något helt annat än det faktiskt blev. Och ändå trots alla problem post-Hillary Libyen fick så har de demokratiska med stödde och talande om för betydde något inte svagare än att de sitter kvar och kämpar kontinuerligt mot extremism. Det hade kunnat vara Syrien idag medan Libyen varit på väg mot en stabil demokrati.

Senator McCain har jag likartat förtroende för när det gäller att förstå nog för att kunna realisera resultat kostnadseffektivt utan att göra sig till mindre än medborgare i en demokrati genom att försöka föra folket bekom ljuset genom att säga att man hanterar risker som struntat helt i. Tråkigt nog kanske han upplever sig som lite för gammal idag för att ställa upp i valet.

Men som saker hanterats rörande Libyen efter Hillary, eller i Syrien, visar på så väl okunnighet och oerfarenhet som en illa-luktande syn på vad information till medborgarna egentligen har för syfte. Du ska inte ljuga för dina medborgare och särskilt inte i området som definieras av höggradiga risker som kan drabba mer än den lokala regionen USA såväl som Europa. Det duger inte.

Kombinerat så många brutala defekter nu flera år (ej endast berörande detta utan även ex. läckage till Kina) är nog införande av flera processer för quality assurance en riktigt bra start för vem som helst som blir president i USA. Och göra det på djupnivå d.v.s. följa upp var och hur en felaktig eller defekt-världsbild kommunicerades vidare och vilka del-entiteter som ej accepterade att vara del av det (tackande kanske nej till fördelar det hade givit). Och se till att man börjar med funktioner rörande intelligence och försvar man kan våga lita på även i riktigt farliga riskområden.

Vi gör spännande igen

Jag var ett tag lite osäker på om det kan vara uttryck för fördomar eller en vedertagen slure att kalla barn för barn. Det är ju trots allt en minoritet och vi förutsätter att de är sämre tänkande än den vuxna majoriteten såväl som mer generellt behövande ett par massa som bestämmer åt dem. Men det tycks ännu vara accepterat så ex. här bör vara korrekt tror jag.

I illustration av grundprincipen illustrerar vi först med hunden och barnet (människa d.v.s. ej valp) och avslutar med den vuxna människan.

När vi vill göra spännande indikerar vi överdrivet tydligt att vi döljer något. Något vi vill ha för oss själva. Som vi inte vill att dom ska ha.

Varför skulle vi göra det? Tja antagandet för att det alls ska vara rimligt är ju att antingen dom specifikt eller försvarliga andelar av alla möjliga grupper faktiskt skulle önska sig ha det. Så det måste ju vara något bra från deras perspektiv.

Både barn och hund går därför fram och undersöker. Vid dålig effekt kan man prassla med papper. Både barn och hundar i min erfarenhet om de är svenska familjeboende associerar det till presenter.

Vad man först kan förvånas över är att frustrerande reaktioner när de ej upptäcker något bra tycks mindre vanliga åtminstone för de försvarligt små grupper jag testat mot (säg totalt fyra syskonbarn av och till genom åren) ej är särskilt ovanligt trots alla normalt svenskt tillvanda vid överdrivet generösa presenter vid jul o.s.v. Fenomenet vill jag förklara med att utforskande är primary reward d.v.s. vid indikation om något dolt och din vetskap om situationen är svag ges du belöning oavsett om du lär att present var där, ej där, eller antar jag även om jag inte testade det någon gång något farligt materialisteras sig (säg en orm som ev. är vad vi föds med rörande möjlig att detektera).

Det intressanta här är naturligtvis att fenomenet inte uteslutande är funktionellt på barn och hundar. Det fungerar också på vuxna. Själv har jag antagligen gjort det lite för mycket förr genom åren för att få god effekt här. Numera gäller snarare att man kan använda samma fenomen för att påvisa att något otrevligt (säg dokumentationsnära) inträffar utan att man hittar någon dold hemlighet gäller. D.v.s. lust att utforska utsläckt.

Gör man det i sin tur en fem - åtta år kan man få möjlighet att uppleva mänsklig kreativitet i sin prime. Varken att vad du indikerar dolt för utforskar, eller att man "smart" struntar i att utforska det, utan att man försöker hitta något annat man just för aktuella dagar är engagerad i som man kan utforska i. Av och till gör man naturligtvis fel. Efter att ha uträttat ett snabbt ärende dit resan begav sig och begav mig därifrån hade jag på den korrekta sidan av semestern tråkigt en drink och fick för i det snabba ögonblicket när man för 7:gången försökte fotografera mig via åtminstone en känd person att det som kunde ha värde att visa dådkraft och klev ut mer i mitt linje mot honom och blåste upp mig lite. Saknar givetvis allt betydelse eftersom det faktiskt gömda havande värde ej existerat på minst fem år hos mig och antagligen några år på det.

Och konkretiserat innan jag åkte på semester gjorde jag spännande lokaliserat på plats jag lämnar i tidigare inlägg som jag sedan editerade bort vad jag skrev (tråkigt nog sparade jag det ej). Det ändå som förvånade mig jämfört med när jag sist gjorde det inkluderande ett moment inkluderande biljett-bokning i mitt namn är att det visades givet händelse i förra stycket att det passerar snabbt och effektivt ner till personer som söker aktuella foton av en. Onsdag (möjligen tisdag) bokade jag på. Och fredag åkte jag. Lördag fotograferades. Viss möjlighet att person gick på i Hälsingfors. Men annars med säkerhet att resebokningarna var styrande för insatsen.

