Sydsvenskan har fortsatta problem med Google News

Jag rapporterade nyligen att Sydsvenskan hade problem med Google News. Vissa nyheter fick felaktig rubrik och information angiven i sökresultaten. För flera av sidorna med problem i Google News fanns dessutom problem på Sydsvenskans egna webbplats t.ex. att html-titel och rubrik var olika. Läs mer i inlägget där en möjlig förklaring också ges:

Sydsvenskan underligt indexerad i Google News

Problemen tycks fortfarande pågå att se i följande bild:

För den som ska införa eller har problem med Google News finns tips och guider på Nyhetsbloggen. Denna artikel ger både kortfattad information och har en stor samling med länkar till Google för den som behöver mer information:

Checklista Google News

Läs om framtiden för tidningarna och Google News i denna artikel:

Microsoft, Google och nyhetstidningarna

En till guide värd att läsa är denna:

Google News har potential

Musik populärt på nätet och bör konvertera allt bättre

Att musik är något som efterfrågas från nätet vet vi alla. Intressant vilket kanske inte alla tänkt efterfrågas det även via sökmotorerna. Jag har när jag följt musik på Pryltrend noterat viss sådan trafik trots att låtarna jag skrivit om regelmässigt varit riktigt gamla och ofta från 1980-talet.

Det här är så klart bra att vara medveten om för både kommersiella tidningar och bloggar. Musik är ju trots allt ett område där möjligheten till att konvertera trafik lär växa nu när färre fildelar.

I mina inlägg har jag följt musik i samband med att jag sökt en egenskap i musik jag vet finns i bilder, text och tal (och tror mig förstå rent funktionellt i centrala nervsystemet) och rimligen också borde finnas i musik även avseende något unikt. När jag gjorde det passade jag samtidigt på att blogga musik jag upplevde var intressant att ha kvar med ibland en kommentar. En sådan där också mer om detta finns skrivet är Gambler med Madonna.

För resursstarka aktörer är det ju också värt att fundera över framtidens utveckling kring mobilitet och hur det kan påverka distribution av musik. Nu är ju fokus så klart mycket på Apples lösningar men det är inte alls självklart att det är dom lösningar vi hamnar i långsiktigt (jag tror inte det utan att det om fem år ser väldigt annorlunda ut).

Kinas miljöförstöring motiverar till demokratisering

Det här kan upplevas som ett ganska kontroversiellt inlägg men de som tar sig tid att läsa referenserna inser att jag har rätt. Återkopplingen från Statsminister Reinfeldts möte med åtminstone Premiärminister Wen Jiabao tycks vara att kinesiska kommunistpartiet i princip planerar att fortsätta förgifta Kinas befolkning och i förlängningen accelerera den globala uppvärmningen till skada för hela världen och inte minst Indien och övriga länder med stora nivåskillnader:

Kina backade inte i toppmöte med EU

Utsläppen har emellertid också annan verkan. En sådan är att den skadar centrala nervsystemet och det påverkar särskilt när det är i tillväxt t.ex. foster och växande barn och ungdomar. Det har dokumenteras till exempel av Columbia University i Kina och ett exempel på de studier de gjort där har vi beskrivit i följande pressmeddelande:

Closure of Coal-Burning Power Plant in China Directly Linked to Improved Cognitive Development in Children
(Låt mig understryka att fler studier finns och sist finns länkar till er urval relevanta.)

Nu börjar det också byggas upp publicerad forskning där vi får det dokumenterat att samma typ av skador uppträder hos vuxna även om det tar längre tid.

Givetvis orsakar detta onödigt lidande för befolkningen och att planera för att fortsätta utsläppen - rent utöka dem åtminstone de närmaste 5 åren - visar en respektlöshet för befolkningen där de betraktas som förbrukningsvara.

Dock förutom entydigt negativ verkan i nervsystemet minskar också impulskontrollen. Det är generellt inte något bra men i vissa situationer medför det värde. Vad det handlar om är att folk särskilt i grupp blir mer benägna att gå ut och protestera och då blir upprörda. Det har vi ju förövrigt många exempel på från Kina där det också tycks åtminstone för mig med den begränsade statistik jag har tillgång till är vanligare just i regioner med stora utsläpp.

Utsläppen är ytterst destruktiva både för individerna lokalt och hela världen. Men det är som att de har en inbyggd skyddsmekanism där de motiverar befolkningen till att korrigera det samhällsproblem som orsakar dem.

Fler studier

Jag har en längre litteraturlista relevant i det här området på en annan dator men detta får duga då jag ej har tillgång till den för närvarande. Vad vi har nedan är resultatet från snabb sökning bland både studier och nyheter. Ändå är det fullt tillräckligt för att peka ut skadorna och vad dom skadorna innebär är ju väldokumenterat sedan flera år. För just den manifestation som diskuterats här är ju effekten lätt för vem som helst att kontrollera även om jag inte känner till någon som publicerat det som forskning.

Long-term exposure to traffic-related particulate matter impairs cognitive function in the elderly

Air pollution, cognitive deficits and brain abnormalities: a pilot study with children and dogs.

Luftföroreningar skadar och försenar barns utveckling

Blood lead levels in children, China

Bly kanske medverkar till ADHD

Air Pollution and Brain Damage

Kvinnliga ledare behövs inom polis, militär och krisberedskap

I ett inlägg diskuterade jag en färsk studie där man tittade hur "negativa" och "positiva" bilder aktiverade olika delar av hjärnan och vilka skillnader som fanns mellan män och kvinnor:

Återigen höga poäng i Tetris

En till sak värd att fundera på från studien (och flera liknande innan) är att den indikerar att kvinnor i "kritiska" situationer tenderar att tänka efter "oftare" (mer rätt i större utsträckning) innan de reagerar.

De kan både vara till för- och nackdel beroende på situation men jag tror att i de allra flesta situationer i dagens samhälle där vi uppfattar fara är det till fördel. Situationer som brand m.m. där den manliga optimeringen ofta är bättre är inte vanliga samtidigt som vi felaktigt tolkar "moderna" situationer som förr inte fanns som akut fara.

Jag vill mena att detta är ett argument för att samhället har nytta av fler kvinnliga ledare inom militär, polis och myndigheter med ansvar för "katastrofer" och dyligt. Särskilt gäller det på ledande positioner inte minst på lägre nivå i organisationerna där taktiskt ansvar tas för den omedelbara situationen. Det kan innebära lägre risk för felaktiga beslut. Förvisso går frågan att hantera hos män via medvetenhet om problemet (och det behöver kvinnor också) och att man lär sig metoder men denna och andra studier pekar på att kvinnor behövs just inom de områden där de idag saknas.

Ett område där vi har detta redan idag är sjukvården där både kvinnliga läkare och sjuksköterskor vanligt. De arbetar i situationer där kraven på hjärnan är ungefär den samma: det handlar om hög stress, tidsbrist och långa arbetspass. Därifrån vet vi att kvinnor åtminstone inte presterar sämre än män.

En nyhet om studien finns att läsa här:

Kvinnor tänker efter och män reagerar vid fara

Studien kommer dessutom diskuteras i ett tredje inlägg avseende vad det kan den kan innebära när man illustrationer tidningar och bloggar.

Återigen höga poäng i Tetris

Jag tog upp Tetris i ett inlägg här på Nyhetsbloggen där jag skrev följande som kan vara viktigt:

"Genom att ha tappat förmåga i Tetris är det återigen en utmaning för hjärnan. De gamla resultaten känns bara sanslösa trots att de säkert jämfört med erfarna spelare som hållit på längre än de 10 - 14 dagar jag lekte runt är väldigt mediokra."

Från: Uppföljning: Jonglering och Tetris

För att sedan följa upp med en korrigering:

"Jag höll nästan på att få en brutal känsla av att stora delar av min hjärna måste ha försvunnit när jag nu knappt klarar 30 000 - 35 000 poäng (dock startat en bit högre än nivå 1 och med ett antal rader från start) vilket känns dåligt jämfört med de tidigare resultaten."

Från: Korrigering: Poäng i Tetris

Nu lutar jag emellertid åt att jag både hade rätt och fel i korrigeringen. Fel i den mening att poängen nog var verkliga därför att jag aldrig sedan dess sett defekten jag kom att misstänka i Tetris. Rätt i den mening att de sämre poängen inte hade med någon lägre potential för prestationsförmåga i hjärnan.

Vad det handlade om är snarare aktivering av hjärnan genom musik och andra faktorer som aktiverar vad jag för egen del valt att kalla motivation. Nu när jag sett den stimulerande faktorn klarare även i musik kan jag konstatera att aktivering den vägen ett par timmar direkt gav ett högt resultat och jag spelade egentligen inte ens seriöst:

Även andra externa faktorer som aktiverar dessa delar av hjärnan har ökat och är lite mer jämförbara mot den period när de höga poängen kom. Det här är ju en fråga som kommer ner till perception och arbetsminne. I båda fallen avser jag egentligen min definition i en egen modell men den är tillräckligt lika för att inte betyda göra någon större skillnad här. En nyhet om en färsk forskningsstudie i ett annat område men som delvis demonstrerar något bitvis besläktat i en enklare modell publicerade vi igår på Nyfiken vital:

Kvinnor tänker efter och män reagerar vid fara

Poäng i Tetris m.m. kan troligen pressas upp genom aktivering av perception och det kan vara lite lättare hos män. Möjligheterna det ger översätter till mängder av andra situationer. Det finns olika vägar för att uppnå det och viktigast är att de inte leder till en osund ökning stresshormoner annat än korta tidsperioder. För egen del är jag nöjd med en minskning av dessa som allt mer verkar ligga stabilt. Översatt till motivation förstår vi att den faktorn är underliggande själva känslobudskapet även om normalt (kanske undantaget musik) alltid kommer inbakat med något vi är skapade för att tolka känslomässigt.

