Jag tog upp Tetris i ett inlägg här på Nyhetsbloggen där jag skrev följande som kan vara viktigt:
"Genom att ha tappat förmåga i Tetris är det återigen en utmaning för hjärnan. De gamla resultaten känns bara sanslösa trots att de säkert jämfört med erfarna spelare som hållit på längre än de 10 - 14 dagar jag lekte runt är väldigt mediokra."
Från: Uppföljning: Jonglering och Tetris
För att sedan följa upp med en korrigering:
"Jag höll nästan på att få en brutal känsla av att stora delar av min hjärna måste ha försvunnit när jag nu knappt klarar 30 000 - 35 000 poäng (dock startat en bit högre än nivå 1 och med ett antal rader från start) vilket känns dåligt jämfört med de tidigare resultaten."
Från: Korrigering: Poäng i Tetris
Nu lutar jag emellertid åt att jag både hade rätt och fel i korrigeringen. Fel i den mening att poängen nog var verkliga därför att jag aldrig sedan dess sett defekten jag kom att misstänka i Tetris. Rätt i den mening att de sämre poängen inte hade med någon lägre potential för prestationsförmåga i hjärnan.
Vad det handlade om är snarare aktivering av hjärnan genom musik och andra faktorer som aktiverar vad jag för egen del valt att kalla motivation. Nu när jag sett den stimulerande faktorn klarare även i musik kan jag konstatera att aktivering den vägen ett par timmar direkt gav ett högt resultat och jag spelade egentligen inte ens seriöst:
Även andra externa faktorer som aktiverar dessa delar av hjärnan har ökat och är lite mer jämförbara mot den period när de höga poängen kom. Det här är ju en fråga som kommer ner till perception och arbetsminne. I båda fallen avser jag egentligen min definition i en egen modell men den är tillräckligt lika för att inte betyda göra någon större skillnad här. En nyhet om en färsk forskningsstudie i ett annat område men som delvis demonstrerar något bitvis besläktat i en enklare modell publicerade vi igår på Nyfiken vital:
Kvinnor tänker efter och män reagerar vid fara
Poäng i Tetris m.m. kan troligen pressas upp genom aktivering av perception och det kan vara lite lättare hos män. Möjligheterna det ger översätter till mängder av andra situationer. Det finns olika vägar för att uppnå det och viktigast är att de inte leder till en osund ökning stresshormoner annat än korta tidsperioder. För egen del är jag nöjd med en minskning av dessa som allt mer verkar ligga stabilt. Översatt till motivation förstår vi att den faktorn är underliggande själva känslobudskapet även om normalt (kanske undantaget musik) alltid kommer inbakat med något vi är skapade för att tolka känslomässigt.
Intressant med studien är även att den rör hur olika delar av hjärnan aktiveras hos män respektive kvinnor av bilder med känslobudskap. Det kommer jag diskutera i ett eget inlägg eftersom effekten och skillnaden mellan män och kvinnor är bra för tidningar och bloggar att känna till när nyheter och artiklar illustreras.