Trots att i min ungdom några timmar i alla fall varit engagerad i IT-projekt relaterade resebokningar (SAS) och säkerhetsfrågor tvivlar jag på något i infrastrukturen där är aktuell för problematiken. Och ser framför allt att jag inte är tillräckligt uppdaterad på teknik, delning mellan länder o.s.v. för att bedöma var problematiken finns. Oavsett var och hur gäller dock att inget i detta är tänkt att fungera i närheten av att diktaturer får enkla möjligheter att få uppdaterade färska bilder av personer till sina register. Dessbättre hade jag helrakat mig två dagar innan :-)

Så då vet vi att passenger detail records läcker för mer än telefoni (där ju CDR läcker så det heter duga cross-country). PNR:er är ej till för Nordkorea, Iran, Kina, eller vad helst amoraliskt på en glad dag och normalt omoraliskt att uppdatera sina fotoarkiv. Det i sig ska ej överraska oss: Jag var bra säker på det sedan länge men nu är det fört i bevis i alla fall därför stöd och resurser givet anslutande bussar (ingenting där), på plats Uppsala, Stockholm o.s.v. finns inte i verklighet eller ens i närheten av / inte ens på kartan att notera att man orkat till två på plats som fotograferade (en jag är 100% på varande känd i alla fall). Så då är det antingen påstigning Helsingfors (och jag bedömer det mindre troligt av flera anledningar jag ej ids dela) eller att PNR:er läckte när jag bokade resan onsdag. Väldigt typiskt för vad som stör mig med the yellow man generellt: Inte som vi i Europa trodde förr dummare än oss utan ungefär lika smarta men värre än så dessutom "osunt" motiverade. Inget av det brittiskt artigt avkopplade där det ofta kan vara artigare och mer korrekt att vara lite dum än att riskera att trampa någon annan inkorrekt på tårna.

Komplettering: Läsande Wikipedia tycks PNR fortfarande vara begrepp just för bokningssystemen för flyget. För mig var det logiskt att använda begreppet PNR eftersom jag arbetade en del med det säg 2001 - 2002 rörande säkerhetsfrågor. Medan det verkligen inte blivit av därefter att expandera vetande till andra resetyper. Men självklart har vi likartade system och i den mån dessa ej propagerar jämförbart upp till gemensamma system vars syfte är att detektera och hantera säkerhetsrisker är det bara dumt eftersom nu problematik privacy m.m. redan är accepterat och ev. säkerhetsbrister där realiserade är problematiska nog oavsett ev. kortare resor som ev. kan kringgå sådana läckage (skulle PNR flyg läcka är det problem nog: och om PNR:er ej propagerade - om sådana finns - läcker gäller att själva bredden i system indikerar att vad helst kan fångas upp flyg, båt, eller tåg - där vi ju förövrigt redan vet att tåg-resor läckor). Jag gillar egentligen föga mindre problematiken realiserad så mycket som varje gång man kan föreställa sig att sådana problem kan vara aktuella visar det sig regelmässigt (utan undantag vad jag minns åtminstone sedan 2007) att de är verklighet. När medvetenhet om det finns kan det självklart hanteras men frågan är hur många grupper och liknande som startar upp färska för att försöka introducera demokrati i diktaturer som första tio åren klarar sådant här själva. Ansvaret EU och USA har är i moraliska dimensioner sådant att de äger frågan: Därför att det är åtgärder hos dessa implementerade som jag närmast för att vara ärlig misstänker är problemet. En väg att kompensera i den mån problemen är inbyggt i teknik är riktade bidrag, kompetens kombinerat "doability" man gör tillgängligt för att gå runt problemen (ex. tillfälliga medborgarskap med tillhörande pass för att ändå kunna flyga fritt in och ut diktaturer) o.s.v. Den makt entiteter som Kina redan projiserar i regionen där länder som Norge låter sig sig våldtas genom att be om ursäkt för Nobelpris och Storbritannien krymper längs golvet därför de träffat Laman visar att det är dags för oss på allvar börja addera stöd till vad som balanserar, motverkar och slutligen kan medverka till att lösa grundproblemet slutgiltigt. Tills dess är det väl upp till andra att ta fram maskinen, sätta på sig rätt hatt, fotografera, och utfärdera lagligt pass med land utanför USA och EU som avsändare när problematiska resor krävs. Hade det inte känts så mycket bättre om EU och USA hanterade sådant med monopol?

PS

Förövrigt noterade jag problematik med hur Helsingfors hade implementerat särskild säkerhetskontroll i och runt om landstigningen. Det var just personens (en som jag tog ut) agerande som indikerade att man kanske missat att tänka på en del saker.

Min vana trogen gick jag fel och hamnade där de breda passera ut grunkorna var. Där hängde förövrigt en ganska kort man med mörkt hår och enormt taliban-skägg. Jaha tänkte jag: Här har vi finska pass-polisen som korrekt försöker fånga ev. extra problem.