Intressant med studien är även att den rör hur olika delar av hjärnan aktiveras hos män respektive kvinnor av bilder med känslobudskap. Det kommer jag diskutera i ett eget inlägg eftersom effekten och skillnaden mellan män och kvinnor är bra för tidningar och bloggar att känna till när nyheter och artiklar illustreras.

Sammansatta ord kan bli bra namn på produkter och varumärken

Jag är verkligen ingen expert på att hitta bra namn på varumärken, varor eller tjänster. När det gäller nätet handlar det dessutom inte bara om att namnet ska kännas elegant utan det ska helst vara lätt att komma ihåg och/eller stämma med vad folk söker på. Det kan i så fall göra det lättare att bygga trafik till den viktigaste hemsidan som ju ofta ska överensstämmer med varumärket.

Ett upplever jag väldigt bra namn på en produkt hörde jag om första gången tror jag 2008 - Snapdragon. Det är kraftfulla processor för mobila enheter från Qualcomm och sedan dess har flera leverantörer valt den för sina teknikledande satsningar. Senast gällde det Sony Ericsson i deras XPERIA X10.

Snapdragon är ett passande namn på en processor avsedd att sitta i dyrare mobiler och mini-pc eftersom dessa ofta används professionellt. Då ska de lösa problem och en tolkning av snapdragon är just en kraftfull permanent lösning av stora problem. Logga och symbol för XPERIA X10 är dessutom den blå draken vilket ju också gör det passande:

Det skrev jag några rader om på Uppslagsbocker.org (tipsa där gärna om ordlistor och ordböcker):

Vad betyder "snapdragon"? Dräp draken

Intressantare här tycker jag att namnet pekar på en metod för att hitta bra namn på varumärken, produkter och dyligt. Att man letar efter sammansatta ord i moderna eller äldre ordlistor. De behöver som för Snapdragon inte alls längre vara vanliga för att vara ett bra namn.

Intressant för Nyhetsbloggens läsare kan dessutom de två inlägg jag skrev om reklamfilmen för XPERIA X10 vara:

Reklamfilmen för XPERIA X10 analyserad

Reklamfilmen för XPERIA X10 (headset version) analyserad

Jag blev riktigt imponerad av båda. Detta är ju reklamfilmer av den längre typen. De kanske inte passar för TV men fungerar bra på webben, mässor och i butiker. Mitt intryck är dessutom att den tagits emot väl och fått bra synlighet på nätet (men jag har ännu inte följt upp mer noggrant). Oavsett bara mobilen levererar vad den ska utan problem så ska den bli en ordentlig framgång.

Vem blir årets svensk?

Har vi något som kallas för årets svensk? Det verkar väldigt troligt men vi kan ju välja en här på Nyhetsbloggen också och jag kan börja med nominera Statsminister Reinfeldt.

Statsminister Reinfeldt gjorde ett fantastiskt arbete runt klimatfrågan. Att nå resultat där föreställer jag mig är ungefär så svårt något kan bli. Det beskrev jag tidigare så här:

"Statsminister Reinfeldt har gjort ett exceptionellt arbete när det gäller klimatfrågorna. EU tog ledarskap och visade vägen. Det kan visa sig avgörande för hela världen. Dessutom är det ett politiskt genombrott för EU-samarbetet genom att EU aldrig tidigare visat ledarskap i någon fråga globalt kritisk."

Dessutom börjar jag uppleva kring mindre frågor ett lätt förtroende och det är sällan jag upplever det för någon politiker (eller egentligen i övrigt). Snarast räknar jag med att de förr eller senare misslyckas ganska stort. Självklart kan misslyckanden och felaktiga beslut inte undvikas men det är hur en ledare hanterar det som skiljer ut de tydligt konstruktiva från mer förvaltande eller destruktiva.

Statsminister Reinfeldt tycks se negativa trender innan de hunnit växa till riktigt besvärande problem. Det här är också för mig en ovanligt genomtänkt reflektion därför att det är så onaturligt för mig att tro att någon på den positionen klarar det. Avgörande för att nå den är att regeringen nu gång på gång visat sig mer insiktsfull i utrikespolitik än jag upplevt hos någon regering så långt bakåt i tiden jag kan bedöma (säg åtta år). Och det samtidigt som ekonomin trots stora utmaningar hanterats exceptionellt.

Han verkar vara mer inriktad att lösa problem än att lyfta fram sin egen prestation utåt. Jag tror det är en bra egenskap därför att det ger mer tid för konstruktivt arbete och dessutom kan innebära att man i många fall lättare tillsammans med andra kan hitta lösningar. Slutsatsen bygger dock bara på nyhetsrapporteringen och i övrigt känner jag inte till något om honom som person men jag får vid tillfälle gå förbi bokhandeln och köpa en biografi.

Sedan vet jag ju att den typen av tidskrävande personligt engagemang inte är utan risker. Han måste vara försiktig så att han inte överarbetar sig vilket jag vet kan slå hårt.

Låt nytt material länka tidigare relevanta och aktuella inlägg

På Nyhetsbloggen har internlänkning diskuterats i flera längre artiklar och här tänkte jag istället peka på en väldigt enkel sak:

• Många som når en nyhet eller bloggpostning kommer till den direkt.
• Även om inte når många den utan att ha läst tidigare inlägg som det nya inlägget bygger op.

Läsare som regelbundet följer en blogg är i de flesta fall få jämfört med totala antalet läsare. Det gör det viktigt att peka ut relevanta sidor inte bara för att hjälpa läsaren att hitta vad denne söker och fördjupad information, utan också tidigare inlägg som det nya inlägget grundas på. Sådana inlägg kan läsaren ofta vilja läsa.

Exempel på SvD: Vit heminredning inför julen

Vi har ett fint exempel på SvD där Susan Larsson skriver om inredning. Nyligen såg jag att hon precis som jag sett att vitt är en fortsatt stark trend och vi kom båda till slutsatsen att det bör påverka julen:

SvD: Vit är årets julfärg!

Pryltrend: Är vitt årets julfärg?

Hon har följt upp det hon pekade på i flera inlägg där trevliga exempel på vit inredning för julen ges och senast visar hon upp en vit julgransfot, vita bakformar och en vit julstjärna (sådan man hänger i fönstret) i tidningspapper:

Stjärnor, stjärnor, stjärnor...

Det inlägget anknyter ju tydligt till det första och är närmast en fortsättning på det. Kanske borde det länka det första? Förutom att det kan intressera läsaren att få veta varför vit inredning är vad man "ska" köpa till julen visar det ju upp Larsson tänkt till kring prylarna hon visat upp.

Fler värden med redaktionell internlänkning

Internlänkning där det tillför läsaren värde kommer öka antalet sidvisningar per läsare. Det är alltid en bra sak. För bloggar är det ju heller inte ovanligt att inläggen publiceras via diverse olika kanaler, läsare m.m. och i dom situationerna bör det vara ännu viktigare. Åtminstone om man väljer att låta hela inlägget gå ut i strömmen.

Tittar man på sökmotorer har internlänkning traditionellt haft ganska stor betydelse (exakt hur det värderas just nu avstår jag från att diskutera här). Inlägg som rör samma sak och fortfarande är aktuell tydliggör ju detta genom internlänkning till varandra. Det sätt jag själv skulle göra det på är antingen (beroende på hur seriös publikationen är):

• Låta nya inlägg länka bakåt till tidigare fortfarande aktuella relevanta inlägg.
• Låta nya nyheter m.m. länka relevant innehåll och låta den sida som samlat representerar ämnesområdet länka ner till nyheter, artiklar m.m.

För Susan Larssons blogg kanske inte tid finns för den andra lösning men den första är ju enkel och tar ju väldigt lite tid.

Tidigare om internlänkning

Följande guide diskuterar hur man länkar från rätt från egna bloggar. Färdiga svar ges inte för alla de frågor som tas upp utan vissa saker för istället tas för tips på sådant man kan hålla ett öka på. Åtminstone när det gäller Google är den dessutom väldigt flexibel och klarar troligen att rätt tolka det mesta där viktigast är att saker är redaktionella så att läsaren faktiskt ges värde.