När jag återvänder efter att uträttat mitt ärende i Helsingfors väljer jag att testa den teorin och gör följande:

• Går till serveringen och letar minut efter minut efter mitt bankomatkort. Inget torde vara helt ovanligt just där och utan kö vilket som.
• Efter fyra minuter kommer vår "taliban" och frågar om jag ska betala. Och då tar jag ut kort med höger hand och han följer det med blicken med jag utan att han märker det fotograferar honom med vänster.

Varför gör han detta? Tja orsak som räcker nog egentligen för att detektera och utlösa det är att det kanske är ovanligt. Men givet grindar in i Finland kanske orsaker är att han börjar tänka sig att jag står och BS:ar med personalen i serveringen om honom för att reda ut om han brukar vara där. Och därmed vill komma och visa sig tillsammans med mig för dom för att dom ska kunna avgöra om ev. beskrivning jag visat stämmer med honom.

Oavsett vilket både rörande plats servering och följande bankomatkort i högerhand är han agentativ för mig utan att förstå det varken som risk, när så sker eller inser det när genomfört. Är du så enkelt agentativ för en person du ej vet vem du är gäller att den säkerhet du egentligen skulle adderat är högst tveksam för vem som helst som vill korrumpera den.

Det krävs med andra mer än ett enormt skägg för att spana anonymt. Träning och utvilat tänkande är också viktigt. Vidare inser vi att man antagligen är tidsmässigt begränsad eller alt. saknar bevakningskamera vid serveringen. Så viss vetskap rörande infrastruktur kanske också läckte.

Normalt hade jag kanske inte gjort learning by shaming på Finländare i alla fall som jag åtminstone inte ogillar. Men samtidigt gäller ju att om vi antar att jag hade fel gäller att vi har person som agerade lätt "psykotiskt" såväl som "irrationellt". D.v.s. tänkbar sekteristiskt farlig person.

Allt i PS är tidsmässigt på lördagen innan jag falerade i egen-fotografering av andra entiteter (dom uppdaterade sina foton av mig utan skägg för kanske första gången på åtta år). D.v.s. det är inte alls så att jag irriterad över att jag gör fel själv sedan går i land och mobbar någon stackars finländare som långt ifrån allt icke-muminifierat-avkopplat ute i granskogen ändå gör det bästa han nu kan.

Komplettering: Hade jag mer än endast penetrerat någon finlädnska någonsin (vilket så vitt jag vet jag ej heller gjort) utan mer av och till gjort det relaterat något intresse kryssningar hade någon skämt relaterat penetrationstestning varit möjligt. Jag tycker ändå det är viktigt att läsaren får möjlighet att inspireras av hur naturligt kul och kreativt expansiv mot vad jag tror är normalt så för er skull och prioriterande era möjligheter att korrekt kunna värdera mig tar vi ändå med detta mer potentiella skämt som ej gick att riktigt realisera normalt.

Ett faktiskt realiserat skämt var när jag hörde mig för i butik kring ett föremål havande bror och syster Mumin inuti ett hjärta på sig. Och berättade för personal ställande frågor att i den litteraturbok vi hade i gymnasiet såväl som högstadiet noterade man i båda att de hade ett förhållande byggt på incest och att det inte var alltid ovanligt i avfolkningsbyggder vilket ej heller är ovanligt i Finland. Ok förvisso ljög jag men jag tror nog Finland respekterar mig för det: Det är ju trots allt givet hur dom bor inte en otrolig tolkning att de är bror och syster. Det plus deras "feg-romantik" (platoniska kombinerat slöa romantik) gör väl tolkningen inte helt otrolig i alla fall. Och självklart är det viktigt: Vad vet jag om Finland mer än Mumin? Massor självklart - Finland är viktigt och jag ända sedan jag varit ung prioriterat att lära mig massor om både kust- och skogs-finnarna - men jag är inte 100% säker på att folk mer allmänt kan nämna något mer om Finland än familjen Mumin. Nu fick jag dåligt samvete och korrigerar mig: Inget som jag direkt kan nämna rörande Finland mer än Familjen Mumin presenterar sig och jag har aldrig särskilt försökt lära mig något alls om Finland någonsin.

- Yes they are in love. So cute.



- Nothing cute with a brother making love to his sister.



- Oh. They aren't brother and sister.



- Yes they are. It was both in my school books during 7 - 9 and the swedish gymnasium. Together with comments on them being perverted which as noted in the books perhaps was not uncommon in Finland due to so few people in the forrest areas.



- No no no. They are in love but they arent brother and sister.



[Hans gets bored since she don't go Finland-assertive but rather doesn't seem to care and pay for the hammer, and the lighter, and leaves.]

Det slår mig nu att det nog var fel för mig som svensk att experimentera på den finländska kvinnan i butiken. Givet historien av vår ockupation av Finland sugande ut värden därifrån ska de nog utläsas som utsatta grupper. Förutom att sådant är fel givet det kan det tänkas utlösa problem som aldrig annars uppstått. Ex. finländsk anti-svensk terrorism eller troligare endast liten elakhet som att späda ner svenskars drinkar mer än korrekt. Så jag vill be Finland om ursäkt: Jag kände till att de ej var broder och syster utan sökte endast att göra mig rolig över Finland för ett gott skratt att sprida vidare i mitt eget språkområde när jag återkom. Det var fel och jag ska försöka undvika att göra samma sak igen. Samtidigt: Finlands saker är våra saker. Så då bör jag vi väl få skämta om dem?

Så mycket reflekterar jag när återberättande "kul" (defekt upplevt så) händelser från min vardag får mig att verka vara någon form av skitstövel. Jag säger inte att det är fel men det indikerar åtminstone förslöad prioriterat av kanalen att man ej ids packera sig själv bättra än vad man är. Det senare är ju trots allt det normala så börjar man på normal skitstövel tolkas man så klart mycket värre än det. Det verkligt roliga här är att om de ska göra svenska saker sina och skämta om dem tänker jag att skogs-finnarna varande mer pro-finska-anti-svenska naturligt skriver på finska och då är det ju egentligen som ej inträffat :) (för ett tror jag korrektare skämt).

PS III: Tag along

Korrekt plats att hänga är så klart ej vid breda baggage utgång där folk är givna att såväl naturligt gå fel som personer som default-mässigt går fel. Korrekt är ej att hänga alls utan varande från centralitet avstigning på båt och tag along, resp. under samma tidsperiod runt om dess centralitet gå tillbaka för ny tag along du möter eller börjande om från noll. Där är det ju notoriskt svårare att ta personen.

Önskar man skapa värde Nordisk resa för olämpligheter men ändå "play it safe" därför att det är riktigt ful verksamhet är ju förövrigt tag along en teknik som kan utnyttjas. Ex. stoppa ner bomb i väska ett barn drar eller något. Följa efter på avstånd och sedan fjärrutlösa. För att upptäcka det är resurs polis gör tag along närmast en förutsättning (vid sidan om rent tekniska lösningar för detektion). Så defekterna noterade ska ej tas som triviala givet att resursen i sig agerar i en domän där riskerna redan är givna som ganska små men ändå bedömts nödvändig. Då ska givetvis sådant här göras utan onödigt strunt bara därför att ingen lärt dig ditt jobb rätt.

Medan själva hallen hanteras via övervakning d.v.s. ej under avstigning där annat än om påkallad.

Medan påstigning sker i dess maximum-centralitet om den liknar hur det är på svenska-sidan då faktiskt är i hallen: Mängden folk stör övervakning samtidigt som ingen lär lägga märke till övervakande personen riskerande dokumentation av denna som del av säg några månaders upp till ett års stickprov inför något värre. De senare anledningarna är varför övervakande entitet aldrig får göra sig själv agentativ och helst inte ens noterad.

Många i Sverige med Jan G. som kanske mest kända person i pressen brukar ju indikera att svenskarna är dåliga på det här området men jag har egentligen aldrig sett tecken på att det stämmer. Snarare tror jag att vi får relativt få incidenter inte endast beror av att Sverige naturligt har färre problem-attraktioner utan även att Säkerhetspolisen gör ett ganska bra jobb. Jag har ex. aldrig ankommande Sverige någonsin upplevt att jag direkt tar ut en svensk walking the line.

Och det är ej en ursäkt att terminal här kanske är mindre trolig som mål (oavsett jag ej tror att man kan värdera sådant särskilt givet inom Norden). Om man sätter en mer junior för strö-bevakning där hellre än något mer utsatt gäller självklart att erfarenhet kommer flytta honom vidare och när så sker är det såklart väldigt fel om man lagt sig till med dåliga vanor.

Saudiarabien: Religiösa polisen föregrep Kung Abdullah's, Saudiarabien, död

Kungen är mer eller mindre normalt alltid små-tråkig om ej festande eller ute i krig eller döende oavsett kulturområde eller år i historien. Främmande kungar oavsett från annat land eller mer socialt distansierat kan vara lite mer intressanta (men då känner vi ju dem inte). Själva kungamakten är så klart också mycket intressant när kungen är sjuk, döende, just död, fånge hos någon entitet eller har lämnat position tom av annan orsak.

Och Defunct King Abdullah bin Abdulaziz dies är död (därav att korrekt och artig konvenans när vi datarepresentation tilltalar eller refererar till kungen att titeln är defunct king och inte king). Men hur dekterade jag föregripande (i mening viss "viss volation" vilket rörande denna typ av entitet räcker bra utan större exakthet också om just situationen nu visad d.v.s. sjuk och kanske döende givetvis hör till ett annat föga otroliga då denna defunct king var åldrad) resp. efter det bedömde träff som intressant att inte var otrolig nära inpå i tiden (se citatet nedan, och förutom länkad artikel även de i tiden nära-liggande inläggen diskuterande Saudiarabien)?

"Den icke-ryska omvärldens hjälp till Syrien var inte riktigt bra alls någonsin - knappast nu heller. Eller åtminstone inte i nivå med den pay-load Saudiarabien leverar Ryssland när de kreativt pumpar deras ekonomi åt helvete. Men fan om inte båda är sedelärande om man ids lyssna. Och faktiskt om inte Saudiarabien nyligen börjat lyssna en del kring de för varje moralisk grupp självklara rättigheter kvinnan ska ha jämförbart med mannen... En del intressanta förändringar i policy sägs vara på väg."