Rätt länkning internt från lokala egna bloggar

Följande guide där tester och recensioner diskuteras har ett avsnitt om internlänkning avseende dessa. Idéerna där går utmärkt att generalisera:

Publicera tester och recensioner rätt för störst värde

En betydligt mer avancerad guide har vi i och med denna där känslor i bilder diskuteras och hur dessa kan användas vid kategorisering av nyheter:

Låt känsla styra vid internlänkning och sortera trafiken

Nytta av att bli refuserad och hur risken minskas

Svenska Dagbladet publicerade flera artiklar med tips och råd till författare som blivit refuserade. Den första tar ger en bild av vad som avgör och hur redaktörerna tänker. På slutet finns en punktlista med konkreta tips. I artikeln framgår det att refuserande närmast är en naturlig del av den konstnärliga utvecklingen:

Tack för ert manus, men...

Punktlistan med de fem tipsen finns också publicerad separat:

5 goda råd till blivande författare

I artikel två listas en lång rad av världens mest kända författare och som blivit refuserade:

Lista: Världsförfattare som blivit refuserade

På Nyhetsbloggen finns flera guider för skribenter även om ingen är riktad mot romanförfattare utan mer för alla vardagens brödskribenter. De av längre guider intressanta för skribenter hittas via:

Användbart för skribenter

Guider för tidningar

Börja blogga i 14 enkla steg

En troligen användbar för många är denna lista med tips mot skrivkramp:

17 tips mot "skrivkramp" (prokrastinering)

Typ av aktör som hackade UEA är okänt

Jag har inte följt eller seriöst läst vad som publicerats avseende hacking-angreppet där e-post rörande klimatforskning kopierades från University of East Anglia och sedan publicerades. Ändå får jag intrycket att media m.fl. drar slutsatser om angriparna trots att inga fakta så vitt jag vet är kända. Ett exempel på det har vi i Guardian:

"It's a shame that some of the sceptics have had to take this rather shallow attempt to discredit robust science undertaken by some of the world's most respected scientists. It's no surprise, with the Copenhagen talks just days away, that this has happened now."

Från: Climate change email hacking to be looked into by University of East Anglia

Vad är det i uttalandet jag reagerar på? Jo "sceptics". Det är inte alls självklart att det är någon som är engagerad eller ens har någon åsikt i frågan. Angriparen kan vara betald och det är heller inte säkert att dennes uppdragsgivare eller arbetsgivare har någon personlig åsikt som spelat in i motivet. D.v.s. de kanske rent av personligen tror att uppvärmningen är verklig men valde att genomföra denna operationen i informationsinhämtning av ekonomiska eller politiska orsaker. Det är dock ingenting vi vet heller utan bara ytterligare ett alternativ där inget stöd för något av alternativen ännu finns vad jag vet (men jag bara läst enstaka nyheter i ett par tre tidningar).

Ska gissa lite tror jag inte oavsett vilken typ av aktör som tog initiativ till angreppet att det kommer påverka Klimatkonferensen i Köpenhamn negativt. Jag räknar med att konferensen kommer leda till en tillräcklig framgång d.v.s. att frågan därefter (ev. med något uppföljande möte inte allt för långt därefter) rör sig tydligt framåt under överskådlig framtid utan att nya politiskt krävande överenskommelser krävs.

Tidigare inlägg rörande klimatfrågan:

Klimatkonferensen i Köpenhamn ska bli framgång (11/28/2009)

Lovande signaler inför Klimatkonferensen i Köpenhamn (11/17/2009)

Behöver hantering av den globala uppvärmning ge sämre ekonomi? (11/17/2009)

SVT har blogg om klimatfrågan (11/13/2009)

Åter rör sig klimatfrågan framåt (10/20/2009)

Vad har hänt med klimatfrågan? (10/15/2009)

Klimatkonferensen i Köpenhamn ska bli framgång

Att President Obama menar att klimatfrågan är viktig är känt men många fler politiker har stort inflytande i frågan. Att Statsminister Reinfeldt klarade att ta EU till att visa ledarskap kan därför visa sig kritiskt för klimatmötet och längre fram hela mänskligheten.

Statsminister Reinfeldt har gjort ett exceptionellt arbete när det gäller klimatfrågorna. EU tog ledarskap och visade vägen. Det kan visa sig avgörande för hela världen. Dessutom är det ett politiskt genombrott för EU-samarbetet genom att EU aldrig tidigare visat ledarskap i någon fråga globalt kritisk.

Vi kan nu se att USA följer efter. Hade EU inte nått fram hade de siffror President Obama nämnt knappast varit aktuella. Vi vet att President Obama prioriterar klimatfrågorna men det är många fler politiker som har inflytande i de här frågorna och de behöver se att resten av världen går före. Nyhetsrapporteringen av klimatfrågan politiskt i USA är långt ifrån bra rapporterad i någon svensk tidning när det gäller analys men denna på SvD kan i brist på bättre länkas:

Obama till Köpenhamn med konkret miljömål

Idag upplever jag så smått att Kina kanske börjat signalera att de är beredda att nå samförstånd om konkreta reduktioner i utsläpp under Klimatkonferensen i Köpenhamn. Här kan jag dock ta fel och jag ska ta och följa upp om ett par dagar också med en nyhetsanalys (rörande mycket gillar kommunistpartiet att informera hur de tänker via Xinhua m.m. men det är tidigt att titta nu tror jag och jag känner egentligen inte för att göra det alls så att behöva göra det mer än en gång känns inte aktuellt).

Kinesiska kommunistpartiet ska inte underskatta betydelsen av klimatfrågan. Det är många geografiska regioner som kan få stora problem i form av översvämningar, snabbt växlande väder och andra allvarliga problem som påverkar stora delar av deras befolkning. Utan att vara expert kan jag tänka mig att risodlingar är oerhört känsliga för det kaotiska väder som är att vänta. Om de struntar i befolkningen kan de istället reflektera över att om Kina äventyrar resten av världens säkerhet genom att fortsatta enorma utsläpp lär demokratirörelserna i landet få ett betydligt större stöd. Hela världens befolkning skulle kraftfullt engagera sig. Vidare leder den svält och övriga problem som kan uppstå givetvis direkt till omfattande "oroligheter".

Tidigare inlägg om den globala uppvärmningen och klimatkonferensen i Köpenhamn:

Lovande signaler inför Klimatkonferensen i Köpenhamn (11/17/2009)

Behöver hantering av den globala uppvärmning ge sämre ekonomi? (11/17/2009)

SVT har blogg om klimatfrågan (11/13/2009)

Åter rör sig klimatfrågan framåt (10/20/2009)

Vad har hänt med klimatfrågan? (10/15/2009)

President Obama tog jag nyligen med som dagens citat här på Nyhetsbloggen. Han tillsammans med Ambassadör Huntsman uttryckte sig så elegant i Shanghai:

Dagens citat: President Obama

Skämtteckningar - Isabelle Söder (UNT)

Viktigast med en en skämtteckning att de ska vara kul och och en tecknare duktig på det är Isabelle Söder som kan läsas på UNT.se. Ett fint exempel på hennes teckningsstil (publicerad med tillstånd) har vi här:

Vad som gör Isabelles teckningar så roliga är att hennes betraktelser är allmängiltiga och lätta att med ett skratt relatera till. Denna eleganta komiska stil är svår att hitta författare och konstnärer som behärskar. Hennes enkla nästan barnsliga teckningsstil passar perfekt till den och lyfter fram det både för barn och vuxna gemensamt roliga.

Att gratis få uppleva Isabelles teckningar är ett privilegium. Av alla skämttecknare jag just nu läser gillar jag henne bäst och det är många gånger de fått mig på riktigt bra humör. Fler av hennes teckningar hittar du hos UNT:

Isabelle Söder - Svart humor på vit bakgrund

Fler skämttecknare

Det första inlägget i artikelserien med svenska skämttecknare på nätet tipsade om Leif Zetterling:

Skämtteckningar - Leif Zetterling hos Dagens Nyheter

Google Scholar allt mer praktisk

När jag skriver nyheter om forskning vill jag helst kunna länka till sammanfattning eller hela studien. Det via den "riktiga" länken så att läsaren kan se var de hamnar när de för musen över länken. Ett vanligt alternativ är för forskningsstudier är annars för publicerad forskning att länka med DOI:

DOI och PMID

Fyra metoder för att hitta publicerade studier

Läser jag en studie sker det antingen snabbt på webben eller långsamt på papper. I båda fallen behöver jag i något steg hitta studien på webben om jag ska skriva om dom. Det är inte alltid helt lätt för journalerna eftersom deras navigering ofta är dålig. De metoder jag använder är i första till tredje hand:

• Följa en länk till studien från någon av de sajter som publicerar pressmeddelanden från många olika universitet och forskningsinstitut.
• Söka på studiens titel med Google webbsökning.
• Söka på journalens namn och från dess sajt leta mig fram.

Ingen av dessa alternativ är felsäkert. Idag klarade jag inte att hitta A Diet Enriched in Polyphenols and Polyunsaturated Fatty Acids med någon av metoderna. Orsaken ligger kan ev. vara att denna volym av aktuell journal inte är helt klar (att dess DOI inte fungerade pekar på det). Däremot hittade Google Scholar den direkt:

A Diet Enriched in Polyphenols and Polyunsaturated Fatty Acids, LMN Diet, Induces Neurogenesis in the Subventricular Zone and Hippocampus of Adult Mouse Brain

Jag spekulerar att Google Scholar "pingas" automatiskt och att det ger snabbare uppdatering än innehållsförteckningarna på sajten liksom webbsökningen.