Från: Syrien: Vi minns de sista åren innan det fick utvecklas fritt utan den icke-ryska omvärldens stöd och hjälp (2014-12-23)

Genom mönster vi kan förstå från här aktuella exempel:

• Större variations-vidd rörande vad entiteter (här i huvudsak personer) vågar förändra sitt uttryck med för position i strukturer beroende av aktuell diktaturen.
• Motsvarande rörlighet varande möjliga uttryck av att man positioner en förändrad "policy" mot en ny centralitet i diktaturen man tror på eller vill stödja.

Medan mer "allmänt" större kaos åtminstone för mig är svårt att överhuvudtaget kunna mäta i något relaterat Saudiarabien. Rörande bra mycket information tillgänglig via normal discourse ex. på nätet är Saudiarabien mycket tyst land.

Ex. hög boss i den religiösa polisen - ytterst konservativ-inarbetad stödnod i maktstrukturen utan att just vara en contestant - ger sig på att visa sin hustru på officiell teve utan slöja förklarande att diverse muslimska beklä-kvinnan lösningar är acceptabla. Och i någon form make-up (jag har ej sett bilder eller teve-show utan noterade referensen). Mycket bra stöd för "rätt" ny härskare: Ej hot men ger viss "teokratisk-tyngd" inte minst kontra andra kanske mer välkänt intresserade av hela det teokratiska området.

Det är viktigt att våga ta ställning när volation i makt-toppen av och till kanske med ett till 20 års mellanrum uppstår (även om Saudiarabien varit hyggligt volativt sedan om jag minns rätt 2000).

Varande en praktiskt i realitet tämligen egocentriskt - bekväm traditionell man även om jag stödjer en familje-födande förvarsarbetande kvinna utanför hemmets sysslor - såväl som klarande att paketera mig som feministiskt föredöme för de från start "gender-goda" (startar med massa jämställdhet man behöver arbeta emot för att ändå märkas som engagerad uttryckande möjliga förbättringar) svenskorna erbjuder jag mina råd till den nya regimen. Bara att höra av sig, paying the cost to keep the wifes in the home service sector, så bör bättre packeteringar för att verka mot dem än message to the new boss contestant using my painted wife. Det är vad naturresurser är till för när det ej är själva energin som krävs: Skapa bra information att uttrycka sig med så att flocken förstärkt förstår vad du menar att dina och deras värden är.

Iran: Ett oanvänt ekonomiskt verktyg för "I-världen"

Jag har verkligen ingen seriös bild av behovet av och hur väl dialog från Iran resp. USA m.fl. aktörer hanteras rörande sanktionerna. Men vill verkligen föreslå att det i all rimlighet bör vara motiverat för alla partier - särskilt det iranska folket - att nå fram till något vettigt.

Iran är inte bara stort i folk. Det är stort i potentiellt värde av sådan form att det går att realisera ut relativt snabbt. D.v.s. de kan ex. realisera tillgångar för att finansiera upprustning av industri, import av konsumentprodukter o.s.v. Påverkan på ekonomin i USA, EU, Kina, Japan m.fl. väsentliga exportörer är knappast noll särskilt över några år. Hur stor effekten skulle bli kan jag inte bedöma seriöst (på den tid jag ids lägga på det här) men som en positiv drivkraft kan jag tänka mig att det ka ha större effekt än man först vill tro just det här och nästa år om man orkar fram till ett vettigt slutresultat i förhandlingarna.

• Iran acknowledges US is willing to reach nuclear agreement | The Guardian

Optimalt skulle man så klart önska större krav än man diskuterar: Inte minst att de teokratiska funktionerna släpper icke-demokratiska mandat över dom demokratiska funktionerna. Men just dessa förhandlar lär väl inte i någon rimlighet nå resultat där. Det är vad iranierna själva behöver få till något bättre runt.

Jag tror ju att mer pengar in i Iran med ökat resande såväl som annan kontakt med omvärlden tänkbart har positiv effekt på konvergensen mot sundare demokratiska funktioner.

Hela den här alternativa internationella regionen som börjar förstärkas och kanske mejslas ut mer nu i år och fortsatt är ju heller inte bra på något sett. D.v.s. ökad närhet mellan entiteter som är mindre engagerade i att kräva rimlig nivå på människovärde i dom regioner man vill handla med: Kina, Ryssland och kanske Iran. Iran kanske betyder något mätbart i hela den dynamiken. Att man riskerar att gå över något av ett tröskelvärde där det blir etablerat att en alternativ världsregion rörande sådant här finns.

Kallas det "international ekonomi" när det är mellan national-ekonomier? Eller var "International ekonomi" socialistisk ekonomi?

Vem argumentar Nordkorea egentligen med?

Defekterna i skildringen aktuell här var kanske inte särskilt avgörande. Och även om vi kastar bort hela värdet av skildringen finns så mycket annat. Det är inte en fråga svår att avgöra för de flesta intresserade av Nordkorea att avgöra om polaritet ligger mer åt utopi eller svält.

Så vem argumenterar Nordkorea numera "ständigt" sedan säg (höftande en aning här runt ungefär där jag här och nu upplever att förändringen började komma) ett par till fyra år? Som färskt nedan?

• North Korea slams defector over inaccuracies in story | CNN

Jag betvivlar verkligen att styrande aktörer har någon annan bild än den jag gav i första stycket. Så vem argumenterar de med? Några förslag:

• Man har propaganda funktion. Propaganda funktion behöver givet att information externt från utanför landet i viss utsträckning måste hanteras ta del av just sådan information. Att ha dem att skapa argument genomgående oavsett om man behöver argumentera mot andra grupper kan därför vara "positivt" givet att argumentera sönder något delvis påverkar hur den informationen inverkar på sig. D.v.s. man argumenterar kanske delvis för att minska påverkan på propaganda-funktionerna i sig.
• Hur stort är flödet av information från resten av världen in i Nordkorea numera? Det kan vara ganska betydande. Oavsett tidigare kända kanaler utnyttjande bl.a. gamla ryska mobilnät under kortare tidsperioder (innan funktioner kan träda in för att slå-ner samtalen) kanske andra kanaler har etablerats.

Och vem vet: Kanske finns generella reward systems för propaganda funktionerna baserade på antalet head lines inkluderande diktatur-pro-budskap man orkar till. Det kan i så fall möjligen tänkas ha en mänsklig uppsida genom att nödvändigtvis öka påverkan på dessa från den fria information man behöver arbeta med.

Eller så handlar det om risk management av Kina. Det får kanske inte bli för övervägande negativt Nordkorea utan "balanserande" argument för då börjar kinesiska regimen ta kostnad av att stödja Nordkorea internt bland det egna folket. Om så släpper tänkbart Kina stödet Nordkorea vilket de rimligen måste se som oerhört problematiskt och vad man i all rimlighet förebygger så väl man kan.

Svåra avvägningar för Hong Kong's pro-demokrater

Ska man prostera att man dör troligare tidigare p.g.a. förgiftad luft eller ska man undvika att gå ute dom extra timmarna protesterna tar?

• Hong Kong Warns Public to Avoid Outdoors as Pollution Soars | Bloomberg

De som har barn bör så klart utgå från att förgiftningen kan försämras fortsatt samtidigt som att de vuxna kan tänka sig att gå ut och protestera. Emellertid som tidigare refererat (och om jag minns rätt studier gjorda vid Carnegie Mellon rörande just Kina och helt säkert går att hitta vid tagg Luftföroreningar) gäller att skador på just barn vars kroppar utvecklas (d.v.s. större celldelning) tar akut oerhört större skador i hjärna såväl som andningsfunktioner (inkl. cancer). Så risken att de ej blir vuxna ska adderas på.

Frågor fodrande viss tekniskt kunnande jag vill föreställa mig gjorts seriöst, publicerats och aktivt "delas socialt".

Obama's "State of the Union"

Möjligen "mer äldre" än "yngre" såg jag delar av Obama's "State of the Union" på CNN under morgonen. Ett tips till Hillary Clinton oavsett om hon behöver möta Vice President (John) Biden eller annan från det egna partiet under "uttagningarna" är att aldrig verka stel i ryggen. Är du grå i håret och verkar stel i ryggen understryker det att du är gammal. Det behöver inte vara bra.

Rörande detta:

• Russia Strikes Back at Obama's State of the Union Comments | Voice of America

Kan man fundera om det ev. är till nackdel för det republikanska partiet? Givet korrelation kritik av talet.

Sådan korrelation är välkänt kan störa effekt. Men att bedöma "nivå" där det inträder för en domän man ej riktigt betraktat eller sundare mer konkret försök mäta effekt av upplever jag är vad man kan luras av. En hel del man ej tycker bör ha sådan effekt mätbart kan visa sig ha det medan annat man ej tycker borde ha effekt tycks ha det.

Spontant hade jag kanske valt att tro att detta har effekt. Men när jag reflekterat något vill jag nog inte utesluta att det faktiskt kan ha en troligen mindre men kanske ändå mätbar effekt. Just nu importerar jag dock inte färska nyheter så något svar på den frågan närmaste fyra veckorna (åtminstone) lär ej komma.

Republikanska partiet kan i alla fall trösta sig med att det utan tvekan hade varit mycket sämre om President Putin upprepat argument de redan hade kommit med. Och självklart kan President Obama andas ut när nu Putin inte visade sig kritisera republikanska partiet för att ha kritiserat honom eller ännu otrevligare stött hans tal. Att göra det senare närmare en valrörelse kan jag tänka om det är ett relativt jämt val kan avgöra i USA. Det finns i USA såväl som Sverige väljargrupper som i jämnaval kan avgöra vilka är ytterst känsliga för stereotypiska symboler.

Det är samma väljargrupper som rörande vad de väljer att differentiera voa lämnats "free for all the rest" i Europa av "etablerade partier". När de tas upp av andra partier (i varje situation realiserad genom åren typiskt nya partier) har det i Europa typiskt (jag känner ej till något annat exempel) av främlingsfientliga partier vilka genomgående (lärande av varandra faktiskt verkar det än just lärande av effekt-området av denna typ av riktad information i sig: Bedömt från att man åtminstone i UK, Frankrike och Sverige missar en hel del) utnyttjar starka symboler vilka i motsvarande grad är stereotypiska.

Samma "typer" grupper manifesterar sig i valrörelse ytterst annorlunda avseende realisering i USA därför menar jag att båda av de etablerade partierna drar nytta av kraftfulla symboler såväl som andra typer av argument).