Sök amerikanska juridiska dokument

Googles officiella blogg berättar att Google Scholar nu fått stöd för att söka rätt på juridiska dokument:

Finding the laws that govern us

Vad som kan hittas förklaras så här:

"Starting today, we're enabling people everywhere to find and read full text legal opinions from U.S. federal and state district, appellate and supreme courts using Google Scholar."

Det är naturligtvis ingenting som intresserar annat än enstaka svenskar men kanske kan det med tiden komma även till små språkområden.

Relaterat

Sök efter studier med Google Scholar här:

scholar.google.com

Youtube-kanal med Mupparna

Nu finns det en Youtube-kanal med riktigt många filmklipp med mupparna. Det jag tittat på så här länge laddades upp 23 november och jag tror att den skapades då också. Dessutom är det rent av kanske den Youtube-kanal jag tycker är bäst designad när det gäller grafik, gränssnitt och kategorier. Mycket snyggt gjort:

www.youtube.com/user/MuppetsStudio

Dessutom är filmklippen roliga och många är riktigt roliga. Helt säkert kommer den här kanalen bli ytterst populär.

Jag tycker filmklippen nästan rent praktiskt är användbara när man behöver göra något mer arbetsamt. T.ex. skriva ett inlägg om något tråkigare ämne man helst sluppit bevaka eller kanske (har inte prövat än) betala räkningar och dyligt.

När jag var barn kom jag ihåg att jag tyckte mupparna var tråkiga. Men det är ju inte säkert att man blivit smartare med åren. Om det ämnet såg jag att dagens Aftonbladet rapporterade och en webbversion finns av artikeln:

Smartare än sina föräldrar - Dator- och tv-spel ger ungdomar högre IQ

Ett tidigare inlägg om muppar här på Nyhetsbloggen finns där länk till Googles arkiv över mupparna de visade på sin startsida hittas. I inlägget finns även en idolbild på Fröken Mayer som var författare till de officiella Google-inläggen som berättade om deras firande av 40 års dagen av Sesame street. Jag hade väldigt kul åt figurerna men kan av och till ha ganska underlig humor.

Idéer om en modern bank

Jag hittade ett intressant av Peter Rosdahls på hans blogg Rosdahl.me (som jag i sin tur hittade via Sydsvenskan) med idéer hur en "modern" bank ska byggas upp för att bli attraktiv och framgångsrik. Idéerna kan vara inspiration när det gäller webbtjänster allmänt på nätet:

Världens modernaste banks första principer

Själv har jag egentligen inga egna idéer alls i det här området. Pengar och allt runt är inte vad jag helst lägger tid på men jag känner till i alla fall en god förebild som hade bra idéer och nyskapade. Ett antal år sedan (jag och hålla reda på tid... kanske 2001?) konsultade jag en del åt Fredell & Co som anställd i ett konsultföretag. De hade nya bra idéer och tog marknad med dom.

Ett projekt som kan ge inspiration när det gäller banktjänster på nätet var Europeloan som erbjöd bostadslån till villor och klarade att erbjuda lägre ränta. Idéen var att automatisera längre än tidigare banker. Statistik av något slag hämtades (vilket är allmänt känt och ingen hemlighet samt ingenting jag arbetade med) som gav en lågt satt värdering av villan (samma fanns inte för bostadsrätter). Det tillsammans löneuppgifter gjorde att behandling låneansökan kunde beslutas mer eller mindre automatiskt. Det bör ha inneburit att några möjliga kunder försvann bort genom att gränsområdet mellan lön och kostnad för huset bäst behöver ha sättas så att bättre ekonomi hos kunderna standardmässigt krävs men samtidigt var och är hela marknaden stor om man klarar att erbjuda lägre ränta.

Fredell & Co nyskapade i Europeloan också genom att ha banken i Belgien men leverera (utan bankkontor att besöka) till Sverige vilket EU möjliggjorde. Genom det gavs fördelar som också innebar lägre kostnader. Det gillades inte i Sverige bland befintliga aktörer men var självklart i och med EU helt korrekt. Jag hittade en nyhet på Dagens Nyheter från de här åren där ett citat av Jan Severa (Europeloan) bra visar deras idé:

"Via ett pressmeddelande på onsdagen förbjöd FI bolaget, med omedelbar verkan, att marknadsföra sig eller ge nya lån i Sverige.

Men Jan Severa tänker inte ändra på verksamheten.

- De (FI) kan inte förbjuda ett europeiskt bostadslåneinstitut att ge lån till svenska medborgare. Och vi får marknadsföra våra tjänster enligt EG-rätten, tillägger han."

Från: Europeloan Bank förlorar banktillstånd (Dagens Nyheter)
Publicerad på DN: 2002-09-04

Europeloan kunde självklart fortsätta sin verksamhet oavsett detta och idag har vi flera banker från andra EU-länder som erbjuder lån och andra banktjänster i Sverige.

Sedan såg jag att de ändå fick lämna marknaden efter att ha lämnat tillbaka sitt belgiska banktillstånd och valt att lägga ner Europeloan. Detta var efter att jag inte längre konsultade åt dom och situationen som ledde till att de lade ner banken känner jag inte till något alls om men det behöver inte indikera något om värdet på de lån man äger. Att hålla reda på bankernas affärer är ingenting jag har någon vana av men läser följande på hemsidan för Fredell & Co:

"2004 Fredell purchases Swedish loan portfolio from EuropeLoan for in excess of USD 200 million and starts Fredell/Lån."

Jag tror inte att det andra Fredell & Co bolaget "Fredell/Lån" som uppges ha köpt lånen är något igång idag åtminstone inte genom att erbjuda tjänster (men jag har inte gjort någon seriös informationssökning).

Relaterat

Fler idéer om en ny bank har vi på bloggen ma.tt rekommenderad av Peter Rosdahl:

Starting a bank

Fredell & Co (Europeloan var ett av deras projekt) finns på nätet:

www.fredellco.com

Vilka investeringar eller verksamhet de har idag vet jag ingenting om.

Jan Severa (jag gissar att det är samma men det känns väldigt troligt) arbetar nu som vd för något som heter Skandinavisk Fastighetsfond (okänt för mig) att förstå från följande nyhet i Sydsvenskan:

Stort prisfall för bostäder (5 juni 2009)

Dagens citat: Åsa Edner (Symantec)

Dagens citat kommer från en reflektion om IT-branschens utveckling av Symantecs svenska försäljningschef Åsa Edner publicerad i IT.Branschen och på IDG.se. Hela inlägget är läsvärt men för att välja ett par rader:

"Den tekniska utvecklingen går väldigt fort och våra kunder är beroende av att följa med i den. Som leverantör måste vi på ett säkert, smidigt och kostnadseffektivt sätt möta deras nya behov."

Från: "Nya trender kräver nytänkande"

Att vara försäljningschef på Symantec de kommande åren kommer garanterat bli en riktigt krävande utmaning. Den marknad Symantec haft är i snabb förändring och det handlar tror jag om alla faktorer Edner tar upp. Inte minst kommer det gå fort.

Jag tror att branschen kommer förändras ordentligt när det gäller vilka marknadsföringsmetoder som fungerar. Kunderna har tillgång till bättre information samtidigt som ribban höjts bland seriösa publicister.

Ännu viktigare går tekniska lösningar i IT-säkerhetsbranschen till att bli bättre "gömda". Inte bara "gömd" för användarna som inte längre behöver engagera sig eller bli styrd av problem respektive införande av lösningar utan viktigare även företag och mellanstor infrastruktur. Därmed uppnås effektivitet: lägre kostnad, färre fel och både bredare och djupare lösningar genom att fler delar på utvecklingskostnaden. Det innebär samtidigt att både leverantörer och kunder (om än inte användare) blir färre.

Kunder och samarbetspartner av nya sorter

Det är dags IT-säkerhetsföretagen att tänka igenom vad detta kommer innebära både för produktutveckling och marknadsföring. Vad jag tror blir viktigt är större samarbete mellan leverantörer redan på produkt och tjänstenivå. Det kan handla om att leverera teknik till större produkt- eller tjänsteleverantörer (ex. tillverkare av mobiltelefoner respektive cloud-computing m.fl. nättjänster) eller att bättre dra nytta av varandras lösningar bland leverantörer.

Det är kanske detta Edner sett när hon skriver följande?

"It handlar inte längre om val av teknik – det handlar om att hantera information och att möta behoven hos nästa generations medarbetare."

Starkare lösningar från en koncentrerad bransch

En "viss" utslagning bland leverantörerna när IT-säkerhetsbranschen äntligen börjat mogna är att vänta. Jag avser inte innovationsteknik eller de tydligt tekniktunga företagen som levererar till tillverkare. Det kommer istället handla om just de lite större till de största aktörerna som säljer till privatpersoner och företag som säljer antivirus, brandväggar, säkerhetsscanners o.s.v. De minsta återförsäljande och väldigt kostnadseffektiva företagen kanske däremot inte påverkas eftersom de redan är i den ena extrempunkten av utvecklingen.