Ett tips till i relativ effekt större verkan är därför för etablerade partier i Sverige att tänka igenom metod-bredden för hur man förklarar sitt budskap. Samma i mening av utökade effekt (om än i relativ effekt troligt mycket mer begränsad) gäller faktiskt också de partier (eller för Sverige i all väsentlighet partiet) som redan talar i mycket av stereotypa symboler givet att man tycks i huvudsak lärt av jämförbara aktörer. De senare kan hjälpa till att motivera de första genom att se över vilka metoder och vilken vetskap man ej redan använder (en roll jag indikerar i visst erkännande av att jag allt som är engagerad läsare relativt regelbundet över ett par tre år är i alla fall lite upplevt av mig positivt även om jag kanske inte alltid i övrigt har större preferens mot en grupp än något annat: Men inte på nivå att jag ids diskutera vad man missat).

Att smida ett otäckt vapen åt Sverige

Eftersom nu ryska ubåtar uppges besöka Sverige (betryggande nog ännu med "inkörnings-problem" efter ner-prioriterade år vilket gjorde det lätt att detektera dem: svenskarna fick styra undan för att inte kollidera med den eller dem under verkar det långvarit ovan-vatten-läge) reflekterade jag under buss-resa in till Uppsala idag om något vapen kunde presentera sig (eftersom jag nu gjorde jag nu publicerade också ett "otäckt vapen" eller där i alla fall "psykotiskt ondskefullt vapen" publicerades tidigare i Taiwan värderar Kinas växande slagkraft: Fram till 2010 är invasionsförsvarets mång-dimensionella mur starkast).

Och ja ett koncept presenterade sig.

Om vi antar att ubåtarna har ett verkligt mål gäller (som jag tror mig förstått) för dessa "mini-ubåtar" att de landsätter "spetnaz-förband" vars syfte är att skada vital infrastruktur (en personlig reflektion är att ev. utan förbandets vetande givet att som jag förstått det delar av i alla fall Stockholms-regionen nu är under the nuclear umbrella att utlösa kärnvapen man tidigare - kanske under en resa som de mini-ubåtarna gjort nu - placerat lokalt ex. under mark men vi struntar i det här även om jag gärna vill föreslå Sverige att utreda möjliga sensorer att låta vandra över nationens yta ovan såväl som under vatten så slipper jag m.fl. i värsta fall brinna upp helt i onödan).

Koncept för att hindra sådana spetnaz-förband existerar. Och möjligen (även om jag tvivlar givet hela Brukshundsklubben) är de olämpliga att beröra i detalj. Men problematiken kan ju vara numera eftersom tänket som presenterades när försvaret började avrustas på allvar rörande omvärldsbevakning (d.v.s. praktiskt visade det sig inte mer funktionellt än att en rysk-ubåt skadad ubåtande ovan vatten ovanpå pågående krig i Central-Europa. krävdes) indikerande när det hela ev. (d.v.s. realiserat) behövde byggas.

Så hur kan vi ta inarbetade koncept till att bli effektiva för en organisation med begränsad personal?

Terräng är kuperad såväl som fylld av träd i tror jag bra många aktuella områden. Det gör det enklare att hantera en stående person kommande. Såväl som en person kommande i mer begränsad hastighet än en högre hastighet. Rent av att skjuta med vinkel neråt mot angripande möjligen är svårare jfr personer i grupp.

Så kanske kan vi ersätta ett väsentligt antal av soldaterna - stående kommande med lägre hastighet särskilt under vintern jfr agent jag föreslår - utan att väsentligt förändra konceptet.

Låt oss i ett mellansteg anta att två stycken hundar närmar sig ett spetnaz-förband på frispår (oavsett om nu sluthandling är rulle, spränga hunden, våldssamt-angrepp eller något annat). I all rimlighet bör hunden uttrycka den grupp av människor den släppts från.

Numera sedan ett par år avliden hund tidigare pro-svenskt utnyttjad bl.a. i Propaganda och förstärkt information: Vapen.

D.v.s. normalt har vi sådan vinkel att maximal risk för att hund A kan skjuta hund B (vi antar att hundarna skjuter) ligger när de ej uttrycker vinkel mot varandra. Men i så fall frispårande såväl som nu varande så nära spetnaz-förbandet att det skjuts (d.v.s. hunden eller den som följer hundens visuella sensor ser förbandet) gäller att spetnaz-förbandet har soldater mellan resp. hund såväl som normalt kuperad terräng.

Hur fungerar nu en hund (vi antar ej att de är skotträdda vilket menar jag kan hanteras via initial prövning och här kritiskt träning) när den angriper fiende? Den blir upphetsad. Och när en fiende faller flyttar den uppmärksamhet till nästan som är motsvarande potentiellt agentativ d.v.s. står upp. Desto mer blod och skrik desto mer rörlig sökande rörligt mål blir den.