Vi kommer se uppköp, sammanslagningar och säkert ett antal företag som lägger ner eller kraftigt krymper verksamheten (t.ex.genom att avsluta egen utveckling undantaget paketering till eget varumärke).

Kompetens där den behövs

Allt detta är bra och kommer leda till bättre och billigare lösningar. Jag tror inte att det negativt påverkar möjligheten till arbete för specialister men däremot kanske deras arbetsuppgifter och typ av företag de arbetar i. En möjlig utveckling är att kompetensen går ut till större företag hos slutkund, leverantörer av produkter och tjänster (införande av säkerhetslösningar) och de återstående säkerhetsföretag. Det innebär att kompetensen bättre koncentreras där den gör nytta.

Från lugn till snabb utveckling

Av en slump ramlade jag igår på ett par gamla säkerhetstester jag gjorde 2004 för recensioner åt Säkerhets & Sekretess (i Techworld numera), IDG. Då var jag fortfarande tydligt kvar i IT-säkerhetsbransch. Jag hittade dem "på" Google när jag skrev följande inlägg om SIP-tekniken där länkar till särtrycken finns:

SIP-teknik köpt av Google

IT-säkerhetsbranschen har jag egentligen inte förändrats särskilt mycket alls sedan 2004. Men senaste året har det börjat ta fart och precis som Edner skriver gäller det att börja anpassa sig. För Symantec som tycks ha minst en chef (fler finns säkert både där och i andra företag) som sett detta kan det bli en positiv utveckling.

Relaterat

En liten guide om att använda citat för att ge artiklar extra "färg" och en till ingång för att förvandla en besökare till läsare finns att läsa:

Citat ger bättre artiklar

Varför sökordsförslag ibland blir underliga

Nyligen tog jag upp ett kul exempel på hur sökordsförslag ibland kan bli "underliga", för vissa lite provokativa och ganska kul:

Två kul automatiska sökordsförslag i Google

Exakt hur Google bestämmer sökordsförslagen vet jag inte. Däremot har de angivit att de bygger på statistik från vad folk söker efter. Det är logiskt eftersom målsättningen är att göra det enklare att söka. Här har vi kanske förklaringen till varför sökordsförslag kanske oftare blir lite underliga runt företagsnamn?

1. Varumärken som är välkända söker kan mängder av människor söka på i olika kombinationer.

2. De flesta företag söker folk inte särskilt mycket på. Oftast handlar det nog för den vanliga trafiken om ungefär samma kombinationer. Ex: företagsnamn, företagsnamn + adress m.m.

3. När en skandal dyker upp blir det troligen ofta mycket större sökvolymer. Företaget har tillfälligt blivit mycket intressantare och folk söker av och till för att se om något hänt eller få fakta när de hört skvaller.

Topparna skandaler ger kan jag tänka mig inte sällan är så pass stora att de tydligt skiljer ut sig från vanliga sökningar. Därmed kan de ge avtryck i sökordsförslagen.

Nu gissar jag att Google värderar in "aktualitet" i algoritmen. Det är ju mindre troligt att de bryr sig i ett tillfälligt trafikintresse långt tillbaka som ingen längre är intresserad av. Om skandaler eller annat som givit andra sökningar håller på längre kanske man kan tänka sig att avtrycket på sökordsförslag blir större? Men jag har aldrig försökt följa det och dessutom utvecklas ju algoritmerna ständigt.

Går detta att kontrollera?

Det är kanske möjligt att följa upp detta om man letar rätt på några stora internationella företag som är väldigt "tråkiga". Vad man vill ha är företag som många söker på av "praktiska" orsaker men som inte har ett allt för "intressant" varumärke.

Eftersom Google kostnadsfritt delar ut den statistik de sammanställer över sökord bl.a. via flera tjänster borde det gå att följa upp teorin. Jag har inte gjort detta ännu (och kanske aldrig gör det). Det kräver dock att man själv håller reda på sökordsförslagen över tiden därför de publicerar så vitt jag vet inte. Dessutom kan de variera mellan användare.

Relaterat

Ett verktyg för att kostnadsfritt få information om relativa sökvolymer från Google:

Google Trends

Fler artiklar om Google på Nyhetsbloggen hittas via:

Google-tips för bloggar och tidningar

Sydsvenskan underligt indexerad i Google News

I nyhetskategorin Vetenskap & teknik (Sverige) på Google News får jag ett kluster med nyheter från Sydsvenskan:

Notera att rubriken i samtliga fall är angiven vara den samma:

"Varje bloggare ansvarar själv för innehållet i de rubriker och blogginlägg som ..."

Rubrikerna angivna på själva tidningarna är dock annorlunda. Denna stämmer heller inte i två av fallen med vad som satts med title i html. Title anger den text som ska synas högst upp på webbläsaren och i sökresultat d.v.s. den är minst sagt viktig.

Faksimil 091230

Familj fångade ficktjuv

Angivet i title: "Ljus över vägen in i mörkret - Bokrecensioner - Sydsvenskan - Nyheter dygnet runt"
Svart arbete

Angivet i title: "Sensommar på ålderns höst - Bokrecensioner - Sydsvenskan - Nyheter dygnet runt"
The Humbling

I kategorin "Världen (Sverige)" såg jag också att en nyhet från Sydsvenskan visades. Där verkade allt vara riktigt.

Varifrån kom den felaktiga titeln i Google News?

Det har jag kanske en förklaring till. Texten finns i html för sidan:

"<div id="twingly_display_none">
<p class="info">Varje bloggare ansvarar själv för innehållet i de rubriker och blogginlägg som länkas till artiklar på Sydsvenskan.se<span>x</span></p>"

En gissning är att en bugg i hur Sydsvenskan hanterar något kring Twingly ställde till det? Något stöd för Twingly på Sydsvenskan såg jag däremot inte vid en snabb titt. Kanske har de tagit bort ett sådant eller håller på att lägga till det? Fast det är ju inte alltid man ser att Twingly stöds innan någon länkat en nyhet från en blogg. Vad Sydsvenskan skrev 17 oktober 2007 pekar på att Twingly åtminstone funnits tidigare:

"Många läsare finns dessutom på nätet med plattformar som ni själva skapar. Idag börjar vi därför visa blogglänkar genom funktionen Twingly i anslutning till artiklar på Sydsvenskan.se."

Citerat från: Besöksrekord och blogglänkar på Sydsvenskan.se (Sydsvenskan.se)

Komplettering: Sydsvenskan har stöd för Twingly. Detta inlägg dök upp i åtminstone en av nyheterna.

De större tidningarna på nätet är ofta relativt komplexa när det kommer till sina strömmar och har ofta flera indelade efter ämne. Hur nyheterna ser ut i strömmarna tittade jag dock inte på.

Hur som helst är det lätt att det blir fel och jag ska skicka dem ett e-post.

Integration mot Google News

Länkar till ett ganska stort antal hjälpsidor och informationsresurser från Google om News finns samlade på Nyhetsbloggen i liten "checklista". Där kan man hitta hur man ska integrera med Google News när det gäller format och annat:

Checklista Google News

Få Google att indexera mobila sajter

Mobiltelefoner är på väg att bli en stort plattform för att surfa webben och snart kanske den största? Det samma kommer säkert också gälla nyheter, böcker och annat innehåll vi innan webben läste "bärbart" om än utan teknik. Mobila sajter kommer därför bli allt viktigare de kommande åren och särskilt gäller det stora sajter som tidningarna.

Android är Googles operativsystem för mobiler. Jag tror det är på väg att bli ordentligt framgångsrikt och mobiler är därför ett område Google satsar på.

När Google indexerar mobila sajter kan problem uppstå precis som för webbsökning och Google News om något är fel. I en liten guide på en av Googles officiella bloggar diskuterades några vanliga orsaker till problem. Här har tipsen kraftigt sammanfattats i punktform.

1. Googles sökmotor för mobila sajter hittas på:

www.google.com/m/

2. Testa om din sajt har problem genom att söka med "site:" operatorn.
site:svd.se

3. Har Google inte hittat din mobila sajt kan det vara orsaken till att den inte finns med i index. Lös det genom att skapa en "mobile sitemap" och skicka in den till Google Webmaster Tools:

www.google.com/webmasters/tools/

4. Ibland kan Google inte spindla din sajt och då kommer den heller inte med i index. En del mobila sajter tillåter bara mobiltelefoner och det stänger Google ute. Den robot man måste tillåta är Googlebot-Mobile men de skriver också:

"Google may change its User-agent information at any time without notice, so it is not recommended that you check if the User-agent exactly matches 'Googlebot-Mobile' (which is the string used at present). Instead, check whether the User-agent header contains the string 'Googlebot-Mobile'."

5. När Google indexerar sidorna kontrolleras att varje URL går att se på en mobil. Om sidorna inte går att se i mobiler tas de inte med.