Nu kan man möjligen om man inte tänker igenom konceptet uppleva konceptet som kanske ej fungerande. Låt oss därför jämföra med var försvarsindustrin lägger riktigt stora summor: Rörliga robotar som kan skjuta. Hela områden agenter agerande självständigt är jag långt ifrån okunnig om och bedömer att under åtminstone tio till 15 år kan vi (med ett möjligt undantag vi återkommer till) uppnå bättre effekt utnyttjande hund för dessa situationer. Robot-agent med skjutvapen kommer helt enkelt vara enkla att lura, komma förbi såväl som skapande fler fel angripande skarp-fiende (när det gäller "falsk / feluppfattad fiende" tvivlar jag dock på hund är säkrare - tvärt om faktiskt - men jag ser inte detta som ett problem: Försöker jag skapa vapen blir de alltid väldigt otäcka och utan att acceptera det är det hela sådan många år välkänt för mig meningslöst).

Vad är nu området där ev. robotar visar sig bättre än hund vi har klätt med sensorer såväl som automatvapen? Antag att spetnaz-förbandet skickar upp ett litet "flygplan" som kan detektera "emit" från sådant som befinner sig i området. Oavsett om detta är något som är känt spetnaz-förband arbetar med är det tekniskt numera trivialt såväl som billigt.

Soldater och hund utan skydd detekteras (vilket givetvis bör stimulera till eftertanke rörande nuvarande koncept i området: Om så krävs - jag har ej uppdaterat mig alls här sedan jag var klar med värnplikten på hundpluton 1995). De ger ifrån sig värme. Värme är lätt att detektera särskilt mot kall-snöig bakgrund.

Robotar kan också ha detta problem med hela konstruktionen från en högst "försvarlig" budget ger möjlighet att försöka hindra värmeutstrålning. Jag vill verkligen inte lära mig materialfysik alls egentligen så praktiskt effektivitet här kontra sensorer låter jag vara obedömt.

Emellertid noterar jag samtidigt att praktiska nu använda lösningar för att hindra "emit" av såväl värme och ljud (såväl som rörelse som jag fattat det även om de koncept jag känner till praktiskt använda ej utnyttjas just för det) används åtminstone där budget ej är ett problem sedan ett par år. Ett exempel jag noterat sista året publicerat är "Obama-filten".

Jag spekulerar att relativt prisvärda lösningar (rörande sådant är Sverige när det gäller vapen skickligare än USA) utifrån samma koncept är möjliga. Rörande undersida av hund inkl. ben och tassar räcker det kanske långt att bara spegla det neråt (ev. har jag fel i detta).

Finns problem med lösningen ej hanterade med "Obama-filten" eller liknande teknik diskuterad? Ja. Detta är troligen ej en lösning någon vill ha ex. försvarande "Arlanda" eller liknande installation befinnande sig i närheten av civilbefolkning. Men samtidigt är väl knappast objekten där lösningen kan tillföra värde just för en under-dimensionerad organisation just dessa objekt. Snarare handlar det väl om försvaret tvingad till att återgå till tidigare bredd och storlek rörande installationer man i så fall givet att de "aktiverats" rimligen försvarar ej har folk nog för det d.v.s. kan ha intresse av att säg minska motsvarande närskyddsförband i yttre områden till kanske tre personer som kan släppa hundar vilka sedan fjärrstyrs från andra platser.

Fler otäcka vapen publicerade här

Nästan ett år efter jag påpekade problematiken Sverige - Ryssland också här (eller något mer än ett år innan budget-diskussioner upprustning utlöstes av ovan-vattnet-gående fientlig ubåt troligen kanske bara övande sig men som jag skrev tycker jag inte att man ska utesluta något värre).

Övning - Operation Ryska Döden: Björn döende i TBC och aids spyr smittan in i Europa (2013-11-29)

Att ej referera vapnet nedan är ju löjligt eftersom jag publicerade det. Dock i all ärlighet får jag erkänna att en nöjdhet över konstruktionen pressade ner en mycket sundare respekt för hur förbannat "ondskefullt" / "icke-mänskligt" / "amoraliskt" (eller korrektare omoraliskt") vapnet var. Att begränsa det är tvivlar jag på om inte för stora "risk-marginaler" rörande där det ej detekterar angrepp väldigt svårt. Så nersidan är kanske tomma hav globalt.

Taiwan värderar Kinas växande slagkraft: Fram till 2010 är invasionsförsvarets mång-dimensionella mur starkast (2013-10-19)

Men som sagt: Försöker jag tänka ut vapen-koncept blir resultatet ens för en normalt tämligen destruktiv-domän sjukligt "otrevliga". Jag vet ej riktigt varför det är så men har spekulerat att jag under den kreativa processen är väldigt känslig för effektens storleksordning givet perspektivet (för vapnet här var ju domänen naturlig den jag hade viss erfarenhet av från värnplikten medan den för Taiwan naturligt var havet mellan dem och fastlandet).

Och här tycks man nå fler av "vapnen" publicerade genom åren: Handing out the guns. Vilket tillsammans med övrigt bör vara en acceptabel andel av gissar jag (ev. har jag avpublicerat några samt glömt andra: Kanske hälften i alla fall samt att minst 1/4 av övriga går att hitta för den överdrivet destruktivt intresserade via andra taggar).

Komplettering: Tänkbart om man letar bakåt ett par år (fyra - fem år bakåt för första referensen här) går det att hitta ett stycken - eller kanske mer av en vapengrupp - pro-demokratiskt vapen på tema luftföroreningar. Tagg m.m. hittas via Svåra avvägningar för Hong Kong's pro-demokrater.