Läs mer

Läs hela inlägget hos Googles officiella blogg för mer information:

Help Google index your mobile site

Detta inlägg publicerades tidigare på Pryltrend.com. Även om Google följs på Pryltrend ligger dock detta inlägg utanför vad Pryltrend bevakar och hör hemma här. Det ursprungliga inlägget på Pryltrend tog jag bort och ev. interna länkar till det ska också städas bort. Delar av det ursprungliga inlägget som ej togs med publiceras i ett nytt inlägg på Pryltrend.com.

Rätt länkning internt från lokala egna bloggar

INNEHÅLL 1. Värde interna redaktionella länkar tillför 2. Tidningar på nätet har en bit att gå 3. Hur ska man länka? 4. Tidningarnas egna bloggar 5. Fallstudie för SvD-blogg 6. Relaterat 7. Fotnoter

Att ge läsarna möjlighet att hitta relaterad information är viktigt. Många läsare kommer inte rätt från början och åtminstone en större publikation kan ha just vad de söker. Vidare även om artikeln eller nyheten var rätt kan de vilja ha fördjupad information. Både interna och externa länkar tillför därför läsarvärde.

1. Värde interna redaktionella länkar tillför

Interna länkar signalerar dessutom för sökmotorerna att målsidan fortfarande är aktuell. Det tillför dem aktualitet och kraft vilket ökar den trafik som når dem. Trafiken kommer både från sidan de länkas ifrån och sökmotorer men även nya bloggar som upptäcker sidorna och tipsar om dem.

Över tiden är det givetvis viktigt att de faktiskt är relevanta och tillför kompletterande värde. En kraft läggs där och en förväntad feedback via faktorer som indikerar läsarnas intresse (typiskt spontana länkar från andra webbplatser) mäts ju över en hel domän över tiden.

2. Tidningar på nätet har en bit att gå

Svenska tidningar har¹ menar jag hanterat internlänkning dåligt. Den internlänkning som förekommer i artiklar och nyheter känns närmast automatisk och föga redaktionell. Varför ska dessa värderas annorlunda än arkivsidor m.m.? Är läsarvärdet annorlunda?

Länkar som väljs ut noga av skribenten är värda mer för läsarna. När man arbetar seriöst med sådana tror jag att det är riktigt att de presenteras på ett sätt där de inte av sökmotorer förväxlas med ej redaktionella interna länkar. Här tror att flera morgontidningar kanske har ett problem? Jag har i alla fall som läsare svårt att avgöra vilka internlänkar som är automatiska respektive redaktionella.

3. Hur ska man länka?

Jag diskuterar det (om än ej komplett) några gånger tidigare. Några saker jag pekade på som jag som läsare upplever som viktiga var:

"Min personliga åsikt och erfarenhet är att den typ av lösning vi använder på Nyfiken vital passar läsarna bra:

• Tydlig information vad länken handlar kan ges utan att det stör.
• Länkarna finns samlat separerat från text.

Det första är viktigt eftersom folk inte vill klicka runt i onödan. De klickar mindre ofta på länkar i brödtext eftersom risken för att de kommer fel upplevs stor.

Att länkarna är separerade gör det enkelt för dom som når nyheten men inte hittar vad de söker att gå vidare. Den situationen är vanligare än de flesta tror."

Hur är det då med nyckelord? Att det är viktigt att nyckelorden finns i sidans titel och rubrik vet alla. Det har stor betydelse och det är logiskt eftersom det är samma information som talar om för läsaren vid det hela handlar om. På sätt och viss är det ologiskt att beskriva en sida olika för läsare som når den via en redaktionell länk respektive arkivsida. Fast det kan man ha olika åsikter om och sammanhang och korrekthet har stor betydelse. Länkar du till en sida blir självklart läsaren sur om han upplever sig ha blivit lurad.

Nu har jag följt SvD orättvist mycket. Orättvist därför att använder man tidningar som exempel fungerar alla tidningar jag regelbundet följer lika bra. Dock får vi ta ett sista exempel med dem innan jag går över till att ge deras konkurrent ordentligt med starka länkar ett tag.

4. Tidningarnas egna bloggar

Jag pekade tidigare på att tidningarnas egna bloggar är något de kan använda för att tidigare öka det redaktionella värdet genom internlänkning. Det kan dessutom fungera som ett "tryckförband" på deras för sökmotorer direkt förvånande dåligt byggda sajter. Nyheter och artiklar är ju trots allt kanske tekniskt begränsade i funktioner vilket ev. gör det problematiskt att införa ett nytt sätt att arbeta lika snabbt.

Bloggarna har ju däremot funktioner för just redaktionell länkning. En ny arbetsmetodik kan där lättare prövas ut inför de nödvändiga ombyggnaderna.

5. Fallstudie för SvD-blogg

Låt oss ta följande inlägg som rörde Tetris och kringeffekter av dataspel mer allmänt som exempel:

I spelens fängslande världar

Intressant med Tetris och därför jag läste inlägget är att jag regelbundet bevakar forskning m.m. om det efter att en studie som såg tillväxt i hjärnbarken publicerades. Jag brukar själv se till att spela flera gånger dagligen med: Gnometris

Det är precis som ofta för Ludvig Hertzberg ett inlägg i ett ämnesområde som jag tror intresserar många. Dessutom är det välskrivet och lägger till fina tankeväckande detaljer ovanför bredden.

I inlägget internlänkar Hertzberg enligt:

• Ankartext för "starkt" sökord i löptext där denna ej motsvarar titeln på målsida.
• Ankartext på egna rader motsvarande titel på målsida.
• Ankartext i brödtext motsvarande titel inom citationstecken.

Genom att nyckelord i titel har så stor betydelse för ranking är det svårt att jämföra effekten av respektive länk. Inte minst om man inte tagit ut deras position innan.

Ändå är ett dåligt underbyggt intryck här liksom mer generellt (ej formellt följt någon gång) att det är tämligen bortkastat och föga effektivt att länka in artiklar och nyheter med ankartext som dåligt passar målsidan. Visst det kommer ha en del effekt men det skulle för en stark gammal sajt som SvD direkt ge så mycket mer att lösa det verkliga problemet.

Tar vi t.ex. sidorna som länkas från brödtexten med ankartexterna "schack" respektive "sällskapsspel" såg jag ingen av dem topp hundra på Google. Artikeln länkad med "schack" var dock överhuvudtaget inte indexerad så egentligen går det inte att bedöma något för den. Den andra var dock indexerad och rankade utmärkt för "tyska spel" m.fl. kombinationer.

Här får vi med andra ord kanske följa upp lite. Alternativt om vi jag tar och följer det här på Dagens Nyheter istället så att det blir rättvisare eftersom jag nu följt SvD ganska länge.

Det finns förövrigt ett antal fler saker jag uppfattar att man bör tänka på som bör tas upp. En sak att fundera på är det här med länkförsäljning av sökmotorvänliga länkar (och lyssna nu: jag bryr mig inte i att anmäla er). Det kanske är avslutat på tidningarna men är det egentligen bra att länka länksäljande sajter så kraftfullt ni ibland gör? Jag tror inte det. Här kanske information till medarbetarna kan räcka en bit på vägen?

6. Relaterat

Mer om internlänkning på Nyhetsbloggen:

Klickfrekvens på länkar och Adsense för tidningar

Låt känsla styra vid internlänkning och sortera trafiken

Publicera tester och recensioner rätt för störst värde

Egentligen borde jag inte ödsla någon tid på er. Ni ligger för långt bak för att egentligen ha nytta av något mer just nu här. Fast det här med internlänkning är ju redan påbörjat så då kan det ju bäst avslutas i detta och ett par till inlägg.

7. Fotnoter

[1] Min bild nog är några månader gammal utan seriös ny uppföljning och just detta kan ha ändrats lite. Fast nog inte så himla mycket när det rör principen jag beskriver.

Skämtteckningar - Leif Zetterling hos Dagens Nyheter

Jag tänkte att en liten serie med inlägg där skämttecknare bland tidningarna täcks upp kunde vara kul. De är "alla" olika vilket gör det intressant att kanske senare jämföra.

Först tänkte jag börja med Leif Zetterling hos Dagens Nyheter. Vad jag gillar med honom är att:

• Jag ibland behöver fundera ett tag för att förstå poängen med dem.
• Det gör dem inte mindre roligare utan stimulerar hjärnan.
• Ibland behöver jag följa upp aktuell nyhetsrapportering om jag inte gjort det.
• Idag fick jag faktiskt e-posta då jag hade glömt att tidningar ibland kallas för drakar :-D

Hans teckningsstil inkluderar färg och noggrannhet med detaljer.

Zetterlings teckningar hos Dagens Nyheter hittar du här:

Galleri Zetterling

Dessutom har han en egen hemsida som just nu "byggs om":

www.zetterling.se

Nästa gång ska vi titta på UNT:s skämttecknare. Hon har en helt annan stil men är lika rolig för det.

Jag har ju förövrigt själv så smått ganska länge nu försökt lära mig teckna. Fast jag kan inte säga att jag kommit särskilt långt. Ändå tror jag att om jag bara nådde en bit till skulle det vara ett väldigt kraftfullt verktyg för att snabbt skapa illustrationer med för artiklar högt värde. Några prylar jag köpte på mig för min teckning finns bloggade:

Prylar för att teckna - Billig och nyttig julklapp

Precis som jag skrev i inlägget är det ju också en nyttig julklapp. De flesta barn och ungdomar har säkert pennor och papper redan men en bok om teckning kan ju vara ett bra komplement. Nu när manga och anime är lätt populärt kan det säkert stimulera några till att börja teckna.

Microsoft, Google och nyhetstidningarna

Jag får nog säga att jag tyckte det här i alla fall var ganska lustigt formulerat:

"Financial Times reports that Microsoft has had discussions with Rupert Murdoch’s News Corp media company “over a plan that would involve the media company’s being paid to ’de-index’ its news websites from Google”. Talks are at an “early stage”, an unnamed sourced told the Financial Times, however, “Microsoft has also approached other big online publishers to persuade them to remove their sites from Google’s search engine”. The biggest beneficiary in this, FT argues, could be the newspaper industry, many members of which don’t seem to be happy in regards to how Fair Use scales in modern tools."

Det här är ju komplicerade frågor och vad som egentligen avses kan jag inte bedöma. Inte heller läste jag i detalj. Min tanke här är bara att ta citatet som inspiration till några tankar.

INNEHÅLL 1. Kanaler tar läsare till tidningen 2. Att göra det lättare för tidningarna 3. Riktad information 4. Google Fast Flip - Nyhetsläsare eller kanal för trafik? 5. Relaterat

1. Kanaler tar läsare till tidningen

Kan några tidningar få ut något bra via Microsoft eller vilket företag som helst oavsett om det är annonsering eller trafik är det givetvis utmärkt (själv om det är moraliskt riktigt). Det är ju bara en till kanal för att uppnå trafik.

Det sätt jag ser på det har stora webbsajter ett antal kanaler som de kan få trafik via som sedan ska konverteras till intäkter. Mer trafik via fler kanaler är utmärkt. I vissa kanaler kan det gå utmärkt att ta betalt för innehåll av vissa typer. I andra går det däremot inte därför att du har andra likvärdiga aktörer som konverterar via annonsering.

Att avstå från en kanal samtidigt som ett stort antal redaktionellt likvärdiga aktörer kvarstår där leder inte till större intäkter. Att man ev. klarar att introducera en fungerande betalkanal (t.ex. via en mobiltelefon) tror jag heller inte innebär att man vinner något på att tacka nej till uteslutande annonsfinansierad trafik. Däremot kanske det är viktigt att innehållet för olika kanaler anpassat:

• En reklamfinansierad kanal kanske inte har samma innehåll alls som en kanal där man tar betalt för innehåll.
• Betalt innehåll kan vara längre eller bevaka helt andra dyrare frågor.
• Klarar man att ta betalt för det kan en anpassad version ge annonsintäkter och stimulera till fler köp.
• Annonsfinansierat innehåll kan vara mer "störande" via reklam.
• Du kanske får något extra med betalt innehåll t.ex. en programvara.

När det gäller uteslutande annonsfinansierad trafik kan det också krävas att man ser över både kostnader och hur man konverterar trafiken. Att öka effektiviteten behöver inte innebära sämre kvalitet. Det kan lika gärna handla om vilka ämnen man prioriterar, var journalisten arbetar, varifrån bilder kommer m.m. Dessutom har vi de verkligt höga IT-kostnader många av tidningarna har. IT ska faktiskt numera inte behöva kosta särskilt mycket för en tidning.

Att se över värdet av det man redan har kan nog också ge mycket. Det kan handla både om konvertering av trafiken (ex Google News har potential) och att bygga mervärde av det innehåll man har.

2. Att göra det lättare för tidningarna

Självklart har varken Google eller någon annan något intresse av att tidningarna skulle dö ut. Det är ju också vad deras CEO sagt:

"Moreover, Schmidt said Google has a responsibility to help, given that part of his company’s vision is to make the world a better place. Without journalistic institutions to do professional investigative articles and other “deep” reporting, democracy would be harmed."

Google CEO Eric Schmidt On Newspapers & Journalism

Alla vill självklart att både djup och bred redaktionell bevakning på nätet. Både när det gäller nyheter, reportage eller av specialistområden.

"It’ll be advertising-supported and subscription-supported, so you’ll probably have a mixture." Google CEO Eric Schmidt Från: News consumer of the future

Bloggar, tidningar och specialiserade nättidningar behövs alla.

Detta har dock visat sig vara en stor omställning för tidningarna. Det kom jag ju själv ihåg från om vi går ett antal år bakåt i tiden. Området är svårt att lära sig även om det blivit lättare med Google News, informationssidor hos Google och officiella bloggar.

Ändå finns det mer Google kan göra utan att det innebär just några stora utökade kostnader för dom. Här diskuteras två av flera av möjligheter. Den viktigaste rör riktad information (ingenting oavsett situation har mer magi).

3. Riktad information

Detta handlar hur man ger tidningarna information för att hjälpa dem på vägen. Idag presenterar ju Google precis som nästan alla andra information via hjälpsidor, bloggar m.m. tekniskt ämnesspecifikt. Google har t.ex. en blogg om Google News, Analytics, Adsense m.m. Det är en stor start sträcka att ta till sig det därför att du måste bygga grundkunskaper för att kunna bedöma vad som är relevant och ännu mer för att tillämpa det.

En annan sak att pröva kunde vara en blogg med riktad information just till tidningar. Denna tar då ut information användbar för tidningarna från olika teknikområden. Det är en idé som har likheter med hur jag skissat Nyhetsbloggen även om denna givetvis inte är lika "filtrerad" som en officiell lösning skulle vara.

Exempel på hur en nyhet kan se ut i Google Fast Flip. I detta fall en sida hur Popular mechanics.

Jag tror det kan fungera alldeles utmärkt och trots föga marknadsföring av Nyhetsbloggen mer än ett fåtal trivialiteter kan man se viss förändring. Självklart är det inte jämförbart vad det skulle motsvara för en kunskapsmässigt överlägsen aktör och som ju är kvalitetssäkrad och betrodd via sitt varumärke.

4. Google Fast Flip - Nyhetsläsare eller kanal för trafik?

En sak jag såg att de börjat med är Google Fast Flip. Den framställs som en nyhetsläsare och det är vad den tekniskt gör. Ett annat sätt att se på den är som en kanal för trafik.

En till kanal som ger extra trafik vid sidan om alla andra kanaler: Google News, Google webbsökning, Twingly, Apple, mobiltelefoner m.m. Adsense och Adwords kan också vara kanaler om den egna konverteringen av trafiken är högre än vad den kostar att köpa. Jag tror att tidningarna bäst räknar in denna med mobiltelefoner och liknande. Att se den som ett alternativ till Google News tror jag inte ett ögonblick på.

Det finns egentligen många fler möjligheter värda att diskutera men det kan vänta.

5. Relaterat

Några guider kanske användbara för våra tidningar kan hittas via:

Guider - Tidningar

Liksom kategorin:

Guider och tips

När det gäller samarbeten mellan Microsoft och tidningar skrev jag en lätt komiskt analys där jag funderade just på att något sådant var på väg:

Microsoft rustar vinteroffensiv mot Google

Extremt kul om vampyrer och zombies

På Ledarredaktionens blogg, SvD, fick jag tips om en enormt komisk artikel på temat vampyrer och zombies:

Cultural notebook: days of the undead

Vad jag skrattade när jag läste den. Ändå finns det en del visdom. Intressantare demonstrerar artikeln ett användbart koncept för skribenter. Med den här typen av "liknelser" eller ännu enklare genom att citera från mer genomarbetade befintliga som denna kan vid behov på ett roligare sätt illustrera större frågor. Det var ju vad författaren till artikeln också försökte göra.

Om man måste välja - Vad är då bäst? Vampyr eller zombie? Jag tog och sammanställde några av argumenten i artikeln:

Vampyr	Zombie
Individualister	Mobb
Tradition och kultur	Saknar personlighet
Vampyrer är sexiga	Ruttnade och luktar illa
Smarta	Blind ilska

Jag lutar nog åt att jag själv föredrar vampyrer. Här är en tanke: Varför gå och oroa sig över vampyrer? Är det inte för alla bättre att bli en? Det är svårt att se att någon egentligen förlorar på det.

Tipset om artikeln hittades här hos SvD:

Glöm verklighetens folk - nu debatterar vi vampyrer

Två kul automatiska sökordsförslag i Google

Jag såg att Carl-Gustav Öberg gav ett par kul exempel på roliga (åtminstone om man följt sökoptimeringsbranschen några år) sökförslag i Google (i kommentarerna på en annan blogg men jag minns inte vilken):

Getupdated såg jag förresten har plats ett på Google på sökordet sökordsförslag (Google.se).

Sökförslagen sätts givetvis automatiskt och det inses om inte annat på det enorma antalet sökord som finns. Avseende vad som påverkar förslagen skriver Google så här:

"If you're signed in to your Google Account and have Web History enabled, suggestions are drawn from searches you've done, searches done by users all over the world, sites in our search index, and ads in our advertising network. If you're not signed in to your Google Account, no history-based suggestions are displayed. Data you send to Google is protected by Google's privacy policy."

Oavsett vad som avgör när förslagen sätts är det väldigt praktiskt och en av de Google-funktioner jag tycker fungerar bäst.

Fler färska inlägg om Google:

Matt Cutts (Google) om laddningstid

Resumé skrattar och en liten diskussion om sökord

Ge Google bilder med rätt html

Matt Cutts (Google) om laddningstid

Jag tipsade för ett tag sedan om att laddningstid kan vara en faktor Google kommer börja att prioritera, har börjat prioritera eller i större utsträckning kommer att prioritera. I inlägget gav jag också några enkla tips som kan vara till hjälp på vägen:

Optimera laddningstid

Nyligen följde jag upp med att flera uppgav att Google pekat på att detta är en faktor vid Pubcon, Las Vegas.Pubcon conference, Las Vegas, där Matt Cutts hållit föredrag:

Laddningstid påverkar Google

Jag brydde mig inte om att citera någon av de bloggare som bevakat konferensen eftersom Cutts brukar posta sina egna föredrag med kommentarer och peka ut sajter där de finns "översätta" till text. Branschen omsätter ju trots allt stora belopp och uttalanden från Google är därför bäst att läsa bekräftade från dem snarare än tolkade av leverantörer. Han har nu gjort sitt föredrag tillgängligt:

State of the Index, November 2009

Han rekommenderar denna sida där föredraget finns nedskrivet "live" som text:

Pubcon Smackdown Session

I föredraget rekommenderas två verktyg för att testa och optimera laddningstid:

Page speed

www.webpagetest.org

Page speed är framtaget av Google och vad de använder själva. Det är samma verktyg jag skrev tidigare om i optimera laddningstid.

Webpagetest.org är inte gjord av Google men tycks när jag körde det ge en hel del användbar information. När jag körde det från San Jose, CA, mot Nyfiken vital (driftsatt i Kalifornien) såg jag inga allvarliga prestanda problem även om vissa saker som kan bli bättre pekades ut. Analytics och Adsense verkar ta en del prestanda om jag tolkade det rätt:

Content breakdown by domain (First View) | Exempel Nyfiken vital
(Om sidan är läsbar och inte försvinner i vilket fall den kanske inte går att nå. Länken därifrån till vår sida är nofollow och annars hade jag inte länkat till den.)

Där ska dock sägas att båda i min erfarenhet presterar väldigt bra jämfört med andra verktyg för statistik respektive annonsvisning. Inte minst har Adsense aldrig hängt min webbläsare eller dator vilket ju är långt ifrån ovanligt med vissa annonseringslösningar.

Dagens citat: President Obama

Ett svar en fråga President Obama fick under frågestånden vid besöket i Shanghai, Kina, var tycker jag insiktsfullt och dessutom elegant formulerat. Frågan han svarade på ställdes av Ambassadör Huntsman:

"That's right. And not surprisingly, 'in a country with 350 million Internet users and 60 million bloggers, do you know of the firewall?' And second, 'should we be able to use Twitter freely' -- is the question."

Här har vi President Obamas svar och den del som gjorde svaret värt att bli dagens citat markerade jag som kursiv:

"Well, first of all, let me say that I have never used Twitter. I noticed that young people -- they're very busy with all these electronics. My thumbs are too clumsy to type in things on the phone. But I am a big believer in technology and I'm a big believer in openness when it comes to the flow of information. I think that the more freely information flows, the stronger the society becomes, because then citizens of countries around the world can hold their own governments accountable. They can begin to think for themselves. That generates new ideas. It encourages creativity. "

Jag hade inte kunnat formulera min egen övertygelse på ett bättre sätt.

Ambassadör Huntsman är USA ambassadör i Kina. Han talar både mandarin och hokkien. Innan detta uppdrag var han guvernör i Utah.

Hela talet finns att läsa på Whitehouse.gov:

Remarks by President Barack Obama at Town Hall Meeting with Future Chinese Leaders - Museum of Science and Technology, Shanghai, China

Till det vill jag också tillägga att det givetvis inte är helt enkelt att i politiska frågor optimalt hantera en diktatur med det inflytande Kina har. Särskilt gäller det när den demokratiska delen av världen nu samtidigt möter många andra stora problem. Här är mitt intryck att President Obama i denna fråga precis som mycket annat när det gäller utrikespolitik än så länge gjort ett väldigt bra jobb.

Mer som varit värt att citera

Tidigare uttalanden och formuleringar i text av olika skribenter, politiker m.m. inkluderar än så länge:

Stefan Hallgren

Johnny Munkhammar

Rebecka Åhlund

Lars Berge

En guide till hur citat kan användas och hur man hittar klassiska citat finns också:

Citat ger bättre artiklar

Korrigering: SVT låter JKL-konsulter fortsätta att agera i programmen

Jag får korrigera vad jag skrev. Det var inte som jag tyckte självklart att SVT rensade bort PR-byråerna och särskilt JKL från att tycka i programmen.

Tvärtom får Anders Björck och antar jag diverse andra fortsätta vara med i programmen. Intressant tycker jag särskilt följande rader är:

"Enligt Eva Lundin, chef för SVT Morgon, har Anders Björck dock ingen insyn i JKL:s kundportfölj."

Det är inte alls som Lundin fått för sig ett argument för att han ska få kvarstå. Tvärtom har han och andra inflytelse-konsulter till uppgift att sprida vissa generella värderingar (att jag faktiskt stödjer de flesta hör inte hit). Att han inte känner till JKL:s kunder (vilket jag gör och vet vad det är i övrigt) gör situationen värre därför det gör det lättare att utnyttja honom för inflytande.

Vi kan bara hoppas att SVT åtminstone tydligt påtalar för TV-tittarna vad han och diverse andra PR-konsulter representerar. D.v.s. företag de är anställda på, vilka typer av kunder dessa tar (gärna med exempel) och vilka värderingar och politiska åsikter de får betalt för att sprida.

Läs mer i Dagens Media:

"Han får inte ha några andra lojaliteter"

Inlägget som här korrigerades:

SVT rensar bort JKL-konsulten Anders Björck

SVT rensar (inte) bort JKL-konsulten Anders Björck

Notera följande korrigering jag gjorde (eller så jag skrev jag omedvetet fel här för att bättre påvisa hur horribelt SVT agerar):

Korrigering: SVT låter JKL-konsulter fortsätta att agera i programmen

Dagens Media rapporterar att SVT nu ser över vilka experter de använder för kommentarer. I just detta fall är det JKL-konsulten Anders Björck som tagits bort:

JKL-konsulten Anders Björck bort från SVT

Apropå JKL fick jag för ett par dagar sedan för mig att jag såg Lena Smedsaas (tidigare TV4) i Uppsala ätande mat tillsammans med folk från UNT? Men jag kan ha sett fel. Även om jag tog fel på personer var det intressant. Fick mig att ta in tur in och äta middag på samma restaurang men jag fick inte bord så att jag kunde höra något. Det verkade nog vara socialt.

Blandade färska inlägg om tidningar, TV och andra delar av media på Nyhetsbloggen:

onDemand och reklamfilm från Com Hem (kul flip)

Trycks JAS bort från Brasilien?

Resumé visar att mediatidningar är samhällsviktiga

Resumé skrattar och en liten diskussion om sökord

Kompetens gör Lena Mellin "mäktigast" i media

Kvällstidningar utvecklas till samhällets stöttepelare

Poker hos Aftonbladet

Google News har potential

Google Books finns och är fint användbar

Omvandla TV-tittare till besökare på nätet

Kvällstidningar utvecklas till samhällets stöttepelare

Aftonbladet har i flera artiklar pekat på problem med Postkodlotteriet:

Postkodlotteriet: Proffsspelare blåser tittarna

Postkodlotteriet: Raseri mot tv-kuppen

Postkodlotteriet: Skatteverket blåste dem på storvinst

Även om bevakning av Postkodlotteriet kanske inte har lika stor status som mycket annat är det samhällsviktigt. Det är väldigt många svenskar som deltar i tävlingarna och ringer in. Givetvis ska det kunna förvänta sig att få riktig information om chansen att vinna. Att som TV4 dessutom försöka dölja problemet känns heller inte trevligt - Ett problem som dessutom relativt enkelt kan korrigeras.

Bevakningen berättar också något viktigt vi aldrig får glömma:

Att något ger bidrag till organisationer som verkar för en bättre värld innebär inte att det är felfritt eller ens positivt för samhället.

Ännu viktigare tycker jag både att denna bevakning och många fler exempel pekar på att kvällstidningarna kanske särskilt senaste året har tagit en mycket större roll. De bevakar både nöje men också samhällsviktiga områden. Kvällstidningarna har blivit samhällsviktiga.

Dessutom klarar de att göra det på ett sätt som både ger en rolig och läsvärd tidning men där bevakningen allt oftare är seriös och välgjord.

Aftonbladet ger jag därför två medaljer. Den första för välgjorda och samhällsviktiga reportage:

Den andra för att hela tidningen utvecklas allt närmare vad jag tror är framtiden för tidningar (de har ju rent av framgångsrik webb-tv):